Bemannad 21 april kl 9.30-10

Är matematik i förskolan bara ett innehåll eller kan barnen även arbeta med de matematiska förmågorna?

Att använda Bishops sex matematiska aktiviteter för att betrakta förskolans matematik har i tidigare studier visat sig vara fruktbart (Johansson et al, 2012 & Utbildningsdepartementet, 2012). Dessa sex matematiska aktiviteter kan man dela in i två kategorier. En del som handlar om ett matematiskt innehåll; räkna, mäta, lokalisera och designa, och en del som handlar om de matematiska processerna; förklara och leka. I vårt arbete med förskollärare har vi uppmärksammat att det kan vara problematiskt för dem att få syn på den matematiska aktiviteten leka, om det saknas ett tydligt matematiskt innehåll (Johansson, 2015). Samma mönster kan urskiljas när det gäller den matematiska aktiviteten förklara. Att hitta situationer där barnen utmanas i aktiviteterna leka och förklara är relativt enkelt, men vid många tillfällen hamnar forskaren och förskollärare i diskussioner om det är en matematisk aktivitet eftersom det saknar ett uppenbart matematiskt innehåll. I detta paper diskuterar vi, utifrån förskolans matematik, om det är möjligt att prata om matematiska processer eller förmågor utan ett uppenbart matematiskt innehåll, och om detta kan bidrar till att barnen utvecklar sina matematiska förmågor. Datamaterialet består av grupp-diskussioner från två förskolor (n=9, n= 3) i norra Sverige. I diskussionerna deltog en av forskarna.

Maria L. Johansson, Luleå tekniska Universitet & Anna Wernberg, Malmö högskola

Det poetiska glappet – högstadieelevers uppfattningar om estetiska lärprocesser

Min posterpresentation handlar om högstadieelevers uppfattningar av begreppet estetiska lärprocesser. Min studie kan därmed sägas ha en tydlig koppling till årets tema, det vill säga ämnesdidaktiska broar, eftersom att ett ämnesöverskridande arbetssätt prövas i studien. Studien som ligger till grund för presentationen är en intervenerande klassrumsstudie där elever i en högstadieklass i årskurs 7 har fått arbeta med läsning av olika skönlitterära texter som de sedan har fått gestalta i olika estetiska uttryck som drama, musik och film. I undersökningen har jag intervjuat eleverna både före, under och efter interventionen. Detta i syfte att beskriva mötet mellan estetiska uttrycksformer och ämnesinnehåll från annat ämne, men framförallt för att beskriva elevernas upplevelser av de olika estetiska uttryckssätten. I insamlingen har jag använt mig av metoder som fokusgruppsintervjuer, film- och ljudinspelningar, film- och bildelicitering, men också eget skissande. Detta för att på olika sätt få syn på elevernas uppfattningar och deltagande i gestaltningsarbetet. Eftersom datainsamlingen nyligen har avslutats finns ännu ingen färdig fenomenografisk analys av materialet. Därför är min ambition att presentera min studie som ett så kallat work-in-progress. Min posterpresentation kommer därför koncentrera sig kring studiens design och upplägg, men också om hur analysarbetet har genomförts. Ett ytterst preliminärt resultat visar att flera elever lyfter fram att de estetiska lärprocesserna har bidragit till att träna dem i färdigheter som att samarbeta, sammanfatta texter, men också att de genom interventionen har fått möjligheter att visa sina förståelser på flera sätt. Studien skall se som ett bidrag till den

undervisningsutvecklande forskningen.

Torben Freytag, lärare i bild och svenska på en grundskola i Stockholm och licentiand Stockholms universitet Kooperativt lärande1

Inom temat ”Ämnesdidaktiska broar” vill vi presentera kooperativt lärande (KL)) som ett

ämnesöverskridande arbetssätt som öppnar upp för möjliga brobyggen mellan ämne och didaktik och som kan leda till utveckling och förändring. KL är en benämning på en strukturerad form av

samarbetsinlärning som kan vara ett stöd för läraren att organisera en elevaktiv, inkluderande och dialogiskt undervisning. Strukturerna är i sig själv innehållslösa och kan därför användas med skiftande innehåll och i alla ämnen. KL tar sin ansats från flera kända filosofer och socialpsykologer såsom Dewey, Vygotskij, Levin och Deutch. Omfattande systematisk forskning som påvisar

sambandet mellan ökat kunskapsutbyte och användande av kooperativa lärande strukturer bedrivs av bröderna Johnson, Slavin, Kagan, Cohen, Davidson och Sharan. KL representerar ett pedagogiskt tänkande, där grunden ligger i deltagarnas delaktighet. Den engagerar hela gruppen, uppdelade i mindre grupper, i en aktiv lärprocess samtidigt som övriga färdigheter tränas, däribland

kommunikation, problemlösning, processande av information och resonerande. Vid vår

paperpresentation kommer utvecklingsarbeten och beskrivningar av ämnesdidaktiskt praktik inom lärarutbildning, fortbildning av lärare samt grundskolan att belysas och presenteras. Vidare lyfts strategier för implementeringsprocessen och de sex grundprinciper som kooperativt lärande bygger på, där är den viktigaste principen Positivt ömsesidigt beroende innebär att teammedlemmarna genom beroendet av varandra kan utveckla sitt lärande. Genom att samarbeta, lyssna, se olikheter och ge varandra uppmärksamhet kan attityder till olika ämnen förändras till det positiva och med hjälp av den inkluderande och dialogiska undervisningen kan mobbning motverkas. Vi önskar också att delta med en poster som knyter an till vårt paper och där kooperativt lärande förklaras med hjälp av ett

venndiagram och en skriftlig presentation av de sex grundprinciperna samt en fotostrip från en workshop från ämnesdidaktisk praktik.

Lena Andersson, universitetsadjunkt vid Malmö högskola

Charlotte Christoffersen, grundskollärare 1-7 SV/SO, it-pedagog, Pedagogisk inspiration Malmö Anneke Moerkerken, specialpedagog, skolutveckling, Eslövs kommun

Möte mellan språkdidaktik och ämnesdidaktik. Språket som redskap i ämnesundervisningen2

Min presentation utgår från antagandet att elevers lärande i undervisningssammanhang står i relation till deras ämnesspråkliga repertoar. Med detta menas att deras förmåga att våga, vilja och kunna använda verbalspråkliga redskap som samtalande och skrivande i en ämneskontext utgör en nödvändig förutsättning för dem att utveckla kunskaper och förmågor i ämnet. Elevernas behov av språket som redskap, ämnesundervisningens karaktär som språklig och kommunikativ verksamhet och förhållandet att lärarens skicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång (William 2013, kap. 1) får till följd att lärare oavsett ämne måste utvidga sin ämnesdidaktiska repertoar till att omfatta även språkdidaktiska redskap. Skickligheten knyts här till kompetens att skapa förutsättningar för kvalitet i de språkliga aktiviteterna som ingår i ämnesundervisningen. Med empiriska exempel från min avhandling Beskriv med ord (2014) presenterar jag därför två språkliga aktiviteter som kan ses som grundläggande i en ämnesdidaktisk repertoar: att utforma, stötta och följa upp 1) utforskande ämnessamtal i mindre elevgrupper och 2) elevernas textskrivande i ämnet. För att visa hur lärare kan operationalisera språkdidaktisk teori knyter jag an till den designprocess som beskrivs i avhandlingen: två fysiklärare i samverkan med mig som språkdidaktiker utformade och prövade språk- och

kunskapsutvecklande aktiviteter i sin egen fysikundervisning. Designprocessen ger alltså viss insyn i relationen mellan teori och praktik och hur lärare kan pendla mellan dessa i utformningen av sin undervisning. Processen kan dessutom ses som ett exempel på kollegialt lärande som bygger broar mellan olika ämnen och mellan lärare med olika kompetenser.

Maria Kouns, Malmö högskola

Globala utmaningar i en nordisk kontext – utveckling av studentcentrerad didaktik i SPICA- nätverket

Grundpelare i SPICA-nätverket (finansieras av Nordiska ministerrådet och består av lärosäten från Sverige, Norge, Island, Grönland, Danmark, Färöarna och Finland) är didaktiskt utvecklingsarbete och genomförande av en kurs (5 ECTS) för lärarstudenter från de nordiska länderna. Kursens innehåll fokuserar på nordiska lösningar på lokala, regionala och globala intressekonflikter och utmaningar. Kursens målsättning är att utveckla och stärka lärarstudenternas didaktiska kompetens i professionellt arbete med handlingskompetens och aktivt medborgarskap i skolan, utifrån lokala utmaningar och i samverkan med det omgivande samhället. Kursen planeras utifrån studentcentrerat arbetssätt och består av tre delar:

* En virtuell del med flipped classroom och studentledda seminarier på nätet,       

* En intensiv kursvecka med placed-based och challenge-based eduction i ett av länderna, samt * Efterarbete i form av en individuell reflekterande text.

I mars 2016 träffas drygt 20 studenter och 10 lärarutbildare på Island. Inför kursstart i februari spelar nätverkets lärare in korta filmer som behandlar för kursen relevanta begrepp och arbetssätt, samt kopplar till utmaningar och möjligheter i en isländsk kontext. Filmerna som ger såväl teoretiska som tematiska perspektiv ses av kursdeltagarna och diskuteras i grupper om 4-5 studenter från lika många lärosäten. I de nätbaserade diskussionerna arbetar studentgrupperna sig fram till en utmaning som de vill arbeta med under intensivveckan. Temat för gruppens arbete, den utmaningen gruppen väljer, ska vara kopplad till kursens målsättning och ska sättas i förhållande till skolans undervisning.

Kerstin Sonesson & Agneta Rehn, Malmö högskola

Transdisciplinär transeuropeisk transformering3

Ett didaktiskt modelleringsprojekt med fokus på ämnesövergripande arbete kring kontroversiella hållbarhetsfrågor inom ett internationellt utbyte

Denna studie undersöker ett didaktiskt modelleringsprojekt där fem europeiska högstadieskolor inom ett EU-finansierat Erasmus+-partnerskap skapar ämnesövergripande undervisningsarenor, dels lokalt i form av ämnesövergripande temadagar, dels inom ramen för internationella elevutbyten. Det

övergripande syftet med skolpartnerskapet är en förändrad undervisning som utvecklar elevers förmågor att värdera information, diskutera, argumentera och fatta politiska beslut kring tekniska innovationers konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Som medel för detta arbetar lärare och elever under en tvåårsperiod med olika kontroversiella hållbarhetsfrågor med naturvetenskapligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt innehåll och med socio-politiska och etiska aspekter i olika tema. Ett belyser frågeställningar som rör användning av robotar och tekniker för att skapa syntetiskt liv i ett framtidsscenario placerat på en imaginär planet kallad ”PromethEUs”. Inom ramen för ett

doktorandprojekt studeras och analyseras på vilka sätt denna didaktiska modell kan erbjuda lärarna redskap att utveckla och förändra sin undervisningspraktik. Hur tas elevuppgiften emot och hanteras av skolor med begränsad erfarenhet av denna typ av undervisning? Hur väljer de att använda och anpassa den i sin nationella kontext? Vilka ”motstånd” stöter de olika skolorna på i sin

implementeringsprocess och hur hittar de lösningar på dessa? Hur kan dialog och reflektion i samband med internationella utbyten bidra till transformation av lärarnas referensramar och deras perspektiv på sin undervisning? Dessa frågor undersöks genom fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer och analyseras preliminärt med hjälp av bland andra Engeström

Christian Rydberg, Malmö högskola

OM HISTORIEN

En dag i mars går jag ner till sjön och lyssnar.

Isen är lika blå som himlen. Den bryter upp under solen. Solen som också viskar i en mikrofon under istäcket. Det kluckar och jäser. Och någon tycks ruska ett lakan långt ute.

Alltihop liknar Historien: vårt NU. Vi är nedsänkta, vi lyssnar.

Konferenser som flygande öar så nära att störta… Sedan: en lång darrande bro av kompromisser. Där ska hela trafiken gå, under stjärnorna Under de oföddas bleka ansikten,

Utkastade i tomrummet, anonyma som risgryn.

Radikal och Reaktionär lever tillsammans som i ett olyckligt äktenskap,

formade av varann, beroende av varann. Men vi som är deras barn måste bryta oss loss. Varje problem ropar så sitt eget språk.

Gå som en spårhund där sanningen trampade!

Ute i terrängen inte långt från bebyggelse

Ligger sedan månader en kvarglömd tidning, full av händelser.

Den åldras genom nätter och dagar i regn och sol, På väg att bli en planta, ett kålhuvud, på väg att förenas med marken.

Liksom ett minne långsamt förvandlas till dig själv.