I Möte med bilder menar författarna att många saknar verktyg för att kunna närma sig bilder på ett djupare plan och för att kunna göra det krävs det verktyg och träning.25 Vi
håller med författarna här och menar att eleverna sällan eller aldrig fått använda sig av bildanalys i skolan. När bilder analyseras, antingen av lekmän eller fackmän, måste alltid frågor ställas, oavsett om man har dem i bakhuvudet eller om någon annan ställer frågorna. När vi genomförde våra intervjuer presenterade vi en metod för eleverna som skulle kunna hjälpa dem att analysera bilderna. Med detta ville vi undersöka om
eleverna kunde förstå på bilder på ett djupare plan och om de hade redskapen för detta. Vår slutsats blev att de saknade redskapen som behövs vid bildanalys. Men hur vet vi då att de som vi intervjuade saknar redskapen som behövs? Eftersom ingen av eleverna visade ett intresse för att utveckla en djupare diskussion kring bilderna anser vi att de saknar erfarenheten som krävs för att se något mer än bara en bild. Denna slutsats kan vi dra eftersom ingen hade något att säga om bildens innehåll när vi ställde frågan; ”Har du något mer att tillägga om bilden?”.
Vi har under arbetets gång funderat mycket över människors attityd gentemot andra människor. Som tidigare nämnts har vi även visat bilderna för andra vuxna människor och genom deras och elevernas reaktioner undrat om man dömer en människa lika fort som man dömer en bild. I ”undervisa i religionskunskap” skriver Sven-Åke Selander om att välja perspektiv, som exempel har han använt sig av bilden ”pelikan eller antilop”.26 Bilden kan ses på två olika sätt, dels som en samling pelikaner eller som en
grupp antiloper. Selander resonerar kring hur viktigt det är att man lär sig att se båda perspektiven i bilden om det inte kommer naturligt.27 Men vi anser att det också är av vikt att eleverna lär sig förstå och respektera att det finns olika sätt att se på saker. I vår undersökning har eleverna inledningsvis fått berätta vilken religion de först tänkte på när de såg våra intervjubilder, vidare har eleverna efter att ha analyserat bilderna fått frågan igen. Detta gjordes för att vi ville se om eleverna var snabba med att döma och om de efter reflektion över vad som händer på bilden, ändrat sig. Men många gånger förändrades inte elevernas svar. Det vi då fick fråga oss var om de inte ändrade sig för att de efter analysen kände sig mer säkra på sitt svar eller kan det ha varit för att de inte kunde komma på något alternativ. Hade det varit så att de hade ändrat sig oftare om vi hade ställt fler följdfrågor och utvecklat diskussionen? Även våra frågor visade på en ovana att analysera bilder. Om vi hade haft verktygen och tekniken för att prata om och tolka bilder på ett djupare plan hade vi också kunnat utveckla diskussionen med
eleverna. Men varför har vi inte lärt oss detta då? Vi tror att det många gånger handlar om att pedagogerna i skolan inte heller fått lära sig bildspråket och hur man tolkar det. Och därför vet man inte hur man ska använda sig av det i skolans värld. Tyvärr utnyttjar många pedagoger inte varandras kunskaper i de olika ämnena, bild och matematik
25 Eriksson, Göthlund 2004, s. 17 26 Se bilaga 3
blandas inte, eller religion och engelska etc. Om jag som pedagog hade lagt fram en bild som mina elever skulle diskutera tror vi att det till en början hade varit svårt att komma igång, kanske beror detta på att de inte har några färdiga uttryck, så som det finns i en text. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Tänk då vilka diskussioner det kan bli om man bara låter eleverna hitta dem.
”I den västerländska kontexten är den visuella kulturen idag inte enbart en del av vår vardag – den är vår vardag.”28
Referenser
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, översättning: Nilsson, Björn, Liber Ekonomi, Malmö 2002.
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, översättning: Larson, Per, Studentlitteratur, Lund 2000.
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette, Möten med bilder, Studentlitteratur, Lund 2004.
Hassmén Peter, Hassmén Nathalie, Plate Johan, Idrottspsykologi, Elanders Gummesson Falköping 2003
Larsson, Göran, ”Talande tro: Ungdomar, religion och identitet”, Larsson, Göran (red),
Talande tro, Studentlitteratur, Lund 2003.
Nordström, Gert Z, Bildspråk och Bildanalys, Prisma, Stockholm 1984. Palmberg, Mai, Afrikabild för partnerskap?, Elanders Gotab, Stockholm 2000 Salimi, Khalid, Mångfald och jämställdhet, PM Bäckström förlag, Stockholm 1997 Selander, Sven-Åke, Undervisa i religionskunskap, Studentlitteratur, Lund 1993
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune och Svensson, Gary, Bild och föreställning, Narayana Press, Denmark 2004
Bilder
Bild 3
Bild 2
Eriksson, Leif, Mattsson, Malin och Hedengren, Uriel, Söka svar, Almqvist & Wiksell, Stockholm 2003.
Bild 1
Göth, Lennart och Hudak, Michal, Bilder till religion, Natur Kultur, Stockholm 1998. Pelikan eller antilop
Bilaga 1
Intervjumall
Vilken/vilka religion/er tror du människorna på bilden tillhör? Vad ser du på bilden?
Hur tror du människorna på bilden känner sig? Vad känner du när du ser bilden?
Varför tror du bilden har tagits?
Bilaga 2 Hej!
Vi är två lärarstudenter som studerar vid Malmö Högskola. Just nu är vi inne på vår sista termin och skriver vårt examensarbete.
Vårt examensarbete handlar om religionsundervisningen i skolan och vilka bilder som används i undervisningen. Vi har speciellt tänkt fokusera på bildernas inverkan på elevernas syn på religionerna och människorna som utövar den.
För att få reda på hur bilderna påverkar eleverna har vi tänkt utföra ett antal intervjuer med eleverna i Ert barns klass. För att vi ska kunna göra detta behöver vi målsmans godkännande. Så om Ni tycker att detta går bra så ber vi Er att skicka den här lappen tillbaka till skolan, underskriven.
Sista datum för inlämning: Onsdagen den 29/11
Tack på förhand!
Jennie Nilsson
Johanna Eminger Bengtsson
Klipp här_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Elevens namn: _________________________________ Underskrift: ____________________________________