Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

tion går att anmäla till Marie Hellman, e-post:

marie.hellman@esv.se

Beställningar kan även göras via:

Layout: Marie Hellman, ESV Omslag: Matton Collection

Tryckeri: 08 Tryck AB, Bromma 2008

Utgifter

Utgiftsområde 20 Patrik Andreasson 08-690 44 56

Utgiftsområde 9, 10, 11, Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten 08-690 43 01

Utgiftsområde 17 Stefan Gehlin 08-690 45 43

Utgiftsområde 3, 4, 18, 25 Tina Granath 08-690 45 85

Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15

Utgiftsområde 1 Krister Jensevik 08-690 43 23

Utgiftsområde 15, 16 Alexandra Lenander 08-690 43 76

Utgiftsområde 21, 27 Bengt Lewin 08-690 43 87

Utgiftsområde 8, 12 Karin Edlund 08-690 45 67

Utgiftsområde 5, 6, 7, 22, Kassamässig

korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53

Utgiftsområde 13, 14, 23 Kristina Olsson 08-690 45 19

Utgiftsområde 19, 24 Elisabeth Stasiewicz 08-690 45 01

Inkomster

Punktskatter, Inkomsttyp 2000, Mervärdesskatt Patrik Andreasson 08-690 44 56

Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten 08-690 43 01

Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath 08-690 45 85

Företagsskatter, inkomsttyp 3000, 5000 Krister Jensevik 08-690 43 23 Företagsskatter, Inkomsttyp 4000 Alexandra Lenander 08-690 43 76

Energiskatter, tullmedel Bengt Lewin 08-690 43 87

Inkomsttyp 6000, Skattenedsättningar Kristina Olsson 08-690 45 19 Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Martina Stoller 08-690 43 18 Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Robert Boström 08-690 44 14

Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se www.esv.se) Stadsbudgetens månadsfall

Inkomstliggaren Stadsbudgetens utfall Tidsserie Statsbudgeten Statens finanser

Tidigare temakapitel som publicerats i Budgetprognosen

Tabellförteckning

Tabell 1. Sammanfattning 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 9 Tabell 2. Potentiell försvagning av statsbudgeten 2009

vid en sämre makroekonomisk utveckling _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _15 Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _25 Tabell 4. Antal arbetslösa, utgifter för a-kassan m.m. åren 2006–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _27 Tabell 5. Statsskulden i slutet av åren 2005–2011, utfall och tidigare prognoser _ _ _ _ _ _ _ _30 Tabell 6. Femårsräntor, årsgenomsnitt 2005–2011, utfall och tidigare prognoser _ _ _ _ _ _ _ _31 Tabell 7. Statsbudgetens inkomster 2006–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _34 Tabell 8. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2005–2011 _ _ _ _35 Tabell 9. Utdelningar av engångskaraktär 2006–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _48 Tabell 10. Beräkningsförutsättningar 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _50 Förteckning över faktarutor

Den förra konjunkturnedgången _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _14 Stora risker vid fallande tillgångspriser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _40 Periodiserade skatter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _46 Olika statsskuldsbegrepp _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _59 Engångseffekter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _65 Förändring av anslagsbehållningar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _67

Innehåll

Sammanfattning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 9 Övergripande analys _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _11 Utgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _23 Intäkter och inkomster _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _33 Beräkningsförutsättningar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _50 Appendix _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _53

Figurförteckning

Figur 1: Större differenser för utgifter och intäkter 2008

i förhållande till Budgetprognos 2007:4 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 7 Figur 2: Större differenser för utgifter och intäkter 2008

i förhållande till Statsbudgeten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 7 Figur 3: Större differenser för utgifter och intäkter 2009

i förhållande till Budgetprognos 2007:4 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 Figur 4: Större differenser för utgifter och intäkter 2009

i förhållande till Budgetpropositionen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 8 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _12 Figur 6. Statsskuld och skuldkvot 1970–2011. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _13 Figur 7. Hushållens kapitalvinstskatt, företagsskatt och

utdelningar från bolag med statligt ägande _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _16 Figur 8. Inkomster av stämpelskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _20 Figur 9. Inkomster av mervärdesskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _21 Figur 10. Inbetalning av företagens preliminärskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal _ _22 Figur 11. Statsbudgetens utgifter 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _23 Figur 12. Antal nettosjukdagar per sysselsatt 1990–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _26 Figur 13 Utgifter för ohälsa 1999–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _27 Figur 14. Antal arbetslösa och utgifterna för a-kassan 2002–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _28 Figur 15. Räntekostnader för statsskulden 1998–2011, jämförelse med tidigare prognoser _ _30 Figur 16. Statens skatteintäkter 2005–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _33 Figur 17. Direkta skatter på arbete 2000–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _37 Figur 18. Procentuell utveckling av kapitalvinster och

kompletteringsbetalningar, 1999–2007 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _38 Figur 19. Kapitalvinster 1993–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _39 Figur 20. Bolagsskattens underliggande utveckling _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _41 Figur 21. Förhållandet mellan BNP, lönesumma och ränta (löpande priser) _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _42 Figur 22. Förhållandet mellan intäkter och inkomster från företagsskatter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _43 Figur 23. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _45 Figur 24. Inkomster av statens aktier 1995–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _47 Appendix

Appendix 1. Statsbudgetens utgifter m.m. 2007–2011, jämförelse med föregående prognos _ _54 Appendix 2. Realfördelade utgifter 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _55 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2005–2011, jämförelse med föregående prognos _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _56 Appendix 4. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP 1970–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _58 Appendix 5. Finansiellt sparande i staten 2006–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _60 Appendix 6. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2007–2011 _ _ _61 Appendix 7. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 2002–2011 _ _ _62 Appendix 8. Känslighetsberäkningar 2008, partiella helårseffekter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _66 Appendix 9. Uppföljning av utgiftstaket 2007–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _67 Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar 2007–2009 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _67 Appendix 11. Statsbudgetens utfall/prognos för 2007 och 2008 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _68 Appendix 12. Statsbudgetens saldo, rullande 12-månaderstal _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _70 Appendix 13. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet _ _ _ _ _ _ _ _ _71

2008

Figur 1: Större differenser för utgifter och intäkter 2008 i förhållande till Budgetprognos 2007:4 Miljarder kronor

2008

Figur 2: Större differenser för utgifter och intäkter 2008 i förhållande till Statsbudgeten Miljarder kronor

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

-0,4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

-1,0 Försvaret

-0,5 Avgiften till europeiska gemenskapen U

T G I F T E R

I N T Ä K T E R

-2,6 Arbetsgivaravgifter 5,7 Nedsättningar

-6,9 Inkomstskatt

2,1 Försäljningsinkomster

1,4 Skatt på företagsvinster

0,7 Statsskuldsräntor m.m.

-0,7 Arbetsmarknad

U T G I F T E R

I N T Ä K T E R

6,0

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

-4,8 Arbetsmarknad

1,4 Ålderspensionssystemet

-1,3 Utbildning och universitetsförskning

-1,5 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -1,0 Studiestöd

Inkomster av statens verksamhet

7,5 Nedsättningar

10,0 Skatt på kapital, hushåll

Försäljningsinkomster -47,9 3,0

Mervärdesskatt

2009

Figur 3: Större differenser för utgifter och intäkter 2009 i förhållande till Budgetprognos 2007:4 Miljarder kronor

2009

Figur 4: Större differenser för utgifter och intäkter 2009 i förhållande till Budgetpropositionen Miljarder kronor

U T G I F T E R

I N T Ä K T E R

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

1,1 Arbetsmarknad

-1,0 Statsskuldsräntor m.m.

-1,1 Ålderspensionssystemet

-0,6 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

-5,9 Arbetsgivaravgifter

-1,4 Skatt på företagsvinster 1,9

Nedsättningar 1,3 Skatt på kapital, hushåll

-12,6 Inkomsskatt

0,9 Avgiften till europeiska gemenskapen

U T G I F T E R

I N T Ä K T E R

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

-1,6 Arbetsmarknad Ålderspensionssytemet 2,1

-1,1 Studiestöd 1,7 Avgiften till europeiska gemenskapen

-1,7 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar

6,6 Mervärdesskatt

6,9 Inkomster av statens verksamhet

-10,3 Skatt på företagsvinster

Försäljningsinkomster -50

Skatt på kapital, hushåll 9,2

Sammanfattning

De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi skapar stora överskott i stats­

finanserna. Årets budgetsaldo beräknas till 84 miljarder kronor. Det är knappt 20 miljarder kronor lägre än ifjol, då saldot påverkades av engångseffekter med motsvarande belopp. År 2009 växer budgetöverskottet marginellt och fortsätter att växa fram till 2011.

Statsbudgetens inkomster hålls tillbaka något i år och nästa år av minskade kapitalskatter. Därefter stiger inkomsterna i takt med BNP. Utgifterna beräknas öka långsamt tack vare lägre statsskuldsräntor samt att statens transfereringar till hushåll ligger kvar på en förhållandevis låg nivå.

Marginalen till utgiftstaken är betryggande och statens finansiella sparande är kraftigt positivt under hela prognosperioden. De stora överskotten innebär att statsskulden fortsätter att minska dramatiskt. I procent av BNP halveras statsskul­

den mellan 2007 och 2011.

Statsbudgeten har en mycket stark koppling till den makroekonomiska utveck­

lingen. Budgetprognosen bygger på att den inhemska ekonomin fortsätter att utvecklas relativt bra de närmaste åren. Osäkerheterna är dock stora. Risken för

Tabell 1. Sammanfattning 2007–2011

Miljarder kronor

Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 07:4 Diff. från SB/Bprop

2007 2008 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010

Totala utgifter 760,5 781,1 768,7 769,4 787,8 798,2 -1,0 1,0 2,1 5,3 -12,4 -6,9 -6,0

Utgiftsområden exklusive

räntor 721,9 726,8 714,5 722,6 742,5 756,4 -2,2 1,9 2,9 3,1 -12,3 -7,3 -6,3

Statsskuldsräntor m.m. 47,3 40,8 41,5 35,5 35,5 33,8 0,7 -1,0 -0,7 1,9 0,7 0,3 0,9

Kassamässig korrigering -4,3 0,8 0,7 1,4 0,6 0,8 -0,3 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0

Riksgäldskontorets

nettoutlåning -4,3 12,7 12,0 10,0 9,2 7,2 0,8 0,1 -0,2 0,3 -0,7 0,2 -0,6

Totala inkomster 863,7 871,6 852,5 856,3 895,7 939,5 5,4 -7,8 -4,5 -7,1 -19,1 -36,3 -45,2

varav inkomster av försåld

egendom 18,0 50,0 2,1 0,0 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 47,9 50,0 50,0

Budgetsaldo 103,2 90,5 83,8 86,9 107,9 141,3 6,4 -8,8 -6,6 -12,4 -6,7 -29,4 -39,2

Ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten 188,2 201,1 202,5 220,7 240,0 258,1 -0,2 -1,1 -2,5 -5,0 1,4 2,1 4,8

Summa takbegränsade utgifter 910,1 927,9 917,0 943,3 982,5 1 014,5 -2,5 0,7 0,4 -1,9 -10,9 -5,2 -1,6

Utgiftstak 938 957 957 989 1 018

Marginal till utgiftstaket 27,9 29,1 40,0 45,7 35,5 2,5 -0,7 -0,4 10,9 5,2 1,6

Totala engångseffekter 20,0 5,2 12,1 4,3 3,8 0,6 -0,7 0,1 -0,4

Underliggande saldo 83,2 78,6 74,8 103,6 137,5 5,8 -8,1 -6,7 -12,0

Finansiellt sparande, % av BNP 2,0 2,6 2,6 3,2 3,8 0,2 -0,2 -0,4 -0,4

SB=Statsbudget för 2008, BP 07:4=Budgetprognos 2007:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop=Regeringens beräkning för 2009-2010

en kraftigare inbromsning i konjunkturen har ökat betänkligt under senare tid.

Eftersom statens finanser är så konjunkturkänsliga innebär det att nedåtriskerna dominerar.

I föreliggande prognos görs en riskbedömning som baseras på jämförelser med den förra konjunkturnedgången och dess effekter på budgetsaldot. Resultatet vi­

sar att ”fallhöjden” i budgetöverskottet är i storleksordningen 85 miljarder kronor år 2009. Därmed skulle hela överskottet kunna raderas ut.

Trots att mycket talar för en kraftigare inbromsning av konjunkturen, ger statsbudgetens månatliga utfall ännu inget stöd för en sådan. Snarare har vi blivit överraskade av stora inbetalningar av moms och preliminärskatt från företag hit­

tills under vintern.

Sammantaget är det sannolikt att även 2008 blir ett år med mycket goda stats­

finanser. Däremot får prognosen för 2009 och framåt betraktas som mer osäker.

Övergripande analys

Stora överskott i statens finanser – men osäkra utsikter

De flesta bedömare är överens om att det är ovanligt osäkert hur den makro­

ekonomiska utvecklingen kommer att bli framöver. Vilka reala effekter får den internationella finansiella krisen? Det är svårt att bedöma hur kreditkrisen slår på efterfrågan på svenska exportprodukter och utvecklingen av tillgångspriserna i Sverige som i sin tur påverkar hushållens konsumtion och därmed den inhemska efterfrågan. ESV:s prognoser baseras på Konjunkturinstitutets (KI) senaste mak­

roekonomiska bedömning från januari 2008. Där bedöms effekterna av kredit­

krisen bli begränsade och framtiden fortsatt relativt ljus.

Eftersom statsbudgetens utveckling är starkt kopplad till makroekonomin är KI:s optimistiska prognos en viktig faktor bakom den positiva utvecklingen av statsfinanserna i vår beräkning. Eftersom läget är relativt svårbedömt finns det större anledning än normalt att resonera kring följderna av en annan utveckling än den som budgetprognosen bygger på. Därför har vi kompletterat den aktuella prognosen med ett avsnitt där vi gör en bedömning av hur mycket budgetsaldot skulle kunna försämras – budgetsaldots ”fallhöjd”. Vi analyserar också månadsdata från statsbudgetens utfall för att leta efter tecken på en avmattning i den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Slutsatsen är att nuläget karaktäriseras av blandade signaler. Mycket talar för en kraftigare inbromsning av konjunkturen. Statsbudgetens månatliga utfall ger emellertid ännu inget stöd för en inbromsning. Vi ser inte någon tydlig avmatt­

ning i utvecklingen av sådana skatter vars underlag borde reagera tidigt om den ekonomiska utvecklingen blir sämre. Snarare har vi blivit överraskade av de starka utfallen av moms och företagens preliminära skatteinbetalningar hittills under vintern.

Låga utgifter stärker budgetsaldot

Överskottet i statsbudgeten blev 103 miljarder kronor i fjol. Den höga siffran är resultatet av att flera saldopåverkande faktorer har utvecklats i rätt riktning sam­

tidigt. Skatteinkomsterna blev höga till följd av ett par år av mycket höga nivåer på bolags­ och kapitalvinster och en gynnsam utveckling av både lönesumma och privat konsumtion. Samtidigt har statsbudgetens utgifter hållits i schack genom stark sysselsättning, färre sjukdagar och minskade utgifter för räntor på stats­

skulden. Dessutom förstärktes saldot genom höga aktieutdelningar i bolag med statligt ägande och försäljningen av TeliaSonera­aktier.

Framöver minskar de höga kapital­ och bolagsvinsterna något. Även aktie­

utdelningarna faller tillbaka från fjolårets rekordnivå. Det gör att det dröjer till 2010 innan statsbudgetens inkomster överstiger fjolårets nivå, trots att den inhem­

ska ekonomin utvecklas relativt starkt. Att budgetsaldot ändå blir kvar på höga ni­

våer beror på att utgifterna stiger mycket långsamt och till och med minskar i fasta priser. Mot slutet av prognosperioden stiger inkomsterna i takt med BNP, medan utgifternas svaga utveckling fortsätter tack vare allt lägre statsskuldräntor och att utgifterna för arbetsmarknaden ligger kvar på en jämförelsevis låg nivå.

Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2011

-300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 -15

-10 -5 0 5 10

Underliggande saldo Faktiskt saldo Finansiellt sparande i procent av BNP

Miljarder kronor Procent av BNP

Det blir betydande överskott i statsfinanserna de närmaste åren. Rensat från engångseffekter uppgår budgetsaldot till närmare 100 miljarder kronor i genomsnitt under prognosperioden. Det finansiella sparandet i staten uppgår till 3,1 procent av BNP i genomsnitt under samma period.

Även rensat från engångseffekter blir det betydande överskott i statsfinanserna de närmaste åren. Det underliggande saldot uppgår till närmare 100 miljarder kronor i genomsnitt per år fram till 2011. I år summerar nettot av engångs­

effekterna till 5 miljarder kronor. Dit hör till exempel statens försäljning av aktier i OMX för 2 miljarder kronor. Några ytterligare försäljningar av statliga bolag är inte medräknade i prognosen. En förteckning över samtliga engångseffekter finns i appendix 7.

Det finansiella sparandet i staten uppgår i år till 2,6 procent av BNP och för­

stärks ytterligare efter 2009. I genomsnitt under de fyra prognosåren når statens finansiella sparande 3,1 procent av BNP. Skillnaden jämfört med budgetsaldot består bland annat av periodiseringen av räntor och skatter, som i budgetsaldot är kassamässiga. En annan skillnad är att det finansiella sparandet inte påverkas av aktieförsäljningar. Det är bara transaktioner som förändrar statens förmögenhet som syns i det finansiella sparandet.

Skuldexpansionen utraderas

De stora överskotten gör att statsskulden sjunker dramatiskt. Totalt under prog­

nosperioden sjunker den med 425 miljarder kronor. I relation till BNP halveras statsskulden från 36 procent vid senaste årsskiftet till 18 procent 2011. Därmed är hela skuldkvotsexpansionen från slutet av 1970­talet och framåt utraderad.

Figur 6. Statsskuld och skuldkvot 1970–2011.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 20110

10 20 30 40 50 60 70 80

Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Statsskuld

Miljarder kronor Skuldkvot

Procent av BNP

Stora överskott och relativt god BNP-tillväxt leder till en snabb minskning av skuldkvoten. 2007 års skuldkvot på 36 procent blir till 18 procent år 2011. Konsoliderad statsskuld innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper har räknats bort från den faktiska skulden.

Hur konjunkturkänsligt är budgetsaldot?

De makroekonomiska bedömningarna är för närvarande mycket osäkra. Det finns därför större anledning än normalt att resonera kring de statsfinansiella följderna av en annan utveckling än den som budgetprognosen bygger på. Uppgången i statsfinanserna under senare år har varit osedvanligt kraftig och snabb. Vi bör därför vara beredda på att också nedgången kan bli kraftigare och komma tidigare än väntat.

Vi har gjort en enkel bedömning av hur mycket budgetsaldot skulle kunna försämras om den allmänna ekonomiska utvecklingen från och med i år blir svagare än förutsatt. Vi har valt ut de delar i budgeten som är särskilt känsliga och därmed med stor sannolikhet och på ett betydande sätt skulle bidra till att bud­

getsaldot försämras. Därefter har vi bedömt hur en alternativ utveckling av dessa delar skulle kunna se ut utifrån historisk utveckling och partiella känslighetsberäk­

ningar. Tillvägagångssättet har varit att jämföra med den senaste perioden med en tydlig nedgång, nämligen åren 2001–2002.

I KI:s januarirapport finns en alternativ beräkning av hur en utökad finansiell kris skulle slå på svensk ekonomi. Effekterna är dock ganska små på ekonomin i stort och på statsfinanserna.

Vi baserar i stället vår beräkning på jämförelser med den förra konjunkturned­

gången och dess effekter på budgetsaldot. Det är således inte frågan om någon alternativ prognos utifrån en alternativ makrobild. Snarare en grov bedömning av hur saldot skulle kunna påverkas vid en tydligt sämre utveckling än väntat från och med i år.

En sämre utveckling kommer att slå igenom gradvis vilket innebär att saldot innevarande år kommer att hållas uppe av höga nivåer under början av året. Det är först 2009 den sämre utvecklingen från och med i år får fullt genomslag på budgeten. När det gäller skatt på hushållens kapitalvinster får staten emellertid dessa först året efter i form av kompletterande inbetalningar. Därför är det kapi­

talvinsternas förändring innevarande år som är avgörande. Utdelningarna från bolag med statligt ägande fungerar på samma sätt då det är årets vinster som ligger till grund för utdelningarna nästa år.

Den förra konjunkturnedgången

Stockholmsbörsen började falla i mars 2000. Den reala ekonomin utvecklades emeller- tid fortsatt bra även under 2000. BNP växte med 4,4 procent tack vare stark hushålls- konsumtion och bra exportutveckling. Under 2001 blev utvecklingen klart sämre på bred front, både här hemma och i omvärlden. Hushållens konsumtion, investeringarna och exporten växte överhuvudtaget inte. Däremot fortsatte arbetsmarknaden att ut- vecklas bra under 2001 med ordentligt stigande sysselsättning och fallande arbets- löshet. Först 2002 försämrades läget på arbetsmarknaden.

Samlad bedömning

ESV bedömer att budgetsaldot 2009 kan försvagas med omkring 85 miljarder kronor vid en försämrad makroekonomisk utveckling liknande den vid förra kon­

junkturnedgången. Kapitalskatter och utdelningar från bolag med statligt ägande står för en stor del av raset. Dessa inkomster varierar kraftigt över konjunktur­

cykeln.

Den potentiella försvagningen av statens finansiella sparande är lika stor som för budgetsaldot. I det här sammanhanget är den främsta skillnaden att skatte­

inkomsterna periodiseras på olika sätt (i budgetsaldot när de betalas och i finan­

siellt sparande när den skattepliktiga aktiviteten sker).

Vår bedömning är relativt försiktig. På lite längre sikt skulle även effekterna på arbetsmarknaden bli större. Arbetslösheten hinner då ta fart med allvarligare konsekvenser för de stora skattebaserna och de utgiftsdrivande faktorerna. Vidare sjönk kapitalskatterna vid förra konjunkturnedgången under två år medan denna beräkning tar hänsyn till ett års fall. Även utdelningarna skulle falla mer det efter­

följande året.

Tabell 2. Potentiell försvagning av statsbudgeten 2009 vid en sämre makroekonomisk utveckling

Miljarder kronor

2009

Kapitalskatter och utdelningar -52

Skatt på hushållens kapitalvinster -12

Skatt på företagsvinster -35

Utdelning från bolag med statligt ägande -5

Moms -2

Skatt på arbete -20

Andra effekter -10

Summa -84

ESV bedömer att budgetöverskottet för 2009 kan komma att raderas ut om den makroekonomiska utvecklingen skulle bli sämre än beräknat.

Tillvägagångssätt

Vi har använt två olika metoder för att bedöma fallhöjden för de utvalda delarna av budgeten:

Utgå från förändringen efter förra högkonjunkturen. Under 2001 och 2002 1.

föll till exempel hushållens kapitalvinster med sammanlagt 60 procent och företagsskatten med 26 procent (rensat för engångseffekter).

Utgå från den lägsta nivån på inkomsten mellan högkonjunkturerna (2002) 2.

och räkna upp den nivån med BNP­utvecklingen. Denna metod har vi an­

vänt som komplement vid beräkningen av kapitalskatterna och utdelningen från bolag med statligt ägande. Dessa inkomster har under de senaste åren ökat kraftigt i förhållande till BNP och vi är osäkra på om den ökningen är permanent.

Kapitalskatter och utdelningar

De inkomster till staten som är mest volatila är kapitalskatterna, det vill säga skatter na på hushållens kapitalvinster och företagsvinster, samt utdelningar från bolag med statligt ägande. Det är också de som kommer att påverkas först om den ekonomiska utvecklingen blir sämre.

Figur 7. Hushållens kapitalvinstskatt, företagsskatt och utdelningar från bolag med statligt ägande

0 50 100 150 200

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 4 6 8 10

Aktuell prognos Tänkbar sämre nivå

Aktuell prognos i procent av BNP Tänkbar sämre nivå i procent av BNP

Miljarder kronor Procent av BNP

De mest volatila inkomsterna på statsbudgeten är också de som påverkas först vid ett omslag i konjunkturen. De utgör den största risken i budgetens utveckling.

Hushållens kapitalvinster påverkas i grund och botten av prisutvecklingen på värdepapper och bostäder. Om dessa priser faller i år kommer de realiserade vinsterna att falla kraftigt, främst beroende på att värdepappershandeln kommer att minska. De realiserbara vinsterna blir helt enkelt färre och mindre. Även kapitalvinster från bostäder kan väntas falla, om än mindre dramatiskt. De totala kapitalvinsterna föll under 2001 med 44 procent och året efter med ytterligare 29 procent. Vi har därför utgått från att kapitalvinsterna faller med 44 procent från toppnivån 2007, vilket innebär att skatteinkomsterna blir 12 miljarder kronor lägre än i vår gällande prognos för 2008. Resultatet blir ungefär detsamma om kapitalvinsterna förändras i samma takt som BNP sedan bottenåret 2002. De två metoderna ger alltså i stort sett samma resultat.

Skatten på hushållens kapitalvinster betalas, och påverkar därmed budget­

saldot, först året efter skatteunderlaget uppstår. Därför baseras beräkningen på endast ett års försämring.

Företagens möjligheter att upprätthålla den beskattningsbara vinsten minskar om exporten försämras samtidigt som en försämrad förmögenhetssituation för hushållen gör att den inhemska efterfrågan viker. Under 2001 föll företagens be­

skattningsunderlag med 12 procent och året därefter med ytterligare 16 procent.

Om skatteunderlaget faller på motsvarande sätt under 2008 och 2009, från toppnoteringen 2007, blir inkomsterna 26 miljarder kronor lägre än i denna

prognos. Om skatten i stället utvecklas i samma takt som BNP från botten­

noteringen 2002 innebär det ett betydligt större fall, med 44 miljarder kronor.

Vi har räknat med att inkomsterna faller med ett genomsnitt av dessa metoder, det vill säga 35 miljarder kronor. Företagskatterna har under en lång period ökat kraftigt i procent av BNP. I praktiken betyder det att vi betraktar hälften av den ökning företagsskatterna har haft i förhållande till BNP sedan 2002 som perma­

nent.

Aktieutdelningarna från företag med statligt ägande hade ingen tydlig topp runt millenniumskiftet utan föll i jämn takt och halverades mellan 1997 och 2002.

Därefter ökade de med 500 procent 2002–2007. Om företagssektorn framöver får svårare att generera vinster bör det även påverka utdelningen från dessa bolag.

Det är dessutom rimligt att utdelningarna faller mer än vinsterna eftersom vissa bolag sannolikt delar ut en mindre andel av vinsten (eller ingen alls) om de fram­

tida utsikterna försämras.

Om utdelningarna faller på samma sätt som de gjorde under 2002 blir inkom­

sterna 5 miljarder kronor lägre än den aktuella prognosen. Om utdelningarna i stället hade utvecklats i samma takt som BNP från bottenåret 2002 innebär det ett större fall, med 16 miljarder kronor. Eftersom utdelningarna stigit så kraftigt de senaste åren är det rimligt att de kan falla mer än efter förra konjunktur toppen.

Utdelningarna 2009 baseras på bolagens resultat i år. I likhet med hushållens kapitalvinster betyder det att det främst är den sämre utvecklingen under inneva­

rande år som slår igenom på budgetsaldot nästa år.

Vi har räknat med att utdelningarna faller tillbaka på motsvarande sätt som 2002 och således blir 5 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är en rimlig bedömning av effekten på budgetsaldot 2009 men en underskattning om tids­

perspektivet förlängs.

Skatt på konsumtion

En försämrad förmögenhetsställning hos hushållen leder rimligen till att de kon­

sumerar mindre än de annars skulle ha gjort. Under 2001 växte konsumtionen endast med en halv procent. Året därefter växte den med 2,5 procent vilket var hälften av tillväxten toppåret 2000.

Vi har räknat med att tillväxten i hushållens konsumtion blir 1,5 procent­

enheter lägre än väntat, vilket motsvarar en halvering av konsumtionstillväxten 2007.¹ Det medför lägre momsinkomster med i storleksordningen 2 miljarder kronor. Det krävs alltså stora förändringar i hushållens konsumtion för att det ska få en avgörande effekt på statsfinansernas utveckling.

1 Konsumtionstillväxten var hela 5,1 procent år 2000 och bedöms till 3,2 procent 2007. Det är inte rimligt att tänka sig att tillväxten skulle minska lika mycket i procentenheter nu som då. Vi har i stället valt att låta konsumtionstillväxten minska lika mycket procentuellt sett.

Skatt på arbete och arbetslöshetsersättning

Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för statsbudgeten. När en sysselsatt person blir arbetslös förlorar staten inkomster, främst arbetsgivaravgifter, sam­

tidigt som en ny utgift sannolikt uppstår i form av arbetslöshetsersättning. Om ersättningen är lägre än den tidigare lönen, minskar också hushållens konsumtion och därmed statens momsinkomster. En sämre utveckling av efterfrågan i ekono­

min innebär sannolikt att arbetsmarknaden utvecklas sämre än i ESV:s beräkning.

Efter den förra konjunkturtoppen fortsatte emellertid arbetslösheten att falla under ett år och det var först 2004 som den var högre än år 2000. Om det mönstret upprepar sig kommer inte arbetslösheten att bidra till en betydande försämring av saldot nästa år utan först senare.

Tillväxten i lönesumman föll däremot med 1 procentenhet redan 2001 och med ytterligare 2,5 procentenheter året därpå. Vi har räknat med att tillväxten i lönesumman från och med i år blir densamma som då. Det betyder att löne­

summan 2009 blir 3,8 procentenheter lägre än i den aktuella prognosen och medför att statens inkomster blir 20 miljarder kronor lägre.

Andra effekter

Utöver de effekter som här tagits upp skulle en försämrad konjunktur påverka budgeten på många andra sätt; genom små förändringar (främst försämringar) på en mängd olika poster. Som exempel kan nämnas att utgifterna skulle öka för studiestöd, utbildning och lönegaranti. Riksgäldens nettoutlåning skulle också öka då statliga bolag och affärsverk tenderar att låna mer och ha mindre inlåning om tiderna är kärva.

På inkomstsidan skulle andra skatter bli lägre (utöver de ovan nämnda) exem­

pelvis punktskatter av olika slag samt stämpelskatt. Även inleveranser från Sys­

tembolaget och Svenska Spel skulle med all säkerhet bli lägre. Dessa ingår inte i begreppet aktieutdelningar utan räknas som skatter. Dessutom skulle ett sämre saldo medföra högre statsskuldsräntor eftersom statsskulden blir högre.

På lite längre sikt skulle utgifter som mer direkt påverkas av arbetsmarknads­

läget bli högre, till exempel för arbetsmarknadsåtgärder, bostadsbidrag och un­

derhållsstöd. Ett annat område som skulle påverkas är myndigheternas lönekost­

nader generellt sett, eftersom de skulle få färre vakanser i en sämre arbetsmarknad.

Totalt uppskattar vi effekten på saldot 2009 av sådana andra faktorer till minst 10 miljarder kronor.

Månadsutfall som konjunkturindikator

Vid tidigare högkonjunkturer har ekonomin samverkat till att ge ett överskott som överstigit förväntningarna. Den sammanlagda kraften i uppgången har därmed underskattats. På motsvarande sätt är det lätt att underskatta kraften vid en konjunkturnedgång. Det är därmed av stort intresse att fånga in ekonomins

signaler om vändpunkter i ett tidigt skede. Att få indikationer på omslag i kon­

junkturen och när den påverkar statens finanser är ur prognossynpunkt av avgö­

rande betydelse.

Ett sätt att på ett tidigt stadium identifiera en förändring i konjunkturen är via analys av utvecklingen på kort sikt. ESV analyserar statsbudgetens inkomster och utgifter varje månad. Tillsammans med annan månatlig information från främst Skatteverket och Försäkringskassan ger detta ett värdefullt analysunder­

lag.² Rullande tolvmånaderstal ger vid denna typ av analys en bra överblick över utvecklingen oavsett årsskiften.

De mönster i månadsutfallen som blir mest intressant att följa är kopplade till hushållens och företagens förväntningar på den närmaste framtiden. Vi har valt ut följande variabler som bör kunna ge en tidig indikation om en eventuell avmattning:

Stämpelskatten

−

Mervärdesskatten

−

Företagens inbetalningar av preliminärskatt

−

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte finns en tydlig indikation i månads utfallen som tyder på en avmattning av konjunkturen. De senaste månader nas momsinkomster och preliminärskatter från företagen har istället varit oväntat starka. Däremot visar stämpelskattens utveckling att aktiviteten på bostads marknaden har fallit under det senaste året.

ESV kommer att fortsätta följa tendenserna i de kommande månadernas utfall för dessa områden, där en avmattning i utvecklingstakten kan vara ett tidigt tecken på att konjunkturen håller på att försvagas.

2 Vid analys av statsbudgeten över tid med hjälp av månadsutfall, bör man tänka på att dessa primärt inte är avsedda för tidsserieanalys. Jämförbarheten påverkas av ändrad budgetstruktur, tillfälliga händelser och förändringar i skattesystemet. En annan faktor att beakta är tidsaspekten, där framför allt skattesystemet gör att tidsförskjutningen kan vara lång mellan den skattepliktiga händelsen och när den redovisas på statsbudgeten.

Figur 8. Inkomster av stämpelskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal

2 3 4 5 6 7 8 9 10

dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01 dec-01 mar-02 jun-02 sep-02 dec-02 mar-03 jun-03 sep-03 dec-03 mar-04 jun-04 sep-04 dec-04 mar-05 jun-05 sep-05 dec-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 sep-07 dec-07

2 3 4 5 6 7 8 9 10

Miljarder kronor Miljarder kronor

Stämpelskatten har haft en mycket kraftig utveckling den senaste femårsperioden till följd av husprisernas utveckling och omsättningen av fastigheter. Det senaste året har dock ökningen avstannat.

Stämpelskatten ökade starkt från 2003 fram till början av förra året. Då bröts trenden och ersattes av en tydlig avmattning. Från slutet av 2007 faller inkomsterna svagt. Givet att huspriserna fortsatte att öka förra året, betyder det att antalet transaktioner minskar. Detta kan i sin tur vara en effekt av hushållens dämpade förväntningar om huspriser, det allmänna ränteläget och den egna eko­

nomin den närmaste framtiden.

Figur 9. Inkomster av mervärdesskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal

Miljarder kronor Miljarder kronor

150 170 190 210 230 250 270 290

dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01 dec-01 mar-02 jun-02 sep-02 dec-02 mar-03 jun-03 sep-03 dec-03 mar-04 jun-04 sep-04 dec-04 mar-05 jun-05 sep-05 dec-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 sep-07 dec-07

150 170 190 210 230 250 270 290

Inkomster från mervärdesskatt följer i stor utsträckning utvecklingen av den privata konsumtionen.

2001 var ett svagt år för den privata konsumtionen efter den kraftiga högkonjunkturen runt millennieskiftet. Denna avmattning återspeglades dock inte i motsvarande avmattning av de totala momsinkomsterna under denna period. Däremot har inkomsterna ökat förhållandevis kraftigt under de senaste åren. Den ökningstakten borde rimligen påverkas om konsumtionsutvecklingen mattas av.

I samband med den föregående lågkonjunkturen runt 2001 visade momsinkoms­

terna ingen tydlig avmattning. Däremot har de ökat kraftigt de senaste tre åren till följd av den starka utvecklingen av hushållens konsumtion och företagens investe­

ringar. Förra året avslutades med en stark utveckling för momsen. I detta fall finns ännu inget stöd i månadsutfallen som tyder på en avmattning av konjunkturen.

Hushållens inköp, som i hög grad styrs av förväntningar och reallönetillväxt, visar på en fortsatt stark utveckling.

Figur 10. Inbetalning av företagens preliminärskatt 1998–2007, rullande 12-månaderstal

0 20 40 60 80 100 120 140 160

dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01 dec-01 mar-02 jun-02 sep-02 dec-02 mar-03 jun-03 sep-03 dec-03 mar-04 jun-04 sep-04 dec-04 mar-05 jun-05 sep-05 dec-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 sep-07 dec-07

0 20 40 60 80 100 120 140 160 Miljarder kronor Miljarder kronor

Preliminärskatteinbetalningar i rullande 12-månaderstal ser ut att plana ut i en lågkonjunktur, vilket man kan se i samband med lågkonjunkturen 2001. Utplaningen skedde relativt sent, vilket berodde på en låg andel preliminärskatt i förhållande till den slutliga skatten. I nuläget är denna andel redan hög. Det innebär att det nu inte finns samma utrymme för de preliminära skatterna att fortsätta öka om vinstutvecklingen mattas av.

Företagens preliminära skatteinbetalningar borde vara en tidig indikation på för­

ändringar av vinstläget. I alla fall i ett läge när vinstutvecklingen försämras. Före­

tagen vill inte löpande betala mer skatt än de behöver och borde därför jämka ner sin debiterade preliminärskatt om vinstutsikterna försämras. Om ekonomin går in en fas av svagare utveckling borde det alltså synas i en avmattning av preliminär­

skatteinbetalningarnas ökningstakt.

Det går inte att se något tydligt tecken på inbromsning i utvecklingen av före­

tagens preliminära skatteinbetalningar. Månadsutfallen under vintern har snarare varit högre än i ESV:s prognos.

Utgifter

Utgifterna i statsbudgeten minskar som andel av BNP under prognosperioden.

De växer i genomsnitt med blygsamma 0,7 procent per år samtidigt som BNP, löner och priser stiger i en betydligt snabbare takt. Den främsta anledningen till den långsamma utgiftsökningen är att statsskuldsräntorna minskar i en stadig takt. Utgifterna realekonomiskt fördelade finns redovisade i Appendix 2.

Figur 11. Statsbudgetens utgifter 2007–2011

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

2007 2008 2009 2010 2011 0

5 10 15 20 25 30 35 40 45

Konsumtion och investeringar

Bidrag till hushåll och pensionsavgifter på bidrag

Bidrag till kommuner, företag och utlandet Räntor och finansiella transaktioner

Utgifter i procent av BNP

Procent av BNP Miljarder kronor

Statsbudgetens utgifter minskar i förhållande till BNP under hela prognosperioden. Detta beror främst på svagt ökande bidrag till hushåll och lägre ränteutgifter.

Bidrag till hushåll minskar tillfälligt 2008 men ökar sedan svagt under resten av prognosperioden. Dessa bidrag utgör ungefär en tredjedel av utgifterna och ger därför en stor effekt på statsbudgeten. Inom området utvecklas utgifterna för ohälsa (sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets­ och sjukersättning) svagt då antalet sjukdagar fortsätter nedåt under 2008 för att därefter stabilisera sig. Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskar under 2007 och 2008 på grund av regeländringar och hög efterfrågan på arbetskraft, men börjar sedan öka något då arbetsmarknaden blir kärvare. Utgifterna för föräldraförsäkring samt statlig assistansersättning ökar däremot redan i år. Kostnaden för statlig assistans­

ersättning ökar procentuellt mycket kraftigt över åren. Det beror bland annat på att reglerna har gjorts tydligare och fler ansöker och får detta bidrag.

Det allmänna ränteläget stiger under prognosperioden men räntekostnaderna sjunker. Detta beror på att statsskulden betalas av och därmed blir mindre. Stu­

diemedelsräntor som också ingår i denna kategori ökar däremot i takt med att räntorna stiger.

Regeringen avser att satsa mer på skolor och universitet, vilket leder till att dessa utgifter ökar under prognosåren. Det gör också utgifterna för rättsväsen­

det. Tandvårdsförmåner är en relativt liten post som dock har ökat kraftigt under 2007 och ökar framåt i tiden på grund av regeländringar. Omorganisationer inom Försäkringskassan och AMS leder till att myndigheternas förvaltningsutgifter faller under hela prognosperioden. Utgifterna för biståndet stiger under perioden som en effekt av att Sverige har som mål att bidra med en procent av BNI till bistånd.

Nedan följer kommentarer till några utvalda områden på statsbudgetens utgifts­

sida. Tabell med jämförelser mot föregående prognos finns i Appendix 1.

Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 2007–2011

Miljarder kronor

Utfall SB Prognos Diff. från Bprop.

Utgiftsområde 2007 2008 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010

1 Rikets styrelse 10,6 10,9 10,6 11,6 11,3 11,4 -0,3 -0,3 -0,1

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,1 11,4 11,7 12,1 12,6 0,3 0,1 0,0

3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,2 9,4 9,4 9,5 9,8 0,2 0,0 0,0

4 Rättsväsendet 30,6 31,4 31,7 32,6 33,6 34,0 0,3 0,6 0,7

5 Internationell samverkan 1,6 1,7 1,6 1,7 1,7 1,7 0,0 0,0 0,0

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46,5 43,9 44,1 45,2 46,0 47,2 0,2 -0,2 -0,3

7 Internationellt bistånd 25,4 27,7 27,4 29,8 31,4 33,0 -0,3 0,0 0,1

8 Invandrare och flyktingar 5,3 6,1 5,7 5,5 5,5 5,5 -0,4 -0,4 -0,2

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 50,8 50,0 53,2 55,0 56,9 -0,7 -1,0 -0,5

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 118,0 117,8 117,9 119,7 121,3 -0,2 -0,5 -0,6

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,9 42,4 42,0 41,2 40,2 -0,5 -0,4 -0,6

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,7 66,2 68,3 70,5 72,8 -0,5 -0,3 -0,4

13 Arbetsmarknad 58,0 61,8 57,0 59,7 61,0 62,9 -4,8 -1,6 -1,0

14 Arbetsliv 1,1 1,2 0,8 0,8 0,8 0,8 -0,4 -0,3 -0,3

15 Studiestöd 19,3 20,3 19,3 20,4 21,9 23,1 -1,0 -1,2 -1,4

16 Utbildning och universitetsforskning 42,2 46,4 45,1 48,2 49,6 50,9 -1,3 0,0 0,0

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,1 10,1 10,3 10,5 10,7 -0,1 0,0 0,0

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2,4 1,8 2,2 2,0 1,5 1,2 0,4 0,3 0,0

19 Regional utveckling 2,9 3,4 3,3 3,4 3,6 3,5 0,0 0,0 0,3

20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 4,5 4,7 4,8 4,6 -0,2 0,2 0,2

21 Energi 2,2 2,8 2,3 2,2 1,9 1,6 -0,5 -0,1 0,0

22 Kommunikationer 44,3 35,8 36,6 36,7 36,5 37,3 0,9 0,1 -0,7

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 15,5 17,4 15,9 15,5 15,8 15,9 -1,5 -1,7 -1,3

24 Näringsliv 4,3 4,8 4,7 4,8 4,7 4,8 -0,1 -0,1 -0,1

25 Allmänna bidrag till kommuner 73,0 64,5 64,8 64,7 64,8 64,8 0,2 0,2 0,2

26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 40,8 41,5 35,5 35,5 33,8 0,7 0,3 0,9

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26,6 30,1 29,4 20,4 27,7 27,9 -0,7 1,7 1,5

Förändring av anslagsbehållningar 0,0 1,3 -1,3 -2,3 -1,8

Summa utgiftsområden 769,2 767,6 756,0 758,1 778,0 790,2 -11,6 -7,1 -5,4

Summa utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 714,5 722,6 742,5 756,4 -12,3 -7,3 -6,3

Kassamässig korrigering -4,3 0,8 0,7 1,4 0,6 0,8 -0,1 0,0 0,0

Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 12,0 10,0 9,2 7,2 -0,7 0,2 -0,6

Totala utgifter 760,5 781,1 768,7 769,4 787,8 798,2 -12,4 -6,9 -6,0

Totala inkomster 863,7 871,6 852,5 856,3 895,7 939,5 -19,1 -36,3 -45,2

Budgetsaldo 103,2 90,5 83,8 86,9 107,9 141,3 -6,7 -29,4 -39,2

SB=Statsbudget för 2008

Bprop.=Regeringens beräkning för 2009–2010 i Budgetpropositionen 2008

Lägre utgifter för ohälsa

Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska kraftigt under 2007. Nedgången för helåret 2007 var 12,5 procent. Minskningstakten verkar dock ha kulmine­

rat under det andra halvåret och utfallen för de två sista månaderna blev något högre än vad ESV räknat med. Minskningstakten mattades av något under de första månaderna i år. Det innebär att den tidigare prognosen för 2008, med en minskning av antalet sjukpenningdagar på 7 procent, ligger fast. Under perioden 2009­2011 fortsätter utvecklingen att plana ut och sjuktalen bedöms vara oför­

ändrade. Det motsvarar en historiskt låg nivå på sjukfrånvaron i förhållande till sysselsättningsutvecklingen.

Figur 12. Antal nettosjukdagar per sysselsatt 1990–2011

0 4 8 12 16 20 24 28

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 4 8 12 16 20 24 28

Antal dagar Antal dagar

Antalet nettosjukdagar (hela sjukdagar) fortsätter att sjunka från en mycket hög nivå för fem år sedan. Under 2010 väntas de stabilisera sig på en lägre nivå.

De totala utgifterna för ohälsa (sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets­

och sjukersättning) har minskat de senaste två åren efter att ha ökat alla tidigare år under det senaste decenniet. Att ohälsotalet minskat under dessa år beror till största delen på färre nettosjukdagar (hela sjukdagar). Även om inflödet till akti­

vitets­ och sjukersättning minskar bedömer ESV att antalet personer i förmånen kommer att överstiga en halv miljon under hela prognosperioden. Sammantaget fortsätter utgifterna för aktivitets­ och sjukersättning att stiga mellan åren men i en betydligt långsammare takt än de gjort tidigare. Detta tillsammans med en svag utveckling av utgifterna för sjukpenning innebär att utgifterna för ohälsan planar ut åren framöver.