Ord och begrepp
Andraspråk
Det eller de språk en individ utvecklar efter att tidigare ha utvecklat ett eller fler språk.
Flerspråkig
Den som på ett eller annat sätt använder två eller flera språk räknas som flerspråkig. Det behöver däremot inte betyda att språken har en likvärdig utveckling hos individen. Flerspråkiga elever är en heterogen grupp.
Funktionell språksyn
Traditionellt talas det ofta om språkets form- och innehållsaspekter. I den funktionella
språkvetenskapen finns även en social aspekt, som är avgörande både för språkets innehåll och form. Omsatt i förskoleklassens praktik medför det att elever behöver ges möjlighet att utveckla språk i funktionella sammanhang, som till exempel knyter an till elevernas lek eller till sådant som engagerar eleverna i deras vardag.
Förstaspråk
Det eller de språk en individ först lärt sig att tala. Dessa språk benämns även som modersmål.
Tidigare användes även benämningen hemspråk, men i dag betraktas det som en förlegad term.
Interkulturellt perspektiv
Mötet mellan individer från skilda kulturer och ömsesidig förståelse dem emellan. Ett
förhållningssätt som innebär en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och vårdnadshavare representerar. En medvetenhet om varandras likheter och olikheter och där också undervisningen präglas av förståelse för skilda sätt att uppfatta kunskap, lärande och utbildning.
Kognition/kognitiv utveckling
Tankemässiga processer, som bland annat har med tänkande, memorerande, förståelse, analys och problemlösning att göra.
Kontext
Betyder ursprungligen språkligt sammanhang, men kan i en vidare bemärkelse betyda sammanhang eller omgivning.
Lexikon
En individs inre lexikon innehåller ett ords form (uttal/stavning) och dessbetydelse.
Litteracitet
Begreppet litteracitet har sitt ursprung i den internationella beteckningen literacy. Begreppet har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i alla former samt bilder. Berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och samtal, symboler samt olika läsning och skrivande är delar av detta utvidgade begrepp.
Multimodalitet
Visuell kommunikation där flera olika uttryckssätt används för att kommunicera ett budskap, till exempel färg, bild och text. Multimodalitet är en form av ett utvidgat textbegrepp, där text innefattar betydligt fler sätt att kommunicera än enbart genom att skriva ner talat språk.
Ordförrådets bredd
Antal ord en individ känner, kan ge en definition till eller koppla till en bild.
Ordförrådets djup
Graden av nyanserad kunskap om orden hos en individ. Till exempel förmåga att använda orden i flera olika kontexter, kunna förstå orden utan kontext eller relatera olika ord till varandra.
Produktivt ordförråd
De ord en individ själv använder aktivt i tal och skrift.
Prosodi
Prosodi handlar om språkets rytm och melodi. Hur orden betonas, intonation, är ett prosodiskt drag.
Hur språkets ljud betonas skiljer sig mellan olika språk. En del språk betonar en viss stavelse, andra har rörlig betoning, men det finns också språk som helt saknar betoning. Utmärkande för det svenska språkets rytm är kontrasten mellan långa och korta stavelser. Att förlänga ett ljud (vokal eller konsonant) i den betonade stavelsen, är specifikt för svenska.
Receptivt ordförråd
De ord en individ förstår men ännu inte använder själv.
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
En undervisning där lärare fokuserar både den språkliga aspekten och den ämnesmässiga aspekten i undervisningen. Läraren använder språket som ett verktyg för lärande där elever ges möjlighet att samtala, läsa och skriva om innehållet för undervisningen. Samtidigt är språkutveckling ett mål i sig, med de förmågor och kompetenser som styrdokumenten anger.
Språklig bas
Basen är den språkbehärskning som behövs i vardagen och som framförallt omfattar ljudsystemet, basordförrådet, det grammatiska systemet samt grundläggande kunskap om att föra och följa ett samtal och textuell kompetens. Den språklig basen förväntas barn behärska på sitt modersmål redan före skolstart.
Språkdomän
Domän är ett begrepp som används för att beskriva en språklig kontext. Domäner kan vara av olika slag, till exempel i hemmet, förskoleklassen, i idrottsföreningen eller bland kamraterna. Inom en språklig domän används en viss typ av språk.
Stretchat språk
Begreppet stretchat språk kommer från det engelska uttrycket pushed output och beskriver en djupare språkkunskap, som skapas genom att eleverna uppmuntras att använda språket i olika sammanhang. Genom att ge eleven stöttning att fokusera på vad som ska sägas och hur det ska uttryckas, utvecklas eleven bortom sin nuvarande språkförmåga.
Transspråkande
Benämningen transspråkande har sitt ursprung i den internationella beteckningen translanguaging, som syftar på individers användning av alla sina språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet. I en transspråkande undervisning har alla språk lika värde och betraktas som källan till utveckling och lärande. Inom transspråkande anses en positiv syn på
kulturell och språklig mångfald vara en förutsättning för att individers identitet ska utvecklas positivt.
(Skolverket: Författare: Annika Andréasson, Anniqa Sandell Ring)
Kontaktuppgifter
Uppgifterna nedan återfinns på Umeå kommuns webbplats.
Pedagogiska placeringsenheten (PPE)
ppe@umea.se 090-16 66 50
Administrativ chef
pedagogiska placeringsenheten för- och grundskoleverksamheten Ewa-Lotta Markström,
090-16 66 51 072-450 89 44
ewa-lotta.markstrom@umea.se
Frågor om Procapita:
Heléne Isaksson 090-16 40 16
070-395 66 98helene.isaksson@umea.se
Frågor om Tempus:
Pär Sundström 090-16 12 31 070-640 59 96
par.sundstrom@umea.se
Kompetenscentrum för flerspråkighet
Mottagningsenheten 090-16 27 21
Webbadress: Mottagningsenhet för nyanlända barn Besöksadress: Fridhemsvägen 2903 37 Umeå
Kontaktpersoner
Kompetenscentrum språk och kommunikation - förskolan Louise Johansson
073-073 12 27
jessica.kristoffersson@umea.se
Maria Vernér Psykolog
070-173 62 66, 090-16 36 06 maria.verner@umea.se
Kompetenscentrum för digitalt lärande
Pär Sundström utvecklingsledare Förskola/Grundskolan Unikum, G Suite, Tempus mm par.sundstrom@umea.se 090/161231
Therese Vallin utvecklingsledare Förskola/Grundskola
Unikum, Alternativa verktyg mm therese.vallin@umea.se
090/161033
Tolkförmedling
Språkservice Sverige AB 0770-457 458
Språkservice Online www.sprakservice.se
Källförteckning
Skolverket (2020): Flerspråkighet i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
(hämtad 20-06-25)
Bilagor
Bilaga 1: Informationssamtal vid Mottagningsenheten Bilaga 2: Förskolans första kontakten med vårdnadshavare Bilaga 3: Checklista mottagande förskola
Bilaga 4: Mall förskolans interna rutiner för mottagande Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion i förskolan
Bilaga 6: Stöd för utvärdering av mottagandet
Bilaga 7: Stöd för implementering av rutin för mottagande av nyanlända barn i förskolan
Bilaga 1
Informationssamtal vid Mottagningsenheten
Vårdnadshavare kallas av språkutvecklare vid Mottagningsenheten på Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF) till ett informationssamtal.
Informationssamtalet syftar till att nyanlända barn och vårdnadshavare får en likvärdig introduktion till svensk förskola och det svenska skolsystemet.
VAD INNEHÅLL ANSVAR
Introduktion Presentation av deltagarna. Språkutvecklare
Skolsystemet &
Skolval
Information om förskolan och det svenska skolsystemet och skolstrukturen i Umeå.
Stötta vårdnadshavare i anmälan till förskola.
Språkutvecklare
Modersmål och lagstiftning
Information om vikten av att vårdnadshavare talar sitt/sina modersmål med barnet.
Beskriver vikten av samarbete mellan hem och förskola för att stimulera barnets språkutveckling i såväl svenska som modersmålet.
Språkutvecklare
Läroplan och lagstiftning
Beskriver kort att det finns en läroplan för förskolan och att det bedrivs undervisning i förskolan samt kort om
diskrimineringslag, skollag och barnkonventionen.
Språkutvecklare
Förskola och kösystem
Beskriva hur kösystemet fungerar till förskolan.
Rätten till plats, vad det innebär.
Att det kan innebär att man inte får plats på förskola i närområdet, men viktigt att barnet börjar i förskolan och möjligheten att byta.
Olika placeringsformer
Att man måste tacka ja eller nej till erbjuden plats inom angiven tid.
Vistelsetider, att ta sin plats i bruk, att nyttja platsen, ledigheter, skyldighet att ange barnets tider.
Språkutvecklare
Avsluta samtalet Berätta för vårdnadshavare vem de kan vända sig till om de har frågor under tiden som de måste vänta på placering.
Sammanfatta vad ni har pratat om.
Uppmuntra vårdnadshavare att ställa frågor.
Språkutvecklare
Bilaga 2
Förskolans första kontakt med vårdnadshavare
Då förskolan får besked från Pedagogiska placeringsenheten om att ett nytt barn ska börja på förskolan tar förskolan kontakt med vårdnadshavaren. Rektor går in i Procapita för ytterligare information om barnet inför samtal med vårdnadshavare.
Syftet med den första kontakten är dels att hälsa barn och vårdnadshavare välkomna till förskolan, dels undersöka om det finns behov av tolk/språkstöd i samtalet.
Förskolan meddelar dag och tid för introduktionen. Förskolan skickar ett bekräftande sms/mejl om dag och tid till vårdnadshavare med kopia till pedagogisk personal.
Om det finns behov av att kommunicera på ett annat språk än svenska, ta kontakt med tolkförmedling alternativt Mottagningsenheten vid KCF för att få stöd.
Vägledning för samtal
• Hej, jag ringer från förskolan….
• Jag/vi vill välkomna dig till oss…
• Har du varit i kontakt med KCF?
• Jag skickar ett sms/mejl till dig på e-postadressen som du uppgett…stämmer den?
• Då vi ses kommer vi överens om formerna för introduktionen…
• Har du några frågor…
• Ring eller mejla mig om du funderar över något….
Bilaga 3
Checklista förskola
Mottagande av nyanlända barn i förskolan
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då de tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor.
Rutin Aktivitet Ansvar
Informationssamtal Vårdnadshavare får information om förskolan och skolsystemet i Sverige samt stöd i att ansöka om
Första kontakten med vårdnadshavare
Förskolan tar kontakt med
vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Kontakta KCF för språkstöd Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Introduktionsperioden Språkstödjare/tolk deltar i introduktions/inskolnings-samtalet vid behov.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Den rektor utser
förskollärare/ansvarspedagog
Kontaktuppgifter Tolkförmedling Språkservice Sverige AB 0770-457 458
Introduktionsgenomförande Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn. Vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet
Ansvarspedagog
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktion Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Ansvarspedagog
Statistik Förskolan dokumenterar antalet nyanlända som förskolan tar emot under läsåret.
Rektor
Utvärdering Förskolan genomför en utvärdering av hur rutinerna för mottagandet av nyanlända har fungerat.
Bilaga 6: Stöd för utvärdering.
Rektor
Bilaga 4
Checklista och mall förskola
Mottagande av nyanlända barn i förskolan
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då de tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor. I kolumnen med rubrik Förskolan finns det möjlighet att dokumentera struktur och ansvar för mottagandet på den enskilda förskolan.
Rutin Aktivitet Ansvar Förskolan
Vem gör vad på vår FSK?
Informationssamtal Vårdnadshavare får information om förskolan och skolsystemet i Sverige samt stöd i att ansöka om
Första kontakten Förskolan tar kontakt med vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Kontakta KCF Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Rektor på förskolan
alternativt den rektor utser.
Introduktionsperiod Språkstödjare/tolk deltar i introduktions/inskolnings-samtalet vid behov.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Den rektor utser
Introduktionsgenomförande Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn.
Vårdnadshavarna deltar i
Ansvarspedagog
med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet deltar språkstödjare i delar av introduktionen.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktionen
Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Ansvarspedagog
Utvärdering Förskolan genomför en
utvärdering av hur rutinerna för mottagandet av
nyanlända har fungerat.
Bilaga 6: stöd för utvärdering
Rektor
Bilaga 5
Språkstöd vid introduktion i förskolan
Vad innebär språkstöd?
Syftet med språkstödet är i första hand att skapa en trygghet för barn, familj och pedagoger i mötet med den svenska förskolan. Detta sker genom att en språkstödjare med samma modersmål (starka språk) som familjen är med vid några tillfällen under introduktionen i förskolan.
Språkstödjare är en pedagogisk brygga mellan pedagogerna/barnet/familjen.
Hur ansöker förskolan om språkstöd?
Rektor tar kontakt med språkutvecklare vid KCF då det finns behov av språkstöd i introduktionen av barn i förskolan.
• Rektor är kontaktperson alternativt delegerar detta.
• Förskolan anpassar, om möjligt, introduktionen till de tider som språkstödjaren kan närvara.
• Språkstödjare och enhet mejlar om det uppstår något så att stödet inte kan genomföras.
• Utvärdering utförs av förskolan
• Eventuell uppföljning sker inför behov av ytterligare stöd.
• Förskolan kontaktar språkutvecklare om ytterligare behov uppstår.
Barn som kommer direkt till förskolan utan att vara hos KCF på informationssamtal är också berättigade till språkstöd. Förskolan kontaktar KCF via webbanmälan
eller direktkontakt via telefon för att planera ett eventuellt stöd.
Förväntningar
Förväntningar på enheten
• Utse en kontaktperson för introduktionsstödet.
• Planera tiden för stödet väl.
• Kommunicera med språkutvecklare vid KCF vilka delar som är prioriterade för språkstödjaren att delta i.
• Kommunicera tiderna för språkstödet genom mejl till spårkutvecklare.
• Möt upp språkstödjare vid första tillfället.
• Avsätta första delen av språkstödjarens tid (ca 15 min) för att skapa en samsyn kring uppdraget samt kommunicera planen för introduktionen tillsammans.
• Besvara utvärderingen om inskolning/introduktionsstöd.
Förväntningar på språkstödjare
•
• Pedagogisk brygga vid prioriterade delar av introduktionen.
• Individuellt stöd till barn utifrån behov i den pedagogiska verksamheten.
• Tipsa om pedagogiskt stödmaterial och digitala verktyg.
Förväntningar på språkutvecklare:
• Behandla ansökan om språkstöd i förskolan.
• Erbjuda tid för introduktionsstöd.
• Kommunicera med aktuell språkstödjare och enheter.
• Skicka utvärdering.
• Samla statistik och utvärderingar inför fortsatt utveckling av stödet.
Kontaktuppgifter
Kompetenscentrum för flerspråkighet
Mottagningsenheten 090-16 27 21
Webbadress
Mottagningsenhet för nyanlända barn
Bilaga 6
Stöd för utvärderingen av mottagandet
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då förskolan tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor. I kolumnen med rubrik Hur har mottagandet fungerat dokumenterar förskolan framgångsfaktorer och problem i mottagandet.
Problemens orsaker undersöks för att se över utvecklingsområden och åtgärder för mottagandet av nyanlända barn och familjer till förskolan.
HUR HAR MOTTAGANDET FUNGERAT?
RUTIN
Framgångs-faktorer
Problem Orsaker Åtgärder
Första kontakten
Förskolan tar kontakt med vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal Kontakta KCF
Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Introduktionssamtal
Språkstödjare/tolk deltar i introduktionssamtalet.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Introduktionsgenomförande
Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn. Vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet deltar språkstödjare i delar av introduktionen.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktion
Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Övrigt
Som ni på förskolan vill ta upp i
uppföljningen/utvärderingen av mottagandet.
Bilaga 7
Stöd för implementering
av rutinen Mottagande av nyanlända barn till förskolan
Det är viktigt att vi som möter nyanlända familjer och barn i förskolan har kunskap om hur mottagandet går till enligt Umeå kommuns rutin. Vår förståelse för vad rutinen innebär är en förutsättning för ett likvärdigt mottagande.
Följande delar ska hjälpa oss att få kunskap om och förståelse för rutinen.
Del 1 - Se filmen Välkommen till förskolan i Umeå (ca 5 minuter)
Del 2 - Läs rutinen som finns på siten Välkommen till förskolan i Umeå (ca 20 minuter)
Del 3 - Gör övning och självskattning (ca 30 minuter)
ÖVNING
Ta stöd av rutinens delar och bilagor då ni samtalar om hur ni kan och bör agera i välkomnandet av Jamal och hens mamma.
Det framkom i samtalet med Jamals mamma och ni behöver språkstöd i förskolans första kontakt med mamman och barnet.
Hur går ni tillväga på förskolan för att förbereda första samtalet? Vad blir viktigt för er att ta upp?
Varför är det viktigt? Vilka frågor vill ni ställa till Jamals mamma? På vilket sätt ska ni i fortsättningen kommunicera och samverka med Jamals mamma?
Ni kommer överens om tider för introduktionen på förskolan. Ni väljer att ta stöd av språkstödjaren från KCF.
Hur förbereder ni för samverkan med språkstödjaren? Vilka delar ska språkstödjaren vara delaktig i och varför?
Jamal är en pigg unge som är nyfiken och tar kontakt med de andra barnen på ett bra sätt. Ni ser att hen har lätt för att lära sig nya ord och begrepp. Ni funderar nu på vad som blir viktigt att tänka på i undervisningen för att Jamal ska fortsätta att utveckla sin språkliga förmåga på svenska och sitt modersmål.
Hur planerar ni för genomförandet av undervisningen i förskolan? Hur utformar ni lärmiljön? Vilka material använder ni? Hur förhåller ni er till det språkutvecklande arbetssättet?
Ni ser att Jamal utvecklas fint, men ni är osäkra på hur ni kan fortsätta utmana Jamal såväl språkligt.
Ni behöver stöd och hjälp, vart vänder ni er?
Ni ska förbereda uppföljning av Jamals första tid i förskolan.
Hur förbereder ni er inför samtalet? Hur lägger ni upp det? Vad blir viktigt att samtala med hens mamma om? Vilka frågor vill ni ställa till Jamals mamma?
Självskattning
RUTIN Håller inte med Håller delvis med Håller helt med Min kommentar Rutinens del 1 ger
mig stöd i att synliggöra det ansvar jag har i mottagande av nyanlända.
Rutinens del 2 ger mig en vägledning i framgångs- faktorer och stöttning i mottagandet av nyanlända.
Rutinens del 3 ger mig en bra översyn över kontakter och stöd i form av bilagor som är användbara i mottagandet.