ESV:s budgetprognoser utgår ifrån gällande regler och regeringens propositioner, eftersom prognoserna ska fungera som beslutsunderlag för finanspolitiken. Beräk
ningarna utgår också från KI:s senaste makroekonomiska prognos. I denna prog
nos används KI:s rapport Konjunkturläget Januari 2008. KI:s prognos innefattar en bedömning av framtida förändringar av finanspolitiken, vilket inte är förenligt med ESV:s prognosprinciper. KI har därför försett ESV med makroekonomiska förutsättningar som baseras på gällande regler. Den 5 mars 2008 slutförde ESV sina beräkningar. Månadsutfall för statsbudgeten till och med januari är medräk
nade.
Tillväxten i BNP 2008–2011 ligger över den genomsnittliga tillväxten sedan 1970talet. Den mest betydande drivkraften bakom detta är att konsumtion och investeringar ökar starkt i Sverige. Arbetslösheten fortsätter att minska i år för att därefter öka svagt. Inflationstakten ökar kraftigt i år samtidigt som både den långa och korta räntan ökar jämfört med 2007.
Tabell 10. Beräkningsförutsättningar 2007–2011
Utfall Prognos Diff. från BP 07:4 Diff från Bprop
Nivåer1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 Procentuell förändring
konsumtionsutgifter (lp) 1 374 3,4 4,8 6,6 5,6 5,6 5,4 0,4 0,4 -0,7 -0,4 0,5 Hushållens
SEK/EURO 9,25 9,25 9,36 9,22 9,13 9,08 0,10 0,21 0,12 0,13 0,08 0,1 0,4 0,3 0,2
SEK/USD 7,38 6,76 6,42 6,32 6,28 6,32 0,26 -0,08 -0,18 -0,22 -0,18 0,0 -0,1 -0,2 -0,4
Prisbasbelopp (tkr) 39,7 40,3 41,0 42,6 43,7 44,8 0,0 0,0 0,4 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0
Inkomstindex 121,7 125,6 131,2 139,1 146,2 153,0 0 -0,02 0,60 -0,87 -1,65 0,0 0,0 0,0 0,0
fp=fasta priser, lp=löpande priser
BP07:4=Budgetprognos 2007:4 (ESV:s föregående prognos).
Lönesummans utvecklingstakt 2007 har justerats på grund av utfall.
1Miljarder kronor, 2006
2Enligt ny AKU-definition från och med 2005.
3Regeringens prognos avser 6-månaders ränta.
Jämfört med beräkningsförutsättningarna i vår förra prognos bromsar tillväxt
takten in något. Den viktigaste anledningen är vikande varuexport som kan förklaras av bland annat minskad efterfrågan på svenska produkter utomlands.
Löner och antal sysselsatta väntas också växa i en långsammare takt än i den förra prognosen. Inflationen blir högre 2008 samtidigt som både den långa och korta räntan blir lägre under 2008–2011.
Aviserade beslut
ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så kon
kreta att effekterna på statsbudgeten går att beräkna.
I budgetpropositionen ingår schablonmässigt inkomster av försåld egendom
−
på 50 miljarder kronor per år under åren 2007–2010. ESV inväntar konkreta försäljningsbeslut innan något belopp tas med. År 2007 såldes aktier i Telia
Sonera för 18 miljarder kronor. I denna prognos har hänsyn endast tagits till inkomster på 2,1 miljarder kronor 2008 från försäljning av statens aktier i OMX.
Vissa av de förändringar inom sjukförsäkringssystemet som regeringen avi
−
serade i budgetpropositionen ingår inte i ESV:s beräkning. Förslag som inte har beaktats är införandet av en rehabiliteringsgaranti och en rehabiliterings
kedja samt att företagshälsovården utvecklas. Andra förslag är att det införs en tidsgräns för utbetalning av sjukpenning och riktlinjer för bedömning av arbetsförmågan. Dessutom ska personer utan tidsbegränsad sjukersättning få ökade möjligheter att pröva sin arbetsförmåga och möjlighet till hel arbetstid vid partiell ersättning.
EUkommissionen har behandlat regeringens förslag om sänkta socialavgifter
−
för vissa delar av tjänstesektorn. Kommissionen har ur statsstödssynpunkt en
dast godkänt de föreslagna åtgärderna för små och medelstora företag. ESV har i prognosen tagit hänsyn till regeringens promemoria avseende komp
letterande bestämmelser med anledning av kommissionens beslut. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter den 30 september 2008.
Alla kostnader i samband med trafikskador ska läggas över till trafikförsäk
−
ringen. Förslaget ska först utredas och en överföring av samtliga trafikskador till trafikförsäkringen antas kunna ske tidigast 2009. I prognosen har ingen hänsyn tagits till lägre utgifter för framtida trafikskador. Befintliga trafikska
dor och skador som uppkommer under utredningstiden bekostas av fordons
ägarna via en ny skatt på trafikförsäkringspremier som infördes den 1 juli 2007. Dessa intäkter är beaktade i prognosen.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen ytterligare två karensdagar i
−
arbetslöshetsförsäkringen från den 1 juli 2008. Att utöka antalet karensdagar från 5 till 7 bedöms kunna öka incitamenten för redan sysselsatta att undvika mellanliggande arbetslöshetsperioder i samband med att de byter arbete. Hel
årseffekten beräknas till 110 miljoner kronor. Regeringen kommer att lägga en proposition under våren. Hänsyn till detta har inte tagits i prognosen.
ESV har i prognosen tagit hänsyn till regeringens promemoria avseende
−
förslag till nya bestämmelser om skattereduktion för fastighetsavgift för per
manentbostäder. Rätt till begränsning av kommunal fastighetsavgift föreslås gälla fysiska personer som fyllt 65 år vid ingången av året före taxeringsåret eller som under året före taxeringsåret uppburit aktivitets och sjukersättning.
Reduktionen innebär att fastighetsavgiften begränsas till 4 procent av den avgiftsskyldiges inkomst. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 december 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.
Appendix
Appendix 1. Statsbudgetens utgifter m.m. 2007–2011, jämförelse med föregående prognos
Miljarder kronor
Utfall SB Prognos Diff. från BP 2007:4
Utgiftsområde 2007 2008 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
1 Rikets styrelse 10,6 10,9 10,6 11,6 11,3 11,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,1 11,4 11,7 12,1 12,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0
3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,2 9,4 9,4 9,5 9,8 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1
4 Rättsväsendet 30,6 31,4 31,7 32,6 33,6 34,0 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4
5 Internationell samverkan 1,6 1,7 1,6 1,7 1,7 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46,5 43,9 44,1 45,2 46,0 47,2 0,7 -1,0 -0,2 -0,2 -0,1
7 Internationellt bistånd 25,4 27,7 27,4 29,8 31,4 33,0 -0,5 0,0 0,2 0,1 0,0
8 Invandrare och flyktingar 5,3 6,1 5,7 5,5 5,5 5,5 0,2 0,2 -0,2 -0,1 0,0
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 50,8 50,0 53,2 55,0 56,9 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 118,0 117,8 117,9 119,7 121,3 -0,7 0,0 0,6 0,7 1,7
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,9 42,4 42,0 41,2 40,2 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61,6 66,7 66,2 68,3 70,5 72,8 0,0 -0,4 -0,2 -0,1 -0,2
13 Arbetsmarknad 58,0 61,8 57,0 59,7 61,0 62,9 0,4 -0,7 1,1 2,8 1,1
14 Arbetsliv 1,1 1,2 0,8 0,8 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Studiestöd 19,3 20,3 19,3 20,4 21,9 23,1 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1
16 Utbildning och universitetsforskning 42,2 46,4 45,1 48,2 49,6 50,9 -0,2 -0,3 0,0 0,0 -0,1
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,1 10,1 10,3 10,5 10,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5,8 1,8 2,2 2,0 1,5 1,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Regional utveckling 2,9 3,4 3,3 3,4 3,6 3,5 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,1
20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 4,5 4,7 4,8 4,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
21 Energi 2,2 2,8 2,3 2,2 1,9 1,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
22 Kommunikationer 44,3 35,8 36,6 36,7 36,5 37,3 -0,3 0,2 0,1 -0,5 -0,2
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 15,5 17,4 15,9 15,5 15,8 15,9 -0,5 -0,2 -0,6 -0,3 -0,1
24 Näringsliv 4,3 4,8 4,7 4,8 4,7 4,8 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
25 Allmänna bidrag till kommuner 73,0 64,5 64,8 64,7 64,8 64,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 40,8 41,5 35,5 35,5 33,8 3,7 0,7 -1,0 -0,7 1,9
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26,6 30,1 29,4 20,4 27,7 27,9 0,0 -0,5 0,9 0,3 0,3
Förändring av anslagsbehållningar 0,0 1,3
Summa utgiftsområden 769,2 767,6 756,0 758,1 778,0 790,2 3,7 -1,5 0,9 2,2 5,0
Summa utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 714,5 722,6 742,5 756,4 0,1 -2,2 1,9 2,9 3,1
Kassamässig korrigering -4,3 0,8 0,7 1,4 0,6 0,8 -4,3 -0,3 0,0 0,0 0,0
Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 12,0 10,0 9,2 7,2 -2,8 0,8 0,1 -0,2 0,3
Totala utgifter 760,5 781,1 768,7 769,4 787,8 798,2 -3,4 -1,0 1,0 2,1 5,3
Totala inkomster 863,7 871,6 852,5 856,3 895,7 939,5 -4,7 5,4 -7,8 -4,5 -7,1
Budgetsaldo 103,2 90,5 83,8 86,9 107,9 141,3 -1,3 6,4 -8,8 -6,6 -12,4
SB=Statsbudget 2008
Appendix 2. Realfördelade utgifter 2007–2011
Miljarder kronor
Utfall Prognos Diff från BP 07:4 Genomsnittlig
årlig förändring
2007 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2007-2011
Real resursförbrukning 192 201 207 210 214 2 2 2 2 2,7
Konsumtion 177 183 189 192 195 2 2 3 3 2,5
Investeringar 16 18 18 18 18 0 0 -1 0 4,4
Transfereringar 559 550 545 562 570 -4 -2 0 2 0,5
Hushåll inkl. pensionsavgifter 312 309 317 324 333 -1 2 3 3 1,6
Kommuner 113 107 108 107 107 -2 -2 -1 -1 -1,5
Företag 32 33 33 33 33 0 0 0 0 0,6
Utlandet 49 53 46 55 56 -2 0 -1 -1 3,7
Räntor 53 47 42 43 42 1 -1 -1 1 -5,6
Finansiella transaktioner 18 6 6 6 6 0 0 0 0 -22,9
Summa utgiftsområden 769 756 758 778 790 -2 1 2 5 0,7
Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2005–2011, jämförelse med föregående prognos
Miljarder kronor
Utfall Prognos Diff. från BP 2007:4
Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
Skatt på arbete 829,6 857,2 871,0 915,5 961,6 1008,1 1051,7 -6,7 -3,5 -16,2 -22,2 -26,7
Direkta skatter på arbete 476,9 490,1 481,7 500,3 527,8 552,8 576,4 -2,7 -6,8 -12,3 -15,4 -18,3
Inkomstskatter 473,9 495,1 524,2 558,0 589,5 618,1 645,2 -2,8 -6,9 -12,6 -15,8 -17,8
Allmän pensionsavgift 74,2 77,3 81,0 86,0 90,8 95,2 99,4 -0,3 -0,4 -0,8 -1,5 -2,0
Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Skattereduktioner m.m. -71,3 -82,4 -123,6 -143,7 -152,6 -160,6 -168,4 0,4 0,5 1,1 2,0 1,5 Indirekta skatter på arbete 352,8 367,0 389,3 415,2 433,7 455,3 475,4 -4,0 3,3 -3,9 -6,8 -8,4 Arbetsgivaravgifter 341,1 357,0 377,5 409,1 431,6 452,8 472,8 -7,2 -2,6 -5,9 -8,8 -10,5
Skatt på kapital 167,9 192,2 211,2 197,8 202,4 212,9 224,3 7,4 1,4 -1,3 -3,6 -2,3
Skatt på kapital, hushåll 22,9 37,4 44,3 37,7 38,0 39,3 39,9 2,4 1,3 1,3 1,4 -0,7
Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,3 375,3 399,3 432,9 445,3 462,3 481,9 1,7 -1,9 -1,7 -2,3 -2,0
Mervärdesskatt 250,1 265,2 285,2 310,3 320,3 335,5 352,9 2,3 -0,9 -0,6 -0,9 -0,3
Punktskatter 107,2 110,2 114,1 122,6 125,0 126,9 129,1 -0,5 -1,1 -1,0 -1,4 -1,8
Totala skatteintäkter 1353,5 1423,9 1481,2 1544,4 1607,3 1681,0 1755,3 5,9 -2,9 -17,9 -28,0 -29,7
Avgår EU-skatter -7,8 -9,4 -7,3 -7,8 -7,6 -7,8 -8,2 0,0 0,0 0,2 -0,1 -0,2
Offentliga sektorns skatteintäkter 1345,7 1414,5 1473,9 1536,6 1599,7 1673,2 1747,1 5,9 -2,8 -17,7 -28,1 -29,9 Avgår skatter till andra sektorer -586,6 -613,7 -648,6 -702,0 -742,6 -778,4 -812,5 3,2 6,8 11,3 15,5 18,3 Kommunala inkomstskatter -435,6 -454,1 -480,1 -522,8 -553,4 -579,9 -605,3 2,3 5,4 8,7 11,6 13,5 Avgifter till AP-fonder -151,0 -159,6 -168,5 -179,1 -189,2 -198,5 -207,2 0,8 1,4 2,6 3,9 4,8 Statens skatteintäkter 759,1 800,8 825,2 834,7 857,2 894,8 934,6 9,1 4,0 -6,4 -12,6 -11,6
Tabellen fortsätter på nästa sida.
Appendix 3. fortsättning
Miljarder kronor
Utfall Prognos Diff. från BP 2007:4
Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
Statens skatteintäkter 759,1 800,8 825,2 834,7 857,2 894,8 934,6 9,1 4,0 -6,4 -12,6 -11,6
Periodiseringar -16,0 5,5 -9,6 -0,8 -4,3 -7,9 -2,8 -14,1 3,0 0,0 9,5 6,5
Uppbördsförskjutningar -26,6 -4,7 -3,0 -1,0 -5,4 -7,5 -4,7 -7,0 8,6 0,6 7,7 8,1
Betalningsförskjutningar 10,8 10,3 -5,5 0,5 1,6 0,0 2,6 -6,0 -5,3 -0,3 2,2 -1,1
Anstånd -0,2 0,0 -1,2 -0,4 -0,5 -0,5 -0,6 -1,1 -0,3 -0,3 -0,4 -0,5
1000 Skatter m.m. 743,1 806,3 815,6 833,8 852,9 886,9 931,8 -5,0 7,0 -6,4 -3,1 -5,1
Övriga inkomster 2,7 4,0 48,1 18,7 3,4 8,8 7,7 0,3 -1,6 -1,4 -1,4 -2,0
2000 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 66,5 50,0 47,2 49,2 50,7 2,6 0,4 2,6 2,6 3,4
Riksbankens inlevererade överskott 6,7 5,3 4,4 3,6 3,6 3,5 3,4 0,0 0,6 0,4 0,4 0,2
Inkomster av statens aktier 12,1 23,0 33,2 23,5 22,1 22,7 23,8 2,0 -0,5 1,4 0,9 1,8
Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 3,1 3,1 10,6 9,7 7,7 8,4 8,3 -0,1 -0,5 -0,1 0,2 -0,1
3000 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 18,0 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0
4000 Återbetalning av lån 2,3 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,5 -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1
5000 Kalkylmässiga inkomster 8,8 7,8 8,2 8,9 9,3 9,6 10,0 -0,3 -0,1 -0,1 0,0 0,0
Statliga pensionsavgifter 7,5 7,2 7,6 8,3 8,8 9,1 9,5 -0,3 -0,1 -0,1 0,0 0,0
6000 Bidrag från EU 12,6 12,4 13,0 11,4 10,9 11,4 11,7 0,6 -0,7 -0,3 -0,1 -0,1
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-41,5 -48,2 -52,0 -53,5 -65,6 -62,7 -66,0 -2,4 -3,2 -3,7 -4,0 -5,1
Tillkommande inkomster 15,2 10,9 12,1 13,4 3,7 10,1 10,4 -0,1 0,2 -0,1 0,1 0,2
Avräkningar -56,7 -59,1 -64,1 -66,9 -69,2 -72,8 -76,4 -2,3 -3,5 -3,5 -4,1 -5,3
8000 Stöd som ges via krediteringar på
skattekonto -13,6 -13,7 -7,7 -2,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Totala inkomster 745,8 810,3 863,7 852,5 856,3 895,7 939,5 -4,7 5,4 -7,8 -4,5 -7,1
Totala utgifter 731,8 791,9 760,5 768,7 769,4 787,8 798,2 -3,4 -1,0 1,0 2,1 5,3
Budgetsaldo 14,1 18,4 103,2 83,8 86,9 107,9 141,3 -1,3 6,4 -8,8 -6,6 -12,4
Appendix 4. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP 1970–2011
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
1970 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Okonsoliderad statsskuld
Miljarder kronor Skuldkvot
Procent av BNP
Statsskulden minskar markant i nominella termer och än snabbare i relation till BNP. Skuldkvoten har de senaste två åren reducerats med tio procentenheter till 36 procent i slutet av förra året och väntas fortsätta att sjunka till 18 procent 2011. Detta trots att ESV inte beaktar några inkomster av försäljning av statliga aktier utöver de redan genomförda om 20 miljarder kronor. Om regeringens planerade försäljningar om 200 miljarder kronor under mandatperioden realiseras reduceras skulden med ytterligare 178 miljarder kronor (nästan 5 procentenheter). Då har hänsyn tagits till effekterna på utdelningsinkomster (20 miljarder kronor) och ränteutgifter (18 miljarder kronor).
Appendix 4. fortsättning
Statsskuldens förändring i miljarder kronor 2005–2011
Miljarder kronor
Utfall Prognos
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 257,3 1 308,6 1 270,0 1 168,0 1 081,3 993,8 885,0
Förändring av skulden till följd av:
Lånebehovet -14,1 -18,4 -103,2 -83,8 -86,9 -107,9 -141,3
Skulddispositioner m m:
Orealiserade valutakursdifferenser 29,6 -23,5 4,1 -1,6 1,4 0,4 0,1
Förändring av kortfristiga placeringar 21,9 3,8 -15,1 -10,6 0,0 0,0 0,0
Övertagandet av "Storstadslån" 5,1 0,0 -1,3 -1,3 -0,6 -0,7 -0,3
Övertagandet av "Venantiuslån" 4,1 -0,8 -1,4 -0,6 -0,8
Öriga skuldkorrigeringar 8,7 -0,5 9,4 11,4 0,0 0,0 0,0
Summa skulddispositioner m m: 65,3 -20,2 1,3 -2,9 -0,6 -0,9 -1,0
Total skuldförändring 51,3 -38,6 -102,0 -86,7 -87,5 -108,8 -142,3
Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 308,6 1 270,0 1 168,0 1 081,3 993,8 885,0 742,7 Eliminering av statens eget innehav av
statspapper
47,0 49,7 53,1 54,0 55,0 56,0 57,0
Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 261,6 1 220,3 1 114,9 1 027,3 938,8 829,0 685,7 Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 46,1% 42,1% 36,4% 31,6% 27,5% 23,1% 18,2%
1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken.
Statsskuldens minskning i fjol och under prognosperioden beror i allt väsentligt på överskotten i statsbudgeten. Påverkan från skulddispositioner m m är av mindre betydelse. Åren 2005 och 2006 var däremot påverkan från dessa poster omfattande och medförde att skuldförändringen avvek betydligt från budgetsaldot.
Olika statsskuldsbegrepp
Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldskontorets totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Begreppet konsolide-rad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som mått på den statliga skuld-sättningen och är det begrepp som här sätts i relation till BNP. Före 2002 var det stat-liga innehavet av statspapper marginellt och de båda skuldbegreppen i stort sett de-samma. Under 2002 ökade det statliga innehavet då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Budgetprognos 2003:1 Nya statsskuldsbegrepp 2003.
I den så kallade Maastrichtskulden ingår hela den offentliga sektorns skulder, men interna skulder mellan delsektorer har räknats bort. Detta mått används för att se om ett land uppfyller villkoren för EMU. Kravet är att skulden inte får överstiga 60 pro-cent av BNP. Måttet har för Sveriges del legat relativt stabilt cirka fyra propro-centenhe- procentenhe-ter högre än den konsoliderade statsskulden, vilket innebär att Maastrichtfördragets
Det finansiella sparandet i staten beräknas i år till 2,6 procent av BNP och väntas förstärkas åren framöver. I genomsnitt når sparandet 3,1 procent de fyra prognosåren, vilket innebär en viss nedrevidering jämfört med föregående prognos. Det finansiella sparandet har en jämnare utveckling än budgetsaldot främst för att skatterna är periodiserade till det år de avser. En annan skillnad är att det finansiella sparandet inte påverkas av aktieförsäljningar eller extraordinära utdelningar - poster som blåste upp budgetöverskottet 2007.
Det är bara transaktioner som förändrar statens förmögenhet som påverkar det finansiella sparandet medan budgetsaldot är ett kassamässigt begrepp som avspeg-lar statens lånebehov. Lånebehovet överensstämmer i stort sett med förändringen av statsskulden. (Se appendix om statsskulden.)
Appendix 5. Finansiellt sparande i staten 2006–2011
Miljarder kronor
Utfall Prel utf
Prognos Diff från Bp 07:4
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
Statsbudgetens saldo 18,4 103,2 83,8 86,9 107,9 141,3 -1,3 6,4 -8,8 -6,6 -12,4
Periodisering av skatter -5,5 9,6 0,8 4,3 7,9 2,8 14,1 -3,0 0,0 -9,5 -6,5
Periodisering av räntor m.m. 9,1 3,9 2,1 -0,9 1,1 0,1 5,1 1,5 1,0 1,5 -0,5
Försäljning av aktier m.m. 0,0 -18,0 -2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,1 0,0 0,0 0,0
TeliaSonera, extraordinär utdelning -4,6 -9,2 -3,7 -3,7 -3,7 -3,7 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1
Venantius, extraordinär utdelning -3,0 -2,1 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0
Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån -4,1 0,8 1,4 0,6 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Extraordinär utdelning från övriga bolag -2,4 -3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Premiepensionssystemet 20,8 -2,3 -1,3 -2,6 -2,9 -2,2 0,0 0,5 -0,1 -0,2 0,3
Delar av Riksgäldens nettoutlåning 1,6 4,4 5,4 5,7 6,1 5,7 0,4 -0,3 -0,4 -0,1 -0,2
varav CSN studielån 6,2 5,5 5,1 5,1 5,4 5,4 0,0 -0,3 -0,3 -0,1 -0,2
Amortering av gamla studielån m.m. -2,1 -2,0 -1,9 -1,8 -1,7 -1,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1
EU-sektorns effekt på statsbudgeten 5,0 0,8 0,1 0,4 0,6 0,3 0,6 0,7 -0,4 -0,8 -0,6
Periodisering av EU-avgift -0,8 0,2 0,6 -1,0 0,0 0,9 0,0 0,0
Övrigt -12,7 -19,4 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -19,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiellt sparande i staten 24,5 60,2 83,7 89,9 115,7 143,2 -3,2 4,5 -7,6 -15,5 -19,7
Procent av BNP 0,8 2,0 2,6 2,6 3,2 3,8 -0,1 0,2 -0,2 -0,4 -0,4
Appendix 6. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2007–2011
Miljoner kronor
Utfall SB Prognos Diff fr. Bp 07:4
2007 20081 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
Kassamässig korrigering:
Ränteperiodisering -77 0 0 0 0 -77 0 0 0 0
Förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksomr. 1 041 -148 1 060 -292
Venantius-lån 15 824 824 1392 604 810 0 0 0 0 0
Övrigt -5 304 0 0 0 0 -5 304 0 0 0 0
Totalt -4 325 824 676 1 392 604 810 -4 321 -292 0 0 0
Riksgäldskontorets nettoutlåning:
Premiepensionsmedel, inbetalning -27 193 -28 900 -29 000 -30 600 -32 500 -33 700 1 107 100 0 -200 100 Premiepensionsmedel, utbetalning 27 220 28 400 28 747 29 000 30 600 32 500 220 447 -100 0 200
PPM, ändrat statsobligationsinnehav 136 136
CSN, studielån (se även nedan) 5 534 5 500 5 100 5 100 5 400 5 400 34 -300 -300 -100 -200
Investeringslån till myndigheter 983 700 700 700 700 183 100 100 100 100
Myndigheternas räntekonton -3 007 -3 007
Jordbruksverkets EU-konton -1 041 148 -1 060 292
Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 727 573 0 0 0 -73 73 0 0 0
RGK:s garantireserv -241 -200 -200 -200 -200 -41 0 0 0 0
BKN:s garantireserv -95 -100 -100 -100 -100 155 100 50 50 50
Venantius garantireserv 561 0 0 0 0 -7 0 0 0 0
Insättningsgaranti 888 888
Kärnavfallsfonden 16 16
Vinstmedel Svenska Spel AB -400 -400
Banverkets infrastrukturlån (se även nedan) -1 900 1 800 2 100 2 600 2 500 -200 0 0 0 0
Vägverkets infrastrukturlån (se även nedan) -6 612 1 800 1 500 400 300 -112 0 400 0 0
Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg 1 300 1 300 1 322 550 700 250 -200 22 -50 0 0
Lån till Botniabanan 2 205 2 100 1 900 1 600 -500 5 0 0 0 0
Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta 29 0 0 0 0 29 0 0 0 0
– Kapitaltillskott Arbetslivsresurs AR AB 30
Övrigt, netto -3 450 -1 000 0 0 0 -450 0 0 0 0
Totalt -4 340 12 653 11 990 9 950 9 200 7 150 -2 777 834 100 -150 250
SB=Statsbudget, Bp 07:4= Budgetprognos 2007:4 (ESVs föregående prognos).
1Endast vissa delposter är specificerade.
Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån:
Utfall Prognos Diff fr. Bp 07:4
2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
CSN
Amortering (belastar anslag inom Uo 22) -4 000 -500 -500 -500 -600 -200 0 0 0 0
Nettoupplåning -1 900 1 800 2 100 2 600 2 500 -200 0 0 0 0
Vägverket
Nyupplåning 690 2 100 1 800 700 700 -510 0 400 0 0
Amortering (belastar anslag inom Uo 22) -7 302 -300 -300 -300 -400 398 0 0 0 0
Nettoupplåning -6 612 1 800 1 500 400 300 -112 0 400 0 0
Appendix 7. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 2002–2011
Miljarder kronor
Utfall Prognos
Poster 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Anslag:
Arealersättning 0,0 4,0
Gårdsstöd och djurbidrag m. m. 2,4 -1,9 -4,0
EU-avgift, förskott/senareläggning -1,5 5,8 -2,5 0,0
EU-avgift, försenat system för egnamedel -2,2 -3,5 5,7
Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3
Försök med trängselskatt i Sthlm -1,3 -1,4 -0,3
Bidrag till förskolan, tidigareläggning -0,6 0,6
Extraamortering Väg- o Banverkets RGK-lån -10,0
Inkomsttitlar:
Ändrade redovisningsperioder moms -6,0
Löpande momsbetalning byggtjänster 10,0 3,0
Effekt på kompl.bet. av slopad förmögenhetsskatt -15,0
Statens fastighetsverk, inleverans av överskott m m 0,6 0,7
TeliaSonera, aktieförsäljning 18,0
OMX, aktieförsäljning 2,1
Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt
Extraordinär utdelning från Riksbanken 20,0
Exportkreditnämnden, återbet. av räntekompensation 1,4
Retroaktiv justering ålderspensionssystemet 1,6
TeliaSonera, kapitalåterföring/extra utdelning 4,7 4,6 9,2 3,7 3,7 3,7 3,7
Nordea, aktieförsäljning 1,8
Venantius, kapitalöverföring vid övertagande av lån 4,1
Venantius, extraordinär aktieutdelning 3,0 2,1 0,3
Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt 14,0 12,0
Trängselskatt 0,5
Stormen Gudrun, skattereduktion/slopad dieselskatt -1,7 -0,5
Reglering av underskott på kommunkontona -5,6
Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 1,0
Sveaskog, extra utdelning 1,5 2,0
Vasallen, extra utdelning 0,7 0,4
Akademiska Hus, extra utdelning 0,7
Specialfastigheter, extra utdelning 0,3
Teracom, återbetalning av aktieägartillskott 0,4
Summa anslag och inkomsttitlar 16,8 9,8 2,9 12,5 15,5 9,7 6,6 12,4 3,7 3,7
Kassamässig korrigering:
Överföring från AP-fonden 8,7 13,7 4,0 2,0
Förskott/Senareläggning EU-avgift 1,5 -5,8 2,5
Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1
Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3
Venantius, återbetalning av övertaget lån 0,0 -0,8 -1,4 -0,6 -0,8
Tabellen fortsätter på nästa sida.
Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell.
EU:s ministerråd har fattat beslut om ett nytt system för medlemsländernas
−
avgifter. Det kräver ratificering av samtliga länder och antas kunna sjösättas 2009 med retroaktiv verkan från 2007. Det dröjer därför sannolikt till 2009 innan Sverige kommer att få en beslutad rabatt på EU-avgiften. Det uppstår därmed negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 på 2,2 respektive 3,5 miljarder kronor. När Sverige får tillbaka rabatten retroaktivt 2009 upp
står en motsvarande positiv engångseffekt.
Från 2008 ändras
− redovisningsperioderna för moms för mindre företag så att skatteinbetalningarna i år i huvudsak endast kommer att avse elva månader.
Detta väntas innebära en negativ engångseffekt för saldot 2008 på 6 miljarder kronor. Effekten är svår att uppskatta då det är frivilligt att övergå till de nya reglerna.
Momsreglerna för byggtjänster
− ändras i år så att momsdebiteringen (och betal
ningen) sker löpande under byggtiden, i stället för vid färdigställandet. Detta väntas innebära en positiv engångseffekt på 10 miljarder kronor 2008 och 3 miljarder kronor 2009.
Staten sålde i februari i år sitt
− aktieinnehav i OMX, vilket inbringade 2,1
miljarder kronor till statskassan. Denna post har tillkommit sedan föregående prognos.
Appendix 7. fortsättning
Miljarder kronor
Utfall Prognos
Poster 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
RGK:s nettoutlåning:
Premiepensionsmedel, inbetalning 22,0 22,2 21,4 25,2 27,1 27,2 29,0 30,6 32,5 33,7
Premiepensionsmedel, utbetalning -20,3 -21,5 -22,2 -23,1 -49,0 -27,2 -28,7 -29,0 -30,6 -32,5
PPM, ändrat statsobligationsinnehav -7,9 -0,9 0,0 0,9 -0,5 -0,1
Kärnavfallsfonden 2,7 -1,1 -0,7 -0,3 -0,3 0,0
Bankinsättningsgarantin -2,7 -0,4 0,2 -0,3 0,9 -0,9
Sveaskog, överbryggningskredit 12,0
Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1
Omstrukturering av statliga bolag, extra utdeln. m m 2,3 0,1 0,6 0,0 0,0 Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott -2,1 -0,3 -0,6 0,0 0,0
Statens fastighetsverk, lån för Förs.kassans fastigh. -0,8
Omfinansiering av infrastrukturlån Sth/Gbg -6,8 -1,3 -1,3 -0,6 -0,7 -0,3
Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 1,6 -0,3 -0,7 -0,6
Extraamortering av lån Vägverket/Banverket 10,0
Exportkreditnämnden, förtidsåterbet. från Polen 1,8
Reglering av underskott på kommunkontona 5,6
Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) -5,6 2,1 -0,8 5,5 4,6 3,5 1,0 0,0 0,0 0,0
Summa kassam. korr. och RGK:s nettoutlåning 12,6 8,6 4,2 11,4 -17,6 10,3 -1,5 -0,3 0,6 0,1
Totala engångseffekter m.m. 29,4 18,4 7,1 23,8 -2,1 20,0 5,2 12,1 4,3 3,8
TeliaSonera
− återför sedan 2005 stora belopp till sina aktieägare. Återföringen skedde första året genom återköp av aktier och därefter genom extra utdel
ningar. Åren 2008–2011 avser bolaget att fortsätta göra extra aktieutdelning
ar i samma storleksordning som 2006.
Det statliga bolaget
− Venantius kommer att avvecklas och bolagets utestående lån om 4,1 miljarder kronor togs förra året över av Riksgälden. I samband därmed gjordes en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Transaktionen var neutral för statsskulden, men för statsbudgeten uppstod en positiv engångseffekt. Åter-betalningen av lånet belastar statsbudgeten under perioden 2007–2013 i form av en så kallad kassamässig korrigering eftersom betalningen görs från statens centralkonto utan redovisning på anslag eller inkomsttitel.
I år har
− Venantius, liksom föregående två år gjort en aktieutdelning. Årets utdelning uppgår till 0,3 miljarder kronor medan tidigare utdelningar var betydligt större. ESV betraktar också dessa inkomster som engångseffekter för statsbudgeten. De kan ses som en form av återvinning av kostnader som staten hade under första hälften av 1990talet i samband med finanskrisen.
Bolaget bildades 1995 för att ta hand om statliga problemkrediter.
En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som
− premiepensionsavgift till ett
konto i Riksgälden. När pensionsrätten fastställts förs insatta medel till indi
viduella konton. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs nu med ett års eftersläpning i december månad. Den tidigarelades från årsskiftet 2006/2007 med en månad, vilket innebar att det under 2006 gjordes dubbla utbetalningar. In och utflödena av PPMmedel inkluderar räntor samt regle
ringar avseende tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren.
Finansieringen av de så kallade
− storstadspaketen i Stockholm och Göteborg tas över
av Riksgälden. Det rör sig totalt om lån på cirka 12 miljarder kronor som tagits på marknaden, vilka ersätts genom att Vägverket tar lån i Riksgälden i takt med att de ursprungliga lånen förfaller. Påverkan på lånebehovet sker successivt och var som störst redan 2005, 6,8 miljarder kronor. Den återstå
ende påverkan kommer när lånen förfaller 2007–2015. Statsskulden ökade emellertid direkt med hela beloppet, eftersom Riksgälden gick in som lånta
gare och införlivade de återstående lånen i sin ordinarie skuldförvaltning.
Stockholms stad inbetalade i maj 2005, enligt avtal, i förväg sin del av finan
−
sieringen av vägprojektet Norra Länken i Stockholm (1,8 miljarder kronor) till ett konto som Vägverket har i Riksgälden. Bidraget väntas förbrukas under 2008. Den totala effekten blir att Riksgäldskontorets nettoutlåning reducera
des med 1,6 miljarder kronor 2005, medan den sammanlagt blir lika mycket högre 2006–2008.
I posten
− Övrigt, netto ingår främst förändrad ut och inlåning från övriga bolag, myndigheter och affärsverk. Posten väntas även i år bli negativ, vilket betyder en positiv engångseffekt för statsbudgeten.
Engångseffekter
Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extra-ordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av statsbudgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo.
Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper gjorts.
Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redo-visning av metoden. Alla poster av denna typ sedan år 2002 specificeras i tabellen.
Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statsbudgeten 2006, som finns tillgänglig på www.esv.se under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna 1990-1994 framgår av en Temaskrift, Engångseffekter, under samma rubrik (Arkiv).
Appendix 8. Känslighetsberäkningar 2008, partiella helårseffekter
Statsbudgeten påverkas i hög grad av den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt med tanke på att den omfattar drygt 30 procent av BNP. Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslösheten, lönesumman, inflationen och räntorna. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräk
nade som helårseffekter i 2008 års priser och volymer:
En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med knappt
−
4,2 miljarder kronor.
En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar inkomsterna med
−
5,2 miljarder kronor.
Om inflationen blir en procentenhet högre försvagas statsbudgeten med
−
0,9 miljarder kronor. Pensionsutbetalningarna ökar med 1,6 miljarder kronor. Dessa effekter slår dock igenom med ett års fördröjning.
Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för
−
statsskuldsräntorna med 3,9 miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 2,1 miljarder kronor.
Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för
−
statsskulden med 0,5 miljarder kronor. Även dessa utgifter redovisas under anslaget för statsskuldsräntor.
Skulle den privata konsumtionen bli en procentenhet högre, ökar moms
−
inkomsterna med ca 1,5 miljarder kronor.
Känslighetsberäkningar 2008, partiell helårseffekt av en ökning med 10 000 enheter
Miljarder kronor
Summa utgifter 0,9 1,3 1,1 1,5 2,1 0,7
Skatteutgifter
Anställningsstöd 1,4
Nystartsjobb 0,6
Summa skatteutgifter 1,4 0,6
Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar 2007–2009
Den ingående anslagsbehållningen för 2008 är 40,8 miljarder kronor. Vid inne
varande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 51,8 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder kronor. I förhållande till föregående prognos är anslagsbehållningarna 2,1 miljarder kronor högre vid utgången av året, vilket be
ror på lägre takbegränsade utgifter. I statsbudgeten för 2008 beräknas behållning
arna minska med 1,3 miljarder kronor exklusive indragningar. ESV har således en betydligt lägre prognos på de totala utgifterna. För 2009 beräknas anslagsbehåll
ningarna öka med 5,1 miljarder kronor.
Förändring av anslagsbehållningar 2007–2009
Miljoner kronor
Utfall Prognos Diff. fr. Prognos Avser ram- och reservationsanslag exkl. statsskuldsräntor m.m. 2007 2008 BP 07:4 2009
Ingående anslagsbehållningar 34 593 40 787 -99 51 757
SB / Bprop 733 129 725 519 0 727 649
Tilläggsbudget 12 961 0 0 0
Medgivna överskridanden 133 0 0 0
Indragningar -18 112 -20 -20 0
Utfall/prognos 721 917 714 530 -2 242 722 589
Utgående anslagsbehållningar 40 787 51 757 2 124 56 817
Förändring av anslagsbehållningar 6 194 10 969 2 223 5 060
Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar 24 307 10 989 2 242 5 060 BP 07:4 = Budgetprognos 2007:4 (ESV:s prognos från 7 december 2007)
Förändring av anslagsbehållningar
I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post
I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post