I informanternas karriärberättelser synliggörs behov av karriärvägledning som informanterna inte nödvändigtvis själva uttrycker att de har. CIP framför att individen behöver ha förståelse för den egna reaktionen i olika händelser (Peterson et al. 2002, 313;321). Patton och Mcmahon (2014, 245–247) framför att individens förmågor, intressen, personlighet, kompetenser, färdigheter, självuppfattning, fysisk förmåga och yrkeskännedom påverkar vilka beslut som tas. Det blev tydligt att självkännedom hade en avgörande roll för informanternas karriärval. Gustav hade ett intresse för historia och valde därför att studera historia. Felicia gillade att åka bil och tänkte därför att transportyrket skulle passa henne. Elin hade ett intresse för naturmedicin och valde därför till sist att studera till apotekare. Intresset kan vara en tydlig vägvisare för vad en person väljer att studera. Att ha ett intresse och se tydliga kopplingar mellan intresset och yrket kan därför vara ett nödvändigt behov som studenterna har.
Utöver intressen är en av informanternas val även baserade på deras värderingar . Patton och McMahon nämner värderingar som en faktor som påverkar karriärvalet (Patton och Mcmahon 2014, 245–247). Det är endast i Elins karriärberättelse som val på grund av värderingar blev synligt. Elin ville ha ett arbete med bra lön och genom att ta reda på information om olika medellöner hittade Elin ett yrke som passade hennes förväntningar. Att ha kännedom om egna värderingar blev därför ett behov som en av studenterna hade.
Trots att självkännedom har en betydande roll för karriärbeslut är även yrkeskännedom viktigt i karriärvalsprocessen. Precis som i studien av Dresch och Lovén (2010, 47) framförs information som viktigt och även i vår studie framkommer samma. Samtliga av informanterna i vår studie efterfrågade information om vägar inför framtida karriärval. I tidigare forskning av Dresch och Lovén (2010, 47) framförs internet som mindre avgörande inför gymnasieval, dock framkommer internet som en viktig informationskälla i vår studie. Exempelvis hittade Bea utbildningen hon studerar via internet och Elin sökte medellöner för olika yrken. Dreschs och Lovéns (2010) studie är dock gjord för tio år sedan och behandlar gymnasievalet. Användningen av internet har ökat under tio år vilket kan vara en förklaring till skillnaden i behovet av internet.
CIP-teorin framför att yrkeskännedom är en viktig faktor för att hantera karriärbeslut (Peterson et al. 2002, 320–322). Även Patton och Mcmahon (2014, 245–247) nämner yrkeskännedom som en faktor som påverkar karriärval. Flera av informanternas karriärval var baserade på deras yrkes- och studieerfarenheter samt uppfattningar om olika yrken. Bea fick tidigt vara ett samtalsstöd för andra vilket hon upplevde påfrestande. Trots att Felicia tyckte om att köra bil insåg hon under sin tid på fordonsprogrammet att yrket skulle bidra till en livsstil som inte passade för henne. Genom verksamhetsförlagd utbildning förstod Disa att yrket är bredare än hon tidigare trott. Insikten om bredden gjorde att Disa fått upp ögonen för andra möjliga yrkesområden. Gustav fick genom sina studier i historia insikt i historieämnets bredd. Att ha kunskap om olika yrken för att kunna fatta ett karriärbeslut framgår både i CIP (Peterson et al. 2002) och STF (Patton och Mcmahon 2014). Genom informanternas karriärberättelser blev det tydligt att studenterna inte bara behöver kunskap om yrken. Studenterna behövde även fysiska erfarenheter av yrket eller studierna för att kunna skapa en adekvat uppfattning om huruvida yrket och studierna passade dem själva.
Att känna sig bra på något och få det bekräftat av andra blev ett tydligt behov hos studenterna. En fransklärare fick Bea att känna sig duktig i språk och ett intresse för att studera humanistiskt utvecklades. Disas lärare bekräftade hennes känsla av att vara duktig i skolan, vilket bidrog till att Disa sökte sig till studier på universitet. Felicia som nästintill på egen hand studerade in högskolebehörighet fick ökat självförtroende vilket medförde vidare
studier. Enligt CIP-teorin handlar en del av självkännedom att minnena av olika händelser
ökar individens förståelse för hur den kommer agera i kommande händelser (Peterson et al.
2002, 321). Genom bekräftelse av andra vad man är bra på styrker den känslan av att vara
bra även i framtiden. I Dreschs och Lovéns (2010, 47) studie framkommer att eleverna ser
betydelsen av att få diskutera egna styrkor och svagheter. Trots att informanterna i denna
studie tagit karriärbeslut utifrån känslan av att vara bra på något, är de ingen av informanterna som framfört behovet av att diskutera starka och svaga sidor med någon. Att
få sina starka sidor bekräftade av någon annan kan ses som ett behov av karriärvägledning
eller en vägvisare som studenterna haft inför deras val.
6.2 Stöd som studenter önskat
Under intervjuerna upplevde vi att informanterna hade svårt att svara på vilket stöd ochvilka insatser som de hade behov av för att ta sig vidare i studier eller yrken . I CIP- teorin
(Peterson et al. 2002) lyfts två kunskapsområden som viktiga komponenter i ett
karriärbeslut. Det två kunskapsområdena är: självkännedom och yrkeskännedom (Peterson et al. 2002). Patton och Mcmahon (2014, 245–247) menar att det är viktigt för individen att
ha koll på egna förmågor, intressen, personlighet, kompetenser, färdigheter, självuppfattning, fysisk förmåga och yrkeskännedom. Det var endast Bea som själv framförde önskan att diskutera frågor som handlade om henne och vem hon är. Däremot
framförde majoriteten av informanterna att det önskat mer yrkeskännedom. Enligt CIP-teorin handlar yrkeskännedom om kunskap och tolkning av olika yrken (Peterson et al.
2002, 320–322). Elin framförde att hon ville ha information om flera olika yrken för att få
valalternativ och Gustav ville ha förslag på kurser som lämpar sig till en kandidatutbildning. Clara önskade studiebesök för att få insikt i vad hon ville göra. Ett steg i belutsprocessen är enligt CIP-Teorin Synthesis. Det är viktigt att individen kan
kartlägga ett brett utbud av valalternativ (Peterson et al. 2002, 325). För att kunna se flera
valalternativ krävs en bred yrkeskännedom. Att på gymnasiet få information som inte
önskade att han fått tydligare information om hur man kan bygga sin egen kandidatexamen. Disa ville att hon och sina klasskamrater fått mer information om yrkeshögskolor. Elin hade behov av mer information om alternativa vägar. Information om alternativa vägar kan göra att informanterna ser fler valalternativ och hanterar Synthesis bättre (Peterson et al. 2002, 325).
Både Bea och Felicia framförde önskan att ha någon att diskutera valalternativ med. Beas önskemål var någon att diskutera med och Felicia önskade stöd vid val. CIP-teorin förklarar beslutsprocessen i ett kretslopp som de valt att kalla CASVE. I beslutsprocessen hanterar individen frågor i att förstå sig själv, kartlägga valalternativ samt välja det alternativ som passar dem bäst (Peterson et al. 2002, 323–328). Genom att få diskutera ovanstående frågor tillsammans med någon som vet vilka frågor den ska ställa hoppdes Felicia att få stöd i karriärval.