Rätt vårdinsats innebär att den prehospitala vården är organiserad för att möta olika patienters vårdbehov. Insatserna ska utföras enligt länsgemensamma och nationella behandlingsriktlinjer och vårdprogram.
Rätt tid innebär att när vårdbehov uppstått ska patienten bli rätt prioriterad utifrån vårdbehov och nås av rätt resurs inom rätt tid.
Rätt resurs innebär att patienten efter bedömning ska kunna transporteras med bäst lämpade transportresurs eller hänvisas till den utifrån bedömt tillstånd mest lämpade vårdformen.
För den prehospitala vården i SLL finns två väntetidsmål:
• 90 procent ska nås av en ambulans inom 20 minuter vid prio 1-uppdrag.
• Medianväntetiden ska understiga 12 minuter vid prio 1-uppdrag.
Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete med fokus på hög tillgänglighet till
prehospital vård för länets invånare. HSF följer utvecklingen och arbetar tillsammans med vårdgivarna med förbättring av tillgänglighet och vårdkvalitet.
3 Behov av hälso- och
sjukvård – förutsättningar
Foto: Olof Haldar
3.1 Demografisk utveckling
Region Stockholm utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner.
Antalet invånare i länet beräknas öka från 2,3 miljoner 2018 till 2,7 miljoner 2030. Andelen äldre som är över 65 år beräknas öka under samma tidsperiod från 15,0 procent till 16,4 procent, en ökning med 97 500 personer varav 62 1002 personer är 80 år och äldre.
Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre och den kraftiga inflyttningen till länet, att öka inom den närmaste framtiden.
3.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i Region Stockholm – Framtidens hälso- och sjukvård (FHS)
Den nya sjukvårdsstrukturen i Region Stockholm håller nu på att ta form. Inflyttningen till Nya Karolinska är i stort genomförd och nio nya närakuter är på plats. Ett webbaserat beslutsstöd, hänvisningsstöd SLL, finns sedan i slutet av år 2018 som upplyser om vilken vårdform patienterna ska hänvisas till. Geografiska upptagningsområden gäller som regel, men i vissa situationer behöver patienterna styras på ett annat sätt. De operativa
koordinatorerna och den prehospitala bakjouren på prioriterings- och dirigeringscentralen har en central roll i hur den prehospitala vården fördelar patienterna mellan de olika akutmottagningarna och närakuterna.
Ambulanser transporterar nu även patienter till närakuterna enligt särskilda, gemensamma vårdprocesser. Det pågår fortfarande omfattande om- och tillbyggnad av närakuter på flera av akutsjukhusen. Följande närakuter togs i drift under året: Danderyd, Haga (barn), Handen, Huddinge, Järva, Löwenströmska, Nacka, Rosenlund och Södertälje. De närmaste åren kommer akutsjukvården och den prehospitala vården att få fortsatt ökad kapacitet, men tillsvidare behöver man löpande monitorera belastning, och vid behov styra om patientflöden så att systemet nyttjas optimalt.
2 Befolkningsprognos 2018–2027/60. Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL/SCB
4 Patienten
Foto: Denny Lorentzen
4.1 Ålder och kön
Nedan redovisas uppgifter om de patienter som togs om hand inom den prehospitala vården 2018. Uppgifterna har tidigare inte ändrats avsevärt över åren.
Underlaget omfattar alla prehospitala sjukvårdsresurser under år 2018.
Av tabell 1 framgår att över hälften av alla uppdrag avser patienter som är 65 år eller äldre.
Andelen män i patientgruppen är högre i åldersgruppen 0 till 19 år, samt 45 år till 74 år medan andelen kvinnor är högre i gruppen 20 till 44 år, samt 75 år och äldre.
Anledningen till att det finns ålder och kön som ej är registrerat beror på att man i vissa fall inte kan identifiera detta hos alla patienter på grund av till exempel svåra skador.
Åldersfördelning
Ålder Kvinnor Män Saknas Antal %
0–19 7 473 8 755 27 16 255 8,1 %
20–24 3 451 2 891 13 6 355 3,2 %
25–44 16 195 13 854 57 30 106 15 %
45–64 17 617 19 715 29 37 361 18,8 %
65–74 13 912 16 088 14 30 014 15 %
75–84 19 607 18 064 4 37 675 18,7 %
≥85 23 381 13 410 2 36 793 18,4 %
Ej registrerad ålder 1 005 1 810 0 2 815 1,4 %
Ej registrerat ålder och kön 0 0 2 905 2 905 1,4 %
Totalt 102 641 94 587 3 051 200 279 100 %
Tabell 1. Ålder och könsfördelning. Källa: FRAPP
4.2 Bedömt tillstånd
Nedan redovisas de 10 vanligaste bedömda tillstånden för patienter
inom ambulanssjukvården. Att det vanligaste tillståndet är ”Patient som ej kan klassificeras annorstädes” beror troligtvis på en större mängd multisjuka patienter där det inte går att klassificera patienten med endast en sjukdomsorsak.
Bedömt tillstånd Antal
1. Patient som ej kan klassificeras
annorstädes 21 174
2. Buksmärta 11 975
3. Central bröstsmärta (CBS) 11 823
4. Andningsbesvär övrigt 9 892
5. Skallskada 5 287
6. Intoxikation 5 096
7. Cirkulationspåverkan övrigt 5 046
8. Yrsel 4 947
9. Trauma allmänt 4 906
10. Astma – KOL 4 488
Tabell 2. Bedömda tillstånd. Källa: FRAPP
4.3 Var hämtas patienten?
Hämtplats
Av det totala antalet uppdrag som utfördes 2018 hämtades patienten i 52 procent av fallen i bostaden och 11 procent av fallen på allmän plats. Övriga patienter har hämtats på
vårdinrättningar, flygplatser mm.
På grund av införandet av nytt journalsystem saknas registrering av hämtplats i 26 procent av fallen. Målsättning är att registrering skall ske i samtliga fall.
Hämtplats Antal %
Ej registrerat 52 441 26 %
Allmän plats 21 973 11 %
Annan plats 21 434 11 %
Hemmet 104 431 52 %
Total 200 279 100 %
Tabell 3. Hämtplats. Källa: FRAPP
Hämtområde stadsdel/kommun
City/Kungsholmen, Vällingby, Årsta och Farsta - är de vanligaste hämtområdena. Av totalt 251 286 uppdrag 2018 utfördes 15 411 uppdrag i innerstaden, vilket motsvarar 6 procent av totala antalet uppdrag. Uppdragen och patienter, som redovisas ovan, skiljer sig åt eftersom ett uppdrag inte alltid innebär ett möte med patient. Nedanstående stadsdelar och
kommuner svarar tillsammans för 43,1 procent av alla uppdrag i länet.
Hämtområde Antal uppdrag
1. City/Kungsholmen 15 411
Tabell 4. Hämtområden, stadsdel/kommun. Källa: SOS Alarm Sverige AB
4.4 Var lämnas patienten?
Avlämningsställe
Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge - är de vanligaste destinationerna/avlämningsställena. Av totalt 175 814 uppdrag där patient medföljde prehospital enhet3 2018, lämnades 35 476 patienter på Södersjukhuset, vilket motsvarar 20,2 procent av totala antalet patienter som medföljde prehospital enhet till vårdinrättning. Nedanstående 10 sjukhus svarar
tillsammans för mottagandet av 82,5 procent av alla patienter som transporteras av prehospitala enheter i länet.
Destination Antal uppdrag 1.
Tabell 5. Destination. Källa: SOS Alarm Sverige AB
3 Ambulans, transportambulans, helikopter eller sjuktransport
4.5 Väntetider för patienterna
Diagram 1
Patientens väntetid mäts från inkommande samtal till prioriterings- och dirigeringstjänsten tills första prehospital resurs är framme på hämtadressen. Väntetiderna har ökat de tre senaste åren. Med början i juni 2018 har de prehospitala resurserna utökats och bedömningen är att väntetiderna kommer att minska under 2019. Målvärdet är att medianväntetiden för patienten ska vara högst 12 minuter på ett ärende med högsta prioritet (prioritet 1).
Diagram 2 och 3
Andel patienter i procent som nås inom medianväntetiden 20 minuter har legat konstant under 2017 och 2018. Målvärdet är att 90 procent av patienterna ska nås av en prehospital resurs inom 20 minuter. Med början i juni 2018 har de prehospitala resurserna utökats och bedömningen är att antalet patienter som nås inom 20 minuter kommer fortsättningsvis att öka under 2019.