3.4.1 Behov av åtgärder och kostnader
I regeringens proposition 2000/01:130 om svenska miljömål föreslog regeringen i en tabell generationsmål för luftkvalitet med förslag på haltnivåer också för partiklar (PM10) och benso(a)pyren. De nu föreslagna delmålen innebär ingen höjning av ambitionsnivån utan innebär främst en precisering av regeringens tidigare förslag och medför därför inga ytterligare kostnader utöver vad som tidigare diskuterats i proposition 2000/01:130 om svenska miljömål och den fördjupade utvärderingen av Frisk luft.
3.4.1.1 Partiklar
I sitt uppdrag att ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 i Stockholms län som Länsstyrelsen i Stockholms län har fått av regeringen analyseras kostnader och samhällsnyttan. Där konstateras att flera av de åtgärder som föreslås för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid också har en positiv effekt för halten av partiklar. Detta gäller främst ultrafina partiklar och i viss mån även PM2,5. Däremot kräver PM10 särskilda åtgärder31. Samhällsekonomiska kostnader
och vinster kan relateras till ett antal huvudgrupper av åtgärder: - Minskad användning av dubbdäck
- Ökad användning av höghållfast beläggning - Förbättrad barmarksrenhållning
- Optimerad användning och anpassad kvalitet av stenkross som friktionsmaterial - Akutåtgärder
Det framkommer av underlaget att kostnads-nyttoanalysen är mycket komplex och måste utredas vidare för varje enskild delåtgärd. Som exempel kan nämnas att en minskad användning av dubbdäck förutom att minska halterna av partiklar PM10 även minskar
30 Cancer Risk Assessment, Indicators and Guidelines for Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in the Ambient
Air, Environmental Health Perspectives, vol 110, suppl 3, 2002.
39
slitaget på vägarna. Hälsovinster i form av minskad ohälsa till följd av partiklar och minskat buller ska vägas mot en eventuellt ökad olycksrisk.
De åtgärder som diskuterats bör i flera fall även vara relevanta för tätorter i övriga landet där miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 riskerar att överträdas och där trafiken konstaterats vara en väsentligt bidragande faktor.
Det är angeläget att behålla en miljökvalitetsnorm för PM10 även om denna komplette- ras med en ny för PM2,5.
Behov av lokala och åtgärdsanpassade kostnads-nyttoanalyser som utveckling av vad som föreslås av Länsstyrelsen i Stockholms län för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 kan vara aktuellt där partikelnormen riskerar att överträdas.
Åtgärdernas generaliserbarhet för olika orter i landet där partikelnormen riskerar att överträdas bör analyseras.
En miljökvalitetsnorm för partiklar (PM2,5) som innebär ett dygnsmedelvärde på 25 µg/m3 som 90-percentil och med ett årsmedelvärde 15 µg/m3 klaras idag i allmänhet i
urban bakgrund men inte i särskilt trafikbelastade miljöer. De åtgärder och kostnader som behöver vidtas för att klara befintlig MKN för kvävedioxid har redovisats och partiklar (PM10) ska redovisas under 200332,33,34. En miljökvalitetsnorm för PM2,5 enligt förslaget
medför inga kostnader utöver de som krävs för att klara befintlig miljökvalitetsnorm för PM10.
3.4.1.2 PAH
En miljökvalitetsnorm för benso(a)pyren 1 ng/m3 (0,001 µg/m3) som årsmedelvärde
klaras i de allra flesta miljöer utom högt belastade gaturum och närmiljöer till viss industri. Med närmiljö runt industri avses området utanför industriområdet upp till några kilometer från industrin.
I allmänhet i landets tätorter uppkommer inga ytterligare kostnader eftersom de åtgärder som krävs för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid även kommer att minska halterna av benso(a)pyren. Ett undantag utgör närmiljön till viss metallindustri som aluminiumverket i Sundsvall.
Omfattningen av ett eventuellt överskridande av den föreslagna miljökvalitetsnormen för Sundsvall samt möjliga åtgärder kan utredas inom ramen för ett åtgärdsprogram.
3.4.1.3 Behov av miljöövervakning
Mätningar av PM10 görs årligen i ett 40-tal svenska tätorter, men mätningar av PM2,5 endast i några få fall. Om delmål och miljökvalitetsnormer för PM2,5 beslutas finns det behov av att mäta PM2,5 i åtminstone 30 kommuner. Mätningar av PM2,5 behöver även utökas utanför tätorterna. Det EU direktiv om PM2,5 som sannolikt införs om några år kommer att ha liknande behov av mätningar. Kostnaderna för att mäta PM2,5 bedöms
32 Friskare luft, Stockholms län, Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för
kvävedioxid i Stockholms län. Redovisning av uppdrag Dnr M2000/2458/R, M2000/58, 2003.
33 Frisk luft på väg, förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i
göteborgsregionen. Redovisning av uppdrag Dnr 2001/2250/R, M2000/4219/R, 2003.
34 Delredovisning av förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 i
40
totalt till 1-5 miljoner varav merparten av kostnaden faller på kommunerna, 1-4 miljoner. Dessa kostnader inkluderar även de kostnader som tillkommer då ett färdigt EU direktiv med gränsvärden för partiklar PM2,5 presenteras. En utökad miljöövervakning av benso(a)pyren och fluoranthen behövs för att kunna göra en uppföljning av föreslaget delmål. Regelbundna mätningar av dessa ämnen och summa PAH behöver ske i tätorter (främst i s k urban bakgrund men i ett mindre antal fall även kraftigt trafikerade gator). Enligt en grov uppskattning skulle ämnen behöva mätas under vinterhalvåret i urban bakgrund i minst 15 svenska tätorter. För kraftigt trafikerade gator kan det räcka med mätningar i 10 svenska tätorter. Antalet mättillfällen i Sverige per år kan vara omkring 150 för vart och ett av ämnena och summan PAH.
Med hänvisning till vad som tidigare nämnts i utvärderingen torde det vara mest angeläget att under det kommande året få igång en ytterligare miljöövervakning av PAH och partiklar. Det överensstämmer med behovet enligt befintliga och kommande EU- direktiv eller miljökvalitetsnormer.
Mätningarna kan huvudsakligen göras som en vidgning av nuvarande nationella miljöövervakning av PAH i tätorter. Kostnaden för nationell miljöövervakning behöver öka med 0,1 - 0,2 miljoner årligen för urban bakgrund. Mätningar i kraftigt trafikbelasta- de miljöer kan genomföras under några enstaka år i ett tiotal tätorter. Dessa kostnader faller i huvudsak på kommunerna förutom ca 0,1 miljoner som faller på den nationella miljöövervakningen. Som helhet 0,3-0,5 miljoner i ökade kostnader för hela Sverige per år. Kostnaderna för övervakning inkluderar kraven för rapportering till EU.
De eventuella kostnader som uppkommer för kommunernas information till allmänhe- ten om konsekvenser av förslagen uppkommer i huvudsak i samband med eventuella åtgärdsprogram samt i arbetet med kommunernas arbete med miljömålen.
41
4 Slutsatser
Delmål saknas idag för partiklar och för cancerframkallande ämnen. I den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsnmålet Frisk luft rekommenderades att delmål för partiklar och cancerframkallande ämnen införs. Hälsopåverkan till följd av människors exponering för partiklar (PM10 och PM2,5) och PAH, förändring av det första dotterdirektivet samt tillkomst av ett fjärde dotterdirektiv under ramdirektivet för luftkvalitet (96/62/EC) motiverar att nya delmål och miljökvalitetsnormer införs. Det är angeläget att behålla en miljökvalitetsnorm för PM10 även om denna kompletteras med en ny för PM2,5.
Sammanfattning av förslag
Förslag till nya delmål
Förslag till delmål för partiklar:
Delmål föreslås för partiklar PM 10 och PM2,5. Halterna av partiklar ska år 2015 ej överstiga: För PM10: Dygnsmedelvärde: 35µg/m3, 90 percentil Årsmedelvärde: 20 µg/m3 För PM2,5: Dygnsmedelvärde: 20 µg/m3, 90 percentil Årsmedelvärde: 12 µg/m3
Förslag till delmål för PAH:
Delmål för benso(a)pyren 0,5 ng/ m3 (0,0005 µg/m3) som årsmedelvärde att uppnås till
2010.
Förslag till miljökvalitetsnormer
Förslag till miljökvalitetsnormer för partiklar: Miljökvalitetsnormen för PM10 bör kvarstå.
En miljökvalitetsnorm bör införas för partiklar PM 2,5, (som ska uppnås senast den 1 januari 2007, tidtabell justeras efter EU-kommissionens förslag till reviderat dotterdirek- tiv). Halt som inte får överskridas:
Dygnsmedelvärde: 25 µg/m3, 90-percentil
42
Förslag till miljökvalitetsnorm för PAH:
Årsmedelvärde för benso(a)pyren 1 ng/m3 (0,001 µg/m3) som inte bör överskridas (senast
den 1 januari 2007).
För 1,3-butadien föreslås inget delmål mot bakgrund av en lägre prioritet som följd av en ny riskbedömning.
Formaldehyd redovisas som ett deluppdrag tillsammans med Socialstyrelsen 15 juni 2004.
De höga halterna av partiklar PM 2,5 i bakgrundsluften i södra Sverige motiverar att ett delmål föreslås till 2015 för att de åtgärder som krävs på europanivå för att komma till rätta med långdistanstransporten av partiklar ska få genomslag.
Förslaget till miljökvalitetsnorm för partiklar PM2,5 innebär endast något minskad påverkan på hälsan jämfört med idag. De höga halterna av partiklar PM 2,5 i bakgrunds- luften i södra Sverige medför att en ytterligare skärpning av miljökvalitetsnormen som skulle kunna motiveras ur hälsosynpunkt inte är realistisk, eftersom en enskild kommun inte förfogar över de åtgärder som krävs för att komma till rätta med de höga bakgrunds- halterna av partiklar PM 2,5. Det är därför av stor betydelse att diskutera de åtgärder på europeisk nivå som behövs för att komma till rätta med långdistanstransporten av partiklar eftersom bakgrundshalten av partiklar PM2,5 till mycket stor del beror av långdistanstransport.
Konsekvenserna av förslagen sammanfaller i huvudsak med konsekvenserna av genomförandet av de åtgärder som krävs för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar PM10. Behov av lokala och åtgärdsanpassade kostnads- nyttoanalyser kan vara aktuellt i de kommuner där partikelnormen riskerar att överträdas.
Ett behov av åtgärdsprogram kan bli aktuellt, för att klara den föreslagna miljökvali- tetsnormen för benso(a)pyren i närmiljön till viss metallindustri, till exempel för Länsstyrelsen i Västernorrlands län.
Införandet av miljömål och miljökvalitetsnormer för partiklar PM 2,5 och för PAH bedöms leda till en ökning av kostnaderna för miljöövervakning med mellan 1,5-5 miljoner totalt varav den nationella miljöövervakningen med 0,2-0,5 miljoner och återstoden för den kommunala uppföljningen av miljökvalitetsnormen.
Nya miljökvalitetsnormer och
delmål för miljökvalitetsmålet
Frisk luft
”Nya miljökvalitetsnormer och delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft” är en
redovisning av ett regeringsuppdrag som ger en fördjupning av de förslag till nya
delmål som tidigare föreslogs i rapporten ”Frisk luft – Underlagsrapport till
fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.
En ny riskbedömning av 1,3-butadien har genomförts inom ramen för uppdraget.
Förslag till delmål och miljökvalitetsnormer för partiklar PM 2,5 och
cancerframkallande ämnen lämnas i rapporten.
Rapporten är även ett underlag för arbetet med att nå Sveriges miljökvalitetsmål
samt för att anpassa lagstiftningen till kommande EU-direktiv inom luftområdet.
ISBN 91-620-5357-4 ISSN 0282-7298