7 Viktiga händelser under 2018
Foto: Denny Lorentzen
Sommaren 2018 bjöd på en värmebölja utöver det vanliga, med långvarigt höga temperaturer och hög luftfuktighet. Sommarens varma väder i kombination med vårdplatsbrist medförde att en samordningsinsats inom hälso- och sjukvården behövde genomföras. EKMB samordnade ett antal olika aktiviteter med deltagande från enheten för prehospital vård. Inom den prehospitala vården vidtogs flera olika åtgärder:
• För att bedöma och stödja patienter i hemmet gjordes en utökning med en extra jourläkarbil på dagtid, fram till den 31 augusti.
• Verksamheten för liggande persontransporter prioriterade i högre grad än normalt patienter som väntade på transport från sjukhus.
Dessa åtgärder sattes in för att patienter skulle slippa åka in till sjukhus och för att avlasta ansträngda akutsjukhus. Samordningsinsatsen varade mellan 30 juli och 15 augusti men åtgärder gällande den prehospitala vården fortsatte som tidigare har nämnts ännu längre.
7.1 Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården – FRAPP
Bild: FO Ambulans
Förvaltningsobjektet Ambulans har under 2018 tagit över FRAPP i förvaltning från
införandeprojektet. Syftet med FRAPP är att bättre kunna följa patientens vårdprocess, från larm till mottagande enhet, hänvisning till annan vårdform eller egenvård. FRAPP
innefattar system för journalföring, ärendehantering inklusive kart- och navigationsstöd samt system för EKG och vitalparametrar.
Utöver FRAPP har förvaltning av EKMB:s IT-stöd LedKat legat inom förvaltningsobjektets ansvarsområde och en ny it-komponent, PoD-appen, har tagits emot som ska vara ett stöd för prioritering och dirigering av ambulanser på SOS Alarm.
För att möta kraven inom FHS på utvecklad styrning av patienter till rätt vårdnivå så har beslutsstöd i form av vårdprocesser utvecklats i FRAPP. Stroke-process och Närakut-process är implementerade i verksamheten. Anslutning av närakuterna till FRAPP har genomförts.
Utveckling av statistiklösning med utökade möjligheter till uppföljning för både beställare och vårdgivare har pågått under 2018 och kommer att utvecklas vidare under 2019. För övrigt har utveckling av FRAPP för att uppfylla leveranskraven pågått under 2018.
Foto: AISAB
7.2 Sommarsituationen 2018
Inom hela hälso- och sjukvården råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor. En brist som även påverkar ambulanssjukvården i Region Stockholm och som innebär särskilda utmaningar inför varje sommar. På grund av bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, men också för att anpassa den prehospitala vården till sommarperiodens specifika behov, sker varje år olika planerade verksamhetsförändringar under perioden juni till och med augusti. Syftet är att säkerställa en optimal tillgänglighet och beredskap till olika tjänster inom prehospital vård och för att undvika oplanerade avställningar, med risk för sämre patientsäkerhet och minskad beredskap.
Inför sommaren gör HSF en samlad bedömning och planering av produktions-förutsättningarna och behovet av olika förstärkningsåtgärder. Arbetet sker i nära
samverkan med vårdgivarna och PoD-tjänsten. De åtgärder som vidtogs inför sommaren 2018 var bland andra:
• Från mitten av juni fram till vecka 32 i augusti gjordes en planerad minskning av drifttiden för ordinarie ambulans motsvarande cirka tre till sex procent per vecka.
Den minskade drifttiden kunde ske mot bakgrund av att det årligen ses en
minskning av antalet ambulansuppdrag under sommaren med cirka fem procent.
• Från 1 juni organiserades en förstärkning av tjänsten transportambulans med ytterligare fyra enheter eftersom omflyttningar av patienter mellan vårdinrättning, liksom utomlänsuppdragen ökar markant sommartid. En extra transportambulans
fanns även tillgänglig under helger. På så sätt avlastades de ordinarie ambulanserna från dessa uppdrag och tillgängligheten till ambulans för akuta ärenden ökade.
• Utifrån behovet av ambulans vid olika tider på dygnet, förändrades drifttiden för ett antal ambulanser så att de var i drift sen eftermiddag och kväll när belastningen var som högst. För fyra av dessa ambulanser utökades dessutom drifttiden.
• En extra jourläkarbil organiserades för att förstärka den prehospitala vården under augusti månad. Enheten var i drift 10:00-17:00 och hade ett särskilt uppdrag från prioriterings- och dirigeringstjänsten att bedöma patienter i hemmet som hade prioritering 2 eller 3 och väntade på ambulans. Åtgärden vidtogs på grund av det ansträngda vårdplatsläget som fanns i länet under sommaren. Effekten av den extra resursen var att omkring 60 patienter inte upptog en vårdplats, utan kunde istället bedömas och behandlas i hemmet.
• Under perioden juni till och med augusti förstärktes ambulansberedskapen i Roslagen i norra länsdelen.
• Under perioden juni - augusti fanns två s.k. ”dimbilar”. Det innebär att vardera helikopterbesättningen hade möjlighet att bemanna en ambulans vid flyghinder, till exempel vid dåliga väderförhållanden.
HSF:s bedömning är att de åtgärder som vidtogs motsvarade de behov som identifierades inför sommaren. Uppföljning har visat att åtgärderna innebar att den prehospitala vården fungerade väl under den period sommaranpassningen pågick. Inga negativa händelser uppstod under perioden och tillgängligheten upprätthölls på en tillfredsställande nivå.
7.3 Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter
Foto: AISAB
Den 27 september 2017 invigdes ett landstingsgemensamt kunskaps- och kliniskt
träningscenter för alla vårdgivare och samverkansparter i den prehospitala vården, KTC, nära Karolinska sjukhuset i Solna. AISAB har fått i uppgift att driva anläggningen som är en resurs för hela den prehospitala vården i Region Stockholm.
Några exempel på utbildningssatsningar som KTC genomfört under år 2018 är bland annat ett 20-tal PS utbildningar (prehospital sjukvårdsledning) med totat 236 deltagare från AISAB, Falck Ambulans AB, Samariten Ambulans AB samt Capio Legevisitten. Vidare har KTC tillsammans med EKMB tagit fram utbildningskonceptet för den utbildning som kallas PDV – pågående dödligt våld. Dessutom har man genomfört keminstruktörsutbildning för sjukhuspersonal och har även agerat som arena åt utbildningen R/N grund
(radioaktivt/nukleära grunder).
I början av 2018 aktualiserades tanken på att förenkla triageutbildningen då ambulansen har behov av ett digitalt övningsverktyg för att öva triage, det vill säga bedömning av vem har mest behov av hjälp när det inte finns tillräckligt med resurser för att hjälpa alla.
Exempel på en sådan situation kan vara terrorhändelse. Ett samarbete mellan KTC och Kungliga Tekniska högskolan skapades och medel för projektet tilldelades från SLL
innovationsfond efter att ansökan lämnats in från en av KTC:s utbildningsledare, som också i sin utbildningsledarroll tilldelades uppdraget.
7.4 Avtal och upphandlingar
Foto: EC 145 T2, BSAA
Prehospital läkartjänst
Upphandling av prehospital läkartjänst omfattande akutläkarbilsfunktion och
jourläkarbilsfunktion genomfördes under 2017 och avtal träffades i december 2017. Ny leverantör är företaget Capio Akutläkar- och Legevisittens akutläkarbilar & jourläkarbilar AB. Driftstart var 1 juni 2018 och avtalstiden är tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning upp till tre år.
Ett temporärt avtal upprättades med AISAB angående akutläkarbilstjänsten fram till att det nya upphandlade avtalet började gälla 1 juni 2018.
Den prehospitala läkartjänsten innebär en samordning av de båda funktionerna
akutläkarbilar och jourläkarbilar. Funktionerna ska kunna överlappa varandras uppdrag vid hög belastning och ansträngt läge. PoD-tjänsten ansvarar prioritering och dirigering av båda tjänsterna. Förändrade kompetenskrav gör att specialistläkare i akutmedicin kan tjänstgöra inom båda funktionerna. Antalet akutläkarbilar utökas från en till tre akutläkarbilar. Se även punkt 6.3 Prehospital läkartjänst.
Prioritering och dirigering
Under 2018 slöts tilläggsavtal till tjänsten Prioritering och dirigering med SOS Alarm Sverige AB avseende prehospital bakjour, operativa koordinatorer dygnet runt samt prioritering och dirigering av sjuktransporter.
Vägburen ambulanssjukvård
Upphandlingen av vägburen ambulanssjukvårdstjänst slutfördes se 6.2.
I de nya avtalen ställs ökade krav på tillgänglighet, personcentrerad vård,
kompetensutveckling och anställningsform. Antalet ambulanser utökas från och med 1 februari 2019 med tio ambulanser och fem transportambulanser fördelat på olika tider på dygnet. Därutöver inrättas fler enheter för utomlänstransporter samt en specialenhet för transport av bariatriska (kraftigt överviktiga) patienter. Krav på fyrhjulsdrift för ett antal utvalda dygnsambulanser ställs också.
Psykiatriambulans och Prehospital särskild sjukvårdsledning
Avtal har också tecknats med AISAB gällande tjänsterna Psykiatriambulans och Prehospital sjukvårdsledning. PAM innebär dedikerad ambulanssjukvårdstjänst för patienter med akut psykiatrisk problematik. Prehospital sjukvårdsledning är från och med 2019 en renodlad tjänst för sjukvårdsledning.
Sjuktransporttjänst
Under 2017 genomfördes upphandling av sjuktransporttjänsten. SOS Alarm tog över prioritering och dirigering av sjuktransportenheterna. Det innebär att
sjuktransporter samordnas i kommunikationssystemet Rakel. Kompetensmässigt stärks tjänsten för transporter med syrgasadministration och utomlänsuppdrag, med krav på bemanning av undersköterska. Avtal om sjuktransporttjänst tecknades i december 2017 med Samariten Ambulans AB. Driftstart skedde den 15 september 2018 och avtalet gäller för tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning med maximalt två år.
7.5 Vårdkedjor och patientstyrning
Patientstyrning till närakut
Närakuterna har etablerats under 2018. De har ett enhetligt uppdrag och är tänkta att till viss del kunna hantera patienter som tidigare varit tvungna att gå till akutmottagningarna.
Ett samarbete mellan ambulanssjukvården och närakuterna har resulterat i en
överenskommelse om vilka patienter som ambulansen kan åka med direkt till närakuterna.
Man använder RETTS6 för att med hjälp av ESS koder och vitalparametrar finna lämpliga patienter. Närakuterna använder FRAPP för att informationsöverföring och
överrapportering ska bli så smidig som möjligt.
6 Rapid Emergency Triage and Treatment system
Geriatrisk patientstyrning
Den prehospitala vården inom Region Stockholm har sedan flera år arbetat med direktinläggning till geriatriska kliniker. Styrningen genomförs med hjälp av 11 bedömda tillstånd, samt telefonkontakt med geriatriska kliniker. Den geriatriska patientstyrningen är
nu integrerad som en vårdprocess i FRAPP. Det betyder att allt stöd för den geriatriska styrningen nu finns lätt tillgängligt i det IT- system som den prehospitala vården arbetar i.
Höftprocessen
Under 2018 har den höftprocess som den prehospitala vården arbetat med tillsammans med sjukhusen integrerats i FRAPP. Det betyder att sjukhusen tidigt kan se att en patient med en höftfraktur är på väg mot sjukhuset och förbereda mottagandet för att det ska bli så snabbt och smidigt som möjligt för patienten.
Styrningar i samband med inflyttning till NKS
I samband med etablerandet av Intensivakuten och inflyttningen till Nya Karolinska Solna har flera omställningar gjorts i ambulansflödet. Ett striktare områdesansvar har etablerats mellan de olika sjukhusen för att göra det tydligt vilka patienter som ska transporteras till vilket sjukhus. I samband med inflyttningen till byggnaden har flera tillfälliga
ambulansomstyrningar gjorts. Operativa koordinatorn på prioriterings- och
dirigeringstjänsten har varit nödvändig för att säkerställa att allt fungerar. Bland annat har ambulanser från Vallentuna och Österåker styrts mot Norrtälje istället för till Danderyd.
7.6 Framtida basering för ambulanshelikoptertjänsten
Den 16 september 2017 stängdes baseringen för ambulanshelikopterverksamheten, helikopterflygplatsen i Mölnvik, Gustavsberg eftersom flygplatsen inte längre motsvarade gällande flygsäkerhetskrav. Ambulanshelikopterverksamheten flyttades till Mellingeholms flygplats i Norrtälje kommun. Region Stockholms nyttjande av basen i Norrtälje regleras genom avtal mellan regionen och Mellingeholms flygplats AB samt Hitech TCB
Development AB. Avtalen omfattar nyttjande av flygplatsen samt tillgång till bland annat hangar och personalutrymmen. Avtalen löper på tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
I samband med flytten 2017 till den nya baseringen i Norrtälje, förstärktes den vägburna ambulansverksamheten med två ambulanser placerade i Värmdö respektive Nynäshamns kommuner. Åtgärder har också vidtagits för att möjliggöra för ambulanshelikoptern att kvarstanna i centrala Stockholm mellan larmuppdragen (se avsnitt 6.3).
Mellan Region Stockholm och Värmdö kommun finns en överenskommelse om att
gemensamt utreda möjligheterna för att åter stationera ambulanshelikopterverksamheten i Värmdö kommun.
Locum AB har under 2018 övertagit ansvaret för att leda och samordna utredningsarbetet med att hitta en framtida permanent basering. Locums arbete har tre inriktningar: Att se över möjligheten för en återetablering av helikopterbas vid Mölnvik, att utreda andra baseringar i Värmdö kommun samt att utreda möjligheterna till att basera
ambulanshelikopterverksamheten på annan plats i länet, t ex på mark som regionen äger.
Arbetet med att hitta en permanent basering sker i samverkan mellan Locum, HSF, Värmdö kommun, flygoperatören och berörda myndigheter.
7.7 RETTS
Under 2018 har arbetet med att integrera RETTS i FRAPP och vårdprocesser fortsatt. Det finns nu ett 60-tal ESS koder som i vissa fall genom en utvecklad vårdprocess styr mot närakut istället för mot akutmottagning. RETTS kommer tills vidare att finnas kvar som triageverktyg i ambulanssjukvården i regionen.
7.8 Patientsäkerhetsarbete
HSF har en längre tid eftersträvat att de prehospitala vårdgivarna ska ha ett gemensamt system för avvikelsehantering. En sådan lösning skulle skapa den transparens och den enkelhet i uppföljning som idag saknas. I dagsläget är det svårt för HSF att på ett bra sätt ha insyn i de olika vårdgivarnas avvikelsehantering.
En planering om att införa avvikelsesystemet HändelseVis hos alla vårdgivare finns. En etablering av HändelseVis är kravställt till alla vårdgivare inför att de nya avtalen går igång den första februari 2019.
Kontinuerligt arbete pågår hos vårdgivarna och på HSF för att utreda och åtgärda patientsäkerhetsrisker. Flera gemensamma forum finns för detta arbete.
Under 2018 har det kontinuerliga arbetet med att se över de medicinska riktlinjerna fortsatt. En speciell grupp som tittar på viktiga avvikelser har startats. Gemensamma, riktade utbildningsinsatser planeras inom ramen för den prehospitala vårdens kliniska träningscentrum.
7.9 Medicinska behandlingsriktlinjer
Den senaste uppdateringen av de medicinska behandlingsriktlinjerna för
ambulanssjukvården gjordes maj 2017. Arbete pågår nu hos vårdgivarna med att uppdatera dessa. Differentieringen av den prehospitala vården med införande av prehospitala läkare och nya transporter ställer nya krav på riktlinjerna. Ansvaret för riktlinjearbetet ligger hos vårdgivarna och ska godkännas av chefläkaren för den prehospitala vården. Arbete pågår för att separera ”allmänna riktlinjer och regler” från ”medicinska riktlinjer”. En strävan finns även att göra de nya riktlinjerna i en digital version som skulle vara lättare att kontinuerligt uppdatera och integrera i FRAPP.
7.10 Avtalsuppföljning
Under 2018 har enheten för prehospital vård följt upp de avtal som HSF har med
ambulansvårdgivare och övriga leverantörer inom den prehospitala vården. Underlag för avtalsuppföljning är bland annat de uppgifter som ambulansvårdgivare och övriga
leverantörer redovisar inför respektive uppföljningsmöte, uppgifter som rapporteras i den årliga webbaserade WIM-enkäten, rapporterade avvikelser samt olika nyckeltal som inhämtas från prioriterings- och dirigeringstjänsten och ambulansvårdgivarna.
Uppföljningen sker i syfte att värdera följsamheten till de krav på tjänsten som framgår av avtalen. Resultatet av uppföljningen ska också ge stöd för utveckling av tjänsten samt ge underlag för ställningstagande inför eventuella avtalsförlängningar eller andra förändringar när det gäller avtal.
7.11 Hot och våld
Det är viktigt för HSF att anställda inom den prehospitala vården har en bra och trygg arbetsmiljö. Man måste dock komma ihåg att det är ambulansvårdgivarna som har arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret för personalen.
HSF har förtydligat vårdleverantörernas ansvar när det gäller att arbeta förebyggande mot hot och våld. Personalen ska få den utbildning, de förebyggande insatser och det stöd som behövs för att känna sig trygg i sitt arbete. Vårdgivarna ska ha en plan som beskriver hur detta arbete ska bedrivas och som godkänns av HSF.
Under 2018 har fokus varit på händelser kring hot och våld mot personal inom den prehospitala vården, polis och räddningstjänst. En utbildning i arbete under pågående dödligt våld har tagits fram tillsammans med Räddningstjänst, Polis och Enheten för katastrofmedicinsk beredskap. Den kommer att ges inom ramen för Region Stockholms prehospitala kliniska träningscentrum.
7.12 Jämställd och jämlik vård
I likhet med övrig sjukvård ska den prehospitala vården ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet och leverantörerna av den prehospitala vården ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Ovanstående inriktning för en jämlik vård är tydligt angiven i de avtal som tecknats med de prehospitala vårdgivarna.
Under 2018 har vårdgivarna arbetat aktivt för att uppnå en jämlik prehospital vård. Detta har bland annat skett genom att vårdgivarna upprättat jämställdhets- och mångfaldsplaner, genomfört utbildningsinsatser kring jämställdhet, lönesättning och HBT-frågor. En rad riktade informationsåtgärder för medarbetarna har genomförts avseende mångfaldsfrågor, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och bemötande.
Referenser
Befolkningsprognos 2017 - 2026/50, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Region Stockholm/SCB
Chefläkare, avtalshandläggare, strategisk koordinator och verksamhetsutvecklare, enheten för prehospital vård, HSF, Region Stockholm
Databas ZeRed, rapporteringssystem Qlick View, SOS Alarm Sverige AB Enheten för katastrofmedicinsk beredskap, EKMB, HSF, SLL
Ekonomisystemet Raindance, SLL
Förvaltningsledare, förvaltningsobjektet Ambulans, HSF, SLL IT GVR, Gemensamt vårdregister, SLL
Rapporter från avtalsuppföljningar, SLL Sjukresesystem, Trafikförvaltningen, SLL
VAL-databas, ambulansjournalsystem CAK-net, SLL Webbaserad inrapporteringsenkät, WIM, SLL Årsberättelse KTC 2018
Årsrapport 2017 och 2018, SLL, SOS Alarm Sverige AB
Tabeller
Tabell 1. Ålder och könsfördelning Tabell 2. Bedömda tillstånd Tabell 3. Hämtplats
Tabell 4. Hämtområden stadsdel/kommun Tabell 5. Avlämningsställen på akutsjukhus
Tabell 6. Kostnader prioriterings- och dirigeringstjänsten 2016–2018 Tabell 7. Antal uppdrag ambulanssjukvård fördelat per prio 2017 - 2018 Tabell 8. Fördelning i procent per prio 2017–2018
Tabell 9. Kostnader vägburen ambulanssjukvård 2016 - 2018 Tabell 10. Kostnader ambulanshelikoptertjänst 2016 - 2018 Tabell 11. Antal uppdrag ambulanshelikoptertjänst 2016 - 2018 Tabell 12. Kostnader akutläkarbilstjänst 2016 - 2018
Tabell 13. Kostnader jourläkarbilstjänst 2016 - 2018 Tabell 14. Antal uppdrag jourläkarbilstjänst 2017 - 2018 Tabell 15. Kostnader sjuktransporter 2016 - 2018
Tabell 16. Antal uppdrag liggande persontransporter 2016 - 2018 Tabell 17. Kostnader sjukresor 2016 - 2018
Tabell 18. Antal uppdrag sjukresor 2016 - 2018 Tabell 19. Kostnader transport av avlidna 2016 - 2018 Tabell 20. Antal uppdrag transport av avlidna 2016 – 2018
Årsrapporten finns publicerad på www.vardgivarguiden.se