Vilka behov av karriärvägledning blev synliga i studenternas karriärberättelser? Tydligt blev att studenterna hade behov av dels utveckling av intressen, dels få syn på sina värderingar samt se samband mellan intressen , värderingar och olika yrken. Däremot räcker det inte att studenterna kan se samband mellan intressen, värderingar och yrken. Studenterna behövde dessutom få utveckla egna yrkes- och studieerfarenheter. Därtill var ett behov att studenterna behövde någon som bekräftade deras tankar om vad de kände sig bra på.
Studenternas önskemål om stöd i karriärvalsprocessen var mestadels individuella även om en del mönster fanns. Stöd i att ta beslut var något som en del studenter önskat få. Medan andra studenter till största del önskat få information om studier och yrken samt förslag på vad som lämpar sig bäst. För att sedan kunna ta beslut på egen hand. Flertalet av informanterna önskade tydligare information om andra alternativ än information om vidare studier på universitetsnivå.
Hur påverkade studenternas insikter om karriärvägledning deras förväntningar på vad som kunde efterfrågas? Förväntningar och insikter om vad som kan erbjudas är för många oklart. Sammantaget finns det två anledningar. För det första har få kunskap om vad en studie- och yrkesvägledare gör. För det andra saknas insikt i vad som kan erbjudas. Ett behov av att veta mer om karriärvägledning är därför en insikt som flera har, även om alla inte uttrycker det själva som ett behov.
7 Diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. För att besvara syftet har studien utgått från följande frågeställningar:Vilka behov av karriärvägledning blev synliga i studenternas karriärberättelser?Vilket stöd önskade studenterna att de hade fått vid karriärval?
7.1 Resultatdiskussion
Ett behov av karriärvägledning som blev synligt i karriärberättelserna var behovet av att få egna erfarenheter av studier och yrken. I tidigare forskningen synliggjordes att undersökningsenheter i internationella studier i större utsträckning efterfrågar stöd i arbetsplacering (Crockett, Stephanie A.; Hays, Danica G. 2011). Även i Ming-Ying Yang och Manlai You (2010) framgår studenternas önskan om stöd vid inträde på arbetsmarknaden. Trots att flera av informanterna tog karriärbeslut till följd av yrkeserfarenheter, var det bara Clara som efterfrågade studiebesök för att få en uppfattning om vad hon ville göra. I CIP (2002) och STF (2014) framgår att yrkeskännedom är viktigt men hur och var individen ska få kunskapen framgår inte tydligt. Sammantaget framförs att yrkeskännedom behövs, men det framgår inte lika tydligt hur det skapas. I vår studie blev det tydligt att individer behöver få erfarenheter av ett yrke eller ett studieområde för att kunna få en tydlig bild av yrket och hur väl det passar en själv.
De behov som informanterna själva uppgav att de har är få. Till stor del handlade det om yrkeskännedom, få information om studier, yrken och hur man tar sig dit. Även i de studier som presenterats i tidigare forskning efterfrågas yrkeskännedom av individer. Även i vår studie synliggörs studenternas behov av information om yrken. I studenternas
karriärberättelser synliggörs dock att information om yrken inte alltid är tillräckligt. Utöver information om yrken har studenterna i denna studie även behov av egna erfarenheter i yrket för att kunna göra ett välgrundat val. Flera informanter har genom erfarenhet av yrken fått bättre förståelse för hur yrket passar dem. I allmänna råd om karriärvägledning framgår att eleverna ska bli medvetna om olika valalternativ men inte att de ska få erfarenheter av olika valalternativen (Skolverket 2013, 12–13).
Ett behov som informanterna framför var information om alternativa vägar efter gymnasiet. I läroplanen för gymnasiet framgår att eleverna ska få kännedom om fortsatt utbildning samt utvecklade kontakter med universitet och högskolor (Skolverket 2018, 15). Samtidigt framgår att eleverna inte ska begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. De informanterna i Lidströms (2010, 106–107) studie som valde att fortsätta studera tenderar att välja vidareutbildningar inom samma område som de studerat på gymnasiet. Några av våra informanter upplevde att karriärvägledningen på gymnasiet formades av det gymnasieprogram som de studerade. Disa som studerat samhällsprogrammet fick endast information om vidareutbildningar på universitet och högskolor. Clara som gick omvårdnadsprogrammet fick mest information om utbildningar till sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. I Skolverket (2018, 15–16) framförs att elever inte ska begränsas av social eller kulturell bakgrund ändå upplevs studenterna begränsas av studieval de redan gjort.
Betydelsen av att samtala med någon inför karriärval framförs av Lovén (2000, 118) och Jibril Arfasa (2018, 89). I vår undersökning var det enbart Bea och Felicia som framförde behovet av att diskutera idéer och tankar. En tanke är om det kan vara för att Bea och Felicia studerar till studie- och yrkesvägledare och har insikt i vad karriärvägledning är samt vad som kan erbjudas.
Vid intervjuerna hade informanterna svårt att uttrycka behov av karriärvägledning, en fundering är om det kan beror på brist på kännedom angående vad som kan erbjudas. I tidigare forskning nämns flertal behov som inte nämns av våra informanter. Exempelvis behovet av stöd i beslutstagande i Jibril Arfasas (2018, 89) studie. I CIP framförs hur ett beslut tas och processen kallas CASVE (Peterson et al. 2002, 323–326). Trots att flera av
informanterna haft svårt att ta beslut på egen hand har de inte sökt karriärvägledning i det syftet. Tidigare forskning som undersökt elevers behov har mestadels utgått från enkäter, en del har genomförts med intervjuer. Sammantaget av tidigare resultat framkommer fler behov vid enkätundersökningar jämfört med intervjuer, vilket även framkommer i vår studie. En slutsats blir att individer enklare kan uttrycka behov vid enkäter.
7.1.1 Sammanfattning av resultatdiskussion
Det framkommer att informanternas behov av karriärvägledning i första hand är väldigt individuella. De mönster som fanns hos informanterna handlade främst om att få information om alternativa vägar samt få hjälp i beslutsfattande och sortera alternativ. Att få egna erfarenheter av olika studier och yrken var också ett behov. Informanternas snäva uppfattning av karriärvägledning blir en begränsning för den karriärvägledning de väljer att söka. Riktlinjerna för karriärvägledningen som står i allmänna råd (Skolverket 2013) möter till viss del de behov som studenterna själva ansett sig ha.