RUTIN
Dokumentansvarig:
Utvecklingsledare Marie Karling
Dokumentdatum:
2020-09-16 Godkänd av:
Ann-Christine Gradin
Reviderad:
Mottagande av nyanlända elever i för- och grundskola
Mottagande av nyanlända barn till
Umeå kommuns förskolor
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Del 1 – Stöd för mottagandet ... 3
Vem riktar sig rutinen till? ... 3
Hur går mottagandet till? ... 4
Vem ansvarar för vad i mottagandet? ... 5
Huvudmannen (biträdande utbildningsdirektör förskola)... 5
Kompetenscentrum för flerspråkighet (chef KCF) ... 5
Pedagogiska placeringsenheten (chefer PPE) ... 5
Rektor vid förskolan ... 5
Pedagogisk personal vid förskolan ... 6
Förskolans checklista ... 6
Del 2 – Vägledning i mottagandet ... 7
Framgångsfaktorer i mottagande av nyanlända barn ... 7
Arbeta språkutvecklande i barngruppen ... 7
Interkulturellt förhållningssätt... 8
Samverkan med vårdnadshavare ... 8
Hur kan förskolor stöttas i mottagandet av nyanlända elever? ... 9
Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF) ... 9
Elevhälsan ... 9
Hörselverksamheten ... 9
Hörselverksamhetens tre delar: ... 10
Kompetenscentrum för digitalt lärande (KDL) ... 10
Vill du veta mer? ... 12
Del 3 – Begrepp, kontakter, bilagor ... 13
Ord och begrepp ... 13
Kontaktuppgifter ... 15
Pedagogiska placeringsenheten (PPE) ... 15
Kompetenscentrum för flerspråkighet ... 16
Elevhälsan ... 16
Kompetenscentrum för digitalt lärande ... 17
Tolkförmedling ... 17
Källförteckning ... 17
Inledning
Syftet med rutinerna är att stärka likvärdigheten i mottagandet av nyanlända barn till förskolan i Umeå. Rutinen utgår från skollagstiftningen, läroplanen och Skolverkets webbplats.
Del 1 utgör ett stöd för förskolan och ger en beskrivning av hur mottagandet går till, vem som ansvarar för vad och slutligen en checklista för enheten att följa vid mottagandet.
Del 2 utgör en vägledning av framgångsfaktorer för mottagandet och undervisning av nyanlända barn, stöttning som erbjuds samt länkar til sidor på Skolverket för vidare kunskapsinhämtning.
Del 3 innehåller begreppsförklaringar, kontaktuppgifter och källförteckning samt bilagor som checklistan hänvisar till.
Del 1 – Stöd för mottagandet
Vem riktar sig rutinen till?
Rutinen vänder sig till ledning och pedagogisk personal i förskolan som tar emot nyanlända barn.
Med nyanlända barn menas
▪ Barn som är födda utomlands och inte tidigare gått i svensk förskola.
▪ Barn födda i Sverige med vårdnadshavare födda utomlands som inte tidigare varit i kontakt med svensk förskola.
Hur går mottagandet till?
Information om svensk förskola
Vårdnadshavare till nyanlända barn vänder sig/hänvisas till
Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF) för att få information om svensk förskola och hur man ansöker till förskolan.
Besked om placering i förskolan
Pedagogiska placeringsenheten (PPE) behandlar ansökan. PPE erbjuder vårdnadshavare placering i förskolan. Vårdnadshavarna tackar ja eller nej. Vid ja, meddelar PPE detta till förskolan.
Förskolan kontaktar föräldrar
Då förskolan får besked om att ett nytt barn ska börja på förskolan, tar förskolan kontakt med vårdnadshavare företrädesvis genom att ringa.
Förskolan informerar om introduktionssamtal och introduktion. Under samtalet framgår om familjen varit i kontakt med KCF, och behov av tolk. Förskolan kan ansöka om språkstöd vid KCF inför introduktionen i förskolan.
Skolsköterskan kallare elev med vårdnadshavare till ett hälsosamtal.
Introduktion i förskolan
I introduktionen på förskolan utgår förskolan från introduktions- rutinerna. För mottagande av nyanlända barn där vårdnadshavare inte talar svenska används tolk/språkstöd i kommunikationen med
vårdnadshavare. För språkstöd i introduktionen tar förskolan kontakt med Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF).
Skolsöterskan kallare elev med vårdnadshavare till ett hälsosamtal.
Vem ansvarar för vad i mottagandet?
Huvudmannen (biträdande utbildningsdirektör förskola)
Ansvarar för att
• en aktuell rutin för mottagande av nyanlända barn till förskolan finns i Umeå kommun.
• rutinen är känd för samtliga ledare och rektorer inom förskolan.
• det finns stödfunktioner för mottagandet av nyanlända barn i förskolan.
• inhämtar statistik över förskolornas mottagande av nyanlända barn under läsåret.
• rutin för mottagande följs upp och utvärderas årligen och revideras vid behov.
• resultatet av statistik och utvärderingen av mottagandet ingår som en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Kompetenscentrum för flerspråkighet (chef KCF)
Ansvarar för att erbjuda
• nyanlända familjer information om svensk förskola och det svenska skolsystemet.
• nyanlända familjer stöd i att ansöka om förskoleplats.
• förskolan språkstöd vid introduktion i förskolan genom språkstödjare.
• kompetenshöjande insatser till förskolan med fokus på interkulturellt förhållningssätt i undervisningen.
• kompetenshöjande insatser till förskolan med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen.
• kompetenshöjande insatser till förskolan med fokus på hur kommunikation mellan hem och förskolan kan utvecklas.
Pedagogiska placeringsenheten (chefer PPE)
Ansvarar för att
• behandla ansökan till förskoleplats.
• skicka erbjudande och beslut om placering i förskolan till vårdnadshavare.
• meddela förskolan om placering (kontaktuppgifter till vårdnadshavare och barn).
Rektor vid förskolan
Ansvarar för att
• rutin för mottagande är känd av pedagogisk personal.
• varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan.
• förskolan utarbetar egna rutiner för mottagande av nyanlända barn och familjer.
• använda Procapita för att hämta uppgifter om familjens behov och kontakt med KCF.
• ta kontakt med vårdnadshavare som tackat ja till placering i förskolan.
• ta kontakt med KCF för att söka språkstöd i introduktionen.
• följa upp antalet mottagande av nyanlända barn som förskolan välkomnat under läsåret som en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Pedagogisk personal vid förskolan
Ansvarar för att
▪ följa Umeå kommuns rutiner för mottagande av nyanlända barn i förskolan.
▪ följa förskolans upparbetade rutiner för mottagande av nyanlända familjer.
▪ planera och genomföra introduktionen för barn och vårdnadshavare på förskolan.
▪ följa upp introduktionen för respektive familj.
▪ vara delaktiga i förskolans årliga uppföljning och utvärdering av rutinerna och mottagandet.
Förskolans checklista
Som stöd för skolans mottagande av nyanlända barn finns en checklista, bilaga 3. Det finns också en mall som förskolan kan använda för att upprätta sina interna rutiner och ansvarsfördelning för mottagandet, bilaga 4.
Del 2 – Vägledning i mottagandet
Framgångsfaktorer i mottagande av nyanlända barn
Arbeta språkutvecklande i barngruppen
Det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngruppen. Här är några exempel på hur du kan göra:
▪ Visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identiteten och självkänslan stärks.
▪ Skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till språkande och samspel.
▪ Läs högt och samtala om text.
▪ Ställ öppna frågor och följdfrågor. Ge barnen tanketid och talutrymme.
▪ Omge barnen med ord i alla sammanhang. Benämn och beskriv föremål och det ni gör och ge på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
▪ Samtala om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.
▪ Erbjud flera olika texttyper som berättande, beskrivande och instruerande texter, till exempel sagan vid lässtunden och receptet när man bakar.
▪ Om du har barn med annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk i gruppen:
lär dig några ord på barnets språk eller tecken på teckenspråk, till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet.
▪ Lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.
▪ Uppmuntra interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och personalen
▪ Lek med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.
▪ Använd och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång.
▪ Kartlägg språkarbetet i förskolan och gör en gemensam plan för hur ni kan utveckla arbetet.
(Källa: Skolverket, Flerspråkighet i förskolan)
Interkulturellt förhållningssätt
Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet:
Samverkan med vårdnadshavare
Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald.
Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.
Så här kan du till exempel utveckla ett interkulturellt förhållningssätt:
▪ Ha en positiv och nyfiken inställning till barnens olika kulturella erfarenheter.
▪ Var beredd att vidga ditt synsätt, lyssna och utbyta tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.
▪ Se till att ni erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.
▪ Låt barnen skapa egna texter, filmer och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.
▪ Se över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som ni erbjuder.
(Källa: Skolverket, Flerspråkighet i förskolan)
Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet.
Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och att göra en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.
Förskolan går tillsammans med vårdnadshavarna igenom
Hur de ska kommunicera med varandra vid lämning och hämtning.
Digital plattform för information och översättningsfunktion.
Använd bildstöd i kommunikation som finns översätt til olika språk (känslokarter, fraser, föremål), sätt upp bildstöd i entrén.
Google translate
Böcker och teman som ni arbetar med i förskolan - dela med er till vårdnadshavarna och låt de prata och läsa om detta hemma på modersmålet.
(Källa: Skolverket, Flerspråkighet i förskolan)
Hur kan förskolor stöttas i mottagandet av nyanlända elever?
Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF)
KCF erbjuder förskolan såväl flerspråkigt material som kompetenshöjande insatser inom området mottagande i förskola och undervisning av flerspråkiga barn.
Språkstödet som erbjuds är:
Generellt språkstöd
• Sagostunder på bibliotek och museet
• Språka mera - En digital resurs på flera språk
• Låna en språkkasse
• Låna en temaväska nationella minoriteter
• Sagotält som besöker förskolan Specifikt språkstöd
• Språkstöd i introduktionen av nyanlända barn vid förskolan
• Handledning av pedagogisk personal i mottagandet av nyanlända barn Kompetenshöjande insatser
• Språket i verksamheten - Hur skapar vi en språkutvecklande lärmiljö?
• Interkulturellt förhållningssätt - vad innebär det att ha ett interkulturellt förhållningssätt?
Elevhälsan
Inom elevhälsan kan förskolan vända sig till såväl Kompetenscentrum för språk och kommunikation som Elevhälsans stödteam till förskolan.
Kompetenscentrum för språk och kommunikation
Kompetenscentrum språk och kommunikations uppdrag är att stödja förskolor och skolor i arbetet med språklig tillgänglighet.
Förskolans pedagoger erbjuds fortbildning i bland annat bild- och symbolstöd och högläsning i förskolan.
Hörselverksamheten
Hörselverksamheten inom elevhälsan ger stöd till barn, elever från 1-19 år. Det specialpedagogiska stödet omfattar alla barn och elever med hörselnedsättning i förskolor, grundskolor, grundsärskola och träningsskola samt gymnasieskolor och gymnasiesärskola. Stödet gäller barn och elever i Umeå kommun inom kommunala skolor. Hörselverksamheten inom elevhälsan ansvarar även för inköp av hörhjälpmedel i den pedagogiska miljön.
Målsättningen är att barn och elever med kompensatoriska insatser ska ges möjlighet, att samspela, kommunicera och vara delaktiga samt kunna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt på samma villkor som övriga barn/elever.
Hörselverksamhetens tre delar:
• Specialpedagogiskt stöd i förskolor och skolor
• Hörselteknisk utrustning
• Svenskt teckenspråk som modersmål och nybörjarspråk
Elevhälsans stödteam till förskolan
När förskolans pedagoger har behov av ytterligare stöd för att främja barns hälsa, lärande och utveckling gällande barngrupper eller enskilda barn kan ansökan till teamet göras. Elevhälsans stödteam till förskolan utgår från en helhetssyn där relationella, sociala, emotionella, kognitiva, miljömässiga och pedagogiska faktorer alla har betydelse för barns hälsa, lärande och utveckling.
Elevhälsans stödteam erbjuder insatser i form av
• Konsultation
• Handledning
• Fortbildning: Lågaffektivt förhållningssätt. Anknytning och samspel samt Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, TMO (Traumamedveten omsorg)
• Stöd till förskolan vid samverkan med yttre aktörer
• Samverkan och stöd till rektor
• Stöd vid övergång till förskoleklass
Kompetenscentrum för digitalt lärande (KDL)
KDL erbjuder en rad digitala verktyg och resurser som förskolan kan använda dels i kommunikation med vårdnadshavare, dels i undervisning med flerspråkiga barn.
Pedagogiska resurser i förskolan
• PolyGlutt
• InPrint
• Appar för iPad
Vill du veta mer?
Skolverket (2020): Flerspråkighet i förskolan.
Skolverket (2020): Flerspråkig utveckling.
Skolverket (2020): Insatslistan fjärde kvartalet, 2019, Stöd för skolutveckling kring nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.
Del 3 – Begrepp, kontakter, bilagor
Ord och begrepp
Andraspråk
Det eller de språk en individ utvecklar efter att tidigare ha utvecklat ett eller fler språk.
Flerspråkig
Den som på ett eller annat sätt använder två eller flera språk räknas som flerspråkig. Det behöver däremot inte betyda att språken har en likvärdig utveckling hos individen. Flerspråkiga elever är en heterogen grupp.
Funktionell språksyn
Traditionellt talas det ofta om språkets form- och innehållsaspekter. I den funktionella
språkvetenskapen finns även en social aspekt, som är avgörande både för språkets innehåll och form. Omsatt i förskoleklassens praktik medför det att elever behöver ges möjlighet att utveckla språk i funktionella sammanhang, som till exempel knyter an till elevernas lek eller till sådant som engagerar eleverna i deras vardag.
Förstaspråk
Det eller de språk en individ först lärt sig att tala. Dessa språk benämns även som modersmål.
Tidigare användes även benämningen hemspråk, men i dag betraktas det som en förlegad term.
Interkulturellt perspektiv
Mötet mellan individer från skilda kulturer och ömsesidig förståelse dem emellan. Ett
förhållningssätt som innebär en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och vårdnadshavare representerar. En medvetenhet om varandras likheter och olikheter och där också undervisningen präglas av förståelse för skilda sätt att uppfatta kunskap, lärande och utbildning.
Kognition/kognitiv utveckling
Tankemässiga processer, som bland annat har med tänkande, memorerande, förståelse, analys och problemlösning att göra.
Kontext
Betyder ursprungligen språkligt sammanhang, men kan i en vidare bemärkelse betyda sammanhang eller omgivning.
Lexikon
En individs inre lexikon innehåller ett ords form (uttal/stavning) och dessbetydelse.
Litteracitet
Begreppet litteracitet har sitt ursprung i den internationella beteckningen literacy. Begreppet har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i alla former samt bilder. Berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och samtal, symboler samt olika läsning och skrivande är delar av detta utvidgade begrepp.
Multimodalitet
Visuell kommunikation där flera olika uttryckssätt används för att kommunicera ett budskap, till exempel färg, bild och text. Multimodalitet är en form av ett utvidgat textbegrepp, där text innefattar betydligt fler sätt att kommunicera än enbart genom att skriva ner talat språk.
Ordförrådets bredd
Antal ord en individ känner, kan ge en definition till eller koppla till en bild.
Ordförrådets djup
Graden av nyanserad kunskap om orden hos en individ. Till exempel förmåga att använda orden i flera olika kontexter, kunna förstå orden utan kontext eller relatera olika ord till varandra.
Produktivt ordförråd
De ord en individ själv använder aktivt i tal och skrift.
Prosodi
Prosodi handlar om språkets rytm och melodi. Hur orden betonas, intonation, är ett prosodiskt drag.
Hur språkets ljud betonas skiljer sig mellan olika språk. En del språk betonar en viss stavelse, andra har rörlig betoning, men det finns också språk som helt saknar betoning. Utmärkande för det svenska språkets rytm är kontrasten mellan långa och korta stavelser. Att förlänga ett ljud (vokal eller konsonant) i den betonade stavelsen, är specifikt för svenska.
Receptivt ordförråd
De ord en individ förstår men ännu inte använder själv.
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
En undervisning där lärare fokuserar både den språkliga aspekten och den ämnesmässiga aspekten i undervisningen. Läraren använder språket som ett verktyg för lärande där elever ges möjlighet att samtala, läsa och skriva om innehållet för undervisningen. Samtidigt är språkutveckling ett mål i sig, med de förmågor och kompetenser som styrdokumenten anger.
Språklig bas
Basen är den språkbehärskning som behövs i vardagen och som framförallt omfattar ljudsystemet, basordförrådet, det grammatiska systemet samt grundläggande kunskap om att föra och följa ett samtal och textuell kompetens. Den språklig basen förväntas barn behärska på sitt modersmål redan före skolstart.
Språkdomän
Domän är ett begrepp som används för att beskriva en språklig kontext. Domäner kan vara av olika slag, till exempel i hemmet, förskoleklassen, i idrottsföreningen eller bland kamraterna. Inom en språklig domän används en viss typ av språk.
Stretchat språk
Begreppet stretchat språk kommer från det engelska uttrycket pushed output och beskriver en djupare språkkunskap, som skapas genom att eleverna uppmuntras att använda språket i olika sammanhang. Genom att ge eleven stöttning att fokusera på vad som ska sägas och hur det ska uttryckas, utvecklas eleven bortom sin nuvarande språkförmåga.
Transspråkande
Benämningen transspråkande har sitt ursprung i den internationella beteckningen translanguaging, som syftar på individers användning av alla sina språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet. I en transspråkande undervisning har alla språk lika värde och betraktas som källan till utveckling och lärande. Inom transspråkande anses en positiv syn på
kulturell och språklig mångfald vara en förutsättning för att individers identitet ska utvecklas positivt.
(Skolverket: Författare: Annika Andréasson, Anniqa Sandell Ring)
Kontaktuppgifter
Uppgifterna nedan återfinns på Umeå kommuns webbplats.
Pedagogiska placeringsenheten (PPE)
ppe@umea.se 090-16 66 50
Administrativ chef
pedagogiska placeringsenheten för- och grundskoleverksamheten Ewa-Lotta Markström,
090-16 66 51 072-450 89 44
ewa-lotta.markstrom@umea.se
Frågor om Procapita:
Heléne Isaksson 090-16 40 16
070-395 66 98helene.isaksson@umea.se
Frågor om Tempus:
Pär Sundström 090-16 12 31 070-640 59 96
par.sundstrom@umea.se
Kompetenscentrum för flerspråkighet
Mottagningsenheten 090-16 27 21
Webbadress: Mottagningsenhet för nyanlända barn Besöksadress: Fridhemsvägen 2903 37 Umeå
Kontaktpersoner Mirna Nasser Språkutvecklare 073-073 04 52
mirna.nasser@umea.se
Linda Spett Språkutvecklare 070-265 16 72 linda.spett@umea.se
Elevhälsan
Erik Ådén Enhetschef 070-550 67 18 090-16 50 03 erik.aden@umea.se
Kompetenscentrum språk och kommunikation - förskolan Louise Johansson
Logoped 090-16 52 89 070-850 34 78
louise.johansson.2@umea.se
Christina Nordlund Specialpedagog/logoped 090- 16 52 89
070-663 02 35
christina.nordlund@umea.se
Stödteam förskolan Christine Sjövik Specialpedagog 070-614 02 84
christine.sjovik@umea.se Jessica Kristoffersson
073-073 12 27
jessica.kristoffersson@umea.se
Maria Vernér Psykolog
070-173 62 66, 090-16 36 06 maria.verner@umea.se
Kompetenscentrum för digitalt lärande
Pär Sundström utvecklingsledare Förskola/Grundskolan Unikum, G Suite, Tempus mm par.sundstrom@umea.se 090/161231
Therese Vallin utvecklingsledare Förskola/Grundskola
Unikum, Alternativa verktyg mm therese.vallin@umea.se
090/161033
Tolkförmedling
Språkservice Sverige AB 0770-457 458
Språkservice Online www.sprakservice.se
Källförteckning
Skolverket (2020): Flerspråkighet i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/flersprakighet-i-forskolan
(hämtad 20-06-25)
Bilagor
Bilaga 1: Informationssamtal vid Mottagningsenheten Bilaga 2: Förskolans första kontakten med vårdnadshavare Bilaga 3: Checklista mottagande förskola
Bilaga 4: Mall förskolans interna rutiner för mottagande Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion i förskolan
Bilaga 6: Stöd för utvärdering av mottagandet
Bilaga 7: Stöd för implementering av rutin för mottagande av nyanlända barn i förskolan
Bilaga 1
Informationssamtal vid Mottagningsenheten
Vårdnadshavare kallas av språkutvecklare vid Mottagningsenheten på Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF) till ett informationssamtal.
Informationssamtalet syftar till att nyanlända barn och vårdnadshavare får en likvärdig introduktion till svensk förskola och det svenska skolsystemet.
VAD INNEHÅLL ANSVAR
Introduktion Presentation av deltagarna. Språkutvecklare
Skolsystemet &
Skolval
Information om förskolan och det svenska skolsystemet och skolstrukturen i Umeå.
Stötta vårdnadshavare i anmälan till förskola.
Språkutvecklare
Modersmål och lagstiftning
Information om vikten av att vårdnadshavare talar sitt/sina modersmål med barnet.
Beskriver vikten av samarbete mellan hem och förskola för att stimulera barnets språkutveckling i såväl svenska som modersmålet.
Språkutvecklare
Läroplan och lagstiftning
Beskriver kort att det finns en läroplan för förskolan och att det bedrivs undervisning i förskolan samt kort om
diskrimineringslag, skollag och barnkonventionen.
Språkutvecklare
Förskola och kösystem
Beskriva hur kösystemet fungerar till förskolan.
Rätten till plats, vad det innebär.
Att det kan innebär att man inte får plats på förskola i närområdet, men viktigt att barnet börjar i förskolan och möjligheten att byta.
Olika placeringsformer
Att man måste tacka ja eller nej till erbjuden plats inom angiven tid.
Vistelsetider, att ta sin plats i bruk, att nyttja platsen, ledigheter, skyldighet att ange barnets tider.
Språkutvecklare
Avsluta samtalet Berätta för vårdnadshavare vem de kan vända sig till om de har frågor under tiden som de måste vänta på placering.
Sammanfatta vad ni har pratat om.
Uppmuntra vårdnadshavare att ställa frågor.
Språkutvecklare
Bilaga 2
Förskolans första kontakt med vårdnadshavare
Då förskolan får besked från Pedagogiska placeringsenheten om att ett nytt barn ska börja på förskolan tar förskolan kontakt med vårdnadshavaren. Rektor går in i Procapita för ytterligare information om barnet inför samtal med vårdnadshavare.
Syftet med den första kontakten är dels att hälsa barn och vårdnadshavare välkomna till förskolan, dels undersöka om det finns behov av tolk/språkstöd i samtalet.
Förskolan meddelar dag och tid för introduktionen. Förskolan skickar ett bekräftande sms/mejl om dag och tid till vårdnadshavare med kopia till pedagogisk personal.
Om det finns behov av att kommunicera på ett annat språk än svenska, ta kontakt med tolkförmedling alternativt Mottagningsenheten vid KCF för att få stöd.
Vägledning för samtal
• Hej, jag ringer från förskolan….
• Jag/vi vill välkomna dig till oss…
• Har du varit i kontakt med KCF?
• Jag skickar ett sms/mejl till dig på e-postadressen som du uppgett…stämmer den?
• Då vi ses kommer vi överens om formerna för introduktionen…
• Har du några frågor…
• Ring eller mejla mig om du funderar över något….
Bilaga 3
Checklista förskola
Mottagande av nyanlända barn i förskolan
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då de tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor.
Rutin Aktivitet Ansvar
Informationssamtal Vårdnadshavare får information om förskolan och skolsystemet i Sverige samt stöd i att ansöka om
förskoleplats.
Språkutvecklare vid Mottagningsenheten, Kompetenscentrum för flerspråkighet.
Första kontakten med vårdnadshavare
Förskolan tar kontakt med
vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Kontakta KCF för språkstöd Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Introduktionsperioden Språkstödjare/tolk deltar i introduktions/inskolnings- samtalet vid behov.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Den rektor utser
förskollärare/ansvarspedagog
Kontaktuppgifter Tolkförmedling Språkservice Sverige AB 0770-457 458
Språkservice online www.sprakservice.se
Mottagningsenheten KCF 090-16 27 21
mottagningsenhetens webbsida
Introduktionsgenomförande Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn. Vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet
Ansvarspedagog
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktion Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Ansvarspedagog
Statistik Förskolan dokumenterar antalet nyanlända som förskolan tar emot under läsåret.
Rektor
Utvärdering Förskolan genomför en utvärdering av hur rutinerna för mottagandet av nyanlända har fungerat.
Bilaga 6: Stöd för utvärdering.
Rektor
Bilaga 4
Checklista och mall förskola
Mottagande av nyanlända barn i förskolan
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då de tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor. I kolumnen med rubrik Förskolan finns det möjlighet att dokumentera struktur och ansvar för mottagandet på den enskilda förskolan.
Rutin Aktivitet Ansvar Förskolan
Vem gör vad på vår FSK?
Informationssamtal Vårdnadshavare får information om förskolan och skolsystemet i Sverige samt stöd i att ansöka om förskoleplats.
Språkutvecklare vid Mottagningsenheten, Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF).
Första kontakten Förskolan tar kontakt med vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal
Rektor på förskolan alternativt den rektor utser.
Kontakta KCF Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Rektor på förskolan
alternativt den rektor utser.
Introduktionsperiod Språkstödjare/tolk deltar i introduktions/inskolnings- samtalet vid behov.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Den rektor utser
förskollärare/ansvarspedagog Kontaktuppgifter
Språkservice Sverige AB 0770-457 458
Språkservice Online www.sprakservice.se Mottagningsenheten 090-16 27 21
Webbadress:
Mottagningsenhet för nyanlända barn
Introduktionsgenomförande Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn.
Vårdnadshavarna deltar i
Ansvarspedagog
med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet deltar språkstödjare i delar av introduktionen.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktionen
Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Ansvarspedagog
Utvärdering Förskolan genomför en
utvärdering av hur rutinerna för mottagandet av
nyanlända har fungerat.
Bilaga 6: stöd för utvärdering
Rektor
Bilaga 5
Språkstöd vid introduktion i förskolan
Vad innebär språkstöd?
Syftet med språkstödet är i första hand att skapa en trygghet för barn, familj och pedagoger i mötet med den svenska förskolan. Detta sker genom att en språkstödjare med samma modersmål (starka språk) som familjen är med vid några tillfällen under introduktionen i förskolan.
Språkstödjare är en pedagogisk brygga mellan pedagogerna/barnet/familjen.
Hur ansöker förskolan om språkstöd?
Rektor tar kontakt med språkutvecklare vid KCF då det finns behov av språkstöd i introduktionen av barn i förskolan.
• Rektor är kontaktperson alternativt delegerar detta.
• Förskolan anpassar, om möjligt, introduktionen till de tider som språkstödjaren kan närvara.
• Språkstödjare och enhet mejlar om det uppstår något så att stödet inte kan genomföras.
• Utvärdering utförs av förskolan
• Eventuell uppföljning sker inför behov av ytterligare stöd.
• Förskolan kontaktar språkutvecklare om ytterligare behov uppstår.
Barn som kommer direkt till förskolan utan att vara hos KCF på informationssamtal är också berättigade till språkstöd. Förskolan kontaktar KCF via webbanmälan
eller direktkontakt via telefon för att planera ett eventuellt stöd.
Förväntningar
Förväntningar på enheten
• Utse en kontaktperson för introduktionsstödet.
• Planera tiden för stödet väl.
• Kommunicera med språkutvecklare vid KCF vilka delar som är prioriterade för språkstödjaren att delta i.
• Kommunicera tiderna för språkstödet genom mejl till spårkutvecklare.
• Möt upp språkstödjare vid första tillfället.
• Avsätta första delen av språkstödjarens tid (ca 15 min) för att skapa en samsyn kring uppdraget samt kommunicera planen för introduktionen tillsammans.
• Besvara utvärderingen om inskolning/introduktionsstöd.
Förväntningar på språkstödjare
•
• Pedagogisk brygga vid prioriterade delar av introduktionen.
• Individuellt stöd till barn utifrån behov i den pedagogiska verksamheten.
• Tipsa om pedagogiskt stödmaterial och digitala verktyg.
Förväntningar på språkutvecklare:
• Behandla ansökan om språkstöd i förskolan.
• Erbjuda tid för introduktionsstöd.
• Kommunicera med aktuell språkstödjare och enheter.
• Skicka utvärdering.
• Samla statistik och utvärderingar inför fortsatt utveckling av stödet.
Kontaktuppgifter
Kompetenscentrum för flerspråkighet
Mottagningsenheten 090-16 27 21
Webbadress
Mottagningsenhet för nyanlända barn
Bilaga 6
Stöd för utvärderingen av mottagandet
Nedan beskrivs kortfattat förskolans rutin då förskolan tar emot nyanlända barn enligt definitionen i rutinen Mottagande av nyanlända barn till Umeå kommuns förskolor. I kolumnen med rubrik Hur har mottagandet fungerat dokumenterar förskolan framgångsfaktorer och problem i mottagandet.
Problemens orsaker undersöks för att se över utvecklingsområden och åtgärder för mottagandet av nyanlända barn och familjer till förskolan.
HUR HAR MOTTAGANDET FUNGERAT?
RUTIN Framgångs-
faktorer
Problem Orsaker Åtgärder
Första kontakten
Förskolan tar kontakt med vårdnadshavare som fått besked om förskoleplats.
Bilaga 2: Stöd för samtal Kontakta KCF
Vid behov kontaktar förskolan KCF för att komma överens om tillgång till och utformning av språkstödet.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Introduktionssamtal
Språkstödjare/tolk deltar i introduktionssamtalet.
Vårdnadshavare berättar om sitt barn, familjen och sin situation.
Vårdnadshavaren får också tid att ställa frågor.
Introduktionsgenomförande
Genomförande av introduktionen följer förskolans rutiner som gäller för alla barn. Vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med sitt barn och får tid till samtal och frågor.
Om det finns behov och möjlighet deltar språkstödjare i delar av introduktionen.
Bilaga 5: Språkstöd vid introduktion.
Uppföljning av introduktion
Förskolan bjuder in vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal.
Språkstödjare/tolk deltar vid behov.
Övrigt
Som ni på förskolan vill ta upp i
uppföljningen/utvärderingen av mottagandet.
Bilaga 7
Stöd för implementering
av rutinen Mottagande av nyanlända barn till förskolan
Det är viktigt att vi som möter nyanlända familjer och barn i förskolan har kunskap om hur mottagandet går till enligt Umeå kommuns rutin. Vår förståelse för vad rutinen innebär är en förutsättning för ett likvärdigt mottagande.
Följande delar ska hjälpa oss att få kunskap om och förståelse för rutinen.
Del 1 - Se filmen Välkommen till förskolan i Umeå (ca 5 minuter)
Del 2 - Läs rutinen som finns på siten Välkommen till förskolan i Umeå (ca 20 minuter)
Del 3 - Gör övning och självskattning (ca 30 minuter)
ÖVNING
Ta stöd av rutinens delar och bilagor då ni samtalar om hur ni kan och bör agera i välkomnandet av Jamal och hens mamma.
Det framkom i samtalet med Jamals mamma och ni behöver språkstöd i förskolans första kontakt med mamman och barnet.
Hur går ni tillväga på förskolan för att förbereda första samtalet? Vad blir viktigt för er att ta upp?
Varför är det viktigt? Vilka frågor vill ni ställa till Jamals mamma? På vilket sätt ska ni i fortsättningen kommunicera och samverka med Jamals mamma?
Ni kommer överens om tider för introduktionen på förskolan. Ni väljer att ta stöd av språkstödjaren från KCF.
Hur förbereder ni för samverkan med språkstödjaren? Vilka delar ska språkstödjaren vara delaktig i och varför?
Jamal är en pigg unge som är nyfiken och tar kontakt med de andra barnen på ett bra sätt. Ni ser att hen har lätt för att lära sig nya ord och begrepp. Ni funderar nu på vad som blir viktigt att tänka på i undervisningen för att Jamal ska fortsätta att utveckla sin språkliga förmåga på svenska och sitt modersmål.
Hur planerar ni för genomförandet av undervisningen i förskolan? Hur utformar ni lärmiljön? Vilka material använder ni? Hur förhåller ni er till det språkutvecklande arbetssättet?
Ni ser att Jamal utvecklas fint, men ni är osäkra på hur ni kan fortsätta utmana Jamal såväl språkligt.
Ni behöver stöd och hjälp, vart vänder ni er?
Ni ska förbereda uppföljning av Jamals första tid i förskolan.
Hur förbereder ni er inför samtalet? Hur lägger ni upp det? Vad blir viktigt att samtala med hens mamma om? Vilka frågor vill ni ställa till Jamals mamma?
Självskattning
RUTIN Håller inte med Håller delvis med Håller helt med Min kommentar Rutinens del 1 ger
mig stöd i att synliggöra det ansvar jag har i mottagande av nyanlända.
Rutinens del 2 ger mig en vägledning i framgångs- faktorer och stöttning i mottagandet av nyanlända.
Rutinens del 3 ger mig en bra översyn över kontakter och stöd i form av bilagor som är användbara i mottagandet.
