Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå“Att bolla idéer”
En studie om studenters behov av karriärvägledning
“To bounce ideas”
A study about students’ needs of career guidance
Sandra Persson
Johanna Warme
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Peter Gladoic Håkansson Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04 Handledare: Laid Bouakaz
Sammanfattning
Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning.
Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedomoch yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.
Förord
Denna uppsats är skriven i speciella tider, en pandemi av Covid-19, men trots det lyckades vi få ihop studien. Stort tack till alla informanter som medverkat i vår studie! Vi vill också tacka oss själva för bra samarbete under arbetets gång. Slutligen tack till alla som gett oss feedback och korrekturläst uppsatsen.
Ansvaret för författandet av uppsatsen har till största del varit gemensamt. Tillsammans har studiens samtliga delar diskuterats och valts ut. Inledande har Johanna ansvarat för författandet av svensk forskning, datainsamling, analysform, etiska ställningstaganden och de bitar i resultat, analys och diskussionen som behandlar studenternas insikter om karriärvägledning. Sandra har haft det inledande ansvaret för författandet av inledning, teoretiska utgångspunkter, internationell forskning, metodval, urval och de bitar i resultat, analys och diskussionen som behandlar studenternas egna behov. Avslutningsvis har uppsatsen bearbetats tillsammans.
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
1.2 Avgränsning 8 1.3 Begreppsdefinitioner 9 1.3.1 Karriärvägledning 9 1.3.2 Karriärberättelser 9 1.3.3. Behov av karriärvägledning 9 1.4 Disposition 10 2 Tidigare forskning 11
2.1 Elevers behov av karriärvägledning 11
2.2 Elevers kunskap om karriärvägledning 14
2.3 Sammanfattning 15
3 Teoretiska utgångspunkter 16
3.1 Cognitive information processing 16
3.2 The Systems Theory Framework 19
3.3 Sammanfattning 20
4 Metod 22
4.1 Metodval 22
4.2 Urval av undersökningsenheter 23
4.3 Datainsamling 23
4.3.1 Reliabilitet och validitet 24
4.4 Analysform 25
4.5 Etiska ställningstaganden 26
5 Resultatredovisning 27
5.1 Studenternas karriärberättelser 27
5.2 Studenterna om sina behov av karriärvägledning 30
5.3 Studenternas erfarenhet av och kunskap om karriärvägledning 32
6 Analys 35
6.1 Behov som blir synliga i karriärberättelserna 35
6.2 Stöd som studenter önskat 37
6.3 Kunskapens betydelse för efterfrågan 38
6.4 Sammanfattning av analys 40
7 Diskussion 41
7.1 Resultatdiskussion 41
7.1.1 Sammanfattning av resultatdiskussion 43
7.2 Metoddiskussion och teoridiskussion 43
7.3 Förslag på fortsatt forskning 45
8 Referenslista 46
9 Bilagor 49
9.1 Bilaga 1 - Intervjuguide 49
1 Inledning
Skolan har ett viktigt och omfattande ansvar att ge eleverna förutsättningar för att kunna göra underbyggda val inför framtiden (Skolverket 2013, 11). I läroplanen för grundskolan och i läroplanen för gymnasiet framgår att skolan: “ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning” (Skolverket 2011, 15; Skolverket 2018, 14). För att kunna ge elever underlag för val av fortsatt utbildning behöver vi som studie- och yrkesvägledare ha förståelse för elevernas egna behov av karriärvägledning. Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi dessvärre upplevt relativt lite forskning och litteratur som synliggör elevernas egna uttryckta behov av karriärvägledning.
Anders Lovén är en forskare som gjort en del studier i ämnet. Lovén skrev år 2000 en avhandling om elevers förväntningar och möten med studie- och yrkesvägledare. I avhandlingen behandlas vägledningssamtalet utifrån både ett elev- och ett studie- och yrkesvägledare perspektiv. En del av avhandlingen fokuserar på elevernas förväntningar, värderingar och uppfattningar av vägledningssamtalet inför gymnasievalet (Lovén 2000). Även om elevernas uttryckta behov av karriärvägledning till viss del behandlas i avhandlingen, har det inte varit det primära fokuset.
Tio år senare gör Lovén tillsammans med James Dresch ytterligare en studie om elevers gymnasieval. Syftet är att få en bred och djup förståelse för hur elever tänker och agerar inför gymnasievalet. Dresch och Lovén (2010, 37) har därför kombinerat en enkätundersökning med en fördjupad intervjuundersökning. En liten del av studien undersöker elevers behov av karriärvägledning och hur studie- och yrkesvägledaren möter dessa behov (Dresch och Lovén 2010, 40). Genom enkäterna framgår behov av karriärvägledning såsom att få information, att få prata om valsituationen och att få syn på svaga och starka sidor (Dresch och Lovén 2010, 48). Enkäter innehåller vanligtvis färdigformulerade frågor och svarsalternativ vilket kan leda till att respondenterna hemmas från att fritt framföra tankar.
Vi upplever att det finns bristande forskning om individers egna uttryckta behov av karriärvägledning. Samtidigt har vi under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare upplevt att karriärvägledningen i skolan ofta blir kritiserad. Kritik har framkommit i exempelvis rapporter från Skolverket och den senaste SOU (Skolverket 2013; SOU 2019:4). En tanke är om den bristande forskningen av individers perspektiv på behov av vägledningen kan vara en anledning till kritiken av karriärvägledningen i skolan. Vi ser därför ett behov av mer forskning som tillåter individer tala fritt om sitt behov av karriärvägledning.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien har följande frågeställningar:
➢ Vilka behov av karriärvägledning blir synliga i studenternas karriärberättelser?
➢ Vilket stöd önskar studenterna att de hade fått vid karriärval?
1.2 Avgränsning
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning. Valet av studenter motiveras eftersom studenterna har tagit fler karriärbeslut än exempelvis gymnasieelever och då kan fler behov synliggörs. Dessutom valdes studenterna för att de i retroperspektiv kan fundera på behov av karriärvägledning som de har haft från grundskolan fram till sitt senaste karriärval. Studien bli därav inte begränsad till en viss tidpunkt i livet utan studiens fokus är enbart på behov av karriärvägledning som kan finnas hos individer.
1.3 Begreppsdefinitioner
1.3.1 Karriärvägledning
I en del av den senaste kritiken som riktats mot skolans studie- och yrkesvägledning har begreppet studie- och yrkesvägledning diskuteras. Studien föreslår att begreppet karriärvägledning ska ersätta studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4, 15–16). Begreppet karriärvägledning syftar till: “den verksamhet som en huvudman i skolväsendet är ansvarig för när det gäller att ge eleverna kunskap och kompetens inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet” (SOU 2019:4, 15). I vår studie innefattar karriärvägledning all vägledning samt stöd och insatser som studenterna fått som berör yrken och studier.
1.3.2 Karriärberättelser
Karriärberättelser i den här studien innebär de berättelser som informanterna framför om vägen från grundskolan till den utbildning de går nu. Fokus är att synliggöra val av yrken och studier som studenterna har tagit samt vilka faktorer som påverkat valen.
1.3.3. Behov av karriärvägledning
Ett frekvent begrepp i studien är behov av karriärvägledning vilket syftar till det stöd och insatser som studenterna önskat att de fått inför sina karriärval. Det vill säga vilket stöd, insatser eller karriärvägledning studenterna önskat för att kunna ta beslut i val av yrken och studier.
1.4 Disposition
Studien innehåller sju kapitel. Det första kapitlet belyser inledningsvis bristande forskning om individers egna perspektiv på behov av karriärvägledning. I kapitel ett presenteras även syfte, frågeställningar, avgränsningar och centrala begrepp definieras. I andra kapitlet presenteras svensk och internationell forskning om individers behov av karriärvägledning. Kapitel tre förklarar de två karriärteorierna som är till grund för analysen av det empiriska materialet. I fjärde kapitlet presenteras och motiveras valet av de semistrukturerade intervjuer som studien utgår från, intervjuerna redovisas i kapitel fem. I kapitlet sex analyseras det empiriska materialet och syfte samt frågeställningar besvaras. I kapitel sju diskuteras studiens slutsatser, metod- och teorival samt förslag på fortsatt forskning. Avslutningsvis presenteras studiens samtliga källor i kapitel åtta. En bilaga på intervjuguiden som gav underlag till de sex semistrukturerade intervjuerna finns i kapitel nio.
2 Tidigare forskning
Forskning som tidigare gjorts med relevans för studien presenteras under två rubriker. En rubrik presenterar behovet av karriärvägledning och den andra rubriken presenterar individers kunskaper om karriärvägledning. Studierna sammanfattas med metod och resultat. Avslutningsvis sammanfattas den tidigare forskningen och en diskussion kring relevansen för vår studie framförs. För att hitta tidigare internationell forskning användes databaserna Psycinfo och Libsearch med sökord som: students, needs, career education, high-school, guidance och counseling. Svensk forskning har hämtats från litteratur inom relevant forskningsområde.
2.1 Elevers behov av karriärvägledning
Det finns få studier som enbart undersöker individers behov av karriärvägledning. I de studier som presenteras nedan är det endast en del av studien som behandlar individens egna behov av karriärvägledning. James Dresch och Anders Lovén (2010) har i studien Vägen efter grundskolan undersökt ungdomars resa till gymnasiet. Studien genomfördes i första hand med enkäter och sedan intervjuer som uppföljning där några elever valdes ut. I studien undersöks hur unga människor tänker och agerar inför gymnasievalet samt vem som påverkar valet (Dresch och Lovén 2010, 37). Omgivningen har en avgörande roll vid val, föräldrar är av störst betydelse för 49 % av eleverna (Dresch och Lovén 2010, 45). 62 % av eleverna framför betydelsen av att prata med en studie- och yrkesvägledare, men endast 40 % tycker att studie- och yrkesvägledaren har en avgörande roll för valet (Dresch och Lovén 2010, 47). Eleverna framför betydelsen av att prata om sin situation, styrkor och svagheter samt få information om yrken, utbildningar, arbetsmarknad och inträdesvillkor. Informationskällor som broschyrer, tidningar och internet framförs inte lika avgörande
(Dresch och Lovén 2010, 47). Information nämns som betydelsefullt, förutom information och råd framförs även behov av att bli sedd och hörd (Dresch och Lovén 2010, 52).
Anders Lovén (2000) skriver i sin avhandling Kvalet inför valet om högstadieelevers förväntan på studie- och yrkesvägledare. Undersökningen grundar sig på intervjuer och därefter har enkäter skickats ut till en större elevgrupp (Lovén 2000, 68). Elever på högstadiet upplever behov av samtal med vuxna om val och karriär inför framtiden (Lovén 2000, 118). Framförallt nämns studie- och yrkesvägledare samt föräldrar som viktiga vuxna vid samtal (Lovén 2000, 118). Fokus i avhandlingen är på samtal och analyseras ur tre perspektiv: elev-, vägledare- och samhällsperspektiv. Det är endast en mindre del av studien som rör elevernas egna perspektiv på karriärvägledning. Därav saknas djupare förståelse av behov som kan behövas vid val.
I en studie av Lena Lidström (2010) behandlas karriärvägledningens betydelse i ungas övergångar mellan skola och arbetsliv. I studien genomfördes intervjuer med arbetslösa unga vuxna som avslutat gymnasiet under 1990-talet. Hur beskriver eleverna gymnasievalet? Vid valet framförs en viss osäkerhet som består av saknad av kunskap om sig själv och även att man påverkas av andra, vilket kan vara åsikter från lärare, föräldrar eller studie- och yrkesvägledare. Efter gymnasiet övergår flera i studien till vidare utbildning som ofta liknar det studieförberedande programmet som studerades på gymnasiet. Flera som medverkar i studien gick vidare till studier, medan några fick komplettera kurser på komvux (Lidström 2010, 106–107). Flera av de intervjuade beskriver situationen som: ”en mångårig möda att finna och nå egna karriärmål” (Lidström 2010, 104).
Studier och undersökningar gällande karriärvägledningen på högstadiet eller vägen från studier till arbete är gemensamt för den svenska forskningen. Samma mönster finns i internationell forskning. Aminu Jibril Arfasa (2018) undersöker vägledning- och rådgivningstjänster i sydvästra Etiopiens högstadieskolor. Sammantaget handlar den om högstadieelevers uppfattning av vägledning och rådgivning samt förberedelser för framtiden. En del av studien handlar om elevers styrkor och svagheter samt deras behov för sin framtid, vilket inte enbart gäller vägledare utan även lärare. All personal har inverkan på
elever (Jibril Arfasa 2018, 82). I studien framkommer exempelvis att vägledning gör skillnad och kan förbättra elevers lärande. Även här är studien genomförd genom enkäter där undersökningsenheterna svarar på formulerade frågor. Studien visar att eleverna såg ett behov av vägledning- och rådgivningstjänster och en positiv inställning till dessa (Jibril Arfasa 2018, 88). De behov av vägledning och rådgivning som efterfrågas av eleverna är exempelvis stöd i beslutstagande samt information om fortsatt karriär (Jibril Arfasa 2018, 89). Studien visar samtidigt att elever inte upplever vägledning- och rådgivningstjänster hjälpande i ovanstående behov (Jibril Arfasa2018, 89).
Stephanie A. Crockett och Dánica G. Hays (2011) undersöker vilka behov av vägledning internationella studenter på amerikanska universitet upplever att de har. Studien bygger främst på sekundärdata och tre behov framkommer. För det första önskas hjälp i studieplanering, vilket kan innebära val av kurser och planering vid studieuppehåll. För det andra efterfrågar studenter hjälp med sökande av exempelvis praktikplats och lärlingsplats. För det tredje vill studenterna ha hjälp med kulturella barriärer i arbetssökningsprocessen, förberedandet inför arbetsintervju och CV (Crockett och Dánica 2011, 67–70).
Ming-Ying Yang och Manlai You (2010) har undersökt behov av karriärvägledning hos studenter som studerar Industriell design på taiwanesiska universitet. Genom åtta fokusgruppsintervjuer utformades 15 områden där studenter kände behov av extra vägledning. De 15 områdena sammanställs och överförs till en enkätundersökning som besvaras av ytterligare 3 290 studenter. Områdena som studenterna önskar vägledning i är bland annat få syn på egna förmågor, personligheter, värderingar, intressen och kartläggning av kompetenser. Därtill önskar över 60 % av studenterna information om arbetsutsikter och karriärmöjligheter, vidare studier samt utvecklingstrender inom branschen. 45,3 % av studenterna har behov av stöd att hitta praktikplatser och anställningar, förberedelser inför arbetsintervju och skriva CV. Utöver ovanstående önskade även 53,6 % av studenterna vägledning i valet mellan fortsatta studier eller anställning (Yang, Ming-Ying; You, Manlig 2010, 600–602).
I internationell forskning synliggörs behovet av stöd i arbetsplacering och intervjuträning
svenska studier. De svenska studierna undersöker dock en yngre målgrupp vilket kan vara en förklaring på skillnaden. I den internationella forskning som presenteras framkommer fler behov än det som presenteras i svensk forskning. Trots att länderna kan skilja sig från Sverige ur både ett kulturellt- och samhällsperspektiv kan behoven hos individer vara likvärdiga. Både svensk och internationell forskning är därför relevant underlag för vår studie.
2.2 Elevers kunskap om karriärvägledning
I Lovéns och Dreschs (2010, 49–50) studie synliggörs elevernas ovisshet i vad vägledningssamtalet skulle handla om, vilket fick konsekvenser för vad eleverna kunde efterfråga. För att förstå vilka behov man har av något är det även viktigt att veta vad som kan efterfrågas. Därför är en del av vår studie fokuserad på vad studenterna vet om karriärvägledning. Wenfan Yan, Karleen Goubeaud och Carol Fry (2005) undersöker studenters kunskaper om och användning av karriärrelaterade resurser. Studien visar att flertalet studenter vet vilka karriärrelaterade resurser som finns men färre använder sig av resurserna (Yan, Goubeaud och Fry 2005, 226). De kunskaper studenterna har om karriärrelaterade resurser handlar om var vägledningskontor och karriärcentrum finns samt vilka källor som har information (Yan, Goubeaud och Fry 2005, 226). I studien framgår elevernas kunskap om var de kan få hjälp, men det framgår inte tydligt om eleverna vet vad de kan få hjälp med.
Lidström (2010) framför att några personer är positiva till stöd som ges av skolor och Arbetsförmedlingar och framför uppskattade möten med en studie- och yrkesvägledare eller arbetsförmedlare. Det framkommer även negativa erfarenheter som meningslösa möten, fel information och upplevelse av att hamna mellan olika verksamheter. Ytterligare kritik är en upplevelse av att behov och önskemål ignoreras (Lidström 2010, 115). En fundering är om de negativa erfarenheterna kan bero på att individer inte vet vad som förväntas och vilka behov som kan tillgodoses av karriärvägledning.
2.3 Sammanfattning
I denna del sammanfattas ovanstående forskning och dess relevans för vår studie. De behov som framkommer i tidigare forskning av karriärvägledning kan delas in i fyra områden: självkännedom, yrkeskännedom, inträde på arbetsmarknaden och stöd i beslutstagande. En tydlig skillnad i svensk och internationella studier är efterfrågan av stöd i arbetssökning och arbetsplacering.
Tidigare forskning har mestadels studerat karriärvägledning i grundskolan och efter gymnasiet. Till följd av detta finns en anledning till vår studie genom att intervjua studenter om deras behov av karriärvägledning. På så sätt kommer behov som funnits på gymnasiet och efter gymnasiet kunna identifieras. När det handlar om individers kunskaper om vilket stöd de kan få av karriärvägledning finns desto mindre forskning.
Majoriteten av studierna som presenteras i tidigare forskning genomfördes mestadels via enkäter och inte enbart intervjuer, vilket är ännu ett skäl till att genomföra vår studie. Vår studie görs enbart med intervjuer vilket tillåter informanterna tala fritt om ämnet. En förhoppning är att synliggöra behov av karriärvägledning som ännu inte har synliggjorts i tidigare forskning.
Dessutom genomfördes flera av studierna som presenteras i tidigare forskning i anslutning till valet av gymnasiet och vår studie genomförs några år efter valet till gymnasiet. En anledning till att intervjua studenter är för att de gjort fler karriärval och förhoppningsvis kan ge andra perspektiv på vad de hade behövt.
Studierna i tidigare forskning har undersökt individernas erfarenheter av karriärvägledning. Vi anser att erfarenhet av karriärvägledning inte behöver betyda att en individ faktiskt vet vad som kan erbjudas.
3 Teoretiska utgångspunkter
För att förstå studenternas egna behov av karriärvägledning kommer stöd tas i två karriärteorier. En teori som används är A cognitive information processing approach to career problem solving and decision making (fortsättningsvis CIP), utvecklad av Gary W. Peterson, James P. Sampson jr och Janet G. Lents och Robert C. Reardon (2002). Teorin har valts eftersom CIP dels förklarar hur en beslutsprocess går till, dels framförs viktiga faktorer för att kunna ta beslut. Även systemteorin av Wendy Patton och Mary McMahon (2014) The Systems Theory Framework Of Career Development And Counseling (fortsättningsvis STF) används för att teorin förklarar faktorer som påverkar karriär. Anledningen till valet av ovanstående teorier baseras på teoriernas innehåll av flera begrepp som passar till studien och informanternas karriärer. Det var viktigt för oss att använda teorier som behandlar faktorer som påverkar val framför teorier som behandlar val utifrån ett perspektiv.
3.1 Cognitive information processing
CIP-teorin behandlar dels faktorer som är viktiga för att kunna fatta ett beslut, dels hur ett beslut tas (Peterson et al. 2002, 312–314). Genom att ta stöd av CIP är förhoppningen att kunna förstå i vilka delar av beslutstagandet som studenterna upplever att de behöver extra stöd. Författarna illustrerar sin teori i två modeller dels en triangel, dels ett kretslopp och triangeln ser ut enligt följande:
Bildkälla: Sampson, J. P., Jr., Peterson, G. W., Lenz, J. G., & Reardon, R. C. (1992). A cognitive approach to career services: Translating theory into practice. Career Development Quarterly, 41, 67-72.
Triangeln är uppdelad i tre domän. Längst ner i triangeln finns knowledge domains som innehåller två delar. Den första delen är self-knowledge, vår översättning är självkännedom. Den andra delen är occupational knowledge, vilket kan översättas till yrkeskännedom. Individen behöver ha yrkeskunskap och kunskap om vägen till yrket, vilket skapas genom att läsa om eller observera olika yrken (Peterson et al. 2002, 323). Självkännedom och yrkeskännedom lyfts som viktiga kunskapsområden vid beslutagande. Enligt författarna till CIP-teorin skapas självkännedom genom den individuella tolkningen av händelser som lagras i vårt långtidsminne (Peterson et al. 2002, 320–322). Genom minnena av olika händelser ökar individens förståelse för hur den kommer agera i kommande händelser (Peterson et al. 2002, 321). Självkännedom skapas genom individens tolkning av den egna reaktionen på händelser och hur individen ser tillbaka på dessa händelser (Peterson et al. 2002, 313;321). Medyrkeskännedommenar författarna individens kunskap och tolkning av olika yrken (Peterson et al. 2002, 320–322).
Andra domänen i triangeln är decision-making skills .Det är i den här delen författarna ger en förklaring till hur karriärval faktiskt går till (Peterson et al. 2002, 323–326). Beslutprocessen börjar med individens insikt om en glipa mellan den nuvarande situationen och den önskade situationen, individen behöver därför göra ett val (Peterson et al. 2002, 324). Denna händelse kallas Communication=C och kan exempelvis gälla val av studier eller säkra anställningar (Peterson et al. 2002, 323). Andra steget är Analysis=A, här
behöver individen skapa förståelse av den upplevda känslan, vad orsakar känslan och vilka dimensioner av problemet finns (Peterson et al. 2002, 325). När förståelse för problemet skapas övergår beslutsprocessen i den tredje delen Synthesis=S. Här behöver individen kartlägga ett brett utbud av möjliga lösningar på problemet (Peterson et al. 2002, 325). När många olika lösningar lagts fram, även otänkbara lösningar, går individen vidare till fjärde delen Valuing=V där individen bör välja de alternativ som ger bäst resultat på problemet (Peterson et al. 2002, 324). När individen kommit fram till ett alternativ börjar femte delen av processen,Execution=E,vilket innebär att en plan för förändringen görs och genomförs av individen (Peterson et al. 2002, 326). Efter det femte steget faller individen in på C igen där individen värderar den nuvarande och den önskade situationen på nytt. Är individen nöjd stannar den med valet, upplever individen på nytt en glipa börjar processen om. Författarna har valt att kalla ovanstående process för CASVE och illustrerar processen i ett kretslopp.
Bildkälla: Sampson, J. P., Jr., Peterson, G. W., Lenz, J. G., & Reardon, R. C. (1992). A cognitive approach to career services:
Translating theory into practice. Career Development Quarterly, 41, 67-72.
På toppen av triangeln finns The executive processing domain som är en metareflektion beroende av self-talk, self-awarenessoch monitoring and controlling (Peterson et al. 2002, 327). Dessa delar behövs för att individen ska kunna orientera sig i pyramidens lägre delar. MedSelf-talk insinuerar författarna till CIP-teorin menar att personer som tror på den egen förmågan att hantera beslut har lättare att göra det på egen hand (Peterson et al. 2002, 327). Medan människor som inte tror på sin förmåga har större fallenhet att söka
karriärvägledning. Self-awareness syftar tillindividens egna förmåga att styra sitt self-talk, utveckla sin självkännedom och yrkeskännedom samt förstå var i valprocessen individen befinner sig just nu (Peterson et al. 2002, 327–328).
3.2 The Systems Theory Framework
The systems theory framework, STF, är en systemteori av Patton och Mcmahon (2014). Genom att interagera många karriärteorier sammanställer Patton och Mcmahon i ett ramverk influenser som påverkar individers karriärutveckling. Nedan följer en bild av ramverket.
Bildkälla: Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2014. Career Development and Systems Theory: Connecting Theory and Practice. 3 uppl.
Influenserna som påverkar karriärutvecklingen indelas i tre områden: det individuella-, det sociala- och det miljömässiga området. De faktorer som påverkar karriärutvecklingen inom det individuella området är bland annat individens: förmågor, intressen, värderingar, personlighet, kompetenser, färdigheter, självuppfattning, fysisk förmåga och kunskap i arbetsliv (Patton och Mcmahon 2014, 245–247). Självbilden har en betydande roll för karriärbeslut som en individ tar.
Även fast individen har en betydande roll i karriärutvecklingen är individen även en del i ett större system (Patton och Mcmahon 2014, 248). Utöver den individuella betydelsen för karriärutvecklingen påverkas individen även av människor i sin omgivning (Patton och Mcmahon 2014, 249). De faktorer som påverkar karriärutvecklingen inom det sociala området är bland annat: kamrater, familj, media och utbildningsinstitut (Patton och Mcmahon 2014, 249). Genom de sociala influenserna ärver individen värderingar, attityder och övertygelser som indirekt eller direkt påverkar individens karriärval (Patton och Mcmahon 2014, 249).
De faktorer som påverkar karriärutvecklingen inom det miljömässiga området är bland annat:geografiskt läge, historiska trender, socioekonomisk bakgrund och arbetsmarknaden (Patton och Mcmahon 2014, 250–254). Även genom de miljömässiga influenserna ärver individenvärderingar, attityder och övertygelser (Patton och Mcmahon 2014, 251). Därtill påverkar de miljömässiga influenserna valalternativ som individen har (Patton och Mcmahon 2014, 251).
3.3 Sammanfattning
CIP-teorin förklarar hur karriärval tas och centrala kunskaper som krävs för ett beslutstagande. STF-modellen ger istället en förklaring på vilka faktorer som påverkar karriärutveckling. Både hur beslut tas och vilka faktorer som påverkar beslut är viktiga för studien. Genom att analysera informanternas svar med CIP-teorin kan delarna av valprocessen där informanterna kände extra behov av stöd eller insatser synliggöras.
Genom att analysera studiens empiriska data med SFT-modellen kan de faktorer som varit mest betydande för studenternas karriärval synliggöras. Genom att synliggöra de faktorer som varit betydande för besluten kan även behov av karriärvägledning förstås. En person som styrts mycket av intresset vid val av utbildning har möjligen behov av att kunna koppla intresset till olika utbildningar.
4 Metod
Syftet med studien var att undersöka vilka behov av karriärvägledning studenter har haft inför deras karriärval. För oss var det viktigt att välja en metod som gav möjlighet till en djupare förståelse framför en bred. Nedan kommer valet av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer att motiveras. Därtill behandlas urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I kvalitativa metoder får informanterna en chans att vara flexibla i ämnen som tas upp samt chans att utveckla och vara mer konkreta i svaren (Larsen 2018, 139). Genom kvalitativa metoder finns även en möjlighet för bättre förståelse genom följdfrågor (Larsen 2018, 36). Eftersom det var viktigt för oss att studenterna skulle få möjlighet att fritt berätta om sina behov av karriärvägledning valdes en kvalitativ metod.
Om en kvantitativ metod med enkäter hade använts hade studien fått en större bredd och möjlighet till generalisering (Larsen 2018, 35). Ytterligare en fördel som framförs med kvantitativ undersökning är anonyma informanter och sannolikheten för ärliga svar ökar (Larsen 2018, 36). Om enkäter hade gjorts hade flera svar framkommit och studien hade blivit större. Genom att välja intervjuer framför enkäter har inte lika stort antal nåtts men mer möjlighet till förståelse samt reda ut oklarheter. Vi hade en önskan att informanterna inte skulle begränsas av svarsalternativ i en enkät. Eftersom en djup förståelse framför en bred förståelse var intressant för vår studie valdes en kvalitativ metod trots att antalet personer i studien blev mindre.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Alla informanter har gått i svensk grund- och gymnasieskola och studerar nu på högskola eller universitet. Informanternas mål är att erhålla en kandidat- eller yrkesexamen. Eftersom det var studenternas egna behov av karriärvägledning som skulle undersökas lades heller inga restriktioner gällande kön och ålder. Urvalet skedde genom självselektion. Urval med självselektion innebär att enheter som vill ställa upp i undersökningen anmälde sitt intresse (Larsen 2018, 125). De enheter som söktes var studenter på universitet eller högskolor. Facebook användes för att hitta studenter och i olika grupper för studenter gjorde vi inlägg om vår studie. Inlägget beskrev vår undersökning och vid intresse skrev studenterna till oss för mer information och bokning av tid för intervju. Gruppen studenter på universitet eller högskolor kan tyckas stort, men eftersom syftet är att undersöka enskilda behov av karriärvägledning. Vi ville nå olika studenter och inte en speciell minoritetsgrupp.
Anledningen till val av studenter på universitet och högskolor var för att informanterna nyligen gjort ett karriärval. En annan urvalsgrupp hade kunnat vara gymnasieelever, men vi valde studenter på universitet och högskolor eftersom de gjort fler karriärval. En vanlig uppfattning är att undersökningar där urval sker genom icke-sannolikhetsurval, såsom självselektion, inte går att generalisera. De som ställer upp på intervju skiljer ofta sig från de som väljer att inte göra det (Larsen 2018, 126). Studiens resultat kan därför inte generaliseras, men vi anser att individuella behov inte bör generaliseras. Vår förhoppning är istället att visa på variationen av behov av karriärvägledning.
4.3 Datainsamling
För att få underlag till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden finns i bilagor. Intervjufrågorna utformades för att ge underlag till studien och intervjuerna utgick från färdigformulerade frågor med möjlighet att variera ordningsföljd och ställa uppföljningsfrågor. Stickorden som förekommer i intervjuguiden har fungerat som underlag
för när fördjupande frågor bör ställas. Semistrukturerad intervju tillåter informanten vara flexibel i vilka ämnen som tas upp samt möjlighet att utveckla eller vara mer konkret i svaren (Larsen 2018, 139). Frågor som ställdes i intervjuerna har haft grund i att uppfylla syfte och frågeställningar. Först var koncentration på narrativa berättelser. Kvale och Brinkmann (2009, 194) framför att narrativa berättelser koncentrerar sig på historier som intervjupersoner framför. För att svara på vilka behov av karriärvägledning studenter har haft inför deras yrkes- och studieval var fokus under datainsamlingen på kartläggning av faktorer, händelser och personer som påverkat informanternas studieval. Genom att kartlägga faktorer, händelser och personer som påverkat studievalen kan även behov av karriärvägledning synliggöras. Därefter var fokus på kunskap om karriärvägledning och hur det påverkade studenternas behov.
4.3.1 Reliabilitet och validitet
Vid insamling av datamaterial var det viktigt med reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär noggrannhet och pålitlighet, därför är det viktigt med en noggrann transkribering och kodning av text (Larsen 2018, 131-132). Vid intervjuerna har vi båda medverkat enligt Larsen (2018, 132) medför det högre reliabilitet, eftersom flera hört vad som har sagts. Vidare framgår om fler personer gör kodningen kan det innebära ökad reliabilitet därav gjordes kodningen tillsammans. Trots noggrannhet är vi medvetna om att det inte helt går att garantera hög reliabilitet. Larsen (2018, 132) framför att man får acceptera att en hög reliabilitet fullt ut inte kan uppnås och att man behöver vara observant på detta. Därav har vi vid användning av det empiriska materialet varit noggranna.
Validitet innebär giltighet och relevans som studien framför, vilket betyder att data med relevans för studiens syfte samlas in (Larsen 2018, 129). Under tiden som intervjuerna pågick stannade vi ibland upp för att stämma av att relevanta frågor ställdes. Intervjufrågorna hade koncentration på att besvara syftet och frågeställningarna. Under tiden fördes även anteckningar i form av stödord för att få underlag till följdfrågor. Anteckningarna gjorde att vi inte missade att ställa viktiga frågor. Thagaard (2013, 205)
menar att validitet kan handla om att de tolkningar av det empiriska materialet som görs är trovärdiga. För att säkerhetsställa att våra tolkningar var trovärdiga ställdes tolkande frågor under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2009, 152) beskriver tolkande frågor som frågor där intervjuaren omformulerar eller försöker klargöra informantens svar genom tolkningar av svaren.
4.4 Analysform
Analysen av det empiriska materialet gjordes genom en innehållsanalys genom kodning och kategorisering. Tillvägagångssättet var att alla intervjuer transkriberades och skrevs ut på papper. Därefter gjordes en kodning av materialet. Kodning innebär att få en översikt över textmaterialet och innebär att nyckelord tydliggörs (Kvale och Brinkmann 2009, 241). Kodning leder vanligtvis till kategorisering som innebar att meningarna från intervjuerna kortas ner till kategorier (Kvale och Brinkmann 2009, 243). Genom detta sätt skapades en översikt över svaren och tydliga skillnader samt likheter framkom. Efter kodning sammanställdes en intervju i taget genom att i texten markera relevanta observationer för studien. Därefter sammanfattades det mest relevanta på en tavla utifrån frågeställningarna. Relevanta delar från intervjuerna uppmärksammades och kodades i teman och kategorier samt sammanställdes i en matris för en översikt över informanternas svar (Larsen 2018, 160–165). Analysmetoden valdes för att finna samband, likheter och skillnader för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Innehållsanalys valdes för att tydligt kunna se informanternas svar och få en tydlig översikt av innehållet.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet (2002) har sammanställt forskningsetiska principer som ska följas i all vetenskaplig forskning. Informanterna har fått skriftlig och muntlig information om etiska ställningstagandena i samband med deras medverkan.
Den första principen är informationskravet som innebär att forskningens syfte och genomförande förklaras för informanten (Vetenskapsrådet 2002, 7). Informanterna fick information om syfte och vid intresse anmälde de sin medverkan.
Samtyckeskravet framför att deltagare har rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 10). Förfrågan lades ut på Facebook och därefter fick informanterna ta beslut om medverkan samt kontakta oss vid intresse. Informanterna har även rätt att avbryta sin medverkan i enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7). Vilket studiens informanter informerades om innan och under intervjuerna.
Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 12) belyser att personuppgifter ska hanteras och förvaras med försiktighet så att ingen utomstående kan få tag på känslig information. De enda personuppgifter som har behandlats under studiens gång är namn och ålder. Personuppgifterna nämns bara under de inspelade intervjuerna och inspelningarna har sparats på privata enheter. När intervjuerna transkriberades fick informanterna fiktiva namn för att bevara anonymitet.
Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14) innebär att insamlade uppgifter inte får användas för annat ändamål än tänkt och informanterna har fått information om att allt underlag enbart används till denna studie. Innan intervjuerna påbörjades frågades om inspelning av intervju accepterades av informant. Information gavs att intervjun är ett underlag för examensarbetet och endast kommer användas i det syftet.
5 Resultatredovisning
Nedan kommer resultatet från det empiriska materialet presenteras utifrån tre rubriker. De studenter som kommer behandlas i kapitlet har fått fiktiva namn. Bea och Felicia studerar till studie- och yrkesvägledare och Clara till lärare. Disa går socionomprogrammet och Elin studerar till apotekare. Gustavs plan är en kandidatexamen i historia.
5.1 Studenternas karriärberättelser
Bea hade en tanke om att studera något humanistiskt. Det var läraren i franska som fick Bea att känna sig duktig i språk som var den mest bidragande faktorn: “då känner man ju att om läraren tycker att man är duktig då känner åå men det här är jag jätteduktig på.” Bea valde dock samhällsprogrammet. Bea hade även tankar på psykolog eller kurator. Hon träffade en bipolär kille och då fick hon en känsla av yrket:
Under gymnasiet då så hände det mycket under en period där. Jag träffade en kille som han var bipolär. Så det blev mycket liksom att man tvingas lyssna på hans mående och sådär. Och jag har alltid varit en person som tyckt om att lyssna på människor. Och det var därför jag ville bli kurator eller då psykolog … lyssna på honom hela tiden och då tog det väldigt mycket av en själv. (Bea)
Trots att det tog mycket på Bea att vara samtalsstöd försvann inte tanken att studera socionomprogrammet. Hon började socionomprogrammet, men känslan att det var psykiskt tungt fanns kvar och efter en termin hoppade Bea av. Efter avhoppet hade Bea olika anställningar som framförallt bidrog till vad hon inte ville arbeta med i framtiden. Bea visste att hon fortfarande ville arbeta med människor och genom att googla utbildningar
hittade hon studie- och yrkesvägledarutbildningen. Där kände hon en möjlighet att arbeta med människor i en positiv del av livet.
Clara studerade omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. En anledning till studievalet var lärare som uppmuntrade henne till arbete med människor. För att komma vidare granskade Clara sig själv vilket hon kallar andlig vägledning. Hon sökte sig till lärarprogrammet efter att hon funderade ut vilket yrke som passade henne:
Men jag har ju granskat mig själv. Vad är det som gör att jag inte passar här ehh som undersköterska. Ja. Det var ju för att jag tog för mycket kommando och ledarskap. Ehh och dela med mig av för mycket kunskap helt enkelt som jag egentligen inte skulle kunna. Och att jag kände mig uttråkad för jag kunde för mycket och inte fick använda mig av det. Ehh och därför så ville jag bli någonting där jag fick det. Där jag fick använda min kunskap och leda. (Clara
Disa gick samhällsprogrammet på gymnasiet. Lärare på gymnasiet har bidragit till att hon kände sig duktig i skolan och kapabel till att studera vad hon vill: “jag skulle absolut säga att dom har ju påverkat mig i att känna att jag liksom har känt mig duktig och att jag är liksom kapabel till att ja men göra vad jag vill.” Disa har arbetat som kolloledare och simlärare och uppskattade arbete med barn och samtal. Tanken att bli barnmorska fanns länge: “jag tycker det är jättekul att jobba med barn och unga … men också dom här samtalen.” Under samtal med studie- och yrkesvägledare på gymnasiet lades alternativet om socionomprogrammet även fram: “och så sa hon ju att det är alltid bra att ha flera val såklart och då valde jag socionom som andra val.” Disa studerar nu till socionom och genom utbildningens verksamhetsförlagda utbildning har Disa fått intresse för fler yrkesuppgifter som en socionom kan ha: “Sen har jag väl också nu asså under utbildningen och praktiken och sådär också insett att jag kan säkert göra mycket annat också. Det hade varit intressant att kanske jobba med missbruk eller inom kriminalvården.”
Elin gick samhällsprogrammet på gymnasiet. Efter studenten reste Elin till Nya Zeeland: “där träffade jag en kvinna som höll på med naturmedicin. Ehh började tycka det var väldigt intressant.” Mötet väckte Elins intresse för kemi och biologi. Bra lön är något som Elin värderade med ett yrke: “det spelar ändå lite roll för mig att ha en helt okej lön. Jag vill inte leva på underskott på något sätt.” Genom internet undersökte hon medellönen för olika
yrken och hittade en utbildning som kunde leda till ett arbete där både intressen och värderingar passar.
Felicia gick på en resursskola under högstadiet där hon kände att hon fick hjälp med att hitta struktur i studierna. Först fanns tankar på att studera naturprogrammet men valde istället transport: “för jag har alltid tyckt om att åka bil, det var såhär terapigrej.” Genom utbildningen insåg Felicia hur yrket faktiskt är och ångrade valet: “vissa yrken är ett yrke och vissa yrken är en livsstil och just transport grejen blir väldigt lätt att det blir en slags livsstil.” När Felicia insåg att hon inte längre ville studera transport fick hon ett samtal med skolans rektor: “han bara ja men alltså om du vill hoppa av så absolut gör det men jag hade nog ändå rådit dig till att ändå läsa högskolebehörighet.” Felicia berättar vidare: “lärarna hade ju ingen koll på vad dom skulle göra. Så jag fick göra mina egna uppgifter.” Trots att det var kämpigt bidrog det till att Felicia efter gymnasiet sökte sig vidare till universitet:
Jag kände ingen press att börja plugga direkt egentligen. Det var väl bara att i och med att jag hela mitt liv trodde att jag inte kunde göra någonting och så bara klara alla dom där kurserna i gymnasiet och ta studenten. (Felicia)
Efter studenten har Felicia både arbetat och studerat olika kurser. Yrkeserfarenheten och studieerfarenheter bidrog till att Felicia fick insikter i vad hon inte ville göra. Tillsammans med sin mamma satt Felicia en dag och kikade igenom olika utbildningar. Hon hade rannsakat sig själv för att ta reda på vad hon ville och inte vill göra, till stöd hade hon sin mamma: “När det är ens mamma så tänker man okej hon känner mig ju ändå liksom.” Gustav hade stort intresse för historia: “alltid i grundskolan varit den som läste ut läroboken i historia typ första veckan. Eh, för att jag tyckte det var intressant.” Trots det stora intresset för historia fanns en dröm att bli astrofysiker: “åsså tanken var såhär från början att jag ville ehh jag vill studera fysik, jag vill bli astrofysiker.” För att bli astrofysiker behövde Gustav efter gymnasiet studera ett basår för att få behörighet till fysikprogrammet: “Men jag kom aldrig in på det. Så istället så efter den här akademiskt introduktionen så kom jag in på historia.” Studierna bidrog till att Gustav fick ökat intresse för historia: “när jag började på historia insåg att ämnet var så mycket större än kungar och krig.” Gustav fortsatte att
studera kurser om historia och har nu som plan att genom fristående kurser sätta ihop sin egen kandidatexamen i historia.
5.2 Studenterna om sina behov av karriärvägledning
Under intervjuerna fick informanterna svara på frågor som: Vilket stöd och insatser fick du eller önskar att du fått inför studie- och yrkesval eller processer? Vilket stöd har du saknat för att ta dig vidare i studier eller yrke?
Att få information framförs av flera informanter. Elin ville ha information om yrken: “man vill ju på nåt sätt ta reda på alla val som finns innan man bestämmer sig”. Clara anser att information om kurser och betyg i gymnasiet skulle framgått tydligare: “jag tror man kanske skulle fått information så fort man började ettan.” Clara sa även: “Det är folk som inte begriper det att kursen kommer ta slut liksom.”
Disa framförde att hon kände sig lite osäker på studie- och yrkesvägledarens roll. Information om vad hon kan få hjälp med samt hur möten bokas är något Disa önskat att hon fått. Utöver information framförde Bea och Felicia önskan om att ha någon att diskutera med. Bea sa: “inte bara information utan just det här samtalet där man få bolla idéer med någon.” Det Bea skulle vilja diskutera med någon annan är bland annat: “vem är jag och var passar jag, alltså mina egenskaper och var alltså asså och skulle kunna passa mig.” Det är främst på gymnasiet som Bea önskat stöd i ovanstående funderingar. Även Felicia önskar utöver information någon att reflektera med. På frågan om Felicia önskat någon att reflektera med blev svaret: “liksom bolla idéer.” Vid frågan om personen skulle vara en studie- och yrkesvägledare svarade Felicia: ”i och med att jag inte visste precis vad jag kunde förvänta mig så va det inget behov jag hade.”
Disa önskade mer information om yrkeshögskolor och inte enbart information om studier på universitet och sa:
Jag tror det hade varit värdefullt för mig och många andra att ha mer koll på em asså … yrkesutbildningar em och jag vet inte varför jag har hängt upp mig så mycket på detta för jag hade nog inte själv valt det ändå men jag tycker bara att det är ju ändå bra att ha asså veta, man vill ju veta alla möjligheter .... vissa har tänkt att okej men jag ska plugga på universitet och sen så gör dom kanske det och inser att nej funkar det inte riktigt. (Disa)
Även Gustav hade önskat information om alternativa vägar: “möjligtvis kanske e tydligare förslag med till exempel amen såhär … jag vill ha en kandidat i historia jag har pluggat tre terminer historia vad borde jag söka in på härnäst.” Elin önskade mer information: “kanske alternativa vägar om hur man kan göra saker … gå på någon folkhögskola. Det finns många alternativ tror jag som jag gärna hade vetat mer om.” Elin sa även: “jag har haft väldigt mycket valångest det tog väldigt lång tid innan jag bestämde mig vad jag faktiskt skulle göra.” Elin hade även önskat hjälp i att fatta beslut men känner sig osäker på hur det skulle gå till. Gustav är den enda som framför att han önskat att få mer förberedelse inför vuxenlivet:
Skolan tycker jag är väldigt dålig på att förbereda. Asså skolan är bra på det sättet att förbereda på sådana grejer som alla borde kunna. Med såhär matematik och kunna skriva och engelska är ju bra att använda. Ehh det är bra att ha koll på vad som har hänt tidigare i historien och vad olika religioner innebär och sånt är bra att veta, men när det kommer, när man sin första såhär deklaration från skatteverket har man ju ingen aning om vad fan man ska göra. Det är liksom såna grejer som en väldigt stor del av det vuxna livet och arbetslivet och såna saker förbereder dom ju inte en alls på som de kanske egentligen borde. (Gustav)
Clara är den enda informanten som framför behovet av studiebesök: “Studiebesök hade man kunnat göra på högstadiet för man hade fan ingen aningen om vad man skulle välja.”
5.3 Studenternas erfarenhet av och kunskap om
karriärvägledning
Samtidigt som Lovén och Dresch (2010, 49–59) framför att kunskapen om karriärvägledning påverkar vad som efterfrågas. Upplevde vi under våra intervjuer att studenterna hade svårt att svara på vilka behov av karriärvägledning det haft. Därav undersöktes även vilka erfarenheter och kunskap studenterna har av karriärvägledning.
Beas erfarenhet av karriärvägledning är efter grundskolan och gymnasiet. På högskolan mötte hon en studie- och yrkesvägledare i samband med att hon avslutade sin utbildning. Bea sa att hon gärna hade träffat en studie- och yrkesvägledare tidigare i livet eftersom hon inte visste vad hon ville. Bea träffade även studie- och yrkesvägledare på Arbetsförmedlingens aktiviteter. Tiden där beskrev hon såhär: “jag tror ändå att det påverka just att jag blev mer säker.” Bea som gjort avhopp i studier ville helst inte göra det igen.
Clara har inte mycket erfarenhet men vet att hon kunde få enskilda samtal. Clara framförde att hon fick information på gymnasiet: “allmän information vilka kurser man skulle välja för att bli behörig till högskola.” Clara upplevde informationen aningen fyrkantig:
man blir ju ändå satt i en fyrkant på något vis. Asså att ja men dom flesta väljer sköterska, polis eller sjukgymnast eller något liknande. Ja, då är man ju helt plötsligt inne i den där fyrkanten att du har detta att välja mellan. (Clara)
Clara förklarade att hon inte vet vad en studie- och yrkesvägledare gör och berättade att hon fått stöd i sin studieplanering. Disa har erfarenhet av enskilt samtal på gymnasiet: “då pratade vi bara helt enkelt om mina val, vi pratade lite om mina betyg … sen pratade vi bara om olika utbildningar och vad det innebar.” Disa sa även att hon inte riktigt vet vad en studie- och yrkesvägledare gör.
Elins erfarenhet av karriärvägledning är:
Jag vet att om man till exempel inte klara några tentor eller så kan dom hjälpa en och lägga upp en plan för hur man ska vidare gå vidare helt enkelt. Ehh och jag får mycket hjälp av dom när jag ska registrera mig på ja men lägga upp en plan på nti eller ska registrera sig på olika kurser och sånt. Ehh. Det är framförallt det. Sen ska dom väl hjälpa till och vägleda och sånt också. Ehh med val. Hur man kan gå vidare i sina studier, men aa det är väl framför allt det. (Elin)
Felicias erfarenhet av samtal med en studie- och yrkesvägledare var inför valet till gymnasiet tanken var att söka naturprogrammet men samtalet gav henne andra tankar: “syvaren sa väl bara typ nej du har för mycket ADHD det kommer du aldrig klara.” Felicia berättade vidare om hennes erfarenhet av karriärvägledning:
I och med att jag bara träffat en syv en gång i hela mitt liv ehh så visste jag ju inte riktigt om jag behövde det. För jag visste inte vad det skulle ge för att enda erfarenheten jag hade var ju att gå inte natur. Men absolut tror jag att det hade varit väldigt nyttigt för mig att träffa någon som bara, som ställer dom frågorna som vi lär oss att ska ställa liksom, så att jag på något sätt fick någon att reflektera och prata med som ändå visste och inte bara typ förälder eller lärare. (Felicia)
Gustav nämnde att han inte vet vad som kan erbjudas och berättade att hans erfarenhet av karriärvägledning inför valet till gymnasiet var ett samtal och upplevde i samtalet att det mest var fokus på vad hans intresse var då. På gymnasiet vet han inte om det fanns en studie- och yrkesvägledare på skolan. Gustav har erfarenhet av samtal med studie- och yrkesvägledare som han vid ett tillfälle besökte när han hade tanken på att studera ett program i historia: “men det den studievägledaren sa till mig var att jag kunde plugga en termin historia och det jag fatta inte hur det skulle leda till någonting.”
5.4 Sammanfattning av resultat
I studenternas karriärberättelser var det främst tre behov av karriärvägledning som blev synliga. För det första framkom behov av att utveckla ett intresse och kunna se kopplingar mellan intresset och olika yrken. För det andra blev det synligt i karriärberättelserna att studenterna behöver få skapa egna erfarenheter inom såväl studier som yrken. För det tredje kunde bekräftelse från omgivningen och att känna sig bra på något vara en vägvisare till vilka yrken studenterna kunde tänka sig.
Studenterna själva lyfte främst behov av information och efterfrågade information om alternativa vägar efter gymnasiet. Det är endast två av informanterna som efterfrågade någon att diskutera idéer med. Studenternas insikter och kunskaper om karriärvägledning var relativt få. Trots att samtliga studenter hade erfarenhet av karriärvägledning var det få av studenterna som visste vilket stöd de kunde få.
6 Analys
Genom det empiriska materialet synliggörs dels behov av karriärvägledning som informanterna inte nödvändigtvis själva uttrycker att de hade. Dels behov som studenterna själv uttrycker att de haft. Avslutningsvis analyseras hur studenternas kunskap om karriärvägledning kan ha påverkat deras efterfrågan av behov och stöd. Analysen presenteras under de tre följande rubrikerna.
6.1 Behov som blir synliga i karriärberättelserna
I informanternas karriärberättelser synliggörs behov av karriärvägledning som informanterna inte nödvändigtvis själva uttrycker att de har. CIP framför att individen behöver ha förståelse för den egna reaktionen i olika händelser (Peterson et al. 2002, 313;321). Patton och Mcmahon (2014, 245–247) framför att individens förmågor, intressen, personlighet, kompetenser, färdigheter, självuppfattning, fysisk förmåga och yrkeskännedom påverkar vilka beslut som tas. Det blev tydligt att självkännedom hade en avgörande roll för informanternas karriärval. Gustav hade ett intresse för historia och valde därför att studera historia. Felicia gillade att åka bil och tänkte därför att transportyrket skulle passa henne. Elin hade ett intresse för naturmedicin och valde därför till sist att studera till apotekare. Intresset kan vara en tydlig vägvisare för vad en person väljer att studera. Att ha ett intresse och se tydliga kopplingar mellan intresset och yrket kan därför vara ett nödvändigt behov som studenterna har.
Utöver intressen är en av informanternas val även baserade på deras värderingar . Patton och McMahon nämner värderingar som en faktor som påverkar karriärvalet (Patton och Mcmahon 2014, 245–247). Det är endast i Elins karriärberättelse som val på grund av värderingar blev synligt. Elin ville ha ett arbete med bra lön och genom att ta reda på information om olika medellöner hittade Elin ett yrke som passade hennes förväntningar. Att ha kännedom om egna värderingar blev därför ett behov som en av studenterna hade.
Trots att självkännedom har en betydande roll för karriärbeslut är även yrkeskännedom viktigt i karriärvalsprocessen. Precis som i studien av Dresch och Lovén (2010, 47) framförs information som viktigt och även i vår studie framkommer samma. Samtliga av informanterna i vår studie efterfrågade information om vägar inför framtida karriärval. I tidigare forskning av Dresch och Lovén (2010, 47) framförs internet som mindre avgörande inför gymnasieval, dock framkommer internet som en viktig informationskälla i vår studie. Exempelvis hittade Bea utbildningen hon studerar via internet och Elin sökte medellöner för olika yrken. Dreschs och Lovéns (2010) studie är dock gjord för tio år sedan och behandlar gymnasievalet. Användningen av internet har ökat under tio år vilket kan vara en förklaring till skillnaden i behovet av internet.
CIP-teorin framför att yrkeskännedom är en viktig faktor för att hantera karriärbeslut (Peterson et al. 2002, 320–322). Även Patton och Mcmahon (2014, 245–247) nämner yrkeskännedom som en faktor som påverkar karriärval. Flera av informanternas karriärval var baserade på deras yrkes- och studieerfarenheter samt uppfattningar om olika yrken. Bea fick tidigt vara ett samtalsstöd för andra vilket hon upplevde påfrestande. Trots att Felicia tyckte om att köra bil insåg hon under sin tid på fordonsprogrammet att yrket skulle bidra till en livsstil som inte passade för henne. Genom verksamhetsförlagd utbildning förstod Disa att yrket är bredare än hon tidigare trott. Insikten om bredden gjorde att Disa fått upp ögonen för andra möjliga yrkesområden. Gustav fick genom sina studier i historia insikt i historieämnets bredd. Att ha kunskap om olika yrken för att kunna fatta ett karriärbeslut framgår både i CIP (Peterson et al. 2002) och STF (Patton och Mcmahon 2014). Genom informanternas karriärberättelser blev det tydligt att studenterna inte bara behöver kunskap om yrken. Studenterna behövde även fysiska erfarenheter av yrket eller studierna för att kunna skapa en adekvat uppfattning om huruvida yrket och studierna passade dem själva.
Att känna sig bra på något och få det bekräftat av andra blev ett tydligt behov hos studenterna. En fransklärare fick Bea att känna sig duktig i språk och ett intresse för att studera humanistiskt utvecklades. Disas lärare bekräftade hennes känsla av att vara duktig i skolan, vilket bidrog till att Disa sökte sig till studier på universitet. Felicia som nästintill på egen hand studerade in högskolebehörighet fick ökat självförtroende vilket medförde vidare
studier. Enligt CIP-teorin handlar en del av självkännedom att minnena av olika händelser ökar individens förståelse för hur den kommer agera i kommande händelser (Peterson et al. 2002, 321). Genom bekräftelse av andra vad man är bra på styrker den känslan av att vara bra även i framtiden. I Dreschs och Lovéns (2010, 47) studie framkommer att eleverna ser betydelsen av att få diskutera egna styrkor och svagheter. Trots att informanterna i denna studie tagit karriärbeslut utifrån känslan av att vara bra på något, är de ingen av informanterna som framfört behovet av att diskutera starka och svaga sidor med någon. Att få sina starka sidor bekräftade av någon annan kan ses som ett behov av karriärvägledning eller en vägvisare som studenterna haft inför deras val.
6.2 Stöd som studenter önskat
Under intervjuerna upplevde vi att informanterna hade svårt att svara på vilket stöd och vilka insatser som de hade behov av för att ta sig vidare i studier eller yrken . I CIP- teorin (Peterson et al. 2002) lyfts två kunskapsområden som viktiga komponenter i ett karriärbeslut. Det två kunskapsområdena är: självkännedom och yrkeskännedom (Peterson et al. 2002). Patton och Mcmahon (2014, 245–247) menar att det är viktigt för individen att ha koll på egna förmågor, intressen, personlighet, kompetenser, färdigheter, självuppfattning, fysisk förmåga och yrkeskännedom. Det var endast Bea som själv framförde önskan att diskutera frågor som handlade om henne och vem hon är. Däremot framförde majoriteten av informanterna att det önskat mer yrkeskännedom. Enligt CIP-teorin handlar yrkeskännedom om kunskap och tolkning av olika yrken (Peterson et al. 2002, 320–322). Elin framförde att hon ville ha information om flera olika yrken för att få valalternativ och Gustav ville ha förslag på kurser som lämpar sig till en kandidatutbildning. Clara önskade studiebesök för att få insikt i vad hon ville göra.
Ett steg i belutsprocessen är enligt CIP-Teorin Synthesis. Det är viktigt att individen kan kartlägga ett brett utbud av valalternativ (Peterson et al. 2002, 325). För att kunna se flera valalternativ krävs en bred yrkeskännedom. Att på gymnasiet få information som inte enbart handlade om studier på universitetsnivå är en önskan hos studenterna. Gustav
önskade att han fått tydligare information om hur man kan bygga sin egen kandidatexamen. Disa ville att hon och sina klasskamrater fått mer information om yrkeshögskolor. Elin hade behov av mer information om alternativa vägar. Information om alternativa vägar kan göra att informanterna ser fler valalternativ och hanterar Synthesis bättre (Peterson et al. 2002, 325).
Både Bea och Felicia framförde önskan att ha någon att diskutera valalternativ med. Beas önskemål var någon att diskutera med och Felicia önskade stöd vid val. CIP-teorin förklarar beslutsprocessen i ett kretslopp som de valt att kalla CASVE. I beslutsprocessen hanterar individen frågor i att förstå sig själv, kartlägga valalternativ samt välja det alternativ som passar dem bäst (Peterson et al. 2002, 323–328). Genom att få diskutera ovanstående frågor tillsammans med någon som vet vilka frågor den ska ställa hoppdes Felicia att få stöd i karriärval.
6.3 Kunskapens betydelse för efterfrågan
Insikterna om karriärvägledning varierar och få vet vad som erbjuds vilket påverkar studenternas förväntningar. Det var endast Clara som sa att hon vet att man kan få enskilda samtal, däremot har flera av informanterna haft ett eller flera samtal med en studie- och yrkesvägledare. Sammantaget hade informanterna olika erfarenheter av karriärvägledning. Elins erfarenhet var att hon fick hjälp med studieplan och administrativa tjänster, men berättade om sin valångest som hon inte sökte karriärvägledning för. Elins historia leder in på att vara redo att välja vilket utifrån CIP är ett steg att öka eller minska valalternativ (Petersson et.al 2002, 324). Elin har på egen hand hanterat beslutsprocessen, synthesis och därmed kartlagt utbud och lösningar (Petersson et.al 2002, 325). Clara har likt Elin på egen hand sorterat sina alternativ och mestadels enligt henne genom att vägleda sig själv. Clara har inte sökt karriärvägledning utan reflekterat på egen hand, även om hon visste att man kan få enskilda samtal. Detta kan liknas vid metareflektion som finns i CIP, self tolk (Petersson et.al 2002, 327). En anledning till att Clara och några andra av informanterna
inte sökt karriärvägledning kan vara för att man tror på sin förmåga att ta beslut (Petersson et.al 2002, 327).
Disa sökte sig till studie- och yrkesvägledare för att diskutera olika skolor att söka eftersom hon ville studera. Vid besöket fick Disa ökad utsikt eftersom det under samtalet diskuterades alternativ. Disa sökte karriärvägledning till skillnad från Clara och Elin. Möjligtvis kan Disa haft större behov av att söka karriärvägledning om hon inte trodde på sin egna förmåga, self talk, inför hennes val (Peterson et al. 2002, 327). Disa sökte framförallt karriärvägledning för att öka sina valalternativ och kartlägga ett brett utbud av valalternativ (Peterson et al. 2002, 325). Trots att Disa haft samtal med studie- och yrkesvägledare önskar hon insikt i studie- och yrkesvägledarens roll . Gustav vet inte vad han kunde få och framförde inte mer än det. En annan syn fanns hos Felicia som hade önskat mer insikt i vad som kunde erbjudas och därmed veta behov. Denna insikt är hon ensam om att framföra. Å andra sidan studerar hon nu till studie- och yrkesvägledare och kan ha fått denna insikt.
Bea var en tid på Arbetsförmedlingen där hon fick mer insikt utifrån de insatserna som hon fick där. Möjligen kan Bea fått en annan insikt genom insatserna och skulle kunna tolkas genom en glipa mellan den då nuvarande situation och önskat läge, vilket medförde ett val (Petersson et.al 2002, 324). Efter sin tid på Arbetsförmedlingen gick hon vidare till studier.
Flera av informanterna behöver enligt dem själva mer kunskap om yrken och det är i stort sett en gemensam insikt om ett behov de har haft samt veta vad som kan erbjudas. Informanterna nämner en ganska snäv uppfattning, dels av vad karriärvägledning är, dels om vad de kan förväntas få för hjälp. Flera önskade information om alternativa vägar, vilket kan underlätta kartläggning av sin situation och olika alternativ som kan hänvisas till Synthesis (Peterson et.al 2002, 325).
SFT (2014) framför olika influenser som påverkar karriär i en cirkel. De influenser som påverkar den enskilda individen är bland annat: självuppfattning, personlighet och kunskap i arbetsliv (Patton och Mcmahon 2014, 247). Nästan ingen framförde att karriärvägledning kan fås i syfte för ökad självkännedom och just självkännedom beskrivs i både CIP (2002)
och STF (2014). Efterfrågan från flera är mer kunskap i yrken och antagligen även att flera har haft svårt att välja. Kunskap samt information om yrken och vägar efterfrågas, men vet de att de kan få hjälp med självkännedom ? Flera hade svårt att välja och en fundering är om enbart information om alternativa vägar hade hjälpt att välja ?Enligt CIP är yrkeskännedom något som underlättar förmågan att ta beslut (2002, 322–323).
6.4 Sammanfattning av analys
Vilka behov av karriärvägledning blev synliga i studenternas karriärberättelser? Tydligt blev att studenterna hade behov av dels utveckling av intressen, dels få syn på sina värderingar samt se samband mellan intressen , värderingar och olika yrken. Däremot räcker det inte att studenterna kan se samband mellan intressen, värderingar och yrken. Studenterna behövde dessutom få utveckla egna yrkes- och studieerfarenheter. Därtill var ett behov att studenterna behövde någon som bekräftade deras tankar om vad de kände sig bra på.
Studenternas önskemål om stöd i karriärvalsprocessen var mestadels individuella även om en del mönster fanns. Stöd i att ta beslut var något som en del studenter önskat få. Medan andra studenter till största del önskat få information om studier och yrken samt förslag på vad som lämpar sig bäst. För att sedan kunna ta beslut på egen hand. Flertalet av informanterna önskade tydligare information om andra alternativ än information om vidare studier på universitetsnivå.
Hur påverkade studenternas insikter om karriärvägledning deras förväntningar på vad som kunde efterfrågas? Förväntningar och insikter om vad som kan erbjudas är för många oklart. Sammantaget finns det två anledningar. För det första har få kunskap om vad en studie- och yrkesvägledare gör. För det andra saknas insikt i vad som kan erbjudas. Ett behov av att veta mer om karriärvägledning är därför en insikt som flera har, även om alla inte uttrycker det själva som ett behov.
