Språk som lärs in efter att ett eller flera förstaspråk har etablerats. Andraspråksinlärning sker i det land språket talas men termen kan också användas som övergripande för all språkinlärning som sker efter förstaspråkinlärning.
Attribut
Ett attribut kan vara ett framförställt pronomen (flera böcker), ett adjektiv (tjocka strumpor), ett substantiv (Annas hundar) eller en hel nominalfras (en rolig historia). Efterställt attribut kan vara en relativsats (bilen som Eva körde), en prepositionsfras (mannen från Oslo), m.m.
Bisatser
Bisatser ökar komplexiteten i språket, i synnerhet i tal. På tidiga nivåer i inlärares spontana tal undviks därför ofta bisatser. Bisatser har en särskild ordföljd. Satsadverbial placeras alltid före verbet i en bisats och subjektet står alltid före verbet. Bisatser kan inte stå ensamma och har vanligtvis ett inledningsord, bisatsinledare som t ex att, om, eftersom, när, så och som. Spetsställning (XVS) är inte möjlig i en bisats.
Flerspråkighet
Flerspråkighet kan definieras utifrån funktionen vilket innebär att en person som använder mer än ett språk ses som flerspråkig, oavsett hur väl personen behärskar språken.
Flerspråkighet kan också definieras utifrån formell kompetens i språken dvs att ett individ för att räknas som flerspråkig har jämförbar kompetens i mer än ett språk. Tvåspråkighet innebär användning/behärskning av två språk.
Formord
Ord med abstrakt betydelse vars huvuduppgift är att förbinda textens betydelseord med varandra eller med den situation där yttrandet kommer till. Formord är t.ex. pronomen, hjälpverb, prepositioner, konjunktioner och infinitivmärke.
Främmandespråk
Andraspråk som lärs in i en annan miljö än den där språket talas. Skolan är ett exempel på en sådan miljö.
Förstaspråk
Det språk som lärs in först. Om ett barn lär in två eller flera språk samtidigt har han också två eller flera förstaspråk.
Interimspråk/ inlärarspråk
Det språk som används av en inlärare som är på väg att lära sig målspråket. Inlärarspråk karakteriseras bland av förenklingar, övergeneraliseringar och av att det är i ständig förändring.
Invarianta former
Ord som alltid får samma form och saknar böjning i inlärarspråket, exempelvis boken, en boken, min boken.
Inversion i frågesats
Ordningen mellan subjekt och finit verb avviker från det normala (omvänd ordföljd).
Kongruens
Kongruens är en grammatisk term som beskriver överensstämmelse mellan olika ord i frasen eller i satsen. Huvudordet bestämmer adjektivens och artiklarnas form.
Modala hjälpverb
Hjälpverb som anger olika slags modalitet kallas modala hjälpverb. Exempel: lär, ska(ll), måste, kan, bör, behöver, slipper, får, vilja, hoppas, önska, kunna, orka.
Negationer
Negationen placeras efter det finita verbet i huvudsatsen (han äter inte) och före det finita verbet i bisatser (hon som inte springer). Ca 60 % av huvudsatserna i svenskan har subjektet i initial position som i exemplet den boken är inte röd (rak ordföljd) medan ca 40 % har t ex adverb, objekt, och verb i initial position som i exemplet jag fick boken, som inte är röd (omvänd ordföljd). Språkinlärare behöver således ofta använda sig av omvänd ordföljd.
Nominalfraser (NP)
Förkortningen NP står för Noun Phrase, den engelska förkortningen för nominalfras
(substantivfras). En nominalfras kan bestå av ett eller flera ord och byggs upp kring substantiv eller pronomen. Dessa utgör huvudord i nominalfrasen och byggs på med olika bestämningar (attribut). Ett attribut kan vara framförställt och består då av pronomen, adjektiv, substantiv eller hel nominalfras (det stora röda huset). Ett efterställt attribut kan utgöras av t.ex. relativsats eller prepositionsfras (hon med bilen).
Omvänd ordföljd
Omvänd ordföljd innebar att ordningen mellan subjekt och finit verb omkastas. Omvänd ordföljd används i ja/nej-frågor samt i påstående- och frågesatser som inte börjar med subjekt: Än har hon inte kommit, Köpte hon tidningen? I går köpte hon ingen tidning; Var köper hon tidningen?
Ordföljd
Ordningen mellan orden i satsled och mellan satsleden i satser.
Partikelverb
Ett partikelverb är ett verb som följs av en partikel, ett ord som i andra sammanhang kan fungera som adverb eller preposition. Verb + partikel gör partikelverbet till ett annat ord än det enkla verbet (äta, äta upp). I talspråk är partikeln betonad medan en preposition är obetonad (han skriver på avtalet, han skriver på ett linjerat papper).
Predikativ kongruens
Grammatisk information om genus och numerus förs över från nominalfrasen till verbfrasen. Detta innebär att de ord som kommer efter verbet i en sats, måste stämma överens med nominalfrasen före verbet. Predikativ verbbestämning anger vad något är eller blir.
Processbarhetsteorin
Enligt teorin lärs ett nytt språk in enligt vissa mönster som grundar sig i talarens förmåga att processa grammatiska strukturer i allt större delar av satsen. Detta sker i steg som bygger på varandra. Processerna är generella men realiseras olika i olika språk.
Rak ordföljd
Rak ordföljd innebär att subjektet föregår det finita verbet: Hon har inte kommit än. Att hon inte har kommit än.
Spetställt adverbial och spetsställd bisats
Ett spetsställt adverbial placeras förts i en mening (klockan 8 börjar jag jobba). En spetsställd bisats placeras förts i en sats (att Per kommer hit är roligt).
Språktypologi
Språk grupperas efter deras grammatiska struktur (språktypologi). Språk kan grupperas efter morfologiska (böjningsmässiga) kriterier och/eller ordföljdsmönster.
Syntax
Syntax eller satslära är den del av grammatiken som handlar om hur ord eller böjningsformer av ord fogas samman till ordgrupper (fraser), satser och meningar.
Verbfraser
En verbfras omfattar ett verb (huvudordet) och dess eventuella bestämningar.
V2 språk
Svenskan tillsammans med t ex danska, norska och tyska kallas V2-språk. V2 -språk styrs av regeln att det finita verbet alltid kommer på andra plats i satsen. Detta innebär att ordföljden i en fras kan bli både rak och omvänd. Ordföljden blir rak (SV) då subjektet placeras först i satsen, flickan åt äpplet. Om något annat än subjektet kommer först i satsen kommer subjektet att hamna efter predikatet i satsen (XVS). och ordföljden blir omvänd, sedan åt flickan äpplet. Ungefär 60 % av alla svenska meningar har rak ordföljd medan ca 40 % har omvänd ordföljd. Den svenska ordföljden och särskilt verbets placering brukar vara en svårighet för
andraspråksinlärare.
Bilaga 2
Bilaga 3
Sammanställning över antal producerade strukturer i årskurs 1
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
NOMINALFRASER Antal Antal Antal
Enkla NP 33 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/Bestämdhet 106 Genus/Bestämdhet 60 Genus/Bestämdhet 8
Plural 14 Plural 13 Plural 2
Total morfologi 153 Total morfologi 73 Total morfologi 10
VERBFRASER Antal Antal Antal
Enkla tempus 209 Partikelverb 23 VP kongruens med NP 6 Modala AUX+HV 25 Har+HV 4
Total morfologi 234 Total morfologi 27 Total morfologi 6
SYNTAX Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 58 Spetsställt adv XSV 5 Spetställt adv. XVS 36 Rak ordföljd SVO 96 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats 2
Bisatser 48 Negerade bisatser 2 Inversion i frågesats 3
Total syntax 154 Total syntax 56 Total syntax 40
Berättelse åk 1
4. Svår att förstå för lyssnaren 7 5. Beskriver bilderna 3 6. Återger ett sammanhängande händelseförlopp 1
Sammanställning över producerade struktur för eleverna i årskurs 3.
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
NOMINALFRASER Antal Antal Antal
Enkla NP 44 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/Bestämdhet 171 Genus/Bestämdhet 84 Genus/Bestämdhet 13
Plural 27 Plural 21 Plural 5
Total morfologi 242 Total morfologi 105 Total morfologi 18
VERBFRASER Antal Antal Antal
Enkla tempus 421 Partikelverb 37 VP kongruens med NP 24 Modala AUX+HV 67 Har+HV 9
Total morfologi 488 Total morfologi 46 Total morfologi 24
SYNTAX Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 83 Spetsställt adv XSV 17 Spetställt adv. XVS 119 Rak ordföljd SVO 143 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats 15
Bisatser 96 Negerade bisatser 8 Inversion i frågesats 6
Total syntax 226 Total syntax 119 Total syntax 142
Berättelse åk 3
4. Svår att förstå för lyssnaren 1 5. Beskriver bilderna 4 6. Återger ett sammanhängande händelseförlopp 6
Sammanställning över antal producerade strukturer för eleverna i årskurs F
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
NOMINLFRASER Antal Antal Antal
Enkla NP 45 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/Bestämdhet 143 Genus/Bestämdhet 58 Genus/Bestämdhet 8 Plural 15 Plural 11 Plural
Total morfologi 203 Total morfologi 69 Total morfologi 8
VERBFRASER Antal Antal Antal
Enkla tempus 244 Partikelverb 16 VP kongruens med NP 9 Modala AUX+HV 17 Har+HV 6
Total morfologi 261 Total morfologi 22 Total morfologi 9
SYNTAX Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 84 Spetsställt adv XSV 17 Spetställt adv. XVS 23 Rak ordföljd SVO 97 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats 8
Bisatser 13 Negerade bisatser Inversion i frågesats 6
Total syntax 181 Total syntax 36 Total syntax 31
Berättelse åk F
1. Svår att förstå för lyssnaren 8 2. Beskriver bilderna 0 3. Återger ett sammanhängande händelseförlopp 0
Sammanställning över antal producerade strukturer för eleverna i årskurs 2.
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
NOMINALFRASER Antal Antal Antal
Enkla NP 14 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/Bestämdhet 112 Genus/Bestämdhet 66 Genus/Bestämdhet 10
Plural 20 Plural 11 Plural 2
Total morfologi 146 Total morfologi 77 Total morfologi 12
VERBFRASER Antal Antal Antal
Enkla tempus 226 Partikelverb 24 VP kongruens med NP 4 Modala AUX+HV 37 Har+HV 7
Total morfologi 263 Total morfologi 31 Total morfologi 4
SYNTAX Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 47 Spetsställt adv XSV 22 Spetställt adv. XVS 46 Rak ordföljd SVO 101 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats 4
Bisatser 33 Negerade bisatser 2 Inversion i frågesats 6
Total syntax 148 Total syntax 61 Total syntax 52
Berättelse åk F
1. Obegriplig 1
2. Beskriver bilderna 4 3. Återger ett sammanhängande händelseförlopp 3
Bilaga 4
Performansanalys
Nedan exemplifieras texter som analyserats enligt konventionell performansanalys. Texterna är producerade av elev 1. Text 1 är producerad och inspelad i åk 1 och text två i åk 3.
Elev 1 Meningsbyggnad åk 1 ____________________________________________________________________ Huvudsats Bisats ____________________________________________________________________ jag heter X
jag är sju år gammal en katt går ut
och två katter bråkar om korv en katt dricker mjölk
och en katt sover på stolen
de kommer hon som bestämmer över katterna å tittar vad händer
å där e katten som springer ut å massor med bilar, buss
på den tredje så är det en hund som följer efter henne hon springer och hunden han
å då hittar en pojke henne
en man som hittar katten å tar den hem
sen tar han henne till hennes hem å så plingar han på dörren å så tar han henne till hem å alla barnen vill ha den
sen äter, så börja katten äta kanske mjölk eller vatten snipp, snapp snut, så var sagan slut
vem är hon?
hon som bestämmer över katterna
va vill hon?
hon tycker
ja tror hon vill äta mat
Preposition Nominalfras åk 1
___________________________________________________________________
Framförställd Huvudord Efterställd
bestämning bestämning ___________________________________________________________________ jag heter X jag sju år gammal en katt två katter korv en katt mjölk en katt på stolen det
hon som bestämmer över katterna katten
massor med bilar buss på den tredje
en hund som följer efter henne hon
hunden han
en pojke
henne
en man som hittar katten
den han henne
till hennes hem
han på dörren han henne till hem alla barnen den katten mjölk vatten
hon som bestämmer över katterna hon
jag hon mat
Verbfras åk 1
___________________________________________________________________
finit verb infinit verb partikel
___________________________________________________________________ är går ut bråkar dricker sover kommer bestämmer över tittar händer är springer ut är följer springer efter hittar hittar tar tar plingar tar vill ha äter börja äta bestämmer över tycker tror vill äta ______________________________________________________________________
Kommunikativ och innehållslig kvalitet
Berättelsen är ganska svår att förstå. Eleven beskriver händelserna på bilderna utan direkt sammanhang. Uppgiftens kognitiva svårighetsgrad är inte hög och hon kan välja att undvika att berätta om det hon ej har ord för. Berättelsen är kontextbunden eftersom eleven ser bilderna framför sig när hon berättar. Inga egna slutsatser förkommer. Hon använder pronomen då hon återknyter till personer. Känner till hur man avslutar en saga snipp…
Språklig kvalitet
Ordförrådet rör sig inom basen. Meningsbyggnaden är enkel, eleven använder mest
huvudsatser när hon berättar. De flesta nominalfraserna är enkla. Hon har ett fåtal utbyggda nominalfraser, de flesta med framförställda pronomen. Några nominalfraser är utbyggda med efterställda som -satser. Hon använder sju bisatser, Behärskar predikativ kongruens i är sju år
gammal. Plural och bestämdhet används på ett korrekt sätt. Då det gäller plural använder hon
ändelserna – ar och - er. Hon använder ett fåtal prepositionerna på och till korrekt. Hon använder ett fåtal olika pronomen på korrekt sätt.
Verben är vanliga basord och adekvat använda. Berättelsen framförs i presens. Hon använder ett partikelverb och flera olika slags adverbial (tid, rum, mängd). Hon spetsställer vid sex tillfällen. Ordföljden är då korrekt.
Kommunikationsstrategier
Formen plingade används för ringde. Hon har ganska bråttom när hon berättar.
Elev 1
Meningsbyggnad åk 3
___________________________________________________________________
Huvudsats Bisats
___________________________________________________________________
det var en gång en, fem katter som stöka till köket de e sex katter som stöka till köket nåra vill ha mat
nåra vill sova å nåra vill gå ut
å så kom en kvinna, titta vad dom katterna gjorde. å så blev hon förvånad,
och då såg hon inte sen att det var en svart katt som gick ut
när katten gick ut så va det en hund som såg den så ville den jaga katten
och den sprang efter
å sen va det trafik och många bilar som kunde inte komma förbi över gatan då såg en man den katten å
han gled av sin bil och kom å bärde katten hem
så blev barnen glada bara för (att) dom fick med en katt och då åt dom
å dom var jätteglada
så var det en kvinna som var lite avundsjuk kan det vara hon, vad gör hon där
hon vill se vad dom gör.
hon tycker att det är en stor familj så vill hon vara med
jag tror att de har tatt hennes katt hon säger, ”dom har tatt min katt”
å då vill hon komma å säg till att det är min egen katt får hon tillbaka den tror du?
ja, inte barnen
vad säger hon då när inte barnen vill ge tillbaks hennes katt? då blir hon arg
då säger hon till att hon vill ha sin egen katt, fast hon får inte den av dom och då går hon hem utan sin katt
Preposition Nominalfras åk 3
___________________________________________________________________
Framförställd Huvudord Efterställd
bestämning bestämning
___________________________________________________________________
det
en gång
fem katter som stöka till köket det
sex katter som stöka till köket nåra nåra en kvinna dom katterna hon hon
en svart katt som gick ut katten
en hund som såg den
den katten
den den trafik
många bilar som kunde inte komma förbi gatan en man den katten sin bil katten barnen dom en katt dom dom det
en kvinna som var lite avundsjuk hon dom hon det en stor familj hon jag de hennes egen katt
hon jag dom min katt hon det min egen katt
hon hon hon sin egen katt hon den dom
Verbfras åk 3
___________________________________________________________________
Finit verb Infinit verb Partikel
___________________________________________________________________ va stöka till e stöka till vill ha vill sova vill gå ut kom titta gjorde blev såg att var gick ut gick ut var såg ville jaga sprang efter
kunde inte komma förbi såg gled av kom bärde blev fick åt var var var vill se gör tycker vill vara tror har tatt vill komma säg är blir säger vill ha får går ___________________________________________________________________
Kommunikativ och innehållslig kvalitet
Texten är anpassad till situationen där både lärare och elev ser bildserien. Den kognitiva svårighetsgraden är låg. Eleven har stöd i bilderna hon berättar till. Texten följer sagans struktur på ett begripligt sätt. Eleven berättar självständigt utan stöd från den vuxne. För det mesta återknyter eleven till personer och händelser på ett tydligt sätt genom att använda
pronomen. Flera egna slutledningar dras och hon återger vid några tillfällen vad personerna i berättelsen säger (indirekt tal).
Språklig kvalitet
Ordförrådet rör sig inom basen. De flesta nominalfraserna är utbyggda med framförställda pronomen och efterställda relativ- bisatser. Orden är till största delen korrekt använda. Eleven använder en preposition, till. Hon använder pluraländelsen - er. Både bestämdhet och plural används på ett korrekt sätt. Hon behärskar kongruensen i exempelvis en svart katt, en stor
familj, hennes egen katt.
Flera olika pronomen används på ett korrekt sätt. Flera olika adjektiv förekommer, svart,
glada, jätteglada, avundsjuk. Verben är adekvat använda. Hon växlar mellan olika tempus
men den övervägande delen av berättelsen framförs i preteritum. Hon böjer både regelbundna och oregelbundna verb korrekt. Att hon använder titta i stället för tittade är korrekt i talspråk. Ett specifikt uttryck gled av, används. Flera olika partikelverb förekommer. Hon använder sig också av flera olika slags adverbial. Adverbialen spetsställs med rätt ordföljden i femton fraser. Eleven växlar mellan olika ord i sin textbindning även om hon mestadels använder sen, å och så som både fungerar som bindeord och har tidsbetydelse. Hon använder till
övervägande del huvudsatser då hon berättar. Totalt förekommer sexton bisatser varav två är negerade. En av de negerade bisatserna får fel ordföljd, som kunde inte komma förbi.
Kommunikationsstrategier
Formen bärde används en gång.
Vid en jämförelse mellan elevens produktion i åk 1 och åk 3 framgår det tydligt att hon har utvecklats. I åk 1 var hennes berättelse svår att förstå, hon beskrev bilderna utan sammanhang, medan hon i åk 3 återgav den på ett begripligt sätt där hon återknöt till personer och händelser genom att använda pronomen. När det gäller NP använde hon mest enkla sådana i åk 1 medan merparten i åk 3 var utbyggda. Antalet använda bisatser ökar från 6 i åk 1 till 17 i åk 3.
Bilaga 5
Nedan åskådliggörs antalet strukturer eleven använt vid bedömning i åk 1 respektive åk 3.
Sammanställning av strukturer producerade av elev 1 i åk 1
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
Nominalfraser Antal Antal Antal
Enkla NP 6 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/ Bestämdhet 7 Genus/ Bestämdhet 9 Genus/ Bestämdhet Plural 3 Plural 3 Plural
Total morfologi 16 Total morfologi 12 Total morfologi
Verbfraser Antal Antal Antal
Enkla tempus 23 Partikelverb 1 VP kongruens med NP 1 Modala AUX+HV 3 Har+HV
Total morfologi 26 Total morfologi 1 Total morfologi 1
Syntax Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 5 Spetsställt adv XSV Spetställt adv. XVS 6 Rak ordföljd SVO 7 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats
Bisatser 7 Negerade bisatser Inversion i frågesats
Total syntax 12 Total syntax 7 Total syntax 6
Berättelse åk 1
1. Svår att förstå för lyssnaren
2. Beskriver bilderna X 3. Återger ett sammanhängande händelseförlopp
Sammanställning av strukturer producerade av elev 1 i åk 3
NIVÅ I NIVÅ II NIVÅ III
Nominalfraser Antal Antal Antal
Enkla NP 3 Utbyggda NP Komplexa NP
Genus/ Bestämdhet 7 Genus/Bestämdhet 9 Genus/Bestämdhet 5 Plural 2 Plural 4 Plural
Total morfologi 10 Total morfologi 13 Total morfologi 5
Verbfraser Antal Antal Antal
Enkla tempus 28 Partikelverb 6 VP kongruens med NP
1
Modala AUX+HV 8 Har+HV 2
Total morfologi 36 Total morfologi 8 Total morfologi 1
Syntax Antal Antal Antal
Rak ordföljd SV 8 Spetsställt adv XSV Spetställt adv. XVS 15 Rak ordföljd SVO 11 Neg i sammansatt tempus Negation i huvudsats 1
Bisatser 14 Negerade bisatser 2 Inversion i frågesats
Total syntax 19 Total syntax 14 Total syntax 18
Berättelse åk 3
1. Svår att förstå för lyssnaren 2. Beskriver bilderna
Vid en jämförelse mellan sammanställningen i årskurs 1 respektiver årskurs 3 framträder en tydlig språkutveckling. I årskurs 1 producerar eleven inga nominalfraser på nivå III medan hon producerar fem fraser i årskurs 3. I årskurs 1 använder hon sju bisatser medan hon använder sexton bisatser varav två är negerade i årskurs 3. När det gäller spetsställning ökar antalet fraser från sex i årskurs 1 till femton i årskurs 3. Elevens berättarförmåga har
utvecklats från att hon beskrev bilderna i årskurs ett till att hon återger ett sammanhängande och förståeligt händelseförlopp i årskurs 3.
Nedan följer en sammanställning över antalet producerade utvalda strukturer i åk 1 respektive åk 3.
NIVÅ II NIVÅ III
Antal Antal
Spetsställt adv XSV Spetställt adv. XVS 6 Bisatser 7 Negerade bisatser
Total syntax 7 Total syntax 6
Berättelse i åk 1
1. Svår att förstå för lyssnaren
2. Beskriver bilderna X 3. Återger ett sammanhängande händelseförlopp
NIVÅ II NIVÅ III
Antal Antal
Spetsställt adv XSV Spetställt adv. XVS 15 Bisatser 14 Negerade bisatser 2
Total syntax 14 Total syntax 17
Berättelse åk 3
1. Obegriplig 2. Beskriver bilderna
3. Återger ett sammanhängande händelseförlopp X
De i studien utvalda grammatiska strukturerna visar samma resultat gällande just dessa