Vid början av det här arbetet var vi intresserade av om utformningen av skolors närmiljö påverkar i vilken utsträckning pedagog använder sig utav den i undervisningen. Det vi istället anser oss ha funnit, handlar mer om pedagogernas inställning och intresse för att flytta ut sin undervisning utanför klassrummet. Jasmine summerade det bra till oss när hon sa: Det ligger
intressant infallsvinkel för fortsatt forskning inom området varit att ta reda på hur pedagogers egna intressen och inställning påverkar hur de använder sig av närmiljön i undervisningen.
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber
Andersson, Viktoria, Ullman, Sofia (2002). Today I was Jesus. I Olsson, Titti. Skolgården
som klassrum- Året runt på Coombes School. Lund: BTJ Tryck
Beames, Simon, Higgins, Peter, Nicol Robbie (2012). Learning outside the classroom:
Theory and Guidelines for Practice. New York: Routledge
Blair, Dorothy (2009). The Child in the Garden: An Evaluative Review of the Benefits
of School Gardening.
http://www.mariaarambula.com/wp-content/uploads/2014/01/childrens-gardens.pdf
(hämtad 2017-02-07)
Bryman, Alan (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carrier, Sarah, Tugurian, Linda, Thomson, Margareta (2013). Elementary Science Indoors and Out: Teachers, Time, and Testing. Research in Science Education, 43(5), p. 2059-2083 Christie, Beth, Beames, Simon, Higgins, Peter, Nicol, Robbie, Ross, Hamish, (2014) Outdoor Education Provision in Scottish Schools. Scottish Educational Review, 46(1), p. 48-64
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner- Godée, Christina (2014). Barn
och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber
Fägerstam, Emilia (2012). Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings Universitet
Hjerm Mikael, Lindgren, Simon (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB
James, William (1916). Pragmatism- Ett nytt namn för några gamla tankegångar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
Jensen, Joakim (2006). John Deweys filosofi. Filosofi är Pedagogik.
En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi i hans verk ”Demokrati och utbildning”.
(Examensarbete). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:16453/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2017-02-03)
Johansson, Bo, Svedner, Per Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Jordet Nikolaisen, Arne (2007). ”Nærmiljøet som klasserom”
En undersøkelse om uteskolens didaktikk i et danningsteoretisk og erfaringspedagogisk perspektiv. https://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/132008 (hämtad 2017-01-23) Lieberg, Mats (2002). Där skola och samhälle möts. I Olsson, Titti (red.). Skolgården som
klassrum- Året runt på Coombes School. Lund: BTJ Tryck
Lundholm, Johanna (2014). Ernst: “I dag ska vi smeka upp ett kök”.
http://www.expressen.se/leva-och-bo/ernst-i-dag-ska-vi-smeka-upp-ett-kok/ (hämtad 2017-02-27)
NE (2017). Nationalencyklopedin, närmiljö. http://www.ne.se.proxy.mah.se (hämtad 2017- 01-23)
Olander, Clas. Universitetslärare, Malmö Högskola. Föreläsning: Utbildningsvetenskaplig
metod (2016-12-07). Malmö
Olsson, Titti (red) (2002). Tiden. I Olsson, Titti (red.). Skolgården som klassrum- Året runt
på Coombes School. Lund: BTJ Tryck. s. 7-75
Paget, Susan (2002). En vandring med guide och Hur skolgården får sin form. I Olsson, Titti (red). Skolgården som klassrum- Året runt på Coombes School. Lund: BTJ Tryck, s. 94-123
Pedretti, Erminia, Nazir, Joanne, Tan, Michael, Bellomo, Katherine, Ayyavoo, Gabriel Pathways (2012). A Baseline Study of Ontario Teachers' Views of Environmental and
Outdoor Education. The Ontario Journal of Outdoor Education, v24 n2, p. 4-12
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Szczepanski, Anders (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning - ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa, 9(1), s. 3-17
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf, Säljö, Roger, Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning. 3:e upplagan. Stockholm: Natur och kultur, s. 251-310
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2017-01-30)
Åkerblom, Petter (2002). Pumpor och heltäckningsmatta. I Olsson, Titti (red). Skolgården
Bilaga 1
Intervjuguide Namn:______________________
Information
• Garantera anonymitet
• Godkännande av inspelning av intervjun. Intervjun och inspelningen är bara för
vår kännedom. Sätt kryss om samtycke ges: ___
• Informanten får lov att avstå från att svara på frågor som inte känns okej och
har rätt att avbryta intervjun när denne önskar.
• En sammanställning av intervjun kommer vid önskemål mailas till informanten
senast 2 veckor efter intervjun. Sätt kryss om sammanställning önskas: ___
Bakgrund
1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vilken årskurs är du lärare i?
3. Vilken utbildning har du gått? 4. Har du någon speciell inriktning?
5. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola?
6. Hur ser du på begreppet närmiljö? Vad betyder det för dig?
7. Hur skulle du beskriva din skolas närmiljö? Utveckla gärna ditt svar. 8. Hur ställer sig skolan och rektorn till att ni som pedagoger bedriver
undervisning i närmiljön?
9. Vad har ni för dokument som behöver fyllas i för att gå ut utanför skolområdet i den närmsta närmiljön? (Riskanalys etc.)
10. Har du fått någon utbildning om utomhusundervisning i närmiljöer? Vad för utbildning?
Undervisning
11. Använder du dig av skolans närmiljö i NO-undervisningen? (om ja; fortsätt på fråga 12, om nej; fortsätt på fråga 18)
12. Hur ofta är ni ute i närmiljön?
13. Var är ni när ni är ute? (Skolgården/park/skog/strand)
14. Vad gör ni när ni är ute i närmiljön? Kan du ge något konkret exempel? 15. Vilka fördelar känner du att det finns med att vara ute i närmiljön? 16. Vad kan du se för nackdelar med att vara ute i närmiljön?
17. Finns det något som hade gjort att du hade varit ute oftare?
18. Vad är anledningen till att du inte använder dig av skolans närmiljö? 19. Skulle en annan typ av närmiljö göra att du hade använt dig av den i större
utsträckning? Vilken?
Kollegor
20. Hur ser det ut bland dina kollegor i frågan om undervisning i närmiljön? 21. Är det något som ni har pratat om på studiedagar eller bedriver ett aktivt
Styrdokument
22. I läroplanen kan vi läsa att ett av kunskapskraven för årskurs 3 i NO- ämnena är att eleverna ska kunna beskriva och ge exempel på enkla
samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. Hur
tänker du kring detta kunskapskrav i förhållande till i vilken utsträckning du själv bedriver undervisning i närmiljön?
Tidigare arbetsplatser
23. Har du arbetat på någon annan skola tidigare med en närmiljö som skiljer sig från den du har på din nuvarande skola?
24. Hur påverkade den närmiljön i vilken utsträckning du var ute med eleverna?