Vi inser att vår studie har flera begränsningar eftersom underlaget är bara sju elever från två klasser. Anledningen till att vi inte hade med fler elever i studien var bland annat att studien genomfördes utanför vår egen ordinarie undervisningstid. Eleverna i år 1 har en kort skoldag och det reducerade den tid vi kunde använda till interventionen. En annan begränsning var den korta interventionstiden som vi hade till vårt förfogande. Detta gör att underlaget är för litet för att vi ska kunna dra några generella slutsatser av vårt resultat.
Utifrån våra erfarenheter av flash-cardsträningen har vi uppmärksammat behovet av att ytterligare öka kunskapen om hur effektiv datorintervention är för läsinlärningen. Vår studie vänder sig till elever i år 1 och vad vi vet finns inga liknande svenska studier som är gjorda med denna åldersgrupp. En längre studie med ett större underlag skulle kunna ge studien en högre trovärdighet.
Vi har i diskussionsdelen tagit upp att det är svårt att koppla det positiva resultatet enbart till datorinterventionen, eftersom man inte kan vara säker på att det är andra faktorer i interventionen som har påverkat resultatet mer. Det skulle vara intressant att i framtida studier med hjälp av kontrollgrupp bättre koppla studiens resultat till datorintervention. En tänkbar studie kunde vara att en grupp elever arbetar med datorprogrammet Hitta Ord med lärarcoachning och en grupp utan. När man planerar nya interventioner är det viktigt att man tar hänsyn till de etiska kraven och att elever som bäst behöver en åtgärd inte undanhålls den. En annan intressant studie skulle vara att undersöka vilken effekt flash-cardsträning med Hitta Ord har för elever i år 1 om den kombineras med träning av fonologisk medvetenhet, läsförståelse, arbete med meningar, ord och ändelser. Det finns flera studier som innehåller dessa delar men inte har datorlästräning. Med en sådan intervention får eleven en bredare träning och tränar upp även läsförståelseförmågan (Torgesen m fl. 2001). I vår intervention har vi fokuserat enbart på ordavkodning och läshastighet.
8 ORDLISTA
Alfabetiska principen att analysera det talade ordet och återge det med bokstäver.
Avkodning/avkodningsstrategi (se även ordavkodning) att kunna läsa genom att översätta bokstäverna till deras ljud (fonem).
Auditiv det hör ihop med att höra och hörseln.
Automatisk ordavkodning/automatisk läsning Läsaren känner direkt av ordet utan att behöva ”ljuda”.
Analys I det här arbetet betyder det att ett ord delas upp i mindre delar till exempel fonem. Analytisk process är när man i sin läsning avkodar alla bokstäverna för att kunna skilja orden ifrån liknande ord. (Jämför med holistisk process)
Bottom – up Man går från delarna till helheten. I läsning används detta uttrycket och då menar man att man går från fonemen till orden och sen till meningen och dess betydelse. Den närmaste utvecklingszonen är i denna studie elevens utvecklingszon där den kan klara av en uppgift tillsammans med en mer erfaren person.
Flash-cardsträning är lästräning med hjälp av datorn. Ett ord visas en kort stund. Därefter visas fyra ord på skärmen varav av ett är samma som visningsordet. Det ordet ska markeras. En övning med flash-cardsträning består av 20 ord i denna studie.
Fonem är den minsta betydelseskiljande ljudenheten i språket. Den betyder inte något i sig. Fonologisk ordavkodning förklaras närmare i uppsatsen. Fonologisk ordavkodning använder läsaren när den ”ljudar” till ordet och sätter samman ljuden till det lästa ordet.
Fonologisk medvetenhet är kunskap om hur man kan se och använda sig av språkets formsida och inte bara till att tala.
Fonemisk läsning är att översätta bokstäverna till deras ljud(fonem) och sen sätta samman fonemen till ett ord genom en syntes.
Grafem en bokstav eller en bokstavsgrupp som står för ett fonem.
Holistisk process är när man snabbt tittar på ett ord och tar fram ordets särdrag som ordets längd och första och sista bokstav.( se även analytisk process)
Intervention är en insats. Flash-cardsträningen är en intervention.
Läsflyt är när eleven kan läsa och identifiera orden och samtidigt förstår textens innehåll. Vissa forskare anser att läsaren också ska kunna läsa med naturlig betoning av texten för att ha läsflyt.
Morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet. Ordet stolen har två morfem: stol och en Ordavkodning är läsning eller när man översätter bokstäverna till ljud (fonem) och sen sätter samman fonemen till ett ord.
Ortografisk läsning är att avkoda ett ord direkt utan att behöva använda sig av fonologisk ordavkodning. Läsaren kan avgöra direkt vilket ord det är. Det är ett slags ”helordsläsning”. Ortografisk-morfemisk läsning Den innehåller en analys av ordet där alla elementen känns igen som en helhet. Den ortografiska strategin gör att man använder både hela ord och morfem i avkodningen (Høien & Lundberg, 1999).
Ortografiskt minne det mentala lexikonet, en minnesbild av ordet finns lagrad hos läsaren. Semantisk det är språkets betydelsesida.
Segmentering är när man delar upp ett ord i dess fonem (motsatsen är syntes). Studie/intervention Vi använder båda orden om vårt arbete. Se intervention. Syntes är när man läser samman ett ord .
Tidsexponering är den tid som visningsordet visas på datorskärmen vid flash-cardsträning. Resultatstyrd tidsexponering är när datorn ändrar tidsexponeringen av visningsordet utifrån läsarens sammanlagda tid på tre övningsord. Datorn ökar respektive sänker exponeringstiden efter läsarens resultat.
9 REFERENSLISTA
Adams, M.J. (1990). Beginning to read: Thinking and learning about print. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder. Gothenburg studies in educational sciences 311.
Bishop, D.V.M., & Snowling, M. J. (2004). Development dyslexia and specific language impairment: same or different? Psychological Bulletin, 130, 858.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Bråten, I. (red.) (1998). Vygotskij i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Catts, H. W. & Kamhi A. G. (2005). Language and Reading Disabilities. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data.
Chaiklin, S. (2003). The zone of Proximal Development in Vygotsky´s Analysis of Learning and Instruction. I A. Kozulin, B. Gindos, V.S. Ageyev & G.Haertel (red.) The
International Encylipedia of Educational Evaluation. Oxford: Pergamon Press. Coltheart, M. (1978). Lexical access in simple reading tasks. In G. Underwood (Ed.),
Strategies of information processing approaches. Psychological Review, 100, 589-608. Dalby, M.A. (1992). Bogen om laesning. Köpenhamn: Danmarks paedagogiske institut. Das-Smaal, E., Klapwijk, M.J.G., & van der Leij, A. (1996). Training of perceptual unit
processing in children with a reading disability. Cognition and Instruction, 14, 221-250. Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Dyslexiföreningen (2006). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. [Tillgänglig på internet: www.dyslexiforeningen.se] Solna: Karolinska Institutet.
Ehri, L.C. (1992). Reconceptualising the development of sight word reading and its
relationship to recoding. In P.B. Gough, L.C & R. Treiman (Eds.), Reading Acquisition 107-143. Hillsdale, NJ: Erlbaum.
Ehri, L. C. & McCormick, S. (1998). Phases of word learning: Implication for instructions with delayed and disabled readers. Reading and writing Quarterly, 14, 153-163. Ehri, L. C. (2005). Development of Sight Word Reading: Phases and Findings. I Hulme, C. & Snowling, M. (Eds) The science of Reading. Malden: Blackwell publishing s. 135-154.
Elbro, C. (1989). Morphological awarness in dyslexia. I: C. von Euler, I Lundberg & G. Lennerstrand (Eds.) Brain and Reading. London: MacMillan.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Eliasson, R. (2008). Forskningsetik och perspektivval. Malmö: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.
Gibbons, P. (2007). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren och Fallgren.
Frykholm, C-U (2007). Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution. Gough, P. B. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6-10.
Gustafson, S. (2000). Varieties of Reading Disability: Phonological and Orthographic Word Decoding Deficits and Implications for Interventions. Studies from the Swedish
Institute for Disability Research, No.1.
Gustafson, S. & Samuelsson S. (1999). Intelligence and dyslexia: Implications for diagnosis and intervention. Scandinavian Journal of Psychology, 40, 127-134.
Gustafson, S., Samuelsson, S. & Rönnberg, J. (2000). Why do some resist phonological intervention? A Swedish longitudinal study of poor readers in grade 4. Scandinavian Journal of Educational Research, 44, 152-162.doi.10.1080/713696666.
Gustafson S., Fälth L., Svensson I., Tjus T. & Heimann, M. (2011). Effects of three
interventions on the reading skills of children with disabilities in grade two. Journal of learning disabilities and offending behavior, 44, 123-135.
Harm, M. W., McCandliss, B.D. & Seidenberg, M.S. (2003). Modeling the success and failures of interventions for disabled readers. Scientific Studies of Reading, 7, 155-182. Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.
Heimann, M., Lundälv, M., Tjust, T. & Nelson, K. E. (2004) Omega. A multimedia software for enhancing language and communication development in children with disabilities. Higgins, E.L. & Raskind, M.H. (2004). Speech recognition-based and automaticity programs
to help student with severe reading and spelling problems. Annals of Dyslexia, 54, 365-392.
Hintikka, S. Landerl, K. Aro, W. & Lyytinen, H. (2008). Training reading fluency: Is it important to practice reading aloud and is generalization possible? Annals of Dyslexia, 54, 59-79.
Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Irausquin, R.S. Drent, J. & Verhoeven, L. (2005). Benefits of computer-presented speed training for poor readers. Annals of Dyslexia, 55, 246-265.
Jacobson, C. (2001). Ordkedjor. Stockholm: Psykologiförlaget AB.
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? I: C. Jacobson & I. Svensson. Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenheter från forskning i LUK. Växjö universitet. Jacobson, C. (2006b). Modell för åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter. I: C. Jacobson & I.
Svensson. Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenheter från forskning i LUK. Växjö universitet.
Jacobson, C. (2009). Kartläggning av dyslexi. I: S. Samuelsson m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, M-G. (1993). Utvärdering av några datorstödda läs- och stavningsprogram med interaktiv och auditiv feedback. (licentiatavhandling) Umeå universitet. Psykologiska institutionen.
Johansson, M-G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Umeå Universitet. Psykologiska institutionen.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning. – Vad, hur och varför? Stockholm: Fritzes. Kuhn, M.R. & Stahl, S.A. (2003). Fluency: A review of developmental and remedial
practices. Journal of Educational Psychology, 95, 3-21.
LaBerge, D. & Samuels, S. (1974) Toward a theory of automatic information processing in reading. Cognitive Psychology, 6, 293-329.
Landerl, K & Wimmer, H (2008). Development of word reading fluency and spelling in a consistent orthography. An 8-year follow-up. Journal of Educational Psychology, 100, 150-161.
Lannér, O. (1999). Datorstöd i skrivandet: en longitudinell studie på grundskolan och gymnasieskolan. Båstad: Boken i Båstad.
Lindahl, R. (1954). Lindahls högläsningsprov H4. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag. Lundberg, I. (2005). Bornholmsmodellen: Vägen till läsning: Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. (2006). Early language development as related to the acquisition of reading. European Review, 14 (1), s. 65-79.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Löwenbrand Jansson, G. (2011). FonoMix Mun-Metoden Fonologisk Multisensorisk Läsinlärningsmetodik. Nässjö: Gullow Förlag.
Melin, L. & Delberger M. (1996). Lisa lär läsa. Läsinlärning och lässtrategier. Lund: Studentlitteratur.
Meyer, M.S. & Felton R.H. (1999). Repeated reading to enhance fluency: Old approaches and new direction. Annals of Dyslexia, 49, 283-306.
Moats, L.C. & Foorman, B. (2003). Measuring teachers content knowledge of language and reading. Annals of Dyslexia, 53, s. 23-45.
Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Andra upplagan Stockholm: Thales.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:2. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Myrberg, M. (2007b). Läs- och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Ne (2012) Nationalencyklopedin. [Tillgänglig på internet: ne.se] 120420.
Olofsson, Å. (2009). Fonologisk medvetenhet. I: S. Samuelsson m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Olofsson, Å. & Söderberg-Juhlander, P. (2003). Ord & Bild. I: Kompendium LOS. Växjö universitetet.
Olofsson, Å. (2009). Resultatdialog: Läsinlärningens första år: läsa rätt, läsa snabbt, svåra och lätta ord. I: Vetenskapsrådets rapportserie 2009:2. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Olson, R.K. & Wise, B.W. (1992). Reading on the computer with ortographic and speech feedback. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 4, 107-144.
Perfetti, C.A. (1985). Reading ability. New York: Oxford University Press.
Poskiparta, E., Niemi, P. & Vauras, M. (1999). Who benefits from training in linquistic awareness in the first grade, and what components show training effects? Journal of Learning Disabilities, 32 (5):437-446.
Rack, J. & Hulme, C. & Snowling, M. (1994). The Role of Phonology in Young Children Learning to Read Words: The Direct-Mapping Hypothesis. Journal of Experimental Child Psychology 57, 42-71.
Rack, J. (2005). Review of Research Evidence on Effective Intervention. The Study of Dyslexia. 175-195.
Ryder, J. F, Tunmer, W. E. & Greaney, K. T. (2008). Explicit instruction in phonemic awareness and phonemically based decoding skills as an intervention strategy for struggling readers in whole language classrooms. Reading and Writing, 21, 349- 369. Samuels, J. S. (1997). The method of repeated readings. The reading teacher. 50, 376-381.
International Reading Association. [Tillgänglig på internet: www.jstor.org/discover/]. Schunk, D. Pintrich, P. & Mecce, J. (2008). Motivation in education. Theory, research and applications. New Jersey: Pearson.
Share, D. (1995). Phonological recording and self-teaching: sine qua non of reading acquisition. Cognition, 55, 151-218.
Share, D. L. & Stanovich, K. E. (1995). Accommodating individual differences in critiques: Replies to our commentators. Issues in Education: Contributions from Educational Psychology, 1, 105-121.
Shiffrin, R.M., & Schneider, W. (1977) Controlled Automatic Human Information
Processing:II. Perceptual Learning Automatic Attending, and a Generel Theory. Psychological Review, 84, 127-190.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Kundservice.
Snow, C.E. & Juel, C. (2007). Teaching children to read: What do we know about how to do it? I: M. J. Snowling & C. Hulme. (Eds.), The sience of reading: a handbook (ill ed., 501-520). Ma: Blackwell publishing.
Snow, C.E., Burns, M.S. & Griffin, P. (Eds) (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, D.C.: National Academy Press.
Snowling, (1992). Dyslexia. A cognitive Developmental Perspective. Oxford: Opus. Stanovich, K. E. (1980). Toward an interactive-compensatory model of individual
differences in the development of reading fluency. Reading research Quarterly, 16, 32-71.
Stanovich, K.E. (1986). Matthew effects in reading: some consequences of individual differences in acquisition of literacy. Reading Research Quartely, 2l (4): 340-407. Stanovich, W. & Cunningham, A.E. (1991). Läs- och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Stensmo,C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K, (1995). Språkglädje Språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Svensson, I. (2006). Fonologi och fonologisk förmåga över tid. I: C. Jacobson & I. Svensson
Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenheter från forskning i LUK. Växjö universitet.
Svensson, I. (2006b). Självbild I: C. Jacobson & I. Svensson. I: LUK´s bok Dyslexi och Läsutveckling. Växjö universitet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Taube, K. (2007b). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Thaler, V., Ebner, E.M., Wimmer, H. & Landerl, K. (2004). Training reading fluency in dysfluent readers with high reading accuracy: Word specific effects but low transfer to untrained words. Annals of Dyslexia, 54, 89-113.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Andra upplagan Malmö: Liber. Torgesen, J.K. (2007). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. In M.J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading: a handbook, 521–537. Malden, Ma: Blackwell publishing.
Torgesen, J.K., Wagner, R.K. & Rashotte, C.A. (1997). Prevention and remediation of severe reading disabilities: Keeping the end in mind. Scientific Studies of Reading, 1, 217-234. Torgesen, J. K., Alexander, A. W., Wagner, R. K., Rashotte, C. A., Voeller, K.K. S. & Conway, T. (2001). Intensive Remedial Instruction for Children with Severe Reading Disabilities: Immediate and Long-term Outcomes From Two Instructional Approaches. Journal of Learning Disabilities 2001, 33-78.
Torgesen J.K. Otabia, S.A. & Grek, M.L. (2005). Assessment and instruction for phonemic awareness and word recognition skills. In H.W.Catts & A.G.Kamhi (Eds.). Language and reading disabilities. 128-153. Boston: Allyn and Bacon.
Tornéus, M. (2000). På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Tunmer, W. & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities 43 (3) 229-243.
van Daal, V.H.P. & Reitsma, P. (2000). Computer-assisted learning to read and spell: result from two pilot studies. Journal of Research in Reading, 23, 181-193.
van den Bosch, K., van Bon, W.H.J. & Schreuder, R. (1995). Poor readers´ decoding skills: Effects of training with limited exposure duaration. Reading Research Quartely, 30, 110-125.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Tillgänglig på internet: http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf].
Wentink, H. (1997). From graphemes to syllables. The development of phonological decoding skills in poor and normal readers. (Doctoral thesis). Nijmegen University.
Vygotsky, L.S. (1978) Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press
Wolff, U. (2011). Effects of a randomized reading intervention study: an application of structural education modelling. Dyslexia. 17, 295-311.
BILAGA 1
Till alla föräldrar i klass 1A och 1B!
Nu är vi inne på sista terminen innan vi är klara speciallärare med inriktning på läsning och skrivning. Det är därför dags för oss att göra ett examensarbete. Vi ska göra ett läsprojekt i årskurs 1 som en del av vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka om träning med datorprogram ”Hitta Ord” kan förändra elevens läsflyt. Eleverna kommer att få göra ett par lästest i början och slutet av en tvåveckorsperiod. Varje test tar bara ett par minuter att göra och det görs som en del i den vanliga undervisningen och skiljer sig inte från det eleverna brukar göra.
Vi vänder oss till dig som förälder för att fråga om din tillåtelse att dokumentera och använda resultaten från de genomförda lästesterna i vår studie för att se om vårt arbetssätt kan vara värt att använda i andra grupper. Några namn eller andra data som kan identifiera elever ska inte registreras. Resultatet presenteras så att ingen kan bli igenkänd och kommer endast att användas inom ramen för vår studie.
Vårt examensarbete ska publiceras tidigast i juni eller under september 2012. Arbetet görs under handledning av doktorand Linda Fälth, Linnéuniversitetet.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta oss. Med vänliga hälsningar
Ulla Saldner Birgitta Sixtensson
0381-40163 0381-31044 ulla.saldner@eksjo.se birgitta.sixtensson@eksjo.se Handledare: Doktorand Linda Fälth 0470-708977 ___________________________________________________________________ Jag samtycker att mitt barns lästest används i studien.
__________________________________ __________________________
__________________________________ Elevens namn
Vårdnadshavarnas underskrifter
Tacksam för svar snarast! Lämna talongen till Carina/Anna senast fredagen den 30 mars.
Till föräldrar med elever i klass 1A och 1B!
BILAGA 2
Veckan innan påsklovet fick ni ett brev från oss som började på följande sätt:
Nu är vi inne på sista terminen innan vi är klara speciallärare med inriktning på läsning och skrivning. Det är därför dags för oss att göra ett examensarbete. Vi ska göra ett läsprojekt i årskurs 1 som en del av vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka om träning med datorprogram ”Hitta Ord” kan förändra elevens läsflyt. Eleverna kommer att få göra ett par lästest i början och slutet av en tvåveckorsperiod. Varje test tar bara ett par minuter att göra och det görs som en del i den vanliga undervisningen och skiljer sig inte från det eleverna brukar göra. Vi erbjuder att ert barn får vara med i detta läsprojekt. Resultatet på lästesten har visat att ditt barn har kommit igång med läsningen och har genom sin kunskap möjlighet att höja sin läshastighet. Barnen kommer att få 20 minuters träning vid tio tillfällen med dataprogrammet ”Hitta Ord”. Träningen går ut på att läsa ord på datorn. Några tillfällen avslutar barnet med att göra ett bildkorsord. Vi kommer att starta träningen efter påsk.
De barn som inte får denna möjlighet kommer att få tillfälle att arbeta med samma datorprogram efter läsprojektet men kommer inte att få göra det lika många gånger som barnen som ingår i projektet.
Arbetet följer de etiska reglerna för vetenskapliga studier. Det innebär att all elevdata behandlas anonymt och det är frivilligt att vara med. En förutsättning för att ditt barn ska kunna delta i studien är att både du som förälder och ditt barn lämnar var för sig sitt godkännande till detta. Både du och ditt barn kan när som helst under studien välja att ta tillbaka godkännandet, utan att ange skäl. Om det skulle ske lämnar eleven studien.
Har du frågor så kontakta någon av oss:
Ulla Saldner Birgitta Sixtensson
0381-40163 0381-31044
ulla.saldner@eksjo.se birgitta.sixtensson@eksjo.se
Handledare är doktorand Linda Fälth, Linnéuniversitetet, tel. 0470-708977
____________________________________________________________________ Om ni godkänner att ert barn deltar i vårt läsprojekt så skriv under och skicka tillbaka svaret till skolan. Tack på förhand, Ulla och Birgitta!
Vi godkänner att vårt barn är med i denna studie med läsning med hjälp av datorn. Elevens namn: _____________________________
Förälders namn: ____________________________ Förälders namn: ____________________________
”Hitta Ord-test” BILAGA 3
så bo gå en te ni tö så ur de må än vi by te är
år sur ett sa rå mos öl då än el nu hö få ut den
då är vit sy se här då nu än se ko al på in le vi
ön på ute det få när ni fy be där gå ur en ås ro
åt tå ni la in dö gå nu be på ön nit ny de än tå
du den ål så bo gå en te ni tö så ur de må än by
te är år sur ett sa rå sa mos öl då än el nu hö få
Elevens utvärdering ____dag Vecka ___ BILAGA 4
Vad tyckte du om dagens träning? (Motivation)