De totala skatteintäkterna stiger med drygt 4 procent per år de närmaste åren.
I procent av BNP sjunker skatterna med nästan två procentenheter mellan 2005 och 2008. Därefter växer de i ungefär samma takt som ekonomin i stort. Förkla
ringen till att skattekvoten sjunker är dels att tillväxten var hög i sektorer med re
lativt lågt skatteuttag, dels sänkt skatt på arbete från 2007. I år minskar dessutom skatt på kapital efter flera år med mycket höga nivåer.
De totala skatteintäkterna fördelas mellan staten, kommunsektorn, ålderspen
sionssystemet och EU. Statens skattekvot sjunker något mer än den totala skatte
kvoten fram till 2009 och ligger sedan konstant på 25 procent av BNP.
Figur 16. Statens skatteintäkter 2005–2011
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
0
Skatt på kapital Skatt på arbete
Skatt på konsumtion Statliga skatter i procent av BNP
Procent av BNP Miljarder kronor
Statens skatteintäkter växer normalt i takt med BNP i löpande priser. Nu sjunker dock statens skattekvot, främst på grund av jobbavdraget som infördes 2007 och utökades 2008. Här ingår inte skatteintäkter som går till andra sektorer än staten.
Jobbavdraget innebär att skatt på arbete sjönk i fjol och växer svagt i år trots att an
talet arbetade timmar i ekonomin ökar starkt dessa år. Skatt på kapital varierar kraf
tigt över konjunkturcykeln. I år faller kapitalskatterna tillbaka, både vad gäller skatt på hushållens kapitalvinster och på bolagsvinster. En förklaring är att lönesumman växer snabbare än BNP och därmed tränger undan kapitalvinsterna för både bolag och hushåll. Statens intäkter av skatt på kapital påverkas dessutom av att fastighets
skatten på bostäder från och med i år görs om till en kommunal avgift.
Det största bidraget till tillväxten i statens skatteintäkter kommer från skatt på konsumtion, som vuxit mycket starkt under flera år. Tillväxten i momsintäkter kulminerar i år, men konsumtionsskatterna fortsätter ändå att vara det skatteslag som bidrar mest till tillväxten i statens skatteintäkter även åren framöver.
Tabell 7. Statsbudgetens inkomster 2006–2011
Miljarder kronor
Utfall/Prognos Prognos
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Statens skatteintäkter 800,8 825,2 834,7 857,2 894,8 934,6
Periodiseringar 5,5 -9,6 -0,8 -4,3 -7,9 -2,8
Statens skatteinkomster 806,3 815,6 833,8 852,9 886,9 931,8
Övriga inkomster 4,0 48,1 18,7 3,4 8,8 7,7
Statsbudgetens inkomster 810,3 863,7 852,5 856,3 895,7 939,5
Statens skatteintäkter stiger med i genomsnitt 27 miljarder kronor per år. Efter periodiseringar blir ökningstakten något högre. Övriga inkomster innehåller bland annat aktieutdelningar från bolag med statligt ägande. I fjolårets inkomster ingår aktieförsäljningar i TeliaSonera på 18 miljarder kronor.
I nominella termer stiger statens skatteintäkter med i genomsnitt 27 miljarder kronor per år under prognosperioden. Ändå dröjer det till 2010 innan statsbud
getens inkomster överstiger fjolårets nivå, då de uppgick till 864 miljarder kronor.
Det beror på att statens övriga inkomster nådde en rekordnivå detta år tack vare mycket stora aktieutdelningar från bolag med statligt ägande samt försäljning av aktier i TeliaSonera.
Statsbudgetens inkomster påverkas också av skatternas periodisering. För 2007 beräknas periodiseringarna minska inkomsterna med 10 miljarder kronor. Totalt under prognosperioden är nettoeffekten av periodiseringarna minus 25 miljarder kronor.
Jämfört med ESV:s decemberprognos har statens skatteintäkter reviderats upp för 2007 och 2008, men ned längre fram i tiden. Skatt på arbete har justerats ned på grund av att lönesumman utvecklas sämre hela prognosperioden. I år revideras dock de indirekta skatterna på arbete upp på grund av att vi tar hänsyn till det reviderade förslaget om sänkta socialavgifter i tjänstesektorn. Kapitalskatterna har justerats upp för 2007 och i viss mån för 2008. Det beror på att företagens in
betalningar av preliminärskatt blev högre än väntat mot slutet av fjolåret. Denna prognosjustering slår igenom kassamässigt 2008.
Tabellen fortsätter på nästa sida.
Tabell 8. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2005–2011
Miljarder kronor
Utfall Prognos Diff. från Bprop 2008
Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010
Skatt på arbete 829,6 857,2 871,0 915,5 961,6 1008,1 1051,7 -3,2 5,0 4,2 9,6
Direkta skatter på arbete 476,9 490,1 481,7 500,3 527,8 552,8 576,4 -0,9 -3,2 -2,8 -1,5
Inkomstskatter 473,9 495,1 524,2 558,0 589,5 618,1 645,2 -0,5 -0,7 1,4 4,5
Allmän pensionsavgift 74,2 77,3 81,0 86,0 90,8 95,2 99,4 -0,3 0,3 0,8 1,3
Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Skattereduktioner m.m. -71,3 -82,4 -123,6 -143,7 -152,6 -160,6 -168,4 -2,8 -5,0 -7,3
Indirekta skatter på arbete 352,8 367,0 389,3 415,2 433,7 455,3 475,4 -2,3 8,1 7,0 11,1
Arbetsgivaravgifter 341,1 357,0 377,5 409,1 431,6 452,8 472,8 -5,7 1,5 3,4 7,6
Skatt på kapital 167,9 192,2 211,2 197,8 202,4 212,9 224,3 13,6 7,1 -3,9 -8,3
Skatt på kapital, hushåll 22,9 37,4 44,3 37,7 38,0 39,3 39,9 8,0 10,0 9,2 9,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,3 375,3 399,3 432,9 445,3 462,3 481,9 4,5 2,5 6,7 6,3
Mervärdesskatt 250,1 265,2 285,2 310,3 320,3 335,5 352,9 5,2 3,0 6,6 7,2
Punktskatter 107,2 110,2 114,1 122,6 125,0 126,9 129,1 -0,7 -0,5 0,2 -0,9
Skatt på alkohol och tobak 18,5 19,3 20,8 22,3 22,4 22,3 22,3 -0,2 0,2 0,2
Restförda och övriga skatter -1,3 -0,8 -0,3 -1,8 -2,0 -2,3 -2,7 0,7 0,6 0,6 0,5
Restförda skatter -7,6 -5,4 -7,6 -7,6 -8,0 -8,3 -8,7 -1,9 -1,5 -1,5 -1,6
Övriga skatter, hushåll 1,9 2,5 2,6 2,5 2,5 2,5 2,5 0,3 0,3 0,3 0,3
Övriga skatter företag 2,2 0,0 2,4 1,1 1,2 1,3 1,3 1,8 1,4 1,4 1,4
Intäkter som förs till fonder 2,2 2,1 2,4 2,2 2,2 2,2 2,2 0,4 0,4 0,4 0,4
Totala skatteintäkter 1353,5 1423,9 1481,2 1544,4 1607,3 1681,0 1755,3 15,6 15,1 7,7 8,1
Avgår EU-skatter -7,8 -9,4 -7,3 -7,8 -7,6 -7,8 -8,2 -0,1 0,3 0,6
Offentliga sektorns skatteintäkter 1345,7 1414,5 1473,9 1536,6 1599,7 1673,2 1747,1 15,5 15,0 8,0 8,8 Avgår skatter till andra sektorer -586,6 -613,7 -648,6 -702,0 -742,6 -778,4 -812,5 -1,1 -3,7 -7,4 -11,1 Kommunala inkomstskatter -435,6 -454,1 -480,1 -522,8 -553,4 -579,9 -605,3 -1,4 -2,8 -5,3 -7,4 Avgifter till AP-fonder -151,0 -159,6 -168,5 -179,1 -189,2 -198,5 -207,2 0,3 -0,9 -2,2 -3,7
Statens skatteintäkter 759,1 800,8 825,2 834,7 857,2 894,8 934,6 14,5 11,3 0,6 -2,4
Nedan följer kommentarer till några utvalda områden på statsbudgetens intäkts/
inkomstsida.
Tillväxttakten i hushållens inkomstskatter mattas av
Lönesumman är den variabel som är av särskilt stor vikt för hushållens inkomst
skatt. För perioden 2007–2011 väntas lönesumman öka med sammantaget 28,5 procent jämfört med 30,9 som beräknades i föregående prognos. Lönernas utvecklingstakt har i genomsnitt reviderats ned med 0,5 procentenheter under prognosperioden, vilket främst beror på lägre timlön och färre arbetade timmar.
Tabell 8. fortsättning
Miljarder kronor
Utfall Prognos Diff. från Bprop 2008
Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010
Statens skatteintäkter 759,1 800,8 825,2 834,7 857,2 894,8 934,6 14,5 11,3 0,6 -2,4
Periodiseringar -16,0 5,5 -9,6 -0,8 -4,3 -7,9 -2,8 -28,6 13,2 9,0 3,3
Uppbördsförskjutningar -26,6 -4,7 -3,0 -1,0 -5,4 -7,5 -4,7 -11,2 2,9 8,6 7,1
Betalningsförskjutningar 10,8 10,3 -5,5 0,5 1,6 0,0 2,6 -16,2 10,6 0,9 -3,3
Anstånd -0,2 0,0 -1,2 -0,4 -0,5 -0,5 -0,6 -1,1 -0,3 -0,4 -0,5
1000 Skatter m.m. 743,1 806,3 815,6 833,8 852,9 886,9 931,8 -14,2 24,5 9,6 1,0
Övriga inkomster 2,7 4,0 48,1 18,7 3,4 8,8 7,7 -30,2 -43,6 -45,9 -46,1
2000 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 66,5 50,0 47,2 49,2 50,7 2,8 6,0 6,9 8,1
Riksbankens inlevererade överskott 6,7 5,3 4,4 3,6 3,6 3,5 3,4
Inkomster av statens aktier 12,1 23,0 33,2 23,5 22,1 22,7 23,8
Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 3,1 3,1 10,6 9,7 7,7 8,4 8,3
3000 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 18,0 2,1 0,0 0,0 0,0 -32,0 -47,9 -50,0 -50,0
4000 Återbetalning av lån 2,3 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,5
5000 Kalkylmässiga inkomster 8,8 7,8 8,2 8,9 9,3 9,6 10,0 0,2
Statliga pensionsavgifter 7,5 7,2 7,6 8,3 8,8 9,1 9,5
6000 Bidrag från EU 12,6 12,4 13,0 11,4 10,9 11,4 11,7 0,3 -1,0 -0,7 -0,6
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet -41,5 -48,2 -52,0 -53,5 -65,6 -62,7 -66,0 -1,7 -1,0 -2,1 -3,9
Tillkommande inkomster 15,2 10,9 12,1 13,4 3,7 10,1 10,4 0,1 0,8 -0,2 -0,2
Avräkningar -56,7 -59,1 -64,1 -66,9 -69,2 -72,8 -76,4 -1,8 -1,8 -2,0 -3,7
8000 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -13,6 -13,7 -7,7 -2,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,3 0,4
9000 Löpande redovisade skatter m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Totala inkomster 745,8 810,3 863,7 852,5 856,3 895,7 939,5 -44,4 -19,1 -36,3 -45,2
Totala utgifter 731,8 791,9 760,5 768,7 769,4 787,8 798,2 -13,1 -12,4 -6,9 -6,0
Budgetsaldo 14,1 18,4 103,2 83,8 86,9 107,9 141,3 -31,3 -6,7 -29,4 -39,2
Figur 17. Direkta skatter på arbete 2000–2011
400 450 500 550 600
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 400
450 500 550 600
Direkta skatter på arbete Direkta skatter på arbete, föregående prognos
Miljarder kronor Miljarder kronor
Direkta skatter på arbete blir lägre än i föregående prognos på grund av en nedrevidering av lönesummeutvecklingen 2007-2011. Den största delen består av kommunal inkomstskatt.
Den statliga och kommunala inkomstskatten som hushållen betalar ökar stabilt i takt med ökad sysselsättning och timlön. Den kommunala inkomstskatten ökar med 6 procent under perioden 2007–2009. Den statliga inkomstskatten ökar något snabbare, vilket beror på att fler betalar statlig skatt då lönesumman växer starkare än priserna. I slutet av prognosperioden minskar tillväxten för både den kommunala och statliga inkomstskatten. Den statliga inkomstskattens tillväxttakt minskar mest och halveras nästan till 2011. Detta till följd av att lönesummans tillväxttakt avtar mer än utvecklingstakten på KPI.
Lägre lönesumma sänker arbetsgivaravgifterna
Utfallet visar att lönesummans tillväxt förra året var markant lägre än i de makro
ekonomiska förutsättningarna från KI. Inbetalda arbetsgivaravgifter, som är en bra indikator på lönesummans utvecklingstakt, ökade med 6,9 procent vilket är 0,5 procentenheter lägre än KI:s bedömning. Den lägre nivån förra året slår igenom i år och innebär lägre skatteintäkter från arbetsgivaravgifter med cirka 2 miljarder kronor. Nivåsänkningen består under hela prognosperioden.
ESV beaktar regeringens reviderade förslag om sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn. Enligt detta ska nedsättningen nu bara gälla för små och medelstora företag istället för samtliga som i det ursprungliga förslaget. Dess
utom senareläggs ikraftträdandet från årsskiftet till den 1 juli och tillämpas på inkomster från den 1 oktober. Detta innebär att effekten i år av nedsättningarna nu beräknas till 1,4 miljarder kronor istället för de 6,5 miljarder kronor vi räk
nade med i föregående prognos. Därmed har intäkterna netto reviderats upp med cirka 5 miljarder kronor. Åren framöver beräknas effekten av nedsättningarna till knappt 6 miljarder kronor per år.
Hushållens kapitalvinster minskar tillfälligt
Hushållens kapitalvinster består av vinster vid försäljning av värdepapper och fastigheter. De blir inte preliminärbeskattade under inkomståret. Hushållen betalar skatten i form av kompletteringsbetalningar från december till och med maj året efter inkomståret, detta på grund av reglerna för räntebeläggning av kvarskatt. Tidi
gare har den största andelen betalats redan i december men i och med avskaffandet av förmögenhetsskatten förra året har detta beteende försvunnit. De komplette
ringsbetalningar som tidigare gjordes i december görs numera i februari.
Figur 18. Procentuell utveckling av kapitalvinster och kompletteringsbetalningar, 1999–2007
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 -50
-40
Den procentuella utvecklingen av kompletteringsbetalningar från hushållen är en bra indikator på kapitalvinsternas utveckling. Utvecklingstakten beräknas på kompletteringsbetalningarna under perioden december till februari. Avskaffandet av förmögenhetsskatten påverkar därmed inte detta samband.
Kompletteringsbetalningarna under december till februari ökade med 11 procent, vilket är 5 procentenheter lägre än förra året. Kapitalvinsterna antas öka i ungefär samma takt. De beräknas till 147 miljarder kronor, vilket ger drygt 44 miljarder kronor i skatteintäkter 2007. Det är något högre än i föregående beräkning.
Uppgången i kapitalvinster 2007 jämfört med 2006 bekräftas av fondkommis
sionärernas statistik för de fyra kvartalen 2007 då hushållens finansiella tillgångar har ökat under året, men betydligt lägre än året innan. Aktivitetsnivån per kund
har minskat något jämfört med 2006. Däremot har det genomsnittliga beloppet per hushåll ökat tillräckligt för att motivera en mindre ökning av kapitalvinsterna.
Denna ökning stärks av att fastighetsprisindex och antal köp av småhus har ökat med 10 respektive 18 procent under 2007.
Figur 19. Kapitalvinster 1993–2011
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0
Kapitalvinsterna förväntas uppnå den rekordhöga nivån på 147 miljarder kronor 2007. I år minskar de med 24 miljarder kronor då konjunkturutvecklingen är svagare.
Kapitalvinsterna från värdepapper väntas bli lägre i år. OMX:s All Share index har minskat med cirka 10 procent sedan årsskiftet och indexet faller därmed under förra årets lägsta nivå. Emellertid finns det ett antal faktorer som talar för en begränsad nedgång av kapitalvinsterna. ESV gör inga prognoser på de finansiella tillgångsvärdenas utveckling. Vi antar att avkastningen på aktier under resten av året (och kommande år) motsvarar den genomsnittliga marknadsräntan plus en riskpremie. Beräkningen baseras alltså på måttligt stigande aktiepriser från och med andra kvartalet 2008.
En annan faktor är att kapitalvinsterna från fastighetsförsäljningar förväntas öka något. SCB:s småhusbarometer i januari visar kvarstående höga fastighetspriser då ökningstakten är runt 3 procent jämfört med december förra året. Under de kommande tre kvartalen (och resten av prognosperioden) antas fastighetspriserna öka med hushållens köpkraft. Dessutom ökar kapitalvinsterna med drygt 12 mil
jarder kronor från och med i år på grund av de förändrade uppskovsreglerna.
Då informationen är begränsad i början av året följer ESV noga utvecklingen av hushållens reala och finansiella tillgångsvärden för att revidera prognosen på kapitalvinsterna om utvecklingen motiverar detta.
Stora risker vid fallande tillgångspriser
Hushållens kapitalvinster från värdepapper och fastigheter är mycket volatila och svå-ra att förutse. Det beror fsvå-ramför allt på att beskattningsunderlaget för kapitalvinster uppstår först vid avslutad affär, dvs. i samband med att vinsten realiseras. Tillgångs-prisernas utveckling har stor betydelse för att avgöra hur stora kapitalvinsterna blir under ett enstaka år. Det gäller framför allt för värdepapper. En nedgång gör att de realiserbara vinsterna i genomsnitt blir mindre. Samtidigt leder det till att antalet realiserade vinster blir färre eftersom incitamentet att sälja är mindre om den rea-liserbara vinsten krymper. Utöver tillgångsprisernas förändring blir förändringarna i antal realiserade affärer en hävstång på kapitalvinsternas utveckling som medför större volatilitet. Vid en prisnedgång på finansiella tillgångar under en längre period borde hushållens aktivitet kunna bli så obetydlig att kapitalvinsterna från finansiella tillgångar mycket väl skulle kunna närma sig noll.
Kapitalvinsterna från fastighetsförsäljning utvecklas däremot relativt stabilt. Detta beror på att prisutvecklingen normalt är jämnare samt att hushållens byte av bostad påverkas av en rad andra faktorer än att göra en bra affär. Därför ligger kapitalvin-sterna från värdepappersförsäljning bakom större delen av kapitalvinkapitalvin-sternas volatili-tet. Det finns ingen aktuell statistik över storleken på kapitalvinsterna från fastighe-ter. Vi bedömer att de utgör ungefär hälften av kapitalvinsterna 2007. Denna del av kapitalvinsterna kan alltså betraktas som relativt stabil.
Högre inbetalningar av bolagsskatt än väntat
Företagens beskattningsbara vinster för 2007 blir högre än vi trodde tidigare.
Bakgrunden till revideringen är högre preliminära skatteinbetalningar än förvän
tat under andra halvåret 2007. Däremot har vi inte justerat vinstnivån inneva
rande år lika mycket eftersom de makroekonomiska förutsättningarna talar för en avmattning av vinsternas ökningstakt.
Figur 20. Bolagsskattens underliggande utveckling
0 20 40 60 80 100 120 140
1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0
2 4 6 8 10 12 14
Justerad bolagsskatt Bolagsskatt i procent av BNP
Procent av BNP Miljarder kronor
Figuren visar bolagsskattens utveckling rensat för vissa händelser av engångskaraktär, främst effekten av företagens upplösning av periodiseringsfonder. Den justerade bolagsskatten är lämpligare att använda vid jämförelser med andra ekonomiska variabler såsom BNP, lönesumma och ränta.
Vad säger den makroekonomiska utvecklingen?
Utvecklingen av bolagens vinster beror på utvecklingen av intäkter och kostnader.
Intäkterna är till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. Vi använder BNP som ett grovt mått för att få en indikation om hur utvecklingen av intäkterna kommer att se ut framöver. Företagens kostnader avser huvudsakligen arbete (löner och arbetade timmar) och kapital (ränta). I figuren nedan visar vi hur dessa variabler kommer att utvecklas i förhållande till varandra.
Figur 21. Förhållandet mellan BNP, lönesumma och ränta (löpande priser)
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1
2
Förändring av BNP, lp Förändring av lönesumma, lp Ränta 3-månader
Procent Procent
Under perioden 2007–2010 växer lönesumman snabbare än BNP, vilket ger ett högre kostnadstryck med lägre vinster i företagen. Under samma period stiger räntan som också ökar kostnaderna för företagen. Från och med 2010 ökar BNP snabbare än lönesumman och därmed ökar återigen vinstutrymmet.
BNP fortsätter att växa under prognosperioden men inte så snabbt som under de tre senaste åren. Enligt KI hålls tillväxten uppe av den starka inhemska konsum
tionen medan en avmattning av exporten är en anledning till att BNP inte växer så snabbt framöver. En avtagande utländsk efterfrågan kommer att påverka företa
gen eftersom en stor del av Sveriges företag är exportberoende. Därför ser vi en avtagande export som en risk för företagens försäljning och därmed vinster. En avgörande förutsättning för vår prognos är att den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas starkt.
Timlönens ökningstakt har stigit konstant 2003–2007. Många företag har dessutom ökat antalet anställda och därmed har lönesumman vuxit snabbt. Fram till 2006 har BNP dock vuxit snabbare än lönesumman. Detta mönster bröts un
der förra året då lönesumman växte snabbare än BNP, vilket har orsakat minskat vinstutrymme för företagen. Mot slutet av prognosperioden minskar skillnaden i tillväxt av lönesumman och BNP. Detta kommer att leda till att vinsterna i företa
gen återigen kan stiga.
Även räntekostnader påverkar företagsvinsterna. Räntenivån har varit mycket gynnsam för företagen under de senaste åren. De högre räntorna under prognos
perioden leder nu till ökade kapitalkostnader för företagen jämfört med tidigare.
Slutsatsen är att företagens kostnader för arbete och kapital har ökat under 2007. Denna utveckling kommer att fortsätta under inledningen av prognos
perioden, men kostnadstrycket lättar sedan något. Företagens vinstutrymme minskar därför under 2008–2009 för att sedan återhämta sig under 2010.
Vad säger preliminärskatteinbetalningarna?
Företagen betalar in preliminärskatt varje månad under året. Genom att löpande följa dessa månadsutfall och analysera avvikelser har vi en möjlighet att tidigt upptäcka förändringar och bedöma om prognosen verkar sannolik. En förutsätt
ning för detta är att vi vet hur dessa inbetalningar har sett ut historiskt och hur de förhåller sig till slutskatten.
Bolagsskatten betalar företagen in tillsammans med andra kapitalskatter samt särskild löneskatt och mervärdesskatt. Den slutliga skatten bestäms i och med taxerings utfallet som fastställs i november efter avslutat inkomstår. Preliminär
skatten betalas löpande under inkomståret och ska motsvara den slutliga skatten.
Figuren visar hur de preliminära skatteinbetalningarna förhåller sig till den slut
ligt taxerade skatten.
Figur 22. Förhållandet mellan intäkter och inkomster från företagsskatter
0
jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 0
Preliminärskatt rullande 12-månaders tal Slutskatt
Miljarder kronor Miljarder kronor
Preliminärskatten betalas in månadsvis och den intäktsmässiga slutskatten bestäms i taxeringsutfallet i november nästkommande år. Här syns hur stor preliminärskatten är i förhållande till den slutliga skatten.
Enligt vår analys av den makroekonomiska utvecklingen kommer slutskatten att falla 2008 på grund av att företagsvinsterna viker. Givet detta, hur ska vi då förvänta oss att preliminärskatten kommer att utvecklas? Som vi kan se sker inga tvära kast över tiden i inbetald preliminärskatt. Den har till exempel inte minskat
liminärskatten. Nivån på preliminärskatten beräknas med hjälp av en tillväxt
schablon som multipliceras med tidigare års slutskatt. Om företagsvinsterna viker kan det således ta tid innan företagen hinner jämka ned sin preliminärskatt till en lägre nivå. Av samma anledning riskerar Skatteverket att besluta om för låg nivå när företagsvinsterna åter tar fart. Skatteverket har emellertid blivit bättre på att förutse vad företagen ska betala i skatt. Nivån på inbetald preliminärskatt har närmat sig den slutliga skatten (procentuellt) de senaste tio åren. Om denna utveckling håller i sig kan vi anta att preliminärskatten bättre avspeglar nivån på den slutliga skatten.
Sedan 2007 har vi väntat oss att företagsvinsterna ska börja svikta på grund av lägre tillväxt i ekonomin. KI har till och med reviderat ned BNPutvecklingen för 2007 i efterhand. Men preliminärskatterna fortsätter att komma in i en stadig takt, vilket inte indikerar någon avmattning av företagsvinsterna. Vår föregående prognos var inte förenlig med de höga preliminärskatteinbetalningar vi har ob
serverat sedan dess. Därför har vi nu reviderat upp den slutliga skatten för 2007.
Däremot är slutskatten 2008 inte reviderad i samma omfattning eftersom de makroekonomiska förutsättningarna klart talar för en avmattning i år. Öknings
takten i de preliminära skatteinbetalningarna måste därmed mattas av från och med andra kvartalet i år. Annars är det ett tecken på att avmattningen i de beskatt
ningsbara vinsterna inte blir så stark som vi räknar med.
Stark konsumtion bakom högre momsintäkter
Tillväxttakten i hushållens konsumtion väntas kulminera i år. Statens moms
intäkter växte emellertid som mest förra året på grund av en stark ökning av investeringarna. I år avtar investeringstillväxten och momsintäkterna växer nästan i takt med den privata konsumtionen, med nära 6 procent per år under perioden.
Jämfört med föregående beräkning är momsintäkterna i princip oförändrade.
Utfallen i slutet av 2007 var högre än förväntat, vilket tyder på att utvecklingen för 2008 borde vara starkare än den nu prognostiserade. Samtidigt har ny infor
mation tillkommit om hushållens förväntningar som tyder på en mer negativ syn på den egna ekonomiska utvecklingen i år3.
3 Enligt KI:s konjunkturbarometer som publicerades i februari 2008
Figur 23. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion
Årlig kvartalstillväxt i momsintäkter Årsgenomsnitt, momsintäkter Årsgenomsnitt, privat konsumtion
Procent Procent
Momsintäkterna växer med nära 6 procent per år under hela prognosperioden. Som diagrammet visar växer statens momsintäkter i linje med hushållens konsumtion för i stort sett hela
prognosperioden. Skillnaden i tillväxt dem emellan beror framför allt på att investeringstillväxten utvecklas annorlunda. Notera att siffrorna är rensade för tillfälliga effekter av regeländringar.
Tillväxten i momsintäkterna var drygt 10 procent för det fjärde kvartalet 2007 jämfört med samma period året innan. Tillsammans med utfallen för övriga kvar
tal 2007 indikerar detta en mycket stark investeringstillväxt, men även en relativt god konsumtionsutveckling för föregående år. Tillväxten i statens momsintäkter blev därför nära 8 procent 2007 jämfört med 2006.
Periodiseringar
Periodiseringarna minskar statens skatteinkomster med 1 miljard kronor 2008. I föregående prognos antog vi att periodiseringarna skulle minska statens inkom
ster med 4 miljarder kronor. Revideringen på 3 miljarder kronor är en netto
effekt av högre skatteinbetalningar från företag och lägre skatteinbetalningar från hushåll.
Företagens inbetalningar av preliminärskatt har varit högre än förväntat under slutet av förra året och beräknas därmed bli högre även under första halvan av 2008. Däremot talar inte den allmänna ekonomiska utvecklingen för att före
tagens beskattningsbara vinst borde bli markant högre än föregående prognos.
Företagen betalar alltså in en större andel av sin slutliga skatt i år än i tidigare beräkning. Det medför att periodiseringsposten blir mindre negativ i år. Detta motverkas delvis av att hushållens inkomstskatt nu beräknas bli lägre. Större delen
av hushållens inkomstskatt består av kommunalskatt som uppbärs via statsbud
geten och betalas ut till kommunerna. Utbetalningarna av kommunalskatt till kommunerna för 2008 är fastställda. Det innebär att de lägre löpande skatte
inbetalningarna inte motsvaras av lägre utbetalningar till kommunerna. Därmed blir budgetsaldot lägre än föregående beräkning, vilket i budgeten syns som att periodiseringsposten blir mindre. Eventuell skillnad mellan utbetalda förskott av kommunalskatt ett visst år och det faktiska utfallet regleras två år i efterhand då taxeringen fastställs.
Periodiserade skatter
Statsbudgetens totala inkomster delas upp i skatteintäkter, periodiseringar och övriga inkomster. Periodiseringen innebär att skatteinbetalningarna förs till rätt inkomstår
Statsbudgetens totala inkomster delas upp i skatteintäkter, periodiseringar och övriga inkomster. Periodiseringen innebär att skatteinbetalningarna förs till rätt inkomstår