Bilder som berättar – En studie om bildämnets arbete med berättande bilder
Mitt paper presenterar resultat från en förstudie, genomförd inom ramen för ett pågående
avhandlingsarbete. Studien undersöker bildämnets arbete med berättande bilder. Med ett multimodalt socialsemiotisk perspektiv analyserar jag bildundervisning och tecknade serier gjorda av elever i års- kurs 8. Det empiriska materialet består av observationsanteckningar och elevproduktioner. I
kursplanen för Bild i årskurs 7 - 9 skrivs berättande bilder numera fram som ett centralt innehåll under rubriken ”bildframställning”. I tidigare kursplaner har arbetet med berättande bilder inte be-tonats som ett centralt innehåll eller kunskapskrav. Det är därför av vikt att studera hur detta implementeras i ämnet idag. Studiens syfte är att studera det mediespecifika berättande som bildämnet erbjuder elever och sam-tidigt kritiskt granska arbetet med berättande bilder som en social och kulturell praktik, där olika diskurser påverkar det berättande som ges utrymme i undervisningen. Avhandlingen studerar med andra ord vad som kännetecknar berättande i bildämnet och undersöker vilka berättelser eller be- rättarformer som inkluderas, antingen av läraren eller av eleverna, och varför. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer, klassrumsobservationer och analyser av dokument och elevarbeten. Bildämnet
saknar i dagsläget en studie som undersöker berättande bilder ur ett bilddidaktiskt perspektiv. Arbetet med berättande bilder väcker en rad ämnesdidaktiska frågor som berör ämnets syfte, centrala innehåll och didaktik. Exempelvis är vissa inslag i berättandet unika för bildämnet, medan andra är
medieneutrala och kan behandlas i andra skolämnen. Genom att diskutera ämnets syfte, gränser inom ämnet och anknytningar mot andra skolämnen kan avhandlingen fungera som en ”bro” mellan ämnets innehåll och dess didaktik.
Frida Marklund, Umeå universitet
Rörelse som metod – att provocera fram förändring som del av en gestaltande arbetsprocess
Som bildkonstnärer använder vi ibland ”knep” for att provocera fram rörelse i pågående
arbetsprocesser och på sa satt komma vidare i processen. Vi bestämde oss for att använda denna var erfarenhet av rörelse som en slags metod i var undervisning av bildlärarstudenter. Samtidigt ville vi studera studenternas arbetsprocesser, och lyfta mer komplexa kvaliteter i gestaltande arbetsprocesser som ofta far sta till-baka till forman for enklare uppgifter som ar lättare att bedöma. Ett satt att provocera fram en rörelse ar att byta medium, och vi planerade ett 3 1⁄2 veckors kursmoment som innefattade arbete med en tredimensionell form genom tre olika medier. Studenterna byggde först en form i wellpapp, därefter skissade de formen i valfritt material. Sist arbetade de med formen i 3-D programmet Minecraft. Studenterna arbetade självständigt varvat med litteraturseminarier,
gruppdiskussioner samt loggboksskrivande. Pa sa satt gavs studenterna möjlighet att lära kanna, och eventuellt konfronteras med, sina egna gestaltande och lärande processer. Studien inspireras av en fenomenografisk kunskapssyn dar rörelse som metod kan förstas som ett medvetet skapande av variationer i satt att erfara ett fenomen. Studenternas loggböcker, inklusive en dokumenterande bildportfolio, utgör materialet for var studie. Totalt omfattar studien 38 studenter. Materialet analyserades med hjälp av kontextuell analys. Resultatet visar att medieskiftena kan fungera som provokatörer av en gestaltande arbetsprocess. Studenternas arbetsprocess förändras oftast, men inte alltid, med byte av medium. Vi ser också att flera studenter på eget initiativ provocerar sin
arbetsprocess inom ett medium. Mediespecifika kvaliteter syns genomgående, vilket ar något vi specifikt avser att diskutera
Ann-Mari Edström & Bjørn Wangen, Malmö högskola Digitalt skapande i Bild och Media
Under hösten 2014 genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor med estetiska program som har inriktningar mot estetik och media och mot bild och formgivning. Utifrån fallstudier från främst kursen ”digitalt skapande” sammanställdes materialet. Intervjuer genomfördes med två respektive tre lärare vid de båda gymnasieskolorna, som undervisade på såväl estetik och media som på bild och form. Vidare genomfördes intervjuer i fokusgrupper med ett antal elevgrupper om 2-4 elever från respektive program i samband med visningar av pågående och slutförda arbeten. Med digitala produktioner avsågs även verk där digitala inslag i processen förekommer, även om de endast omfattar en del av processen. Vi ville studera elevernas och lärarens genreval, bildbudskap mm., i specifika bilder, samt även göra jämförelser mellan digital och manuell bildproduktion. Bild och formelevernas bildintresse, liksom estetik och medieelevernas medieintresse, har oftast vuxit ur ett fritidsintresse för bild eller medier, inte främst ur grundskolans bildundervisning. Det visar för medieelevernas del å ena sidan att medier fortfarande inte är så vanliga i grundskolans bildundervisning och å andra sidan att
medieinriktningen är vald utifrån ett eget intresse, vilket kan ses som en viktig grund för motivationen. Några elever i bild och form nämner att bild för dem har blivit en viktig del av identiteten. De
upplevde att natur- och sam-hällsprogrammen inte sammanföll med deras identitet. De formulerade upplevelsen som att ”det här är inte jag”. Det finns dock bild och formelever som menar att
bildundervisningen i skolan väckt intresset. Även familjens inflytande har betydelse i några fall. Grundskolans lä-rare bör kanske mer beakta de elever som är speciellt intresserade av bild, form och medier. Digital bild förekommer relativt sparsamt i bild och formkurserna, där den snarast adderas till i huvudsak traditionella metoder för bildframställning, teckning och målning. De lärare som
undervisar på bild och form behärskar inte digital bild. Därför anlitas lärare med specifik digital kompetens. Adderingen sker genom mindre portioner av inbrytningar i de stora bild och formkurserna,
samt t.ex. i kurser som foto mm. Det konstnärliga står för de elever som arbetar med ritplattan inte i motsats till det digitala, utan sammanfaller snarare. Några av dessa elever ansluter sig till fritt skapandetanken, men placerar den i ett nytt sammanhang. De för över den till de digitala medierna, som de anser möjliggör frihet. Eleverna på bild och form ibland ser på bildarbetet som
identitetsskapande och menar om ett par andra gymnasieprogram att ”det här är inte jag”. Det innebär att de kopplar bildarbetet till ett fokus på sändarorientering i den kommunikativa processen, som ett uttryck för personligheten; att ”få ut det” i bild, som en av eleverna säger. Därmed betonas
livsvärldsargumentet för bild. Eleverna på estetik och media fokuserar i sina utsagor däremot ibland på ett mer socialt perspektiv i kreativiteten och också på en mottagarorientering.
Hans Örtegren, Umeå universitet
Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i skolämnet bild
Sverige har under de senaste åren fått ett stort antal nya elever i sina skolor med erfarenheter och skolkunskaper från andra länder och kulturer. På uppdrag av Skolverket har ett stort antal
kartläggningsunderlag tagits fram i olika ämnen för att hjälpa kommuner, skolor och lärare med att både kartlägga de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och planera dessa elevers fortsatta studier. Detta material är indelat i olika steg från mer allmänna riktlinjer kring vad man behöver tänka på vid en kartläggning och till mer specifika handledningar i olika ämnen. På bildlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ett kartläggningsmaterial tagits fram i bildämnet i samarbete med bildlärare på grundskolor och gymnasier i olika städer. Vid presentationen ges en inblick i arbetet med
framtagandet av kartläggningsmaterialet i bild (som är beräknat att publiceras under 2016), samarbetet med de olika lärarna och själva materialets utformning och ställningstaganden under arbetets gång. Materialet består av både en lärarhandledning och ett bildmaterial som visas exempel på under presentationen. Syftet med materialet är att erbjuda kartläggningsaktiviteter i olika slags
skolsammanhang för att passa elever i olika åldrar, från olika kulturer och miljöer. Materialet är tänkt att kunna användas av bildlärare, klasslärare och i samarbete med modersmålslärare och
språkhandledare. Lärarna på skolorna i landet har i arbetet utgjort experterna gällande att möta
nyanlända elever medan bildlärarutbildarnas roll varit att tillföra ämnesdidaktisk kunskap till projektet kring forskning, dels specifik för bildens ämnesområde, dels forskning kring hur kartläggning och undervisning kan anpassas till enskilda elever med vitt skilda förutsättningar och erfarenheter.
Tarja Karlsson Häikiö, Göteborgs universitet