Slutkommentar: ”Han ber fast det gör inte kristna va? Fast jag vet inte om kristna ber”.
Nadja har väldigt svårt att bestämma sig för vilken religion pojken tillhör. Det som gör henne förvirrad är att han ber. Nadja ändrar sig efter analysen och tror att pojken är muslim. Bilden får många av eleverna att tänka på fattigdom, det är till och med så att Fredrik nämner missionsarbete.
5
Diskussion och slutsats
Här kommer vi att diskutera och dra slutsatser av de resultat vi har fått fram i vår undersökning.
I det här avsnittet kommer en viss generalisering att förekomma. Slutsatsen bygger på de elever vi har intervjuat och är inte allmängiltig. Nedan följer de frågeställningar vi använt oss av.
• Har eleverna redskapen och erfarenheten för att kunna analysera och tolka bilder med anknytning till religion? Om inte; varför?
• Finns det några skillnader på elevernas förkunskaper och synsätt beroende på ålder (12-18)?
• Ändras elevernas första intryck av människorna på bilderna efter bildanalysen har genomförts?
5.1 De rätta svaren
Vi upptäckte ganska snabbt att de äldre eleverna överlag var rädda för att ge fel svar på våra frågor. Även om vi redan i början sagt att det inte fanns några rätta eller felaktiga svar. Fredrik frågade efter att ha svarat på frågorna till den första bilden om han skulle få ”de rätta svaren” när intervjun var färdig. Detta är något som vi själva känner igen, att man som elev känner sig osäker på vad det är pedagogen vill ha för svar. Lisa däremot var inte lika tydlig som Fredrik med att visa att hon ville svara rätt. När vi tittar närmare på hennes svar upptäckte vi att hon går in för att inte svara stereotypt och på så sätt blir hennes svar svävande och ger inte något direkt svar på frågorna. Lisa har visat att hon inte vill sätta in människor i ”fack” när det gäller religionstillhörighet. Detta syns tydligt på första frågan på bild tre, där hon även efter resonemang kring korset inte vill koppla personen på bilden med Kristendom. När det gäller Maria och Frank anser vi att även om de också är formade efter att det finns ett rätt svar så är de mer flexibla i sina svar och inte rädda för att svara fel på våra frågor. Enligt vår åsikt visade de yngre barnen inte lika stor tendens till att vilja ge de rätta svaren. Möjligen kan man sluta sig till att detta beror på att de inte har blivit lika formade av skolan ännu, utan lär fortfarande för att det är kul. Med formade menar vi att de inte ännu upplever den press som kommer utav t.ex. betyg. Betygen medför att eleverna tänker mer på vilka svar pedagogen vill ha
och tänker många gånger enkelspårigt. Vi anser även att det är lätt för pedagogen att falla in i ett mönster där hon/han har alla rätta svaren och känner att det blir för svårt och mer arbete med att diskutera med eleverna och resonera kring vilka olika svar som kan finnas. Kanske var det det som hände när vi ställde våra frågor. Vi ”blev” lärare och utstrålade, med hjälp av våra frågor att det finns ett rätt och ett fel svar. Det kanske hade sett annorlunda ut om vi hade använt oss av en annan metod eller om vi hade valt att inte ställa frågan om vilken religionstillhörighet människorna på bilden har, en gång till. Anledningen till att vi valde den här metoden framför andra var framförallt att vi
upplevde att den var lätt att ”ta ner” på elevernas nivå. Att vi valde att ta med frågan om religionstillhörighet var våra tankar kring dömandet. Vi sökte efter ett svar på vår tes om att man dömer en bild lika fort som man dömer en person som kommer in i ett rum. Vi ville även se om vi kunde få fram ett svar till varför det var så. Tanken var inte att vi skulle se om eleverna hade fördomar för det visste vi sen innan att alla människor har. Utan tanken var däremot att se hur de tar emot en bild och hur de uppfattar den. Deras tolkningar handlade ibland om okunskap vilket troligtvis bidrog till deras sätt att se bilden.
5.2 Fördomar
När vi funderade över vilken inriktning vi skulle ha på vårt arbete, började vi prata om fördomar. Det vi upptäckte då var att vi inte kunde komma fram till om fördomar både kunde vara positiva och negativa och vad egentligen en fördom är. När vi har slagit upp ordet fördom fick vi reda på att det har en negativ betydelse men detta stämmer inte överens med våra upplevelser av ordet. Våra tankar kring ordet fördom är att det både kan vara positivt och negativt. Med detta menar vi att om man tittar på ordet som det ser ut och delar upp det, för-dom, så anser vi att det betyder att man att man dömer någon på förhand. Detta jämför vi med ett första intryck av något eller någon, som kan både vara positivt och negativt. Salimi menar att ha fördomar är om man bildar sig en uppfattning av en människa utan att se hela människan. Han anser också att en fördom både kan vara positiv och negativ. Detta stärker våran uppfattning av vad en fördom är och hur det kan tolkas.
När vi har undersökt elevernas synsätt på människor och religion har vi tittat på deras fördomar, både positiva och negativa. För att visa vad vi menar, så kan vi ta ett exempel
från våra intervjuer. Det vi pratar om här är extra tydligt i bild ett. Den åsikt som är vanligast bland dem som vi intervjuade var att de i svarta slöjor var muslimer eller som i något fall nunnor men bara ett fåtal tror att kvinnan och barnet kan tillhöra något annat än Kristendom eller Judendom. Någon av förklaringarna till varför det är så är att kvinnan och barnet ser välbärgade ut. När de i svarta slöjor blir utpekade för att vara muslimer eller nunnor är det en bild som eleverna bär med sig från t.ex skolan och media men detta gör inte bilden negativ. Elevernas synsätt är inte grundat på en negativ bild utav nunnor eller muslimer men de har en bild av att ingen annan kan ha
heltäckande svarta kläder på sig. Ett mer negativt synsätt är den bilden de har av kvinnan och barnet, här antar flera av våra intervjuade att de är judar eller kristna. När vi sedan frågade varför, svarade eleverna att det är för de ser mer välbärgade ut eller för att kvinnan och barnet inte hade heltäckande svarta kläder på sig. Vi anser att det här synsättet är mer negativt eftersom att det bygger på en bild av att man tillhör en viss folkgrupp, framförallt judar, om man har pengar.
5.3 Bildanalys
I vår undersökning och med hjälp av den teorin vi valde att utgå ifrån, har vi tittat på elevernas förmåga att analysera bilder. Utifrån elevernas svar har vi kommit fram till att eleverna, både de yngre och äldre hade svårt att göra en djupanalys av bilderna utan svarade oftast bara på våra frågor. Det som har skilt sig är att vi inte behövt ställa
följdfrågor i samma utsträckning till de äldre eleverna. Anledningen till detta är att deras svar var mer utförliga. Detta visar på en större förförståelse och större förkunskaper. Men även om deras svar var utförligare så gick de inte in på djupet i bilderna. De flesta gångerna skrapade de bara på ytan på bilderna. Vi gjorde ett medvetet val att inte ställa så många eller inga följdfrågor till alla eleverna. Detta för att få en inblick i vilken utsträckning de hade erfarenhet att arbeta med och analysera bilder. Vi anser att eleverna saknar, förutom redskapen till att analysera, förkunskaperna i religion som krävs för att de ska kunna ändra sin uppfattning. När vi talar om att eleverna ska ändra sin uppfattning så ville vi att eleverna skulle reflektera över sitt svar. Tanken var att de själva skulle upptäcka om de sagt något i samtalet som kunde ha tytt på att människorna på bilden tillhörde en annan religion än den som de först påstått. Fokus låg inte på att de
kom fram till ”rätt” svar. När eleverna har beskrivit vad de ser på bilderna har vi lagt märke till att de ibland saknar grundläggande religiösa termer. Några exempel på detta är: Som exempel när Aida beskriver bild 3 med orden; ”En pojke som verkar stå och be vid ett kryss” Ett andra exempel är Franks förklaring av vilken religion personerna på bild 2 tillhör; ”Judendom p.g.a. ”judemössa””. Ett sista exempel är Nadjas förklaring av en judisk kippa; ” Han har en sån sak, vad heter det nu igen, mössa, nej. Jag har sett det när vi kollat på film om Judendom så har de såna när de ska bli vuxna eller vad var det, Bar mitzva.”
Men vad beror deras ”okunskap” på? I kursplanen står det att eleverna ska kunna redovisa de viktigaste delarna ur kristendomen och känna till grundläggande religiösa termer men detta gäller även de andra världsreligionerna. Men ser det ut så på skolorna? Läggs lika mycket kraft på alla världsreligionerna eller sitter man fortfarande ”fast” i kristendomen? Och även om detta görs så har, i alla fall våra intervjuelever, stora brister i sitt religiösa ordförråd och detta gäller alla religionerna. Som våra exempel ovan visar så var det likadant i båda åldersgrupperna och då de inte kunde se vilken religion som människorna på bilderna egentligen tillhörde berodde det ofta på att de antingen
saknade ord och kunskap kring symbolerna på bilderna eller att de hade svårigheter med att koppla ihop symbolerna med rätt religion. Som vi tidigare nämnt skriver Sven-Åke Selander i sin bok Undervisa i religionskunskap om vad meningen med
religionsundervisningen i skolan är. Men för att eleverna ska kunna göra detta behöver de språk. Utan det här språket blir det svårt för eleverna att bilda sig en uppfattning om religionerna. Det samma gäller för elevernas förmåga att göra en bildanalys. Vi anser att skolan vore en bra plats att träna sig i bildanalys är för att vi menar att alla behöver den här kunskapen. Ofta är det så att det bara är de som har ett speciellt intresse som får tillgång till redskapen som behövs men verkligheten ser ut så att alla exponeras för bilder och ställs inför tankar och frågor kring dem.
Om eleverna inte har ett språk att använda kan de heller inte gå djupare in i bilden. Så när vi lade fram våra bilder till våra intervjuelever saknade de många viktiga delar för att kunna genomföra ett givande samtal om bilderna. Det samma gäller på andra hållet, vi som intervjuare saknade också grundläggande kunskaper för att kunna genomföra intervjun på ett sätt som inte hade styrt eleverna så som det blev nu. Vi har även märkt
av dessa brister i intervjuerna när vi sedan skulle analysera deras svar på ett uttömmande sätt.
När Maria fick frågan vilken religionstillhörighet mannen vid muren på bild två hade svarade hon att han var muslim. Senare i samtalet framgick det att hon trodde att mannen smekte en vägg som kunde vara klagomuren. Men trots detta ändrar hon inte åsikt angående mannens religionstillhörighet. Detta anser vi kan bero på Marias oförmåga att koppla ihop religiösa symboler (klagomuren) med människor. Men i Nadjas fall (bild 3) finns en okunskap om Kristendom, där Nadja menar att pojken troligtvis inte är kristen för att han ber. Detta gör att hon ändrar sin uppfattning om pojkens religionstillhörighet, Nadja går från att pojken är kristen till att han är muslim. Den första bilden som eleverna fick se framkallade ganska negativa känslor kring hur människorna på bilden känner sig men även hur eleverna själva kände när de såg bilden. Ord som användes var bl.a. orolig och bekymrad. Vi har funderat på orsaken till detta och vi menar att en av anledningarna kan vara att bilden är svartvit vilket kan ge ett dystert intryck. ”[D]å den dessutom är svart och vit så får jag kanske bara någon slags tråkig känsla”, detta säger Lisa när vi frågar om vad hon känner när hon ser bilden. I samtalen kring bild tre som är i färg, har många trott att pojken på bilden var fattig. Eleverna har i många fall känt empati för pojken och har haft en känsla av att pojken inte var så lycklig men vi fick känslan av att eleverna inte hade lika negativ inställning till bilden.
De associationer som eleverna fick av bild 2, kan bero på att inga ansikten syns på bilden. Uppfattningen om att skuggorna hotar mannen förstärks, tror vi, av att de just är skuggor och eleverna kan då inte tyda kroppsspråket på dem. Vi antar att mannen uppfattas som skuggornas offer p.g.a. att mannen står uppställd mot väggen och detta tror vi eleverna kopplar ihop med någon som blir arresterad. Exempel på detta är;
”Tomas 12: En man som har blivit tagen av två vakter och vakterna har sagt till
mannen att ställa sig mot väggen och kolla in i den. Ser ut som vakterna kanske dödar honom, för det ser ut som de har såna vapen där bak och sånt. Man ser inte ansiktena på någon av människorna.
Björn 12: Mannen mot väggen är rädd, han gömmer sig. Kanske tvingar