3.3.1 Partiklar
3.3.1.1 Påverkan på hälsan
Den information om hälsoeffekter av partiklar som för närvarande finns visar att exponering för partiklar som PM10 och PM 2,5 vid de halter som förekommer i Sverige och i övriga Europa visar starka samband med dödlighet och sjukhusinläggning för sjukdomar i hjärta och lunga24. Medellivslängden förkortas med några till flera månader.
Exponering för partiklar ökar symtom i nedre luftvägarna och påverkar lungfunktionen bland annat hos barn. Någon tröskel för effekterna har inte kunnat observeras och det är därför angeläget att hålla halterna av partiklar så låga som möjligt för att skydda
befolkningen mot hälsoskada till följd av exponering för partiklar. De riskuppskattningar som finns idag baseras både på partiklar mätt som PM10 och mätt som PM2,5. Senare långtidsstudier beskriver sambanden främst med PM2,5. Det saknas idag underlag som skulle ge belägg för att den grövre fraktionen PM10 minus PM2,5 saknar effekter på hälsan därför bör den befintliga miljökvalitetsnormen för PM10 behållas. Partiklar som PM2,5 visar starkare samband till hälsopåverkan än PM10. Det är därför särskilt angeläget att utveckla mål och att reglera PM2,5. Halterna av partiklar bör, genom att någon tröskel för en lägsta effektnivå inte har observerats, hållas så låga som realistiskt möjligt. Förslaget till miljökvalitetsnorm innebär endast något minskad påverkan på hälsan jämfört med idag. Eftersom bakgrundshalten av partiklar (PM2,5) till mycket stor del beror av långdistanstransport måste åtgärder inriktas mot att minska detta bidrag.
3.3.1.2 Motiveringar och relation till generationsmål och CAFE (Clean Air for Europe)25
I regeringens proposition 2000/01:130 ”Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier” finns förslag på generationsmål för luftkvalitet. Dessa innebär att halter av partiklar (PM10) inte bör överskridas som dygnsmedelvärde 30 µg/m3 och som årsmedelvärde 15
24 Health Aspects of Air Pollution with Particulate Matter, Ozone and Nitrogen Dioxide. WHO, Bonn,
Germany, 2003.
25 Second Position Paper on Particulate Matter – draft for discussion- Café Working Group on Particulate
36
µg/m3. Inom CAFE har en omräkning från PM10 till PM2,5 med en faktor 0,6 använts.
Detta skulle innebära att, uttryckt som PM2,5 blir generationsmålet 18 µg/m3 som
dygnsmedelvärde och 9 µg/m3 som årsmedelvärde. Den fördjupade utvärderingen av
miljökvalitetsmålet Frisk luft26 konstaterar att delmål bör införas för partiklar som vägledning för att kunna uppnå generationsmålet för Frisk luft till 2020. Delmål ska vara realistiska att uppnå till angivet datum och tjäna som vägledning för åtgärdsarbetet.
Eftersom bakgrundshalten, som är påtagligt högre i södra Sverige jämfört med norra Sverige, i så hög grad påverkas av långdistanstransporten blir bestämda värden för miljökvalitetsmål inte helt ”rättvisande” för det lokala åtgärdsarbetet (Tabell 4). Av praktiska skäl och enkelhet föreslås ändå bestämda värden och inte intervall anpassade till den olika bakgrunden i södra respektive norra Sverige. De föreslagna värdena ska uppnås 2015 och ska utgöra vägledning för att nå generationsmålet Frisk luft bl a med stöd av verktyg som de föreslagna miljökvalitetsnormerna.
De höga halterna av partiklar PM 2,5 i bakgrundsluften i södra Sverige medför att ett delmål föreslås till 2015, eftersom en enskild kommun inte förfogar över viktiga åtgärder som krävs för att komma till rätta med de höga bakgrundshalterna av partiklar PM 2,5. Ett tidigarelagt delmål till 2010 som skulle kunna motiveras ur hälsosynpunkt är inte
realistiskt då flera av de åtgärder som krävs beslutas på europanivå. Det är därför av stor betydelse att diskutera de åtgärder på europeisk nivå som behövs för att komma till rätta med långdistanstransporten av partiklar eftersom bakgrundshalten av partiklar PM2,5 till mycket stor del beror av långdistanstransport. Ett delmål till 2015 som därmed ger tid för åtgärdsarbetet i Europa att få effekt kan medföra att regeringens ”generationsmål” för partiklar på dygnsmedelvärde 30 µg/m3 och som årsmedelvärde 15 µg/m3 kan vara svårt
att nå till 2020.
CAFE har i uppgift att ge förslag till nya gränsvärden för partiklar inför en revidering av det första dotterdirektivet för luftkvalitet (1999/30/EG). Arbetsgruppen för partiklar inom CAFE diskuterar i sitt förslag till EU-kommissionen ett årsmedelvärde för partiklar PM2,5 i intervallet 12-20 µg/m3. Det årsmedelvärde som diskuteras är något lägre än den
nuvarande miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 som omräknad till PM2,5 med faktorn 0,6 är på 24 µg/m3. Det nya förslaget baseras på det gamla gränsvärdet men
skärps något till 20 µg/m3, med tanke på den tid det kan ta innan det träder i kraft. USEPA har föreslagit 12 µg/m3 som gränsvärde för partiklar PM2,527.
PM2,5 påverkas mindre av uppvirvlat stoft från vägslitage och sandning jämfört med PM10. Därför kan en miljökvalitetsnorm som PM 2,5 vara lättare att följa än PM10. Ett årsmedelvärde på 15 µg/m3 är därför motiverat. Den lägre nivån 12 µg/m3, som motsvarar
direktivets etapp 2 (2010) är inte realistisk som miljökvalitetsnorm då den ligger i nivå med bakgrundsvärdet för södra Sverige. Direktivets etapp 2 (2010) kommer med stor sannolikhet att ändras. Ett årsmedelvärde på 15 µg/m3 motsvaras av ett dygnsvärde som
90-percentil på 25 µg/m3. En miljökvalitetsnorm för partiklar PM2,5 som innebär ett
dygnsmedelvärde på 25 µg/m3 som 90-percentil och med ett årsmedelvärde 15 µg/m3
motsvarar ungefär en omräkning av det nu gällande dotterdirektivet för partiklar PM10 med omräkningsfaktorn 0,6 samt med en mindre skärpning för att ta hänsyn till att PM2,5
26 Frisk luft – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Naturvårdsverket Rapport
5318, 2003.
37
är lättare att klara i Sverige genom att påverkan från slitagepartiklar blir mindre än för PM10.
Det är ännu oklart exakt hur EU-kommissionens förslag till reviderat dotterdirektiv kommer att se ut och vilken tidtabell för genomförandet som kommer att gälla. Det är dock högst troligt att ett förslag med gränsvärden för PM2,5 kommer att införas men tidtabellen är inte känd. Om en miljökvalitetsnorm för PM2,5 ska kunna användas som verktyg för att nå generationsmålet för Frisk luft till 2020 så kan inte införandet ske för sent. Det är därför motiverat att införa en miljökvalitetsnorm för PM2,5 som ska uppnås den 1 januari 2007. Tidtabellen bör dock anpassas till de förslag som kommer inom EU. Det är också av mycket stor betydelse att diskutera de åtgärder på europeisk nivå som behövs för att komma till rätta med långdistanstransporten av partiklar.
Tills vidare föreslås inget delmål för sot i avvaktan på den framtida utvecklingen av sot som mått för partiklar inom forskningen och inom EU.
3.3.2 Cancerframkallande ämnen
3.3.2.1 Påverkan på hälsan
Halterna av cancerframkallande ämnen har sjunkit de senaste decennierna och riskerna har därför minskat28. Risker kvarstår dock även vid de halter som förekommer idag främst
med PAH-föreningar (Polycykliska aromatiska kolväten). En grov uppskattning visar att exponering idag från omgivningsluften av PAH skulle kunna orsaka 1-5 fall av lungcan- cer årligen. Till detta kommer risken för att cancer även uppträder i andra organ samt att för vissa grupper en direkt exponering från egna anläggningar (fordon, vedpannor och grillar) tillkommer utöver exponeringen från bakgrundsluften. Halterna i luften är på många håll till exempel i gaturum 4-20 gånger över den av Institutet för miljömedicin föreslagna lågrisknivån för benso(a)pyren på 0,1 ng/m3 (0,0001 µg/m3) och fluoranthen 2
ng/ m3 (0,002 µg/m3)29. Det är därför motiverat att fortsatt minska halterna av cancer-
framkallande ämnen i omgivningsluften trots att befolkningens exponering i allmänhet är låg.
En ny riskbedömning av 1,3-butadien föreslår en lågrisknivå på 2,5 µg/m3 och baseras
på risken för leukemi. En osäkerhetsfaktor på 2-10 föreslås för att ta hänsyn till bland annat att det kan finnas känsligare grupper i allmänbefolkningen samt att även andra cancerformer kan tänkas uppkomma. Med en osäkerhetsfaktor på 10 skulle den högst exponerade andelen av befolkningen exponeras för halter något över de halter som kan anses ge en försumbar risk.
3.3.2.2 Motiveringar och relation till generationsmål och kommande EU-direktiv
Som nytt delmål för miljökvalitet till 2010 föreslås för benso(a)pyren 0,5 ng/m3 (0,0005
µg/m3). Detta förslag innebär en fem gånger högre nivå än föreslaget generationsmål. Det
vore angeläget att komplettera med ett värde för fluoranthen på 10 ng/m3 (0,01 µg/m3).
28 Frisk luft – Fördjupad utvärderning av det nationella miljökvalitetsmålet, Naturvårdsverket, 2003
29 Cancer Risk Assessment, Indicators and Guidelines for Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in the Ambient
38
Detta motiveras av att fluoranthen rekommenderas som markör för de flyktiga PAH som dominerar utsläpp från modernare dieselfordon samt är en viktig icke partikelbunden cancerframkallande komponent i emissioner från bensinbilar och från vedeldning30.
Förslaget ger vägledning för att uppnå generationsmålet Frisk luft.
Ett förslag till ett fjärde dotterdirektiv diskuteras inom EU-kommissionen år 2007. Förslaget innebär ett så kallat målvärde (ej identiskt med miljökvalitetsmål) för benso(a)pyren på 1 ng/m3 (0,001 µg/m3) som årsmedelvärde som i möjligaste mån ska
uppnås. Förslaget innebär även rapportering av halter och nedfall av bland annat PAH. De åtgärder som vidtas för att minska utsläpp av flyktiga organiska ämnen kan förvän- tas minska halterna av 1,3-butadien ytterligare. Ett särskilt delmål för att följa upp 1,3- butadien kan inte anses motiverat mot bakgrund av det begränsade bidraget till den totala risken för lungcancer från 1,3-butadien.