Under intervjuerna visade det sig att alla utom 2 informanter uppfattade begreppet närmiljö som skolans allra närmsta omgivning. Jasmine och Olga menade däremot att närmiljön även är det som man som lärare kan nå med buss med eleverna. Både i vår bakgrund och i vårt resultat har vi pratat kring begreppet närmiljö för att få en bild av hur det tolkas inom skolans värld. I bakgrunden valde vi att se på det som de områden som man kan nå med eleverna till fots (Beames m.fl, 2012, Jordet, 2007). Närmiljön för oss i detta avseende stannar därför vid det man kan nå genom kortare promenader. Detta för att man ska kunna genomföra vardagliga upptäckter och experiment i undervisningen.
Hur använder lärare skolans närmiljö i NO-
undervisningen?
Genom att exempelvis få odla tomater så menar Jasmine att hennes elever får möjlighet att lära sig om växtprocesser och att hon som lärare samtidigt kan visa sina elever hur man ställer hypoteser. Vår bakgrund tar upp olika idéer på hur man som pedagog kan använda sin närmiljö i lärandesyfte. Många skolor anlägger en skolträdgård på sina skolgårdar (Blair,
2009). Blairs resultat visar på samma sak som Jasmine, att skolträdgårdar innehåller många olika utbildningsmöjligheter såsom observationer och växtprocesser. Detta står också i likhet med vad Åkerblom (2002) tar upp när han nämner att Coombes School har många olika sorters grödor som i undervisningssyfte får växa på deras skolgård. Till och med Dewey (Säljö, 2014) på sin tid ansåg att en skolträdgård var av så stor betydelse för lärandet att han anlade en just på grund av dess lärandemöjligheter.
Ett annat exempel på hur man kan använda sin skolas närmiljö, berättar Elsa, Karin och Monica om, är att låta eleverna observera den för att se vad som händer under ett år i naturen. Att få uppleva fenomen som sker i naturen i sitt rätta sammanhang menar Fägerstam (2012) är bra för eleverna så att de kan bättre kan förstå och beskriva dem. Även Maja anser samma sak då hon säger att det hade varit bra att gå ut vid varje årstid med sina elever eftersom lärandet då kan bli konkret. Karin och Annelie berättar båda två att träd är en bra art att följa för att se hur just naturen förändras.
Ytterligare saker att göra i sin närmiljö berättar Elsa om när hon säger att undersökande arbete och experiment fungerar bra att göra utomhus. Hon tycker det är givande att göra insektsfällor med sina elever eller att gräva ner olika saker i marken för att observera nedbrytningsprocessen. Även Annelie pratar om närmiljöns möjligheter för observationer när hon beskriver hur hennes elever fått studera nyckelpigor i sin verkliga miljö istället för genom enbart faktaböcker. Detta synsätt på lärande går även det att referera tillbaka till Dewey (Säljö, 2014) och autentiska kunskaper i förhållande till fakta i böcker.
Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck i skolans
närmiljö?
Tipspromenader och walk-and-talks som Monica och Olga talar om är ett sätt att låta eleverna komma i kontakt med sin närmiljö. Något som går hand i hand med Dewey som ansåg att ett barns värld skulle vidgas om det kom i kontakt med sin närmiljö (Säljö, 2014). Här kan eleverna få möta såväl det kulturella som biologiska som omger dem i deras vardag, något som både informanten Maja och Säljö talar om. Karin pratar bland annat om friktion och
på och uppleva för att få en möjlighet att förstå det. Här är närmiljön en plats som kan erbjuda denna typ av läranderesurs, där de praktiska uttrycksformerna för lärande som pragmatismen står för kan ta plats. Ett annat tillfälle då skolans närmaste omgivning är en lämplig resurs är när eleverna ska få uppleva biologiska fenomen som till exempel djur och växtlighet. Elsa menar här att det finns många fördelar med att låta eleverna upptäcka det verkliga livet, framför att upptäcka det genom böcker. Hon nyttjar då närmiljön genom att bland annat lyfta på stenar och studera gråsuggor, något som kan vara svårt att återskapa inne i klassrummet. Att närmiljön är användbar när det handlar om att få eleverna att upptäcka nya fenomen är vad även Szczepanskis (2013) kommer fram till. Lärarna i Carriers m.fl. (2013) studie menar istället att närmiljön inte alls kunde erbjuda den variation av upplevelser som kunskapskraven ställer krav på. Elsa lyfte precis som Carrier m.fl. (2013) problematiken med att inte allt finns i skolans närmiljö när hon talar om att man inte kan förvänta sig att möta till exempel en igelkott när man går ut. Vi anser, som Fägerstam (2012) att elever har bättre förutsättningar för att utvecklas och lära för framtiden genom egna erfarenheter och upplevelser i sitt rätta sammanhang. Beames (2012) påtalar vikten av undervisning i elevernas närmaste omgivning och menar som Fägerstam (2012) att det ger utvecklingsmöjligheter även efter skoldagens slut. Däremot förstår vi precis som Carrier m.fl (2013) och informanten Elsa att det finns begränsningar i en skolas närmiljö och att man då behöver finna andra vägar för undervisning när det kommer till dessa.
I vilken utsträckning använder lärare skolans närmiljö i
NO-undervisningen?
Våra informanter har den svenska läroplanen som grund där ett av kunskapskraven är att eleverna ska kunna beskriva utifrån upplevelser i sin närmiljö. Detta är en tydlig vägledning men vi ser inte att det skulle påverka pedagogerna i samma utsträckning som om det vore en studie som ligger till grund, med fasta riktlinjer. I vår bakgrund tar vi bland annat upp studier som är gjorda kring undervisning i närmiljön där pedagogerna är påverkade av hur och i vilken utsträckning som undervisningen ska ske. Detta genom studiernas syfte eller till följd av de utvecklingsarbeten som studerats där pedagogerna varit medvetna om att deras
tillvägagångssätt skulle följas upp (Blair, 2009, Fägerstam, 2012, Jordet, 2007). Maja menar att man skulle kunna tolka kunskapskraven i den svenska läroplanen som att man som lärare kan dra nytta av de erfarenheter eleverna gjort på sin fritid och därför egentligen inte ens behöver gå ut under skoltid för att uppfylla kunskapskravet. Något som vi i och för sig ställer oss lite frågande till, då vi i vår framtida yrkesroll har en ambition om att ta med eleverna ut.
Betydelsen av vilken närmiljö som omger skolan
Skolgårdarna fick inget stort fokus av våra informanter, vilket vi tycker är intressant eftersom det är den miljö som ligger närmast till hands och borde vara det som är lättast att använda i den dagliga undervisningen. En varierad skolgård är en fördel för att undervisning ska kunna bedrivas där (Christie m.fl, 2014, Fägerstam, 2012, Lieberg, 2002, Szczepanski, 2013). Annelie tar upp detta och hade önskat en plats för undervisning på skolgården där det fanns tillgång till material och bänkar. Detta är något som Coombes School tänkt på vid planerandet av sin skolgård där de verkligen gett utrymme åt en berättarplats (Paget, 2002). Elsa uttrycker en önskan om en mer levande skolgård något som Coombes School även här tänkt på då deras skolgård är rik på både upplevelser, och olika typer av natur och geografi (Olsson, 2002). Carrier m.fl. (2013) hade däremot allt detta men använde ändå inte skolgården i någon större utsträckning. Beames (2012) påtalar här att man bör ta tillvara på den miljö som faktiskt finns och nämner precis som Blair (2009) vikten av den ekologiska och sociala historia som närområdet har att berätta om. I förhållande till detta tar Maja upp en intressant problematik där hon menar på att om man inte är från det område som skolan ligger så har man inte heller samma relation till det som man hade haft om man var uppvuxen där. Något som hade underlättat för att kunna undervisa både om och i det. En problematik som vi kan förstå om vi tänker oss in i situationen själv. I vår framtida roll som lärare kommer det krävas att vi lägger lite extra tid till en början för att bekanta oss med vår nya skola och dess närmiljö, så att vi kan använda oss av den i undervisningen. Därför kan en välplanerad skolgård vara en stor fördel så att man kan vistas där med eleverna innan man känner både dem och närområdet så pass bra, att man vågar ta sig längre bort från klassrummet i den dagliga undervisningen.