januari 2012 och medför att det finns 96 primärområden. Områdena är skapade så ett de bildar naturliga grannskap, med 5 000 invånare i genomsnitt.
Utredningsrapportens alternativ H2 grundar sig på den statistiska och organisatoriska indelningen i stadsdelsnämndsområden. I H2 ingår hela stadsdelsnämndsområdet Norra Hisingen. Göteborg stad beslutar om förändringar i indelningen i stadsdelsnämndsområden. Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 januari 2012 och medför att det finns 10 stadsdelsnämndsområden.
Sedan utredningsrapporten överlämnades har beredningsgruppen fördjupat kunskaperna om lämpliga definitionsgrunder för ett område som ska undantas för en statlig skatt. Beredingsgruppens bedömning är att Staten behöver ha kontroll över avgränsningen av ett sådant undantagsområde. Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av varken primärområden eller stadsdelsnämnds-områden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån dessa indelningsgrunder. Därför har beredningsgruppen sökt efter andra metoder att definiera undan-tagsområdets geografiska avgränsning.
Figur 1 Karta över stadsdelen Norra Hisingen (alternativ H2) samt primärområden inom stadsdelen. Alternativ H1 består av primärområdena Brunnsbo, Backa, Skälltorp och Skogome.
Gruppen har utvärderat postnummersystemet, församlingsområdesindelning och användandet av geografiskt stabila element som alternativa indelningsgrunder.
Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från postnummersystemet skulle medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Dock tycks det inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar.
Post- och Telestyrelsen (PTS ) är tillsynsmyndighet för det svenska postnummersystemet, som förvaltas av Posten Meddelande AB. Alla postoperatörer ska ha tillgång till systemet. Postnummerrådet, med deltagare från Bring Citymail Sweden AB, Fria Postoperatörers Förbund, Lantmäteriet, Posten AB, Posten Meddelande, Post- och Telestyrelsen, Svensk Direktreklam och Skatteverket (Folkbokföringen och SPAR) säkerställer en effektiv förvaltning. Förändringar i postnumren speglar de förändringar som sker i samhället. Nya bostadsområden och vägar är två exempel som kräver en anpassning av postnumren för att posthanteringen ska vara effektiv. Postoperatörerna ansöker på postnummernivå senast 1 mars om att få ändra postnummer. Postnummerrådet beslutar under juni månad om vilka ansökningar som ska godkännas och ändringen slår igenom i mars året efter.
Eftersom det inte är säkerställt att staten har full kontroll över förändringar av postnummerområden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund.
Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning skulle åtminstone i närtid kunna medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Det är en indelning med lagstöd genom sin koppling till den statliga begravningsavgiften (reglerad i Begravningslagen) och som därför ingår som folkbokföringsuppgift.
Församlingen är den minsta administrativa enheten i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning omfattar hela Sverige. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift. Det senaste decenniet har relativt många förändringar gjorts i de territoriella församlings-indelningarna i Sverige.
Riksdagen har beslutat att det nuvarande kravet i 6§ folkbokförningslagen (1991:481) om att alla folkbokförda personer i Sverige ska folkbokföras på församling försvinner.
Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av församlingsgränserna avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund. Dessutom kommer troligen Transportstyrelsen få merkostnader för att upprätthålla informationen om församlingstillhörighet i vägtrafikregistret i och med att ovan nämnda krav i folkbokföringslagen försvinner.
Att i lag definiera ett områdets geografiska avgränsning utgående från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta, verkar vara vanligt förekommande ibland annat Miljöbalken (1998:808), ett exempel är avgränsningen av det kungliga nationalstadsparken i Miljöbalkens kap 4, 7§ Området Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården är en nationalstadspark. Dock har beredningsgruppen inte funnit liknande avgränsningar i svensk skattelagstiftning.
För att staten ska ha full kontroll bör de geografiska elementen bestå av oflyttbara naturgeografiska formationer eller strukturer som ägs och kontrolleras av staten. Sådana element finns i området i form av Göta Älv, Nordre Älv, statliga järnvägar och vägar. Dessa element bedömer beredningsgruppen vara både stabila och inom statens kontroll.
De geografiska elementen är i sig självt ingen effektiv grund för Transportstyrelsens hantering då det inte ingår som uppgifter i vägtrafikregistret. I många fall följer indelningen av postnummerområden just sådana geografiska strukturer och därmed skulle Transportstyrelsen kunna använda postnummer som styrande parameter för undantagsområdet och därmed finna en effektiv hantering. På östra Hisingen har emellertid postnummerrådet valt att följa Kvillebäcken istället för Bohusbanan. Det finns också avvikelser mellan postnummerindelningens gränser och E6.20 Norrleden. Om avvikelserna mellan postnummergränser och undantagsområdet är små, skulle det eventuellt vara möjligt för Transportstyrelsen att be postnummerrådet att genomföra ändringar för att passa indelningen av postnummerområden på östra Hisingen till undantagsområdet för trängselskatt.
Beredningsgruppen förordar att undantagsområdes avgränsning utgår från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta.
Beredningsgruppen förordar ett undantagsområde som är större än alternativ H1 och mindre än alternativ H2 och som avgränsas av följande geografiska element: Bohusbanan, E6.20 Norrleden, Göta Älv och E6 Kungälvsleden så som det beskrivs i nedanstående karta. Inom detta område återfinns hela alternativet H1 samt bostadsområdet Kärra och industriområdena i Tagene, Bäckebol och Backa öster om E6 Kungälvsleden. I jämförelse med alternativet H2 ingår emellertid inte områdena Tuve, Säve, Gerrebacka och Rödbo.
Området avviker endast på några platser från berörda postnummerområdens gränser. Berednings- gruppens bedömning är att Transportstyrelsen bör ha möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget.
Figur 3 Karta över område som föreslås undantag från trängselskatt vid passage av betalstationerna 17-21 i Göteborg.
Figur 4 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck).