Årsrapport Prehospitala verksamheter i Stockholms läns landsting

(1)

Årsrapport 2018

Prehospitala verksamheter i Stockholms läns landsting

■

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

■

08-123 132 00

■

Datum: 2019-04-18

■

Diarienummer: HSN 2018–1460

(2)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enheten för prehospital vård

Marit von Rosen 08 – 123 135 87

marit.vonrosen@sll.se

(3)

Förord

Stockholms prehospitala vård har en nyckelroll för att den akuta vårdkedjan ska fungera för invånarna i länet.

Enheten för prehospital vård tecknar och följer upp avtal med vårdgivare och leverantörer inom den prehospitala vården. Prioriterings- och dirigeringstjänsten som SOS Alarm Sverige AB ansvarar för har en viktig roll för att se till att rätt resurs kommer till rätt patient i rätt tid.

Vägburen ambulanssjukvård, transportambulanser, sjuktransporter,

intensivvårdsambulanser och ambulanshelikopter ska dirigeras på ett effektivt sätt så att resurserna används på bästa sätt och en beredskap kan upprätthållas i hela länet.

Akutläkarbil och jourläkarbil är andra resurser som ska skickas till rätt patient i rätt tid.

Prehospital bakjour och operativ koordinator finns på SOS Alarm dygnet runt för att prioriteringen ska kunna göras på bästa sätt och med hög patientsäkerhet.

Regionen växer snabbt. Befolkningen blir äldre. Trafiken ökar. För att möta utmaningarna förändrar vi den prehospitala vården kontinuerligt. Sedan förra året har nya läkartjänster samt fler och differentierade ambulanser tillkommit. Inför den nya avtalsstarten planerar vi samordnad utbildning på den prehospitala verksamhetens nya kliniska träningscenter. Nya ledningsenheter, psykiatrisk ambulans, ambulans för mycket tunga patienter, utvecklade IT- system och flera nya ambulanser gör att vi kan ge en bättre service till befolkningen trots att vi blir fler.

Patrik Söderberg

Chefläkare prehospital vård, Region Stockholm

(4)

Sida 3

Innehållsförteckning

Förord ... .2

Sammanfattning ... .5

1 Bakgrund och syfte ... .7

1.1 Underlag ... .7

2 Mål för hälso- och sjukvården inom SLL ... .8

3 Behov av hälso- och sjukvård – förutsättningar ... .9

3.1 Demografisk utveckling ... .10

3.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i Region Stockholm – Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) 10 4 Patienten ...11

4.1 Ålder och kön ... .11

4.2 Bedömt tillstånd ... 12

4.3 Var hämtas patienten? ... .12

4.4 Var lämnas patienten? ... 13

5 Den prehospitala vårdens organisation inom Stockholms läns landsting... 15

6 De prehospitala verksamheterna inom Stockholm läns landsting ...16

6.1 Prioriterings- och dirigeringstjänsten ... 17

6.2 Vägburen ambulanssjukvård ... 19

6.2.1 Intensivvårdsambulans ... 20

6.2.2 Utomlänsambulans ... 20

6.2.3 Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska ... 20

6.2.4 Transportambulanser ... 21

6.3 Ambulanshelikopter ... 21

6.4 Prehospital läkartjänst ... 22

6.4.1 Akutläkarbil ... 23

6.4.2 Jourläkarbil ... 23

6.5 Sjuktransporter ... 25

6.6 Sjukresor ... 26

6.7 Transport av avlidna ... 27

6.8 Övriga prehospitala resurser ... 28

6.8.1 Övriga prehospitala resurser ... 28

6.8.2 SMS-livräddare ... 29

6.9 Kris- och katastrofmedicinsk organisation inom SLL ... 29

7 Viktiga händelser under 2018 ... 30

7.1 Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården – FRAPP ... 31

7.2 Sommarsituationen 2018 ... 32

7.3 Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter ... 33

7.4 Avtal och upphandlingar ... 34

7.5 Vårdkedjor och patientstyrning ... 35

7.6 Framtida basering för ambulanshelikoptertjänsten ... 36

7.7 RETTS ... 37

(5)

7.8 Patientsäkerhetsarbete ... 37

7.9 Medicinska behandlingsriktlinjer ... 37

7.10 Avtalsuppföljning ... 37

7.11 Hot och våld ... 38

7.12 Jämställd och jämlik vård ... 38

Referenser ... 39

Tabeller ... 39

(6)

Sammanfattning

Foto: AISAB

I årsrapport 2018 redovisas ekonomi, statistik och verksamhetstal för följande avtalsområden:

■

Prioritering och dirigering av prehospitala enheter

■

Vägburen ambulanssjukvårdstjänst

■

Ambulanshelikoptertjänst

■

Prehospital läkartjänst – Akutläkarbil och Jourläkarbil

■

Sjukresor

■

Sjuktransporttjänst

■

Transport av avlidna

Ekonomi och verksamhetstal

Inom några avtalsområden har kostnaderna mellan 2017 och 2018 förändrats utöver vad som kan förklaras av årlig prisuppräkning och förväntade variationer.

Kostnaderna för prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) ökade med 22,1 procent.

Kostnadsökningen förklaras framför allt av att funktionen operativ koordinator utökats till att gälla dygnet runt, utökad prehospital bakjoursfunktion samt att målrelaterad ersättning för att andelen sjuksköterskor som prioriterar uppdragen ökade under 2018.

Kostnaden för vägburen ambulanssjukvård ökade med 6,0 procent vilket bland annat förklaras av helårseffekt av utökningen med de två ambulanser som driftsattes i Värmdö

(7)

och Nynäshamn hösten 2017 samt av utökning av antalet transportambulanser under 2018, från tidigare tre enheter till sammantaget sju enheter.

Den 1 juni 2018 startade den prehospitala läkartjänsten som är en ny upphandlad tjänst bestående av två funktioner; akutläkar- och jourläkarbilar. Båda funktionerna har funnits tidigare i den prehospitala vården men har nu utökats från en till tre enheter per funktion vilket medförde att kostnaden ökade med 83,6 procent.

Kostnaden för ambulanshelikoptertjänsten minskade med 9,2 procent beroende på att det nya upphandlade avtalet, med driftstart december 2017, innebär en lägre fast kostnad för tjänsten.

I rapporten redovisas viktigare händelser under 2018 som:

Avtal och upphandlingar

Under 2018 slöts tilläggsavtal för tjänsten prioritering och dirigering med SOS Alarm Sverige AB avseende prehospital bakjour, operativa koordinatorer dygnet runt samt prioritering och dirigering av sjuktransporter.

Upphandlingen av vägburen ambulanssjukvårdstjänst slutfördes och avtal har tecknats med Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Direktavtal tecknades med Region Stockholms eget bolag, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB). En ny tjänst, bariatrisk ambulans som innebär en specifik ambulans för kraftigt överviktiga personer, kommer att inrättas. Nya vårdavtal har också tecknats med AISAB avseende tjänsterna Psykiatriambulans (PAM) och Prehospital sjukvårdsledning, med driftstart den 31 januari 2019.

Upphandling av den prehospitala läkartjänsten slutfördes 2018 och avtal tecknades med Capio Akutläkar och Jourläkarbilar AB. I den nya tjänsten samordnas

akutläkarbilsfunktionen och jourläkarbilsfunktionen för effektivt nyttjande av resurserna.

Den nya tjänsten är ett resultat av etablerandet av nätverkssjukvård och ett personcentrerat förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Den utökade läkarnärvaron i den prehospitala vården skapar förutsättningar för en kvalitativ och sammanhållen vårdprocess, där patientens vårdbehov står i fokus.

Även upphandling av sjuktranssporttjänst (tidigare liggande persontransporter) slutfördes under 2018 och avtal tecknades med Samariten Ambulans AB.

Inrättandet av strategisk och operativ koordinator

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade 2016 beslut om att stärka huvudmannastyrningen av den prehospitala vården. Beslutet innebar att inrätta funktionerna strategisk och operativ koordinator för att använda de prehospitala resurserna på bästa sätt. Funktionerna påbörjade sitt arbete under år 2017. Sedan början av år 2018 har funktionen operativ koordinator bemannats dygnet runt och en funktionsbeskrivning för operativ koordinator har tagits fram.

Sommarsituationen 2018 inom den prehospitala vården

Värmeböljan sommaren 2018 i kombination med vårdplatsbrist medförde att ett antal åtgärder behövde vidtas inom den prehospitala vården. Patienter som väntade på transport hem från sjukhus högprioriterades för transport. En extra jourläkarbil dagtid infördes för att bedöma och stödja patienter i hemmet. Övriga åtgärder som vidtogs var justerad

(8)

driftstid, driftsättande av fler sjuktransportenheter för transporter mellan sjukvårdsinrättningar, för utomlänsuppdrag och för kuvöstransporter.

Prehospital IT-plattform (FRAPP)

FRAPP överlämnades från införandeprojektet till förvaltningsobjektet Ambulans i juni 2018. Slutgodkännande av FRAPP-leveransen gentemot leverantören har dock inte kunnat göras under 2018.

Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC)

Den prehospitala vårdens utbildnings- och träningscenter har fortsatt att utveckla sina utbildningskoncept. Under 2018 har man bland annat genomfört utbildningar i prehospital sjukvårdsledning samt pågående dödligt våld (PDV). Ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan och KTC har inletts för att ta fram ett digitalt övningsverktyg för triage (bedömning och prioritering av patienter utifrån anamnes, symtom och vitalparametrar).

1 Bakgrund och syfte

Årsrapporten är framtagen av enheten för prehospital vård inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Region Stockholm.

Årsredovisningen ger en samlad bild av den prehospitala verksamheten i Stockholm.

Benämningen Stockholms läns landsting, SLL, används då rapporten avser 2018.

Stockholms läns landsting blev den 1 januari 2019 Region Stockholm.

Syftet med rapporten är att ge information om det gångna verksamhetsåret och ska ses som ett komplement till den information om prehospitala verksamheter som redovisas i HSF:s budget och årsredovisning.

Rapportens målgrupper är tjänstemän inom andra delar av Region Stockholm, leverantörer och vårdgivare som är verksamma inom det prehospitala området, politiker, andra

landsting/regioner och övriga som önskar ta del av information om det prehospitala verksamhetsområdet.

1.1 Underlag

All statistik redovisas för helår 2018 om inget annat anges. Rapporten bygger bland annat på följande underlag:

■

Uppgifter som vårdgivarna lämnat om sina verksamheter, bl. a WIM-enkät.

■

Resultatet av de avtalsuppföljningar som genomförts under 2018.

■

Uppgifter från landstingets VAL-databas¹ samt ekonomisystem.

1 VAL-databas. Vårddatabas med uppföljningsdata över all vård som produceras inom SLL.

(9)

■

Uppgifter från SOS Alarm Sverige AB som ansvarar för prioritering och dirigering (PoD) av prehospitala enheter i Region Stockholm.

■

Uppgifter från prehospital It-plattform inom ambulanssjukvården - FRAPP

2 Mål för hälso- och sjukvården i SLL

Foto: Eva Nagy

Stockholms läns landsting har följande mål för hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvården i Stockholm ska präglas av:

■

korta vårdköer

■

hög tillgänglighet

■

god kvalitet

■

invånarens möjlighet att själv välja vårdgivare.

De övergripande målen för den prehospitala vården är:

Rätt vårdinsats i rätt tid med rätt resurs

(10)

Rätt vårdinsats innebär att den prehospitala vården är organiserad för att möta olika patienters vårdbehov. Insatserna ska utföras enligt länsgemensamma och nationella behandlingsriktlinjer och vårdprogram.

Rätt tid innebär att när vårdbehov uppstått ska patienten bli rätt prioriterad utifrån vårdbehov och nås av rätt resurs inom rätt tid.

Rätt resurs innebär att patienten efter bedömning ska kunna transporteras med bäst lämpade transportresurs eller hänvisas till den utifrån bedömt tillstånd mest lämpade vårdformen.

För den prehospitala vården i SLL finns två väntetidsmål:

• 90 procent ska nås av en ambulans inom 20 minuter vid prio 1-uppdrag.

• Medianväntetiden ska understiga 12 minuter vid prio 1-uppdrag.

Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete med fokus på hög tillgänglighet till

prehospital vård för länets invånare. HSF följer utvecklingen och arbetar tillsammans med vårdgivarna med förbättring av tillgänglighet och vårdkvalitet.

3 Behov av hälso- och

sjukvård – förutsättningar

Foto: Olof Haldar

(11)

3.1 Demografisk utveckling

Region Stockholm utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner.

Antalet invånare i länet beräknas öka från 2,3 miljoner 2018 till 2,7 miljoner 2030. Andelen äldre som är över 65 år beräknas öka under samma tidsperiod från 15,0 procent till 16,4 procent, en ökning med 97 500 personer varav 62 100² personer är 80 år och äldre.

Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre och den kraftiga inflyttningen till länet, att öka inom den närmaste framtiden.

3.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i Region Stockholm – Framtidens hälso- och sjukvård (FHS)

Den nya sjukvårdsstrukturen i Region Stockholm håller nu på att ta form. Inflyttningen till Nya Karolinska är i stort genomförd och nio nya närakuter är på plats. Ett webbaserat beslutsstöd, hänvisningsstöd SLL, finns sedan i slutet av år 2018 som upplyser om vilken vårdform patienterna ska hänvisas till. Geografiska upptagningsområden gäller som regel, men i vissa situationer behöver patienterna styras på ett annat sätt. De operativa

koordinatorerna och den prehospitala bakjouren på prioriterings- och dirigeringscentralen har en central roll i hur den prehospitala vården fördelar patienterna mellan de olika akutmottagningarna och närakuterna.

Ambulanser transporterar nu även patienter till närakuterna enligt särskilda, gemensamma vårdprocesser. Det pågår fortfarande omfattande om- och tillbyggnad av närakuter på flera av akutsjukhusen. Följande närakuter togs i drift under året: Danderyd, Haga (barn), Handen, Huddinge, Järva, Löwenströmska, Nacka, Rosenlund och Södertälje. De närmaste åren kommer akutsjukvården och den prehospitala vården att få fortsatt ökad kapacitet, men tillsvidare behöver man löpande monitorera belastning, och vid behov styra om patientflöden så att systemet nyttjas optimalt.

2 Befolkningsprognos 2018–2027/60. Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL/SCB

(12)

4 Patienten

Foto: Denny Lorentzen

4.1 Ålder och kön

Nedan redovisas uppgifter om de patienter som togs om hand inom den prehospitala vården 2018. Uppgifterna har tidigare inte ändrats avsevärt över åren.

Underlaget omfattar alla prehospitala sjukvårdsresurser under år 2018.

Av tabell 1 framgår att över hälften av alla uppdrag avser patienter som är 65 år eller äldre.

Andelen män i patientgruppen är högre i åldersgruppen 0 till 19 år, samt 45 år till 74 år medan andelen kvinnor är högre i gruppen 20 till 44 år, samt 75 år och äldre.

Anledningen till att det finns ålder och kön som ej är registrerat beror på att man i vissa fall inte kan identifiera detta hos alla patienter på grund av till exempel svåra skador.

Åldersfördelning

Ålder Kvinnor Män Saknas Antal %

0–19 7 473 8 755 27 16 255 8,1 %

20–24 3 451 2 891 13 6 355 3,2 %

25–44 16 195 13 854 57 30 106 15 %

45–64 17 617 19 715 29 37 361 18,8 %

65–74 13 912 16 088 14 30 014 15 %

75–84 19 607 18 064 4 37 675 18,7 %

≥85 23 381 13 410 2 36 793 18,4 %

Ej registrerad ålder 1 005 1 810 0 2 815 1,4 %

Ej registrerat ålder och kön 0 0 2 905 2 905 1,4 %

Totalt 102 641 94 587 3 051 200 279 100 %

Tabell 1. Ålder och könsfördelning. Källa: FRAPP

(13)

4.2 Bedömt tillstånd

Nedan redovisas de 10 vanligaste bedömda tillstånden för patienter

inom ambulanssjukvården. Att det vanligaste tillståndet är ”Patient som ej kan klassificeras annorstädes” beror troligtvis på en större mängd multisjuka patienter där det inte går att klassificera patienten med endast en sjukdomsorsak.

Bedömt tillstånd Antal

1. Patient som ej kan klassificeras

annorstädes 21 174

2. Buksmärta 11 975

3. Central bröstsmärta (CBS) 11 823

4. Andningsbesvär övrigt 9 892

5. Skallskada 5 287

6. Intoxikation 5 096

7. Cirkulationspåverkan övrigt 5 046

8. Yrsel 4 947

9. Trauma allmänt 4 906

10. Astma – KOL 4 488

Tabell 2. Bedömda tillstånd. Källa: FRAPP

4.3 Var hämtas patienten?

Hämtplats

Av det totala antalet uppdrag som utfördes 2018 hämtades patienten i 52 procent av fallen i bostaden och 11 procent av fallen på allmän plats. Övriga patienter har hämtats på

vårdinrättningar, flygplatser mm.

På grund av införandet av nytt journalsystem saknas registrering av hämtplats i 26 procent av fallen. Målsättning är att registrering skall ske i samtliga fall.

Hämtplats Antal %

Ej registrerat 52 441 26 %

Allmän plats 21 973 11 %

Annan plats 21 434 11 %

Hemmet 104 431 52 %

Total 200 279 100 %

Tabell 3. Hämtplats. Källa: FRAPP

Hämtområde stadsdel/kommun

City/Kungsholmen, Vällingby, Årsta och Farsta - är de vanligaste hämtområdena. Av totalt 251 286 uppdrag 2018 utfördes 15 411 uppdrag i innerstaden, vilket motsvarar 6 procent av totala antalet uppdrag. Uppdragen och patienter, som redovisas ovan, skiljer sig åt eftersom ett uppdrag inte alltid innebär ett möte med patient. Nedanstående stadsdelar och

kommuner svarar tillsammans för 43,1 procent av alla uppdrag i länet.

(14)

Hämtområde Antal uppdrag

1. City/Kungsholmen 15 411 2. Vällingby 13 330

3. Årsta 11 282

4. Farsta 11 003

5. Södermalm 10 793 6. Södertälje 9 771

7. Järfälla 9 584

8. Bromma 9 343

9. Hägersten 9 213 10. Huddinge 8 628

Summa 108 358

Tabell 4. Hämtområden, stadsdel/kommun. Källa: SOS Alarm Sverige AB

4.4 Var lämnas patienten?

Avlämningsställe

Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Karolinska

universitetssjukhuset i Huddinge - är de vanligaste destinationerna/avlämningsställena. Av totalt 175 814 uppdrag där patient medföljde prehospital enhet³ 2018, lämnades 35 476 patienter på Södersjukhuset, vilket motsvarar 20,2 procent av totala antalet patienter som medföljde prehospital enhet till vårdinrättning. Nedanstående 10 sjukhus svarar

tillsammans för mottagandet av 82,5 procent av alla patienter som transporteras av prehospitala enheter i länet.

Destination Antal uppdrag 1. Södersjukhuset-

akutmottagning 35 476 2. Danderyd-akutmottagning 31 463 3. Capio S:t Görans-

akutmottagning 26 044 4. K Huddinge-

akutmottagning 15 305 5. K Solna-akutmottagning 10 192 6. Södertälje-akutmottagning 8 740 7. Norrtälje-akutmottagning 6 097 8. Astrid Lindgrens

barnsjukhus

5 095

9. Capio S:t Görans sjukhus 4 610 10. Södersjukhuset-Barn-

akutmottagning

1 963

Summa 144 985

Tabell 5. Destination. Källa: SOS Alarm Sverige AB

3 Ambulans, transportambulans, helikopter eller sjuktransport

(15)

4.5 Väntetider för patienterna

Diagram 1

Patientens väntetid mäts från inkommande samtal till prioriterings- och dirigeringstjänsten tills första prehospital resurs är framme på hämtadressen. Väntetiderna har ökat de tre senaste åren. Med början i juni 2018 har de prehospitala resurserna utökats och bedömningen är att väntetiderna kommer att minska under 2019. Målvärdet är att medianväntetiden för patienten ska vara högst 12 minuter på ett ärende med högsta prioritet (prioritet 1).

Diagram 2 och 3

(16)

Andel patienter i procent som nås inom medianväntetiden 20 minuter har legat konstant under 2017 och 2018. Målvärdet är att 90 procent av patienterna ska nås av en prehospital resurs inom 20 minuter. Med början i juni 2018 har de prehospitala resurserna utökats och bedömningen är att antalet patienter som nås inom 20 minuter kommer fortsättningsvis att öka under 2019.

5 Den prehospitala vårdens organisation inom

Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN

Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting sker via hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden ansvarar för att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till

befolkningens behov samt beslutar om ekonomiska ramar för de olika vårdområdena inom nämndens ansvarsområde.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är den tjänstemannaorganisation som verkställer HSN:s beslut. Inom HSF finns enheten för prehospital vård som ansvarar för upphandling,

avtalsuppföljning, verksamhetsutveckling, strategier och samordning av de prehospitala verksamheterna i Stockholms läns landsting.

Chefläkare för den prehospitala vården

På enheten prehospital vård finns chefläkarfunktionen för den prehospitala vården.

Chefläkaren har det övergripande medicinska ansvaret och godkänner den prehospitala vårdens medicinska behandlingsriktlinjer. Chefläkaren har ett nära samarbete med

medicinskt ledningsansvariga hos de prehospitala vårdgivarna. De träffas regelbundet i det Medicinska Rådet för samverkan och beredning kring medicinska frågor gällande

patientsäkerhet och övergripande medicinska frågeställningar.

Strategisk koordinator

Strategisk koordinator som finns på enheten för prehospital vård (bemannad dagtid måndag-fredag) bidrar till att de prehospitala resurserna nyttjas optimalt och effektivt.

Funktionen har en strategisk roll i styrning av och planering för de prehospitala resurserna inom regionen och arbetar för att de mål som beslutas av HSN uppnås. Arbetet innebär bland annat planering, samverkan, uppföljning och utvärdering med berörda aktörer inom prehospital vård, katastrofmedicinsk planering, räddningstjänst, polis och sjöräddning med flera.

(17)

Samverkansfora - medicinska rådet, verksamhetschefsrådet och rundabordsmöten

Ett forum för samverkan och samordning är det medicinska rådet, där chefläkaren samt medicinskt ledningsansvariga läkare och vårdutvecklare inom den prehospitala vården deltar.

Ett annat forum är verksamhetschefsrådet, där verksamhetschefer inom den prehospitala vården och representanter från HSF medverkar och diskuterar verksamhetsspecifika frågor.

Därutöver ordnas rundabordsmöten på ledningsnivå där HSF och leverantörer inom prehospital vård deltar. I detta forum ligger fokus på informationsutbyte och strategiska frågor.

HSF:s och leverantörens roll

Leverantörerna inom den prehospitala vården är vårdgivare⁴ och har vårdgivansvar samt ansvar för fordon, utrustning och lokaler.

Den prehospitala vårdens verksamhet följs upp via de avtal som leverantörerna har med Region Stockholm. HSF har en nära samverkan med leverantörerna för att säkerställa kvalitet och kontinuitet i den dagliga driften och i vissa strategiska frågor. En sådan strategisk fråga är exempelvis den årliga planeringen för sommarmånaderna, där åtgärder behöver sättas in för att upprätthålla en god bemanning och beredskap inom prehospital vård. Se mer om detta under 7.2, Sommarsituationen 2018.

6 De prehospitala

verksamheterna inom

Stockholms läns landsting

Foto: SOS Alarm Sverige AB

4 Undantag Trafikförvaltningen, se 6.6

(18)

6.1 Prioriterings- och dirigeringstjänsten

Uppdraget

Prioriterings- och dirigeringstjänsten har en strategisk nyckelfunktion för de prehospitala resurserna inom Stockholms läns landsting. Den är av central betydelse för styrning av patienter till rätt vårdform och för ett effektivt och patientsäkert nyttjande av resurser.

Tjänsten omfattar b la:

■

Ta emot och bedöma inkommande vårdsamtal genom intervju med den hjälpsökande

■

Bedömning och prioritering i enlighet med SOS Alarms medicinska beslutsstöd positionering, utalarmering och dirigering

■

Akutmedicinsk rådgivning i väntan på ambulans

■

Hänvisning och styrning till rätt vårdform

■

Medicinska läkarbedömningar

■

Operativ koordinering

■

Katastrofmedicinsk planering

Bemanning och kompetens

Handläggning av ett vårdärende hanteras av personal som tar emot och besvarar

inkommande samtal från hjälpsökande, bedömer och prioriterar vårdbehov samt personal som dirigerar de prehospitala resurserna. Målet är att den som bedömer vårdbehovet ska vara sjuksköterska. Sjuksköterskan kan i sin tur överlämna ett vårdärende till den

prehospitala bakjouren för bedömning.

Operativ koordinator

Syftet med funktionen är att på operativ nivå samordna och nyttja de prehospitala

resurserna på ett effektivt och patientsäkert sätt vilket förutsätter en nära samverkan med den prehospitala bakjouren. De operativa koordinatorerna, som tjänstgör dygnet runt, har också en viktig roll avseende katastrofmedicinsk beredskap och ska vid en allvarlig

händelse ha ett mycket nära samarbete med regionens tjänsteman i beredskap.

Funktionen ingår i avtalet som regionen har med SOS Alarm Sverige AB och kommer över tid att utvecklas gemensamt.

Prehospital bakjour

Läkarbemanningen på prioriterings- och dirigeringstjänsten, den prehospitala

bakjoursfunktionen, utökades under året med bemanning dygnet runt med läkare fysiskt på plats på prioriterings- och dirigeringscentralen. Uppdraget förändrades genom att, förutom att vara ett bakre stöd för sjuksköterskor både på prioriterings- och dirigeringstjänsten och i den prehospitala vården, även innefatta bedömning av uppdrag för jourläkarbilarna. I den nya tjänsten ingår också bland annat att bedöma avvikande laboratoriesvar och kunna svara på frågor från sjuksköterskor i basal hemsjukvård på jourtid.

(19)

Vårdgivare

SOS Alarm Sverige AB Avtalstid

Avtalet gäller från 2016-11-01 (driftstart) till 2020-10-31 med möjlighet till förlängning i sammanlagt fyra år.

Kostnader Kostnader Tkr

Utfall 2018

Förändring 2017/2018

Utfall 2017

Förändring 2016/2017

Utfall 2016 Prioriterings-

och

dirigeringstjänst

105 229 22,1 % 86 190 8,6 % 79 372

Tabell 6. Kostnader prioriterings- och dirigeringstjänst 2016–2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Kostnaderna ökade med 22,1 procent 2018 jämfört med 2017. Kostnadsökningen förklaras framför allt av att funktionen operativ koordinator utökats till att omfatta dygnet runt, utökad prehospital bakjoursfunktion samt utökning av prioriterings- och

dirigeringsuppdraget att även omfatta sjuktransporter från och med 2018-09-15. Den målrelaterade ersättningen, som bygger på hur stor andel av vårdärenden som bedöms av sjuksköterska, har också ökat.

Vårdärenden och prehospitala uppdrag

Under 2018 inkom cirka 280 000 vårdsamtal till prioriterings- och dirigeringstjänsten vilka genererade ett vårdärende. Av dessa hänvisades cirka 50 000 ärenden (20 procent) till annan vårdform, exempelvis till egenvård, 1177 Vårdguiden på telefon, sjuktransporter eller Giftinformationscentralen. Resterande vårdärenden (cirka 230 000) resulterade i

prehospitala uppdrag.

Nedan framgår det totala antalet uppdrag som utfördes 2017 och 2018 inom prehospitala vården avseende ambulansuppdrag prioritet 1–3 samt fördelning per prioritet.

(Redovisningen avser utlarmade uppdrag och inkluderar även de uppdrag som av någon anledning brutits från uppdraget och där prehospital personal inte träffat patienten.) Antal ärenden

År Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 Totalt

2017 119 222 84 829 14 840 218 891

2018 122 151 94 819 13 370 230 340

Tabell 7. Antal ärenden. Källa: SOS Alarm Sverige AB

Prioriteringar

År Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3

2017 53,4 % 39,9 % 6,7 %

2018 53,0 % 41,2 % 5,8 %

Tabell 8. Fördelning i procent per prioritet. Källa: SOS Alarm Sverige AB

(20)

6.2 Vägburen ambulanssjukvård

Uppdraget

Inom Region Stockholm är tjänsten vägburen ambulanssjukvård indelad i sju geografiska affärsområden. För fem av dessa områden har avtal tecknats med upphandlade

ambulansvårdgivare genom upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Två områden har genom vårdavtal tilldelats den ambulansvårdgivare som drivs i Region

Stockholms egen regi, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB.

Alla ambulanser utför uppdrag utifrån prioriterings- och dirigeringstjänstens anvisningar.

Detta innebär att det är prioriterings- och dirigeringstjänsten som prioriterar och dirigerar samtliga ambulanser. Dirigeringen sker gränslöst i länet oavsett var ambulansen är

placerad. Syftet med den gränslösa dirigeringen är att uppnå bästa möjliga beredskap, tillgänglighet och ett effektivt resursutnyttjande.

Ambulansuppdragen larmas enligt prioriteringsprincipen prioritet 1–3.

• Prio 1 innebär akuta livshotande symtom

• Prio 2 innebär akuta men inte livshotande symtom

• Prio 3 rimlig väntetid bedöms inte påverka tillståndet Vårdgivare

• AISAB (affärsområdena Centrum och Mitt-Nord)

• Falck Ambulans AB (affärsområdena Syd-Väst och Syd-Ost)

• Samariten Ambulans AB (affärsområdena Nord-Ost, Nord-Väst och Mitt-Syd) Totalt finns 76 ambulanser i länet, tre intensivvårdsambulanser och en ambulans för utomlänsuppdrag. Därutöver finns sju transportambulanser som är en tjänst specifikt inriktad mot transport av patienter mellan vårdinrättningar.

Avtalsperiod

Nya avtal har tecknats för perioden 2019-01-31 – 2023-11-31, med driftstart 2019-01-31.

Varje ambulans är bemannad med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Transportambulanserna är bemannade med en legitimerad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare.

Kostnader Kostnader Tkr Resurs

Utfall 2018

Förändring 18/17

Utfall 2017

Utfall 2016

Vägburen ambulans 551 366 6,0 % 520 131 7,4 % 484 226

Tabell 9. Kostnader vägburen ambulanssjukvård 2016 - 2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Ersättningen till ambulansvårdgivarna är fast. Avtalen prisjusteras årligen med

landstingsprisindex (LPI). Kostnadsökningen med 6 procent 2018 förklaras, förutom årlig prisuppräkning, av helårseffekt av utökningen med de två ambulanser som driftsattes i Värmdö och Nynäshamn hösten 2017 samt av utökning av antalet transportambulanser under 2018, från tidigare tre enheter till sammantaget sju enheter.

(21)

6.2.1 Intensivvårdsambulans

Uppdraget

Tjänsten intensivvårdsambulans ingår i det avtal regionen har med AISAB om vägburen ambulanssjukvård. Uppdraget omfattar från och med november 2018 tre stycken intensivvårdsambulanser. En av dessa är i drift dygnet runt veckans alla dagar, en har drifttid mellan 07.00 – 19.00 måndag till och med fredag och den tredje

intensivvårdsambulansen är i drift (på begäran) med fyra timmars inställelsetid. Den intensivvårdsambulans som är i drift dygnet runt alla dagar, har som huvuduppdrag att utföra intensivvårdstransporter mellan länets sjukhus. Den intensivvårdsambulans som är i drift dagtid måndag till fredag har inriktning mot utomlänstransporter till och från länets högspecialiserade kliniker. Utökningen till en tredje intensivvårdsambulans under 2018 skedde för att möta ett ökat behov av utomlänstransporter. Samtliga uppdrag är planerade sekundäruppdrag av mer eller mindre akut karaktär.

Intensivvårdsambulanserna bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Personal från det avlämnande sjukhuset medföljer under transporten.

Kostnader

Kostnaden för intensivvårdsambulanserna ingår i ersättningen till AISAB för vägburen ambulanssjukvård och uppgick till cirka 17,5 miljoner kronor för 2018.

6.2.2 Utomlänsambulans

Uppdraget

Utomlänsambulansen ingår i det avtal regionen har med AISAB om vägburen

ambulanssjukvård. Utomlänsambulansen utför förbeställda uppdrag dygnet runt och året om. Vid behov kan utomlänsambulansen transportera två patienter samtidigt. Sommartid ökar antalet utomlänsuppdrag, varför fler enheter har satts in de senaste åren sommartid.

De extra utomlänsambulanser som organiseras sommartid tillhandahålls även av Samariten Ambulans AB och Falck Ambulans AB.

Bemanning

Utomlänsambulansen bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare.

Kostnader

Kostnaden för utomlänsambulansen ingår i kostnaden för vägburen ambulanssjukvård och uppgick till cirka 6,3 miljoner kronor 2018.

6.2.3 Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska

Uppdraget

Den 1 juni 2018 avvecklades de två ambulanser som ingått i tjänsten vägburen ambulanssjukvård bemannade med anestesisjuksköterska. Syftet med dessa två ambulanser var att vid behov förstärka insatser i samverkan med ordinarie ambulans.

Sjuksköterskan i dessa ambulanser hade utökade medicinska delegationer och tillgång till viss anpassad medicinteknisk utrustning. Ambulanserna ingick i avtalen med Falck

Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Tjänsten avvecklades för att ersättas av den nya

(22)

tjänsten prehospital läkartjänst (se avsnitt 6.4). Avtalet gällande prehospital läkartjänst trädde i kraft den 1 juni 2018.

6.2.4 Transportambulanser

Hösten 2016 inrättades tre transportambulanser inom Region Stockholms prehospitala verksamhet. Från och med den 1 juni 2018 utökades antalet transportambulanser med ytterligare fyra enheter.

Tjänsten transportambulans är till för att användas vid förbeställda ambulanstransporter mellan olika typer av sjukvårdsenheter där det krävs viss vård eller övervakning under transporten. Transportambulanserna utför uppdrag gränslöst inom hela länet.

Transportambulanserna är bemannade med en grundutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Tjänsten ingår i de avtal regionen har med AISAB, Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB om vägburen ambulanssjukvård.

6.3 Ambulanshelikopter

Uppdraget

Region Stockholms ambulanshelikopter används för uppdrag i länets perifera delar, i skärgården och i områden där tillgängligheten till vägburen ambulans är begränsad.

Ambulanshelikopter kan också larmas till större eller särskilda händelser, där det krävs extra snabb transport till sjukhus. Ambulanshelikopter utför till största delen prio 1- uppdrag.

Vid dåligt flygväder, exempelvis vid dimma kan den medicinska personalen från

ambulanshelikoptern bemanna en ambulans. Denna ambulans fungerar i första hand som stödresurs till ordinarie ambulans.

En ambulanshelikopter är i drift dygnet runt, årets alla dagar. Under perioden 15 maj till 15 september är en extra ambulanshelikopter i drift mellan kl. 09:00 och 21:00.

Ambulanshelikoptrarna bemannas med en pilot, en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Ambulanssjukvårdaren fungerar även som HEMS-crew. Detta innebär att ambulanssjukvårdaren, utöver sin funktion som vårdpersonal, bistår piloten med uppgifter som berör själva flygningen. Vid behov följer en läkare från någon av landstingets akutläkarbilar med i ambulanshelikoptern.

Vårdgivare

Babcock Scandinavian Air Ambulance (BSAA).

Avtalsperiod

Avtalet gäller för perioden 1 december 2017 (driftstart) till och med 30 november 2022 med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Basering

I september 2017 flyttades baseringen av ambulanshelikoptrarna från Mölnvik i Gustavsberg till Mellingeholms flygplats i Norrtälje kommun.

Under 2018 har olika åtgärder vidtagits för att ambulanshelikoptrarna ska kunna vara kvar i centrala delar av länet i avvaktan på nya uppdrag i stället för att återvända till basen i Norrtälje. Syftet är att centralisera tjänsten och därigenom öka tillgängligheten. Vid heliporten på nya Karolinska sjukhuset i Solna, där det finns två landningsplatser på taket

(23)

på en av de nya sjukhusbyggnaderna, har en ”passningsbas” organiserats. Det innebär att det där finns möjlighet för ambulanshelikopter och besättning att invänta nya uppdrag.

Personallokaler har iordningställts för ändamålet.

I oktober 2018 färdigställdes en tankanläggning för ambulanshelikopter vid

Södersjukhuset. Ytterligare åtgärd i samma syfte är den ”passningsbas” med möjlighet för bränslepåfyllnad som kommer att etableras vid heliporten på Danderyds sjukhus.

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016

Ambulanshelikopter 64 728 -9,2 % 71 300 20,3 % 59 259

Tabell 10. Kostnader ambulanshelikoptertjänst 2016 - 2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Ersättningen för ambulanshelikoptertjänsten består av en fast och en rörlig del.

Kostnadsminskningen mellan 2017 och 2018 förklaras av det nya upphandlade avtalet för ambulanshelikoptertjänsten, med driftstart december 2017, som bland annat innebär lägre fast kostnad för tjänsten.

Uppdrag Antal uppdrag

Resurs Utfall

2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Ambulanshelikopter 2 780 14,9 % 2 420 - 5,1 % 2 550

Tabell 11. Antal uppdrag ambulanshelikoptertjänst 2016 - 2018. Källa: BSAA

Antal ambulanshelikopteruppdrag har ökat med 360 uppdrag eller motsvarande 15 procent jämfört med föregående år.

Uppdragsmängden för ambulanshelikopterverksamheten är till viss del väderberoende.

Uppdragsökningen under 2018 förklaras i huvudsak av den långvariga sol- och värmeperiod som rådde under sommaren 2018. Utöver detta, har uppdragen i norra länsdelen ökat efter det att baseringen flyttade till Norrtälje.

6.4 Prehospital läkartjänst

Den 1 juni 2018 startade den prehospitala läkartjänsten, som är en ny upphandlad tjänst bestående av två funktioner; akutläkar- och jourläkarbilar. Båda funktionerna har funnits tidigare i den prehospitala vården men har nu utökats och samordnats hos en vårdgivare.

Den prehospitala läkartjänsten har till syfte att öka läkarnärvaron i den prehospitala vården och är en del av den nya sjukvårdsstrukturen i länet. Uppdraget är att erbjuda en god och säker vård genom att arbeta för en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård. Vården ska ges i patientens hem eller motsvarande eller på en olycks- eller skadeplats. Patienten ska också hänvisas till rätt vårdnivå, i rätt tid med rätt resurs.

Akutläkarfunktionen och jourläkarfunktionen ska kunna överlappa varandras

verksamhetsområden vid exempelvis ansträngt läge, hög belastning eller av logistiska skäl.

Prioriterings- och dirigeringstjänsten tilldelar uppdrag för den prehospitala läkartjänsten.

Den prehospitala läkartjänsten består av tre akutläkarbilar och tre jourläkarbilar.

(24)

Vårdgivare

Capio Akutläkar och Jourläkarbilar AB Avtalsperiod

Nytt avtal har tecknats för perioden 2018-06-01 till 2021-08-09 med driftstart 2018-06-01.

I avtalet ingår möjlighet till förlängning med upp till tre år.

6.4.1 Akutläkarbil

Uppdrag

Prehospital akutläkarfunktion ska stödja och komplettera övrig prehospital sjukvård genom bedömning, prioritering och behandling samt att bedöma vårdbehov och vårdnivå. Enhet Mitt ska fungera som en resurs för hela den prehospitala vården och ska ha länets högsta prehospitala kompetens för att kunna hantera patienter med sviktande vitala parametrar.

Akutläkarfunktionen ska även kunna bistå ambulanssjukvårdens SITS-team vid sjukvårdsinsats till sjöss, men de kan även utföra egna uppdrag.

Enhet Nord och Syd är bemannade med specialist- eller ST-läkare i akutsjukvård och specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Det är specialistsjuksköterskan som framför fordonet under uppdrag. Enheterna är i drift 07:00-21:00 årets alla dagar.

Enhet Mitt är bemannad med specialistläkare i anestesisjukvård och intensivvård och specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård. Det är specialistsjuksköterskan som framför fordonet under uppdrag. Enheten är i drift dygnet runt årets alla dagar.

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Akutläkarbil 26 959 373,0 % 5 700 3,4 % 5 511

Tabell 12. Kostnader akutläkarbiltjänst 2016 - 2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Kostnadsutvecklingen för akutläkarbilarna visar på en betydande ökning på 373 procent för 2018. Anledningen är upphandling av den prehospitala läkartjänsten och driftstart för densamma 2018-06-01. Det nya avtalet innebär ett förändrat uppdrag och en utökning av resurser från en enhet till tre, varav en är i tjänst dygnet runt årets alla dagar. Det

ekonomiska utfallet är därför inte helt jämförbart med tidigare år, men ger samtidigt en indikation på regionens satsning på en ökad läkarnärvaro i den prehospitala vården.

6.4.2 Jourläkarbil

Uppdrag

Prehospital jourläkarfunktion utför hembesök, konstaterar dödsfall samt hanterar

vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I funktionen ingår även att förstärka övrig prehospital vård vid exempelvis allvarlig händelse.

Jourläkarbilarnas uppdrag är främst av primärvårdskaraktär och utförs i patientens hem eller motsvarande, där rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens medicinska tillstånd.

De flesta bedömningsuppdrag gäller för patienter som initialt kontaktat 1177 Vårdguiden på telefon.

(25)

Jourläkarbilarna består av tre enheter som samtliga tjänstgör 17:00–08:00 alla vardagar och dygnet runt helger och helgdagar.

Enhet Nord, Mitt och Syd är bemannade med specialistläkare i akutsjukvård eller allmänmedicin, eller ST-läkare i akutsjukvård eller allmänmedicin, och undersköterska med ambulanssjukvårdarkompetens. Det är undersköterskan som framför fordonet under uppdrag.

Foto: Capio Legevisitten AB

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016

Jourläkarbil 37 788 27,8 % 29 558 5,6 % 27 981

Tabell 13. Kostnader för jourläkarbilstjänsten under perioden 2016–2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Kostnadsökningen, med 27,8 procent från 2017 till 2018, grundar sig främst i det nya upphandlade avtalet för prehospital läkartjänst, med driftstart 2018-06-01. I det nya uppdraget för jourläkarbilarna ingår en utökad bemanning och en uppdragsökning i och med att dirigering sker via prioriterings- och dirigeringstjänsten, som möjliggör ett mer effektivt resursutnyttjande än tidigare.

(26)

Antal uppdrag Antal uppdrag

Resurs Utfall

2018

Utfall 2017

Jourläkarbil 8 051 87,8 % 4 288

Tabell 14. Antal uppdrag jourläkarbiltjänst 2017 - 2018. Källa: Gemensamt vårdgivarregister, SLL

6.5 Sjuktransporter

Uppdraget

Tjänsten sjuktransporter (f.d. liggande persontransport) riktar sig till personer som behöver ligga ner under transporten, men som inte är i behov av medicinsk övervakning eller vård. Tjänsten riktar sig även till de patienter som har ett visst omsorgsbehov under transporten. Transporten ska gå till, från eller mellan landstingsfinansierade vårdgivare.

Det finns möjlighet att administrera syrgas (upp till 5 liter) under transporten. Uppdraget avser hela Stockholms län samt utomlänsuppdrag.

Fram till 2018-09-15 utförde Sirius Omsorg Holding AB uppdraget liggande

persontransport med egen prioriterings- och dirigeringstjänst. Tjänsten upphandlades och i samband med detta gjordes en del förändringar i uppdraget för att öka kvaliteten både för patienter och vården. Sjuktransporterna prioriteras från regionens prioriterings- och dirigeringstjänst på SOS Alarm som har överblick över alla ambulanser,

transportambulanser och sjuktransporter i länet. Det innebär en tydlig samordning av resurserna och snabbare vårdflöden från t ex akutmottagningarna. En annan nyhet är att kriterierna som styr vem som kan få en sjuktransport har setts över och utvidgats i syfte att ingen patient ska falla mellan stolarna, dvs även om inte kriterierna till fullo uppfylls ska man kunna få en transport.

Fordonen dirigeras och prioriteras utifrån resans angelägenhetsgrad exempelvis har tidsbokningar inom vården högsta prioritet. Antal fordon i drift varierar över dygn och veckodag. Dagtid är 30 enheter i drift och nattetid tre enheter.

Foto: Torkel Kanfjäll

(27)

Bemanning

Fordonet bemannas med två personer, varav en alltid ska sitta hos den person som transporteras. Enheterna med syrgasadministration bemannas med två undersköterskor.

Leverantör

Samariten Ambulans AB.

Avtalsperiod

Nytt avtal med driftstart 2018-09-15 har tecknats. Det nya avtalet sträcker sig tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning med maximalt två år.

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Sjuktransporter 53 707 7,9 % 49 776 3,1 % 48 287

Tabell 15. Kostnader sjuktransporter 2016 - 2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Ersättningen till leverantören är fast ersättning med en årlig prisuppräkning.

Kostnadsutvecklingen på 7,9 procent förklaras främst av, utöver årlig prisjustering, högre kostnader för det nya upphandlade avtalet.

Antal transporter Antal

transporter

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Sjuktransporter 32 800 - 3,5 % 34 000 - 6,1 % 36 200

Tabell 16. Antal uppdrag sjuktransporter 2016 - 2018. Källa: VAL-databas

Observera, siffrorna för år 2018 är inte kvalitetssäkrade, i samband med leverantörsbyte saknas uppgifter för två månader. I tabellen har använts 2017 års siffror för de saknade månaderna.

6.6 Sjukresor

Uppdraget

Tjänsten sjukresor riktar sig till de personer som inte har ett vårdbehov, men som av medicinska skäl inte kan resa med allmän kollektivtrafik till eller från vård. Patienten kan i dessa fall bli beviljad sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon såsom rullstolstaxi.

Sjukresor regleras enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Det är landstingsfinansierade vårdgivare som gör en behovsbedömning och beviljar tillstånd till sjukresa samt utfärdar ett sjukresekort till patienten. Regionen ansvarar för att ersätta sjukresekostnaden. Trafikförvaltningen ansvarar bland annat för administration av sjukresetjänsten, beställningscentral, kundsupport och upphandling av

sjukresetransporter. I Region Stockholm finns en gemensam beställningscentral och samordning mellan färdtjänstresor och sjukresor.

Bemanning

En förare i taxi eller specialanpassad taxi, exempelvis rullstolstaxi.

(28)

Leverantörer

Trafikförvaltningen har slutit avtal med leverantör där två taxibolag ingår. Nytt färdtjänsttaxiavtal med tre utförare träder i kraft under 2019.

Avtalsperiod

Avtal med Trafikförvaltningen löpte ut 2018-01-31. Ett nytt avtal är under framtagande.

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Sjukresor 295 557 9,9 % 269 033 4,6 % 257 145

Tabell 17. Sjukresor kostnader 2016–2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Ersättningen till Trafikförvaltningen för utförda sjukresor består av fast och rörlig ersättning. Under 2018 har kostnaderna ökat med 9,9 procent, vilket är en större

förändring än vad som förekommit de senaste åren. Kostnadsökningen kan relateras till ett ökat antal resor samt ökad kostnad per resa. Prisförändringen per resa har sin grund främst i längre resor. HSF kommer under 2019 att följa upp vad som är orsaken till att sjukresorna blivit fler och längre.

Antal resor Antal

transporter

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016

Sjukresor 982 000 5,5 % 931 000 0,9 % 923 000

Tabell 18. Sjukresor antal uppdrag 2016–2018. Källa: Trafikförvaltningen

Antalet genomförda sjukresor 2018 har ökat med 5,5 procent jämfört med 2017. Ökningen avser både resor med vanlig taxi och resor med specialfordon. Resor med specialfordon utgör omkring 29 procent av det totala antalet sjukresor och är en dyrare form av sjukresa.

HSF kommer under 2019 att följa upp orsaken till varför sjukresor ökat mer under år 2018 än under de senaste åren samt om volymökningen och resornas längd kan kopplas till de förändringar och omflyttningar som genomförts i vården i regionen.

6.7 Transport av avlidna

Uppdraget

Uppdraget innebär att transportera avlidna personer inom Stockholms län från eget boende eller från någon av regionen inrättade/upphandlade vårdenhet till landstingets

förvaringsutrymmen för avlidna. Även asylsökande som befinner sig i Stockholms län och avlider omfattas av denna tjänst. Uppdraget omfattar även transporter mellan

förvaringsutrymmen för avlidna på olika sjukvårdsinrättningar. Ett professionellt och etiskt förhållningssätt är av största betydelse vid utförandet av tjänsten. Hela utförandet av uppdraget, mottagande av uppdrag, framkörning, hämtning, transport och avlämning ska genomföras så att alla berörda som exempelvis anhöriga, vårdpersonal och allmänhet känner trygghet med att den avlidna respekteras, omhändertas och förflyttas på ett säkert och vördnadsfullt sätt. Inställelsetiden får inte överstiga två timmar från det att uppdraget tagits emot till dess att leverantören anlänt till hämtadressen. Utomlänstransporter sker då

(29)

patienter som remitterats till andra län avlider i samband med vård i annat län, i dessa fall ansvarar Region Stockholm för transporten åter till bårhus i Stockholm.

Bemanning

Fordonen är bemannade med två personer.

Leverantör AISAB

Avtalsperiod

Nytt avtal har tecknats med samma leverantör för perioden 2019-02-01 till 2022-02-01, med driftstart 2019 02-01. Möjlighet finns att förlänga avtalet ytterligare två år.

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Transport avlidna 11 389 1,9 % 11 178 1,3 % 11 033

Tabell 19. Kostnader transport av avlidna 2016–2018. Källa: Ekonomisystemet Raindance

Antal transporter Antal

transporter

Utfall 2018

Utfall 2017

Utfall 2016 Transport avlidna 5 376 2,3 % 5 256 0,2 % 5 243

Tabell 20. Antal uppdrag transport av avlidna 2016 - 2018. Källa: AISAB

6.8 Övriga prehospitala resurser

6.8.1 Övriga prehospitala resurser

Region Stockholm har samverkansavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland om att kunna nyttja varandras ambulanshelikoptrar vid behov och om möjlighet finns. Samverkan sker även med polis, kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverket i samband med transport och omhändertagande av patienter.

I avtalen med räddningstjänsten kan den prehospitala vården begära hjälp med transport till och från farbar väg och för assistans vid tunga lyft. En annat avtal som finns med räddningstjänsten innebär att de larmas vid misstänkta hjärtstopp. Kommer

räddningstjänsten först till patienten startas hjärt- och lungräddning i väntan på att prehospitala resurser anländer.

Avtalet med Sjöfartsverket innebär att sjukvården kan begära transporthjälp för att ta sig till en patient som befinner sig på en ö. Omvänt kan Sjöfartsverket begära sjukvårdshjälp för patienter som befinner sig till sjöss.

I gällande avtal för den prehospitala vården finns sju ambulansteam och tre läkarteam som ska kunna utföra sjukvårdsinsatser till sjöss, så kallade SITS-team. De har speciell

utbildning och utrustning för att kunna utföra sjukvårdsinsatser till sjöss. I utrustningen ingår bland annat överlevnadsdräkt och flytväst. Syftet med SITS-teamet är att regionen kan fullfölja sitt ansvar för sjukvården även om patienten befinner till sjöss.

(30)

6.8.2 SMS-livräddare

SOS Alarm Sverige AB har ett avtal med Heartrunner AB om att kunna larma SMS-

livräddare vid misstänkta hjärtstopp. Avtalet innebär att SOS Alarm Sverige AB sänder ett larm till Heartrunner som i sin tur sänder ut SMS till livräddare som befinner sig i närheten av platsen där det misstänkta hjärtstoppet inträffat. De SMS-livräddare som får larmet får också information om var närmaste registrerade hjärtstartare finns.

6.9 Kris- och katastrofmedicinsk organisation inom SLL

Enheten för Katastrofmedicinsk beredskap (EKMB) inom HSF ansvarar för att det finns katastrofmedicinsk planering före, under och efter en allvarlig händelse. Enheten ansvarar bland annat för den regionala katastrofmedicinska beredskapsplanen, övning och

utbildning, utrustning, regional och lokal särskild sjukvårdsledning och CBRNE⁵ frågor.

På regional nivå i särskild sjukvårdsledning finns Tjänsteman i Beredskap (TiB) som finns i beredskap 24 timmar om dygnet, årets alla dagar. TiB är regionens larmfunktion för hälso- och sjukvård och initial beslutsfattare. Vid en allvarlig händelse beslutar TiB om

förstärkningsresurser ska sättas in, beredskapsläge och om stab ska kallas in till

ledningsplats. Under år 2018 larmades 119 enskilda ambulansärenden till TiB jämfört med 149 ärenden under 2017. De vanligaste ärendena berör intensivvårdsambulans samt hög belastning. Under 2018 inkom 53 ärenden om hot och våld, vilket är fler jämfört med 2017 (30). I kategorin hot och våld ingår exempelvis skjutningar. Antalet ärenden med

skjutningar där TiB larmats var 36 stycken år 2018, vilket är fler jämfört 2017 (6).

Ökningen av TiB- larm förklaras troligtvis av att en ny rutin införts år 2018 där TiB söks vid skjutningar för att tidigt kunna larma mottagande sjukhus.

Lokal prehospital särskild sjukvårdsledning består av ambulanser med särskilt

ledningsuppdrag. Ambulansleverantörerna och deras olika enheter samt driftjourer är tillsammans med operativ koordinator prioriterings- och dirigeringsfunktionen hos SOS Alarm Sverige AB, viktiga funktioner vid en allvarlig händelse.

EKMB samarbetar med enheten för prehospital vård i frågor gällande sommar, jul- och nyårsplanering, kunskapsstyrning, evenemangsplanering, verksamhets- och

avtalsuppföljningar, olika projekt samt upphandlingar.

Under 2018 inträffade många planerade händelser där EKMB ansvarade för den katastrofmedicinska beredskapen. Större händelser var minnesmanifestationen efter attentatet vid Drottninggatan den 7 april samt ett flertal demonstrationer. Andra händelser var idrottsevenemang såsom fotbollslandskamper, Stockholm maraton, Prideparaden vid Europride men även andra evenemang såsom konserter och politikerveckan i Spånga. En planerad händelse kan ha allt från några års till någon dags planeringshorisont.

5 Chemical, biological, radiological, nuclear and explosives.

(31)

7 Viktiga händelser under 2018

Foto: Denny Lorentzen

Sommaren 2018 bjöd på en värmebölja utöver det vanliga, med långvarigt höga temperaturer och hög luftfuktighet. Sommarens varma väder i kombination med vårdplatsbrist medförde att en samordningsinsats inom hälso- och sjukvården behövde genomföras. EKMB samordnade ett antal olika aktiviteter med deltagande från enheten för prehospital vård. Inom den prehospitala vården vidtogs flera olika åtgärder:

• För att bedöma och stödja patienter i hemmet gjordes en utökning med en extra jourläkarbil på dagtid, fram till den 31 augusti.

• Verksamheten för liggande persontransporter prioriterade i högre grad än normalt patienter som väntade på transport från sjukhus.

Dessa åtgärder sattes in för att patienter skulle slippa åka in till sjukhus och för att avlasta ansträngda akutsjukhus. Samordningsinsatsen varade mellan 30 juli och 15 augusti men åtgärder gällande den prehospitala vården fortsatte som tidigare har nämnts ännu längre.

(32)

7.1 Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården – FRAPP

Bild: FO Ambulans

Förvaltningsobjektet Ambulans har under 2018 tagit över FRAPP i förvaltning från

införandeprojektet. Syftet med FRAPP är att bättre kunna följa patientens vårdprocess, från larm till mottagande enhet, hänvisning till annan vårdform eller egenvård. FRAPP

innefattar system för journalföring, ärendehantering inklusive kart- och navigationsstöd samt system för EKG och vitalparametrar.

Utöver FRAPP har förvaltning av EKMB:s IT-stöd LedKat legat inom förvaltningsobjektets ansvarsområde och en ny it-komponent, PoD-appen, har tagits emot som ska vara ett stöd för prioritering och dirigering av ambulanser på SOS Alarm.

För att möta kraven inom FHS på utvecklad styrning av patienter till rätt vårdnivå så har beslutsstöd i form av vårdprocesser utvecklats i FRAPP. Stroke-process och Närakut- process är implementerade i verksamheten. Anslutning av närakuterna till FRAPP har genomförts.

Utveckling av statistiklösning med utökade möjligheter till uppföljning för både beställare och vårdgivare har pågått under 2018 och kommer att utvecklas vidare under 2019. För övrigt har utveckling av FRAPP för att uppfylla leveranskraven pågått under 2018.

(33)

Foto: AISAB

7.2 Sommarsituationen 2018

Inom hela hälso- och sjukvården råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor. En brist som även påverkar ambulanssjukvården i Region Stockholm och som innebär särskilda utmaningar inför varje sommar. På grund av bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, men också för att anpassa den prehospitala vården till sommarperiodens specifika behov, sker varje år olika planerade verksamhetsförändringar under perioden juni till och med augusti. Syftet är att säkerställa en optimal tillgänglighet och beredskap till olika tjänster inom prehospital vård och för att undvika oplanerade avställningar, med risk för sämre patientsäkerhet och minskad beredskap.

Inför sommaren gör HSF en samlad bedömning och planering av produktions- förutsättningarna och behovet av olika förstärkningsåtgärder. Arbetet sker i nära

samverkan med vårdgivarna och PoD-tjänsten. De åtgärder som vidtogs inför sommaren 2018 var bland andra:

• Från mitten av juni fram till vecka 32 i augusti gjordes en planerad minskning av drifttiden för ordinarie ambulans motsvarande cirka tre till sex procent per vecka.

Den minskade drifttiden kunde ske mot bakgrund av att det årligen ses en

minskning av antalet ambulansuppdrag under sommaren med cirka fem procent.

• Från 1 juni organiserades en förstärkning av tjänsten transportambulans med ytterligare fyra enheter eftersom omflyttningar av patienter mellan vårdinrättning, liksom utomlänsuppdragen ökar markant sommartid. En extra transportambulans

(34)

fanns även tillgänglig under helger. På så sätt avlastades de ordinarie ambulanserna från dessa uppdrag och tillgängligheten till ambulans för akuta ärenden ökade.

• Utifrån behovet av ambulans vid olika tider på dygnet, förändrades drifttiden för ett antal ambulanser så att de var i drift sen eftermiddag och kväll när belastningen var som högst. För fyra av dessa ambulanser utökades dessutom drifttiden.

• En extra jourläkarbil organiserades för att förstärka den prehospitala vården under augusti månad. Enheten var i drift 10:00-17:00 och hade ett särskilt uppdrag från prioriterings- och dirigeringstjänsten att bedöma patienter i hemmet som hade prioritering 2 eller 3 och väntade på ambulans. Åtgärden vidtogs på grund av det ansträngda vårdplatsläget som fanns i länet under sommaren. Effekten av den extra resursen var att omkring 60 patienter inte upptog en vårdplats, utan kunde istället bedömas och behandlas i hemmet.

• Under perioden juni till och med augusti förstärktes ambulansberedskapen i Roslagen i norra länsdelen.

• Under perioden juni - augusti fanns två s.k. ”dimbilar”. Det innebär att vardera helikopterbesättningen hade möjlighet att bemanna en ambulans vid flyghinder, till exempel vid dåliga väderförhållanden.

HSF:s bedömning är att de åtgärder som vidtogs motsvarade de behov som identifierades inför sommaren. Uppföljning har visat att åtgärderna innebar att den prehospitala vården fungerade väl under den period sommaranpassningen pågick. Inga negativa händelser uppstod under perioden och tillgängligheten upprätthölls på en tillfredsställande nivå.

7.3 Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter

Foto: AISAB

(35)

Den 27 september 2017 invigdes ett landstingsgemensamt kunskaps- och kliniskt

träningscenter för alla vårdgivare och samverkansparter i den prehospitala vården, KTC, nära Karolinska sjukhuset i Solna. AISAB har fått i uppgift att driva anläggningen som är en resurs för hela den prehospitala vården i Region Stockholm.

Några exempel på utbildningssatsningar som KTC genomfört under år 2018 är bland annat ett 20-tal PS utbildningar (prehospital sjukvårdsledning) med totat 236 deltagare från AISAB, Falck Ambulans AB, Samariten Ambulans AB samt Capio Legevisitten. Vidare har KTC tillsammans med EKMB tagit fram utbildningskonceptet för den utbildning som kallas PDV – pågående dödligt våld. Dessutom har man genomfört keminstruktörsutbildning för sjukhuspersonal och har även agerat som arena åt utbildningen R/N grund

(radioaktivt/nukleära grunder).

I början av 2018 aktualiserades tanken på att förenkla triageutbildningen då ambulansen har behov av ett digitalt övningsverktyg för att öva triage, det vill säga bedömning av vem har mest behov av hjälp när det inte finns tillräckligt med resurser för att hjälpa alla.

Exempel på en sådan situation kan vara terrorhändelse. Ett samarbete mellan KTC och Kungliga Tekniska högskolan skapades och medel för projektet tilldelades från SLL

innovationsfond efter att ansökan lämnats in från en av KTC:s utbildningsledare, som också i sin utbildningsledarroll tilldelades uppdraget.

7.4 Avtal och upphandlingar

Foto: EC 145 T2, BSAA

Prehospital läkartjänst

Upphandling av prehospital läkartjänst omfattande akutläkarbilsfunktion och

jourläkarbilsfunktion genomfördes under 2017 och avtal träffades i december 2017. Ny leverantör är företaget Capio Akutläkar- och Legevisittens akutläkarbilar & jourläkarbilar AB. Driftstart var 1 juni 2018 och avtalstiden är tre år och åtta månader med möjlighet till förlängning upp till tre år.

Ett temporärt avtal upprättades med AISAB angående akutläkarbilstjänsten fram till att det nya upphandlade avtalet började gälla 1 juni 2018.