Handlingar
till sammanträde med
GRs
förbundsstyrelse
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-89.020
Styrelseärende 1
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till årsredovisning för GR avseende år
2013
Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2013, daterad
2014-03-31 överlämnats.
Omsättningen i GR uppgick under 2013 till 384,2 mkr, varav 42,5 mkr
finansierats genom årsavgifter till GRs verksamhet, 27,1 mkr i årsavgifter
för vidaretransfereringar till andra regionala organisationer och 314,6 mkr i
övriga intäkter.
Bedömningen är att underskottet 2013 -1 107 kkr inte behöver återställas,
med åberopande av synnerliga skäl, vilka utgörs av att GR har ett tillräckligt
stort eget kapital i förhållande till sitt uppdrag och därmed är väl
konsoliderade.
Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett
resultat på 3,6 mkr och en omsättning på 855,2 mkr. För Gryning Vård AB,
där GR äger 54 %, var omsättningen 405,0 mkr och resultatet 4,9 mkr. För
det helägda bolaget ISGR AB var omsättningen 97,0 mkr och resultatet 75
kkr.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2013
huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse,
förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys, samt
att översända årsredovisningen till medlemskommunerna för kännedom.
samt
Göteborgsregionens kommunalförbund
Göteborg den 9 april 2014
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-10.021
Styrelseärende 2
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till verksamhetsinriktning och budget för
GR år 2015
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2014-02-21 att översända GRs
styrgruppers förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2014 till
medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2014-04-01.
Förslaget innebär en oförändrad avgiftsnivå om totalt 74,11 kr/invånare och år,
baserat på befolkningsmängden per 2013-12-31.
11 kommuner har inkommit med svar. De yttranden som inkommit tillstyrker
förslag till budget. Några kommuner lämnar synpunkter, som sammanfattas
och kommenteras av GR i bilaga.
Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från
kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
att fastställa föreliggande verksamhetsinriktning och budget för år 2015,
att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2015 till 74,11 kr per
invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till
befolkningsunderlaget per 2013-12-31, samt
att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de
synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet.
Göteborg den 15 april 2014
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
2014-04-24
Gunnel Rydberg
Sammanfattning av samt kommentarer till
medlemskommunernas yttranden i budgetsamrådet
inför 2015
Ale kommun
Kommunen ställer sig positiv till verksamhetsinriktning och budget för GR
2015 och poängterar vikten av att GR fortlöpande ser över sin
organisation, roll och uppdrag samt de transfereringar som sker till andra
organisationer.(KS)
Kommentar från GR:
Översyn av organisation, roll och uppdrag görs fortlöpande inom GR, i
dialog med våra förtroendevalda i styrelse och styrgrupper. För att
ytterligare anpassa organisationen till kommunernas behov och
efterfrågan har de två avdelningarna GR Kompetens och FoU i Väst/GR
under 2013 lagts samman till GR Välfärd. Inför kommande budgetår,
2016, har förbundsstyrelsen uppdragit åt förbundsdirektören att se över
förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med
inriktningen att fr.o.m. 2016 utveckla en flerårlig verksamhetsinriktning
och budget som årligen revideras av förbundsfullmäktige.
Alingsås kommun
Förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR 2015 tillstyrks.(KS)
Göteborgs stad
Kommunen tillstyrker förslaget och lämnar följande synpunkter och
kommentarer som här sammanfattas:
- Med anledning av fortsatt högt flyktingmottagande ser Göteborgs stad
behov av ökad regional samverkan, t.ex. genom att GRs styrgrupp för
arbetsmarknad får i uppdrag att ta fram ett gemensamt
inriktningsdokument och verkar för en utjämning av mottagandet inom
GR-området.
Göteborgsregionens kommunalförbund
understryks betydelsen av offentlig upphandling med sociala hänsyn, där
flera kommuner, inte minst Göteborg, inlett ett arbete.
- Föreslås att GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad inleder arbete
med att ta fram analyser av Göteborgsregionen som en sammanhållen
regional bostadsmarknad, vilket innefattar utsatta grupper. (KS)
Kommentar från GR:
Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för skyddsbehövande som ges
asyl i Sverige och samtidigt tar tillvara den resurs som nyanlända utgör.
Ett framgångsrikt arbete är tillväxtbefrämjande och motverkar fortsatt
segregation. Det kommungemensamma arbetet i GR bedöms kunna
utvecklas ytterligare om en gemensam viljeinriktning tas fram som bl.a.
stödjer den gemensamma ambitionen att utjämna mottagandet i regionen.
Arbetsmarknadsgruppen har som mål att motverka arbetslöshet och så
långt det är möjligt inkludera utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ett
utvecklingsområde för att få till stånd fler arbetstillfällen för personer som
har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är sociala hänsyn vid
offentliga upphandlingar. Nya EU-direktiv från januari 2014 innebär
ökade möjligheter att inkludera sociala perspektiv i upphandlingar och
stimulera ett socialt ansvarsfullt arbete hos leverantörer av offentliga
tjänster.
Bostadsfrågan är en av de prioriterade frågorna för styrgruppen för miljö
och samhällsbyggnad. Inom detta arbete planeras insatser för att ta fram
analyser av Göteborgsregionens bostadsmarknad.
Härryda kommun
Kommunen ställer sig bakom verksamhetsinriktning och budget för GR år
2015. Poängteras vikten av ett nytt stationssamhälle på stråket till
Landvetter flygplats så att utveckling sker även österut. (KS
ekonomiutskott)
Kommentar från GR:
GR kommer tillsammans med kommunerna längs stråket att delta i
utredningen om järnvägssträckningen Göteborg – Borås. Utveckling av
nya och befintliga stationssamhällen är en viktig förutsättning för detta
arbete, varför även en samarbetsgrupp för samhällsplanering har bildats.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kungsbacka kommun
Behandlas i KSAU 15 april.
Förhandsbesked: inga invändningar mot förslaget.
Kungälvs kommun
Kommunen lämnar inga synpunkter på förslaget (ordförandebeslut)
Lerums kommun
Kommunen välkomnar en diskussion om hur GR kan utvecklas mot att ta
ett större helhetsgrepp över sakområdes-, verksamhets- och geografiska
gränser. Dessutom önskas konkretiseringar både kring vad som ska uppnås
i GRs verksamhet men också hur BRG avser använda sina tilldelade
resurser. KS uttalar även att GR ska avsätta medel till Västra Stambanan
på samma sätt som till Europakorridoren (KS)
Kommentar från GR:
GR strävar ständigt efter att utveckla dialogen och samverkan med våra
medlemskommuner men också med övriga samarbetsorgan i
arbetsmarknadsregionen, som BRG, Göteborg & Co, VGR, övriga
kommunalförbund, statliga aktörer etc. Bred samverkan krävs för att möta
de stora utmaningar som ligger framför Göteborgsregionen exempelvis
kring infrastruktur, bostadsförsörjning, social hållbarhet, miljö och
utbildning. Under 2013-2014 pågår en särskild dialog med BRG i det
gemensamma arbetet med att ta fram en delregional genomförandeplan
för tillväxtstrategin Västra Götaland 2020.
Inom arbetet med den prioriterade frågan infrastruktur arbetar GR med
målsättningen att möjliggöra utveckling i alla stråk. För Västra
stambanan är det av vikt att finna lösningar för ökad kapacitet och
robusthet på både kort och lång sikt.
Lilla Edets kommun
Lilla Edets kommun har inget att erinra mot budgetförslaget men påtalar
att man gärna ser att GR återupptar arbetet med demokratifrågor (KS).
Kommentar från GR:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Inom GR fanns tidigare ett Demokratiforum som arbetade med att på olika
sätt stimulera och utveckla demokratin. GR har sedan detta forum lades
ner fortsatt arbetet inom demokratiområdet, bl.a. med utbildningar för
politiker men också med Demokratitorg för ungdomar tillsammans med
VGR. Om GR ska återuppta ett mer regelbundet arbete på området
välkomnas inspel från medlemskommunerna kring form och omfattning.
Mölndals stad
Förslaget tillstyrks (KS).
Partille kommun
Kommunen har inget att erinra mot förslaget. (KS).
Stenungsunds kommun
Förslaget godkänns. (KS)
Tjörns kommun
Kommunen ställer sig bakom förslaget. Kommenteras att i en kärv
ekonomi bör GR ytterligare förstärka strategisk och operativ samverkan
med medlemskommunerna och andra. GR bör anpassa sin organisation till
behov av framtida lösningar, bl.a. för stöd till barn och ungdomar som far
illa. Dessutom bör Utbildningsgruppen ha som mål att andelen elever som
fullföljer sin gymnasieutbildning ska öka (KS).
Kommentar från GR:
GR strävar ständigt efter att utveckla dialogen och samverkan med våra
medlemskommuner men också med övriga samarbetsorgan i
arbetsmarknadsregionen, som BRG, Göteborg & Co, VGR, övriga
kommunalförbund, statliga aktörer etc. Översyn av organisation, roll och
uppdrag görs fortlöpande inom GR, i dialog med våra förtroendevalda i
styrelse och styrgrupper.
I den samverkan GR etablerat kring barn och unga som far illa eller
riskerar att fara illa är arbetet med tidiga och förebyggande insatser
centralt. Mer samverkan och kunskap behövs t.ex. kring barn vars
föräldrar har allvarliga problem med föräldraskapet, placerade barn,
ensamkommande barn samt barn som lever i fattiga miljöer eller med våld
och/eller missbruk. Vidare är det angeläget att fortsatt utveckla
Göteborgsregionens kommunalförbund
gemensamma metoder och verktyg för skola och socialtjänst för att i
samordnade insatser tidigt nå barn i utsatta miljöer.
GR Utbildning tar med sig frågan om målformulering. Sedan några år
tillbaka arbetar GR aktivt genom flera projekt med att främja närvaro och
motverka avbrott på gymnasiet med fokus på de ungdomar som befinner
sig i riskzon för avbrott samt på dem som gjort avbrott. För närvarande
driver GR Sveriges största ESF-projekt med inriktning på denna fråga,
och framöver planeras fler insatser. Det innebär att det kommer finnas ett
fortsatt fokus på frågan, vilken också kommer att intensifieras, breddas
och utvecklas.
Öckerö kommun
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-85.021
Styrelseärende 3
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till arbetsmodell med inriktning mot att
utveckla en flerårig verksamhetsinriktning för GR
fr.o.m. 2016
Under arbetet med förslag till budget för GR 2015 har en diskussion startat
kring behov av att fr.o.m. nästkommande budgetår 2016 ta fram en flerårig
verksamhetsinriktning och budget för GR. Syftet med en flerårig
verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga
förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning av
verksamheten på kort och lång sikt.
Förbundsstyrelsen uppdrog 2014-02-21 åt förbundsstyrelsen att se över
förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med inriktningen
att fr.o.m. 2016 utveckla en flerårlig verksamhetsinriktning och budget som
årligen revideras av förbundsfullmäktige.
En flerårig och årligen reviderad verksamhetsinriktning anger huvuddragen för
verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor och sakområden.
Verksamhetsinriktningen omformas i takt med att medlemskommunernas
behov av regionalt samarbete förändras. Den styrs också i hög grad av
möjligheterna till externa projektanslag och finansiering utöver
medlemsavgiften. I slutet av varje budgetår föreslås därför att den
övergripande verksamhetsinriktningen på styrgruppsnivå kompletteras med en
mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
att fastställa förbundsstyrelsens uppdrag till förbundsdirektören att se över
förbundets processer för verksamhetsinriktning och budget med
inriktningen att fr.o.m. 2016 utveckla en flerårlig verksamhetsplan och
budget som årligen revideras av förbundsfullmäktige.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Göteborg den 24 april 2014
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
1
Dnr: 13-21.021
Styrelseärende 4
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till reviderad budget för GR 2014
Bakgrund
Enligt Kommunallagen (KL) 8 kap 1 § ska fullmäktige besluta om riktlinjer
för god ekonomisk hushållning. Detta innebär bland annat att budget ska
upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (KL 8 kap 4 §). Detta
benämns vanligen ”balanskravet”. Avsteg från detta får göras om det finns
synnerliga skäl.
GRs förbundsfullmäktige godkände 2013-06-11 budget och
verksamhetsinriktning för 2014. Under hösten 2013 har i samarbete med
revisionsbyrån PWC en beräkningsmodell tagits fram som visar att GRs
behov av eget kapital i riskhänseende är ca 35-40 mkr. I nuläget är det egna
kapitalet 50 mkr. GR har därmed, i förhållande till nuvarande
riskbedömning, ett överskjutande eget kapital om ca 10–15 mkr.
Bedömningen är att det överskjutande egna kapitalet kan nyttjas utan att det
strider mot Kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning.
Efterfrågan på GRs insatser som samverkansorgan för våra medlemmar kan
konstateras öka under 2014, och GR befinner sig således i en expansiv fas.
Under 2014 har GR därmed behov av att nyttja eget kapital för att utveckla
verksamheten enligt medlemmarnas önskemål. GR behöver 2014 lägga en
underfinansierad budget och åberopa synnerliga skäl för att göra avsteg från
balanskravet. Synnerliga skäl utgörs av att GR har ett tillräckligt stort eget
kapital och därmed är väl konsoliderade.
Årets ianspråktagande av eget kapital ska ej ses som ramhöjande för några
verksamheter över tid, och 2015 är målet en budget i balans.
Förbundsstyrelsen informerades om förslaget 2014-02-21.
Förbundsfullmäktiges ledamöter aviserades 2014-02-xx per brev om förslag
till reviderad budget, med möjlighet att lämna synpunkter senast
2014-03-Göteborgsregionens kommunalförbund
xx.
Vägvalet i Göteborg har genom partiledare Theo Papaioannou inkommit med
följande kommentar:
”Med anledning av ert brev gällande reviderad budget lämnar vi följande
kommentar: Vägvalet anser inte att motivet för en underbalanserad budget,
som anförs i brevet, uppfyller Kommunallagens krav på synnerliga skäl. Vi
förbehåller oss också rätten att låta pröva detta om ett sådant förslag skulle
antagas. Om det egna kapitalet anses onödigt stort i förhållande till
verksamheten anser vi att “överskottet” bör utskiftas till ägarkommunerna.
GRs verksamhet bör inte expandera i syfte att förbruka överflödigt kapital.”
Kommentaren föranleder GRs förbundsledning att göra vissa förtydliganden.
Förtydliganden
GR har historiskt sett levererat ekonomiskt överskott och har över tid kunnat
skapa ett relevant eget kapital. Målsättningen inför 2015 är en ekonomi i
balans. GR är en utpräglad projektorganisation med en stor andel
alternativfinansiering, och förutsättningen för dagens verksamhet inom
förbundet är finansiering från flera källor.
Kommunernas årsavgift, som varit oförändrad sedan 2003 täcker ca 18 procent
av verksamhetens omsättning. Att använda det egna kapitalet för att möta de
utvecklingsbehov som finns i verksamheten bidrar till att årsavgiften kan
föreslås vara oförändrad även 2015 och att den verksamhetsplanering som
gjorts tillsammans med kommunerna inför 2014/2015 kan genomföras.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige att ta beslut om att använda 4,7
mkr av det egna kapitalet för att utveckla redan befintlig verksamhet och för att
genomföra insatser av engångs- eller sällankaraktär. Budgeterad omslutning
för GR 2014 är ca 356 mkr och storleken på den föreslagna
underfinansieringen utgör därmed 1,3 procent av den totala omslutningen,
vilket får betraktas som en liten andel.
Det handlar således inte om att, som Vägvalet uttrycker det, expandera
verksamheten i syfte att förbruka överflödigt eget kapital. Det är angeläget att
GR som organisation även i framtiden är väl konsoliderad.
Kommunallagens krav på synnerliga skäl
Göteborgsregionens kommunalförbund
3
”Vägvalet anser inte att motivet för en underbalanserad budget som anförs i
brevet uppfyller Kommunallagens krav på synnerliga skäl. Vi förbehåller oss
också rätten att låta pröva detta om ett sådant förslag skulle antagas.”
På förekommen anledning har förbundsledningen begärt ett klargörande hos
SKLs jurister av vad som innefattas i begreppen god ekonomisk hushållning
och synnerliga skäl. Helena Linde (HL), förbundsjurist på SKL, har tagit del
av underlagen som gått till förbundsstyrelsen, samt kommentaren från
Vägvalet i det aktuella ärendet. HL slår fast att det är fullmäktige som fattar
beslut om vad som är god ekonomisk hushållning och hänvisar till SKLs bok
Kommunallagen med kommentarer och praxis femte upplagan 2011 (Se
kommentar till KL kap 8 § 1)
Föreslagna utvecklingsinsatser under 2014
Följande utvecklingsinsatser/åtgärder ryms inom de 4,7 mkr som
förbundsfullmäktige föreslås fatta beslut om.
Utveckling av IT-system 2,1 mkr
- INDRA 2.0 - nödvändig och pågående utveckling av IT-systemet inom
gymnasieantagningen
- Webbutbildning - utveckling av ett utbildningsverktyg inom välfärdsområdet.
Nödvändigt steg i en effektivisering och utveckling av verksamheten.
Samarbete mellan GR Utbildning och GR Välfärd.
Genomförande av åtgärdsplan för ekonomistyrning, uppföljning och
internkontroll 0,5 mkr
- Anpassning av ekonomisystemet för utveckling av ekonomisk uppföljning
- Genomförande av åtgärder enligt tidplan fram till 2015-12-31
Kartläggning av värden i den regionala grönstrukturen.0,4 mnkr
- Insats som försenats pga. bemanningssituationen och som genomförs 2014
istället för 2013.
Göteborgsregionens kommunalförbund
- Kommunikatörsinsats för att upprätta kommunikationsplan, arbeta fram
flerårig verksamhetsplan och förbereda utbildning/kommunikationssinsats för
organisationens politiker under 2015.
Personalomställning 0,96 mkr
- Erfarna chefer lämnar efter många år sina chefsuppdrag och går in i ordinarie
verksamhet. Finansiering av omställningskostnad till resp. avdelning under en
reaktiveringsperiod på ett år.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
att godkänna förslag till reviderad budget för GR 2014.
Göteborg 2014-04-08
Helena Söderbäck
/Minja Bengtsson, Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-89.020
Styrelseärende 5
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Ekonomisk rapport för GR Jan-Mars år 2014
Det ekonomiska resultatet för GR per 31 mars 2014 är 893 kkr. Resultatet för
samma period föregående år är 1 333 kkr.
Omsättningen för GR under årets tre första månader är 71,8 mkr. 2013 års
omsättning för samma period var 64,5 mkr.
Verksamhet( kkr) Årsavgift Övr. intäkter Kostnader Resultat Resultat fg år
Sociala 1 536 5 961 -7 551 -54 -130 Miljö och samhällsbyggnad 2 164 921 -3 164 -80 66 Arbetsmarknad 864 4 173 -5 235 -198 1 488 Utbildningsgruppen 3 773 41 947 -45 965 -244 -591
Summa styrgruppernas verksamhet 8 337 53 002 -61 915 -576 833
Övrig verksamhet
Gemensam verksamhet 1 938 1 243 -2 129 1 052 245 Politisk organisation 396 0 -233 163 43 Finansiella poster (ej bankk) 0 0 138 138 211 Transfereringar till andra org 6 886 0 -6 770 115 0
Summa övrig verksamhet 9 219 1 243 -8 994 1 469 499
Totalsumma 17 556 54 245 -70 908 893 1 333
Dotterbolagen
Gryning Vård AB rapporterar en omsättning på 104,8 mkr per 31 mars 2014
(106,4 mkr 31 mars 2013)
Resultatet per 31 mars 2014 är positivt 4 625 kkr ( negativt -3 262 kkr per 31
mars 2013).
Göteborgsregionens kommunalförbund
ISGR rapporterar en omsättning på 25 771 kkr (23 798 kkr 2013).
Resultat 657 kkr (103 kkr 2013).
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari –
mars 2014.
Göteborg 22 april 2014
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-28.90
Styrelseärende 6
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Framtagande av delregional genomförandeplan för
Göteborgsregionen för tillväxtstrategin Västra
Götaland 2020 – förslag till fortsatt process
GR har under slutet av 2013 och början av 2014 på uppdrag av Beredningen
för hållbar utveckling (BHU), tillsammans med Business Region Göteborg
(BRG) arbetat med att ta fram en delregional genomförandeplan för
Göteborgsregionen utifrån tillväxtstrategin Västra Götaland 2020
(VG2020).
VG2020 antogs av regionfullmäktige i Västra Götaland 24 september 2013,
efter remissbehandling inom GR och övriga kommunalförbund. BHU har
samordnat arbetet med att ta fram strategin och har det formella ansvaret för
genomförandet. GR och BRG deltog under 2012-2013 i strategiarbetet
genom att bidra med sakkunskap i olika arbetsgrupper.
Inom BHU har formulerats ett uppdrag till varje kommunalförbund att ta
fram delregionala genomförandeplaner. I det pågående arbetet med att ta
fram en genomförandeplan för GR/BRG har strävats efter att brett beskriva
de områden och insatser som särskilt står i fokus för Göteborgsregionen
samt koppla dessa till de 32 prioriterade målen som definierats i VG2020.
Västra Götalandsregionen anger att kommunerna och kommunalförbunden i
Västra Götaland har en viktig roll i att bidra till strategins måluppfyllelse.
Tidigare uppbyggda strukturer ska tas tillvara och vidareutvecklas i så stor
utsträckning som möjligt.
Utgångspunkten i det pågående arbetet är de politiskt antagna strategiska
dokument som ligger till grund för arbetet i vår delregion – för GRs del
budget och verksamhetsinriktning, mål och strategidokumentet Hållbar
tillväxt samt Strukturbilden. Den delregionala genomförandeplanen ska inte
ses som ytterligare ett strategidokument utan snarare som ett sätt att sortera
Göteborgsregionens kommunalförbund
upp de satsningsområden som redan har definierats i GRs politiskt antagna
dokument.
Arbetet med att ta fram genomförandeplanen har försvårats av att det råder
oklarhet om kopplingen mellan genomförandeplanen och de ekonomiska
förutsättningarna för insatser inom ramen för tillväxtstrategin VG2020.
Noteras bör, att de regionala tillväxtmedel som tidigare år varit fördelade till
Göteborgsregionen, ca 15 mkr, har fördelats till BRG med fokus på tillväxt i
ett näringslivsperspektiv. I VG2020 har ett bredare spektrum av frågor
definierats, bl.a. kring livslångt lärande, välfärd och infrastruktur, där det
finns anledning att förvänta att medel fördelas även för satsningar inom GRs
verksamhetsområden. Hur mycket medel som kommande period finns att
fördela inom Göteborgsregionen eller Västra Götalandsregionen som helhet
är i skrivande stund oklart.
Inför fortsatt arbete med genomförandeplanen konstateras dels att former
för förankring i GRs medlemskommuner behöver skapas, dels att
förtydliganden vad gäller kopplingen mellan genomförandeplanen och
fördelningen av medel till insatser inom ramen för tillväxtstrategin behöver
göras av Västra Götalandsregionen.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt förbundsdirektören att begära ett förtydligande från VGR av
kopplingen mellan genomförandeplanen och de ekonomiska
förutsättningarna för insatser inom ramen för tillväxtstrategin VG2020,
att utifrån förtydligande från VGR uppdra åt förbundsdirektören att
tillsammans med BRG fortsätta att arbeta med och utveckla
genomförandeplan VG2020 för Göteborgsregionen, samt
att uppdra åt förbundsdirektören att under fortsatt process på lämpligt sätt
förankra genomförandeplanen i kommunerna via
kommunchefsnätverket.
Göteborg 2014-04-23
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14.82-60
Styrelseärende 7
2014-05-09
Till Förbundsstyrelsen
Förslag om att GR-kommunerna samverkar mot
organiserad brottslighet
Bakgrund
Sociala styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde 2014-04-03 att gå
vidare till förbundsstyrelsen med ett förslag för att åstadkomma en
samverkanslösning mellan GR-kommunerna och Kunskapscentrum mot
organiserad brottslighet i Göteborgs Stad.
Kontakter har tagits med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet
som efter samråd med sin styrgrupp uttalat sig positivt för en
samverkanslösning inom GR-området.
Om Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet
Brottsförebyggande rådet definierar organiserad brottslighet på följande
sätt:
Det rör sig om en nätverksbaserad vinstinriktad brottslig verksamhet i
projektform som har en vilja och förmåga att skydda och underlätta brotts-
ligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption).
Inom ”projekten”, som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexi-
bilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten.
Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga
gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk.
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (hädanefter benämnt
Kunskapscentrum) inrättades år 2008. Kunskapscentrum tar initiativ till,
samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till
konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och
otillåten påverkan. Tillsammans med samverkande aktörer agerar man för
att identifiera viktiga områden att rikta insatser mot för ett samlat agerande.
Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att
försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan.
Samarbetet med myndigheter består av, förutom Göteborgs Stad,
Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten,
Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen,
Göteborgsregionens kommunalförbund
Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland och Försäkringskassan, på gång
är också Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att varje aktör agerar utifrån sitt
uppdrag – de brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott
och lagföra individer, Göteborgs Stad ansvarar för att slå sönder
infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av
administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring
där man förklarar syftet med myndighetssamverkan, undertecknad av
samverkande myndigheter. Det finns även en ömsesidig avsiktsförklaring i
förhållande till Västra Götalandsregionen om hälso- och sjukvårdens ansvar
i avhopparverksamheten samt riskhantering med mera. Det sker också
samverkan med flera organisationer som inte ingår i samverkansavtalet
(IVO, Arbetsmiljöverket, Byggnads, fastighetsägarföreningen, privata
företag, intresseorganisationer med flera).
Organisatoriskt är Kunskapscentrum en enhet vid Intern förvaltning,
Stadsledningskontoret Göteborgs Stad. Styrgruppen består av regionchefer
för de samverkande statliga myndigheterna. Stadsdirektören är ordförande i
styrgruppen. En kontaktpersonsgrupp med representanter för samma aktörer
som styrgruppen finns också etablerad, där är Mölndals Stad adjungerad
sedan år 2010. I verksamheten finns blandad kompetens för till exempel
juridik, ekonomi, beteendevetenskap och sociala frågor. Finansieringen sker
genom kommunbidrag (fyra miljoner kronor per år), och idag omfattar
verksamheten totalt fem årsarbetare. Polisen medverkar med cirka en tjänst.
Arbetet sker inom fyra huvudområden:
Arbetsgivare
– Motarbetar otillåten påverkan. Det sker bland annat genom
att utsatta politiker och tjänstemän får stöd och hjälp att våga
utföra sin uppgift utan rädsla för påtryckningar.
Avhoppare/brottsoffer
– Det kan handla om avhoppare från organiserad brottslighet
som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv. Också
brottsoffer, exempelvis näringsidkare som utsatts för hot och
våld.
Ekonomi
– Att motarbeta och försvåra för organiserad brottslighet när
det gäller upphandling, ekonomiskt bistånd, tillståndsgivning
och tillgång till lokaler.
Göteborgsregionens kommunalförbund
– Arbetet med att stärka demokratin ingår i samtliga områden.
Om en tjänsteman, till exempel bygglovsinspektör eller
upphandlare kan påverkas i sin tjänsteutövning genom hot
eller våld, kan det innebära ett hot mot demokratin.
GR-kommunerna har över tid vänt sig till Kunskapscentrum med olika slags
frågor som berör samtliga områden ovan. Kunskapscentrum har då varit
behjälplig exempelvis för rådgivning i möjligaste mån. I vissa sammanhang
har nätverk i frågor som även berör kranskommunerna skapats, exempelvis
runt oseriösa hantverkare.
Utvärderingar av Kunskapscentrum har skett, senast i maj 2013. Rapporten
från 2013 säger att utgångspunkten för samverkan är ändamålsenlig, att
formen för samverkan fungerar bra och att resultatet mycket väl
överensstämmer med intentionerna år 2008. I utvärderingsrapporten
rekommenderas att läroprocesserna utvecklas och att ramverket för mål och
resultat preciseras. Vidare föreslås riskanalyser och att principer för vilka
aktörer som ska omfattas av samverkan ska arbetas fram, en utvecklad
samverkan med det privata näringslivet och frivilligorganisationer
rekommenderas bland annat.
Möjlig utveckling
Kunskapscentrum har alltsedan starten år 2008 fått förfrågningar och gett
insatser till GR-kommunerna. Dock har något uppdrag eller finansiering
aldrig funnits med i bilden.
Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande i alla bemärkelser, så
också över kommungränser. De samverkande statliga myndigheternas
uppdrag sträcker sig över ett större geografiskt område än Göteborg. En
samverkan mellan Göteborgs Stad och övriga GR-kommuner kan ge vinster
för samtliga kommuner genom att samma krav ställs i alla GR-kommuner,
det blir till exempel svårare för oseriösa att ta sig in i systemen. Mer
kunskap ger också tryggare personal och politiker. 13 kommuners
samverkan mot organiserad brottslighet ger större tyngd i förhållande till
exempel nationella aktörer. FoU i Väst/GR har över tid genomfört olika
forsknings- och utvecklingsprojekt som rör trygghetsfrämjande och
brottsförebyggande insatser och en sammankoppling med Kunskapscentrum
kan skapa ett starkare profilområde för GR i dessa frågor. För GR är den
sociala dimensionen av en hållbar tillväxt väsentlig, vilket inbegriper att
vara uppmärksam på sociala risker och att bidra till att skapa trygga
levnadsförhållanden. Det finns därför många argument för att
GR-kommunerna har att vinna på att samverka mot den organiserade
brottsligheten.
Kunskapscentrum uppskattar att man för att kunna ge samma service till
övriga kommuner som till Göteborgs Stad skulle behöva utöka
Göteborgsregionens kommunalförbund
verksamheten med ett par årsarbetare. En tydlig uppföljningsmodell
behöver utformas. Vid en beräkning av en ungefärlig kostnad motsvarande
2 miljoner kronor för första året, skulle kostnaden per kommun, förutsatt
samtliga GR-kommuners medverkan, bli ungefär följande:
Kommun
Andel
Tkr
Ale
7
140
Alingsås
9
180
Härryda
8
160
Kungsbacka
18
360
Kungälv
10
200
Lerum
9
180
Lilla Edet
3
60
Mölndal
15
300
Partille
9
180
Stenungsund
6
120
Tjörn
4
80
Öckerö
3
60
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att ställa sig bakom inriktningen på att åstadkomma en samverkanslösning
mellan GR-kommunerna och Göteborgs Stad när det gäller
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, samt
att ge kansliet i uppdrag att efterhöra medlemskommunernas intresse för en
samverkanslösning och, under förutsättning att intresse finns, gå vidare i
arbetet med att utforma ett avtal.
Göteborg den 23 april 2014
Helena Söderbäck
/Cecilia Bokenstrand Elisabeth Beijer
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 09-160.20
Styrelseärende 8
2014-05-09
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Förfrågan om yttrande
på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag
om trängselskatt (2004:629)”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket och Göteborgs stad daterad 2014-04-23 beretts tillfälle att yttra
sig över rubricerat ärende (bilaga).
Förslag till yttrande, daterat 2014-04-23, har upprättats.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-04-23
att ställa sig bakom Trafikverkets och Göteborgs stads ”Förfrågan om
yttrande på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag om
Trängselskatt (2004:629)”
Göteborg 2014-04-23
Helena Söderbäck
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 09-160.20
2014-04-23
Per Kristersson
Förslag till yttrande över ”Förfrågan om yttrande
på förslag om att revidera Göteborgsbilagan i Lag
om trängselskatt (2004:629)”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket och Göteborgs stad daterad 2014-04-23 beretts tillfälle att yttra
sig över rubricerat ärende (bilaga).
Bakgrund
2010 införde Riksdagen en Göteborgsbilaga till Lag om Trängselskatt. Efter en
revidering av Göteborgsbilagan 2011 utgör den tillsammans med de allmänna
delarna av denna lag, de legala förutsättningarna för nuvarande trängselskatt i
Göteborg. Trängselskatten utgör en integrerad del av det västsvenska paketet.
Trängselskatten i Göteborg är utformat för att dämpa trängsel i högtrafik,
minska problemen med dålig luftkvalitet samt skapa medfinansiering till det
västsvenska paketet. I stora drag anser avtalsparterna till det västsvenska
paketet att trängselskatten fungerar väl.
Trängselskattens utformning i Backa, som består av betalstationerna 17-21
enligt Transportstyrelsens numrering, är mycket omtvistat. Ett starkt lokalt
missnöje finns om att skaftet inte bara minskar pendlingsbilisters intresse för
att åka genom Backa utan att det framförallt skapar inlåsningseffekter och
höga trängselskatteutgifter för boende och verksamma i Backaområdet.
En utredning benämnd ”Trängselskatt i Backa” finns som underlag för
ställningstagandet. Skrivelsen ställs till Riksdagen att densamma skyndsamt
reviderar Göteborgsbilagan i Lag om Trängselskatt (2004:629). Revideringen
omfattar ett införande av ett undantag från trängselskattskyldighet vid passager
genom betalstationerna 17-21 i Göteborg för bilar som ägs av personer med
adress inom ett geografiskt område i Göteborgs kommun som avgränsas av
Götaälv, E6 Kungälvsleden, Bohusbanan och E6.20 Norrleden.
Göteborgsregionens kommunalförbund
2
Kansliets kommentarer
GR är i överlag positiv till framfört förslag till skrivelse från Trafikverket och
Göteborgs stad.
Det grundläggande syftet med utformningen av trängselskatten i Backa var att
hindra genomfartstrafik på lokalgatorna i området. Den nuvarande
utformningen har skapat negativa konsekvenser för bilister som har ärende i
området.
Förslaget till en förändring av trängselskattens utformning i Backa skapar ett
undantag för bilister boende inom området vid passerande av de utpekade
trängselskattestationerna. Det nya förslaget innebär däremot ingen förändring
för andra bilister som besöker Backaområdet. Förutsättningarna förändras inte
för, till exempel pendlande bilister, genom undantaget.
Trängselskatteportalerna finns kvar vilket innebär att genomfartsbilister saknar
motiv att köra igenom Backa vilket är positivt.
Beskrivning av förslag till förändrad
utformning av trängselskattesystemet
på östra Hisingen
BAKGRUND
Denna promemoria har tagits fram av den beredningsgrupp som bistått styrgruppen för det västsvenska paketet i arbetet med att fatta beslut om lokala förändringar av trängselskattesystemet på östra Hisingen.
Styrgruppen beslutade den 10 april 2014 att:
− att förorda alternativ H (ett utökat alternativ H1) enligt utredningsrapportens terminologi − att Göteborgs Stad och Trafikverket ombeds påbörja arbetet med en hemställan till regeringen
om förändrad utformning av trängselskattesystemet på östra Hisingen
− att varje part ombeds förankra innehållet i denna hemställan i sina respektive organisationer − att förbereda kommunikation som förklarar det beslut som fattats
I denna skrivelse beskrivs det förordade förslaget om ett geografiskt avgränsas undantagsområde närmare.
PRINCIPER FÖR GEOGRAFISK AVGRÄNSNING AV ETT UNDANTAGSOMRÅDE
Administrationen av undantaget bör helst vara automatiserat, utan ett omfattande ansöknings- och beslutsförfarande. En bil vars ägare har sin adress enligt det svenska vägtrafikregistret inom det undantagna området bör alltså automatiskt undantas från trängselskattskyldighet vid passage genom betalstationerna 17-21 i Göteborg.Undantagsområdets geografiska avgränsning bör vara enkel att kommunicera, administrera och upprätthålla för Transportstyrelsen. Den bör också vara robust och samtidigt kunna hantera samhällsförändingar, exempelvis tillkomst av nya gatuadresser och fastigheter. Staten bör ha full kontroll över undantagsområdets geografiska avgränsning.
I dag uppstår skattskyldighet vid passage av den första betalstationen i ett trängselskattesystem. De bilar som föreslås bli undantagna från trängselskatt vid passage av betalstationerna 17-21 i Göteborg bör inte betraktas som skattskyldiga för just dessa passager. Skattskyldighet för dessa bilar inträder istället först vid passage av andra betalstationer i svenska trängselskattesystem. En konsekvens av detta är att flerpassageregelns (punkt tre i Göteborgsbilagan) entimmesregel startar först vid passager genom betalstationerna 1-16 eller 22-36 i Göteborg för dessa bilar.
Beredningsgruppens bakomliggande resonemang kring den geografiska
avgränsningen
januari 2012 och medför att det finns 96 primärområden. Områdena är skapade så ett de bildar naturliga grannskap, med 5 000 invånare i genomsnitt.
Utredningsrapportens alternativ H2 grundar sig på den statistiska och organisatoriska indelningen i stadsdelsnämndsområden. I H2 ingår hela stadsdelsnämndsområdet Norra Hisingen. Göteborg stad beslutar om förändringar i indelningen i stadsdelsnämndsområden. Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 januari 2012 och medför att det finns 10 stadsdelsnämndsområden.
Sedan utredningsrapporten överlämnades har beredningsgruppen fördjupat kunskaperna om lämpliga definitionsgrunder för ett område som ska undantas för en statlig skatt. Beredingsgruppens bedömning är att Staten behöver ha kontroll över avgränsningen av ett sådant undantagsområde. Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av varken primärområden eller stadsdelsnämnds-områden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån dessa indelningsgrunder. Därför har beredningsgruppen sökt efter andra metoder att definiera undan-tagsområdets geografiska avgränsning.
Figur 1 Karta över stadsdelen Norra Hisingen (alternativ H2) samt primärområden inom stadsdelen. Alternativ H1 består av primärområdena Brunnsbo, Backa, Skälltorp och Skogome.
Gruppen har utvärderat postnummersystemet, församlingsområdesindelning och användandet av geografiskt stabila element som alternativa indelningsgrunder.
Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från postnummersystemet skulle medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Dock tycks det inte finnas någon befintlig svensk lagstiftning som använder postnummer som definierande metod för att variera en lag. De geografiska variationerna av exempelvis energiskatt och fordonsskatt definieras av kommunindelning. Emellertid används postnummersystemet som styrparameter i många av samhällets tillämpningar.
Post- och Telestyrelsen (PTS ) är tillsynsmyndighet för det svenska postnummersystemet, som förvaltas av Posten Meddelande AB. Alla postoperatörer ska ha tillgång till systemet. Postnummerrådet, med deltagare från Bring Citymail Sweden AB, Fria Postoperatörers Förbund, Lantmäteriet, Posten AB, Posten Meddelande, Post- och Telestyrelsen, Svensk Direktreklam och Skatteverket (Folkbokföringen och SPAR) säkerställer en effektiv förvaltning. Förändringar i postnumren speglar de förändringar som sker i samhället. Nya bostadsområden och vägar är två exempel som kräver en anpassning av postnumren för att posthanteringen ska vara effektiv. Postoperatörerna ansöker på postnummernivå senast 1 mars om att få ändra postnummer. Postnummerrådet beslutar under juni månad om vilka ansökningar som ska godkännas och ändringen slår igenom i mars året efter.
Eftersom det inte är säkerställt att staten har full kontroll över förändringar av postnummerområden avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund.
Att definiera undantagsområdet geografiska avgränsning utgående från Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning skulle åtminstone i närtid kunna medföra en effektiv hantering för Transportstyrelsen då det är uppgifter som redan hålls uppdaterade i vägtrafikregistret. Det är en indelning med lagstöd genom sin koppling till den statliga begravningsavgiften (reglerad i Begravningslagen) och som därför ingår som folkbokföringsuppgift.
Församlingen är den minsta administrativa enheten i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning omfattar hela Sverige. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift. Det senaste decenniet har relativt många förändringar gjorts i de territoriella församlings-indelningarna i Sverige.
Riksdagen har beslutat att det nuvarande kravet i 6§ folkbokförningslagen (1991:481) om att alla folkbokförda personer i Sverige ska folkbokföras på församling försvinner.
Eftersom staten inte har kontroll över förändringar av församlingsgränserna avråder beredningsgruppen från att enbart definiera undantagsområdet utifrån denna indelningsgrund. Dessutom kommer troligen Transportstyrelsen få merkostnader för att upprätthålla informationen om församlingstillhörighet i vägtrafikregistret i och med att ovan nämnda krav i folkbokföringslagen försvinner.
Att i lag definiera ett områdets geografiska avgränsning utgående från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta, verkar vara vanligt förekommande ibland annat Miljöbalken (1998:808), ett exempel är avgränsningen av det kungliga nationalstadsparken i Miljöbalkens kap 4, 7§ Området Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården är en nationalstadspark. Dock har beredningsgruppen inte funnit liknande avgränsningar i svensk skattelagstiftning.
För att staten ska ha full kontroll bör de geografiska elementen bestå av oflyttbara naturgeografiska formationer eller strukturer som ägs och kontrolleras av staten. Sådana element finns i området i form av Göta Älv, Nordre Älv, statliga järnvägar och vägar. Dessa element bedömer beredningsgruppen vara både stabila och inom statens kontroll.
De geografiska elementen är i sig självt ingen effektiv grund för Transportstyrelsens hantering då det inte ingår som uppgifter i vägtrafikregistret. I många fall följer indelningen av postnummerområden just sådana geografiska strukturer och därmed skulle Transportstyrelsen kunna använda postnummer som styrande parameter för undantagsområdet och därmed finna en effektiv hantering. På östra Hisingen har emellertid postnummerrådet valt att följa Kvillebäcken istället för Bohusbanan. Det finns också avvikelser mellan postnummerindelningens gränser och E6.20 Norrleden. Om avvikelserna mellan postnummergränser och undantagsområdet är små, skulle det eventuellt vara möjligt för Transportstyrelsen att be postnummerrådet att genomföra ändringar för att passa indelningen av postnummerområden på östra Hisingen till undantagsområdet för trängselskatt.
Beredningsgruppen förordar att undantagsområdes avgränsning utgår från geografiskt stabila element som är möjliga att beskriva i text eller på en karta.
Beredningsgruppen förordar ett undantagsområde som är större än alternativ H1 och mindre än alternativ H2 och som avgränsas av följande geografiska element: Bohusbanan, E6.20 Norrleden, Göta Älv och E6 Kungälvsleden så som det beskrivs i nedanstående karta. Inom detta område återfinns hela alternativet H1 samt bostadsområdet Kärra och industriområdena i Tagene, Bäckebol och Backa öster om E6 Kungälvsleden. I jämförelse med alternativet H2 ingår emellertid inte områdena Tuve, Säve, Gerrebacka och Rödbo.
Området avviker endast på några platser från berörda postnummerområdens gränser. Berednings- gruppens bedömning är att Transportstyrelsen bör ha möjlighet att ansöka om mindre justering av dessa gränser hos Postnummerrådet, om man vill underlätta sin administration av undantaget.
Figur 3 Karta över område som föreslås undantag från trängselskatt vid passage av betalstationerna 17-21 i Göteborg.
Figur 4 Karta som visar skillnad mellan undantagsförslaget (blå streck) och postnummerområden (svarta streck).
Beredningsgruppens resonemang kring övriga preciseringar av undantaget
Administrationen av undantaget bör helst vara automatiserat, utan ett omfattande ansöknings- och beslutsförfarande. En bil vars ägare har sin adress enligt det svenska vägtrafikregistret inom det undantagna området bör alltså automatiskt undantas från trängselskattskyldighet vid passage genom betalstationerna 17-21 i Göteborg.Undantaget föreslås av flera skäl gälla alla för övrigt trängselskattepliktiga fordon i området, oavsett om de ägs av en privatperson eller en juridisk person. Även småföretagarna i Backa känner sig
missgynnade av dagens system jämfört med företag i andra områden. Det blir också enligt Transportstyrelsen enklare att ordna en regel för både fysiska och juridiska personer, då man inte behöver göra en kontroll om den registrerade ägaren har person-, samordnings- eller organisationsnummer. För övrigt går det inte att särskilja fordon registrerad på enskild firma från fordon ägd av fysisk person.
Beredningsgruppen har också värderat behovet av att införa en begränsning av antalet fordon som en och samma ägare kan få undantag för – i syfte att stävja att flera personer skriver sig eller registrerar sina bilar på samma adress. Beredningruppen och Transportstyrelsen föreslår att ingen sådan begränsning införs. Den ekonomiska potentialen i ett målvaktsbeteende bedöms i detta fall så liten, att den administrativa rutin som behövs för att säkerställa en rättvis begränsning blir oproportionerlig i förhållande till problemrisken.
I dag uppstår skattskyldighet vid passage av den första betalstationen i ett trängselskattesystem. De bilar som föreslås bli undantagna från trängselskatt vid passage av betalstationerna 17-21 i Göteborg bör inte betraktas som skattskyldiga för just dessa passager. Skattskyldighet för dessa bilar inträder istället först vid passage av andra betalstationer i svenska trängselskattesystem. En konsekvens av detta är att flerpassageregelns (punkt tre i Göteborgsbilagan) entimmesregel startar först vid passager genom betalstationerna 1-16 eller 22-36 i Göteborg för dessa bilar.
BEREDNINGSGRUPPENS LAGTEXTFÖRSLAG
Tillsammans med Transportstyrelsen har beredningsgruppen arbetat fram ett lagtextförslag. Förslaget innebär ett avsteg från att lagen om trängselskatt gäller lika för alla svenska medborgare. Stadsjuristerna i Göteborg Stad har yttrat att de inte kan se något juridiskt hinder för ett geografiskt undantag från trängselskatten enligt utredningsrapportens alternativ H.Om ett sådant undantag skrivs in i lag så är detta överordnat de regler, bl.a. om likabehandling, som finns i kommunallagen. Eftersom det är statens skatt kan några kommunala lagregler inte åsidosättas genom ett sådant beslut. Stadsjuristernas bedömer att det inte finns något i regeringsformen som de kan se skulle få aktualitet och heller inget inom EU-rätten.
I §§5-6 i de allmänna delarna av lag om trängselskatt regleras generella undantag från skattskyldighet, exempelvis för utryckningsfordon eller för fordon som också har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det i denna skrivelse föreslagna untantaget är inte ett generellt undantag och bör därför passa bättre i lagens Göteborgsbilaga. Ett lagtextförslag, förslagsvis som en ny femtepunkt i Göteborgsbilagan, skulle kunna ha följande lydelse:
5. Skattskyldigheten enligt 9 § inträder inte om en bil som passerar någon av betalstationerna vid Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6 eller Tingstadsvägen har en registrerad ägare vid passagetillfället som har sin adress enligt vägtrafikregistret inom ett område som avgränsas i öster av Göta älv, i söder av E6 Kungälvsleden, i väster av Bohusbanan1 och i norr av E6.20 Norrleden.
BEDÖMDA KONSEKVENSER EFTER ETT INFÖRANDE AV UNDANTAGET
Konsekvenser ur ett genomförandeperspektiv
Beredningsgruppen bedömer att det föreslagna undantaget kan upplevas som förhållandevis enkelt och lättförståeligt. Lagändringen som krävs i trängselskattelagen kan vara komplicerad, då det innebär ett avsteg från att lagen om trängselskatt gäller lika för alla svenska medborgare. Troligen kommer Lagrådet att involveras i Regeringens beredning och bedömning av ärendet.
Förslaget förstärker den grundläggande principen om att trängselskatt betalas främst för bilresor i vägsystem med trängsel. Det bedöms därför innebära en viktig förbättring för den allmänna acceptansen för hela trängselskattesystemet i Göteborg.
Transportstyrelsen behöver utveckla centralsystemet för hantering av postnummer och/eller adresser vid bestämning av trängselskatt. Viss administration och kundfrågor kan uppstå för Transportstyrelsen i samband med byte av bil eller bostadsadress. Transportstyrelsen kommer att få merkostnader för att införa och över tid säkerställa undantagets funktion. En preliminär och ytlig bedömning av införandekostnaden är att den kan vara cirka en miljon kronor.
Förslaget kräver inga ytterligare fysiska investeringar i betalstationssystemet i Göteborg.
Det kan även uppkomma diskussion om motsvarande undantag för andra områden i Göteborg eller i Stockholm.
Konsekvenser ur boendeperspektiv och besöksperspektiv
Revideringsförslaget ger möjlighet för bilägande personer i Backa-, Bäckebols-, Tagene och Kärraområdet att färdas med bil inom stadsdelen och bort från trängselskattesystemets centralring utan att behöva betala trängselskatt. Det ger ett fortsatt starkt skydd mot oönskad genomfartstrafik i Backaområdet.
Boende i Tuve, Säve och Gerrebacka och företag på Ringön har fortfarande inte denna möjlighet. Revideringsförslaget innebär inte några tillgänglighetsförbättringar för besökare till Backa. De får även fortsättningsvis betala trängselskatt för att ta sig till målpunkter i Backa.
Konsekvenser ur ett trafik- och stadsbyggnadsperspektiv
Revideringsförslaget uppskattas ge små eller ringa effekter på trafikflödena på Gamla Böneredsvägen. Trafikmängderna på Litteraturgatan bedöms minska jämfört med idag, vilket underlättar för planerad stadsutveckling. Möjligheten att genomföra byggnationen av Kvillemotet och stadsutvecklingsplanerna runt Backaplan påverkas ej.
Konsekvenser för de övergripande målen för trängselskattesystemet i Göteborg
Målet för trängselskattesystemet i Göteborg är att minska trängseln, framförallt i högtrafiktider, minska miljöpåverkan från trafiken och att intäkterna från systemet ska bidra till en medfinansiering på 14 miljarder kronor (2009 års prisnivå) till investeringar i det västsvenska paketet.Revideringsförslaget bedöms ha ingen eller ringa påverkan på de uppsatta målen om trängsel-minskning och minskad miljöpåverkan.
Generellt sett bör hushåll i främst Backa och vissa företag i områdena Backa, Bäckebol och Tagene kunna få en viss sänkning av sina månatliga trängselskattekostnader om undantaget genomförs. Bilägarnas trängselskatteutgifter och statens motsvarande bruttointäkter bedöms minska med mellan fem och femton miljoner kronor per år givet ungefär nuvarande trängselskattenivåer. Detta bortfall skulle kunna kompenseras genom förlängning på mellan en och tre månader av den tidsperiod då nettointäkterna från trängselskattesystemet i Göteborg i sin helhet behöver gå till Västsvenska paketet.
Beteckning Trafikverket: TRV 2010/10612
Beteckning Göteborgs Stad: dnr 0714/14, repronr 124/14
Regeringen
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
HEMSTÄLLAN OM REVIDERING AV GÖTEBORGSBILAGAN I LAG OM
TRÄNGSELSKATT (2004:629)
Trafikverket och Göteborgs Stad hemställer om att Regeringen föreslår Riksdagen att besluta om att skyndsamt revidera Göteborgsbilagan i Lag om Trängselskatt (2004:629) i enlighet med denna skrivelse. Revideringen omfattar införande av undantag från trängselskatt vid passage genom betalstationerna 17-21 i Göteborg för bilar som ägs av personer med adress inom ett geografiskt område i Göteborgs kommun som avgränsas av Göta älv, E6 Kungälvsleden, Bohusbanan och E6.20 Norrleden.
BAKGRUND
2010 införde Riksdagen en Göteborgsbilaga till Lag om Trängselskatt. Efter en revidering av Göteborgsbilagan 2011 utgör den tillsammans med de allmänna delarna av denna lag, de legala förutsättningarna för nuvarande trängselskatt i Göteborg. Trängselskatten utgör en integrerad del av det västsvenska paketet.
Trängselskatten i Göteborg är utformat för att dämpa trängsel i högtrafik, minska problemen med dålig luftkvalitet samt skapa medfinansiering till det västsvenska paketet. I stora drag anser avtalsparterna till det västsvenska paketet att trängselskatten fungerar väl.
Det göteborgska trängselskattesystemet skiljer sig i uppbyggnad jämfört med det stockholmska, huvudsakligen beroende på geografiska grundskillnader. I Göteborg är systemet uppbyggt av en centralring med tre skaft ut från ringen. Skaften ligger i Skår (östra sidan av centralringen), på Älvsborgsbron (västra sidan av ringen) samt i Backa (norr om ringen). Skaften i Skår och i Backa är till för att undvika att stora mängder pendlingsbilister väljer att köra genom bostadsområden för att undvika trängselskatt på de stora lederna. Skaftet på Älvsborgsbron har ett annat syfte.
Skaftet i Backa, som består av betalstationerna 17-21 enligt Transportstyrelsens numrering, är mycket omtvistat. Ett starkt lokalt missnöje finns om att skaftet inte bara minskar pendlingsbilisters intresse för att åka genom Backa utan att det framförallt skapar inlåsningseffekter och höga trängselskatteutgifter för boende och verksamma på östra Hisingen. I juni 2013 beslutade styrgruppen för det västsvenska paketet om en särskild utredning av hur man genom fysiska eller administrativa förändringar av trängselskatten på östra Hisingen kan mildra de negativa bieffekterna för lokaltrafiken i området. Den partssammansatta utredningen om trängselskatt i Backa slutrapporterade den 6
februari 2014 efter en omfattande dialog med de berörda, både boende, besökande, verksamma och näringsidkare på östra Hisingen. Efter en lokal beslutsprocess under februari till april har nu avtalsparterna enats om att de negativa effekterna på östra Hisingen inte är acceptabla och därför göra en hemställan till regeringen om att ändra i lagen om trängselskatt i syfte att mildra de negativa effekterna för boende och verksamma på östra Hisingen.
FÖRSLAG TILL LAGÄNDRING
Trafikverket och Göteborgs Stad föreslår att Göteborgsbilagan i Lag om Trängselskatt skyndsamt revideras. Revideringen omfattar införande av undantag från trängselskatt vid passag genom betalstationerna 17-21 i Göteborg för bilar som ägs av personer med adress inom ett geografiskt område i Göteborgs kommun som avgränsas av Göta älv, E6 Kungälvsleden, Bohusbanan och E6.20 Norrleden.
Förslaget om ett ytterligare undantag för ett geografiskt avgränsat område lokalt i Göteborg bör hanteras i bilaga 2, Göteborgsbilagan. Undantaget föreslås av flera skäl gälla alla för övrigt trängsel-skattepliktiga fordon i området, oavsett om de ägs av en privatperson eller en juridisk person.
Ett lagtextförslag, förslagsvis som en ny femtepunkt i Göteborgsbilagan, skulle kunna ha följande lydelse:
5. Skattskyldigheten enligt 9 § inträder inte om en bil som passerar någon av betalstationerna vid Tagenevägen, Skälltorpsvägen, Backadalen, Tingstadsmotet avfart E6 eller Tingstadsvägen har en registrerad ägare vid passagetillfället som har sin adress enligt vägtrafikregistret inom ett område som avgränsas i öster av Göta älv, i söder av E6 Kungälvsleden, i väster av Bohusbanan1 och i norr av E6.20 Norrleden.
Önskvärda bärande principer för ett undantag från skatteplikt
Trafikverkets och Göteborgs Stads målsättning med revideringen är att minska det nuvarande trängselskattesystemets negativa effekter på den lokala tillgängligheten inom stadsdelen Backa, vilket i sin tur påverkar lokalmiljön, de lokala företagens konkurrensmöjligheter och den sociala sammanhållningen i området.
Förslaget innebär ett avsteg från att lagen om trängselskatt gäller lika för alla svenska medborgare. I §§5-6 i de allmänna delarna av lag om trängselskatt regleras generella undantag från skattskyldighet, exempelvis för utryckningsfordon eller för fordon som också har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det undantag som föreslås i denna skrivelse är inte ett generellt undantag och bör därför passa bättre i lagens Göteborgsbilaga.
Administrationen av undantaget bör helst vara automatiserat, utan ett omfattande ansöknings- och beslutsförfarande. En bil vars ägare har sin adress enligt det svenska vägtrafikregistret inom det undantagna området bör alltså automatiskt undantas från trängselskattskyldighet vid passage genom betalstationerna 17-21 i Göteborg.
Staten bör ha full kontroll över undantagsområdets geografiska avgränsning. Undantagsområdet bör dessutom vara enkelt att kommunicera, administrera och upprätthålla för Transportstyrelsen. Det bör också vara robust och samtidigt kunna hantera samhällsförändingar, exempelvis tillkomst av nya gatuadresser och fastigheter.
istället först vid passage av andra betalstationer i svenska trängselskattesystem. En konsekvens av detta är att flerpassageregelns (punkt tre i Göteborgsbilagan) entimmesregel startar först vid passager genom betalstationerna 1-16 eller 22-36 i Göteborg för dessa bilar.
REVIDERINGSFÖRSLAGETS KONSEKVENSER
Revideringsförslaget ger möjlighet för bilägande personer i Backa-, Bäckebols-, Tagene och Kärraområdet att färdas med bil inom stadsdelen och bort från trängselskattesystemets centralring utan att behöva betala trängselskatt.
Förslaget förstärker den grundläggande principen om att trängselskatt främst betalas för bilresor i vägsystem med trängsel. Det bedöms därför öka den allmänna acceptansen för trängselskattesystemet i Göteborg.
Revideringsförslaget bedöms ha ingen eller ringa påverkan på de uppsatta målen om trängsel-minskning och minskad miljöpåverkan. Det ger ett fortsatt starkt skydd mot oönskad genomfartstrafik i Backaområdet. Förslaget kräver inga ytterligare fysiska investeringar i betalstationssystemet i Göteborg.
Bilägarnas trängselskatteutgifter och statens motsvarande bruttointäkter bedöms minska med mellan fem och femton miljoner kronor per år givet ungefär nuvarande trängselskattenivåer. Detta bortfall föreslår vi kompenseras genom förlängning på mellan en och tre månader av den tidsperiod då nettointäkterna från trängselskattesystemet i Göteborg i sin helhet behöver gå till Västsvenska paketet. Transportstyrelsen kommer att få merkostnader för att införa och över tid säkerställa undantagets funktion. En preliminär och ytlig bedömning av införandekostnaden är att den kan vara cirka en miljon kronor.
FÖRANKRING AV DENNA HEMSTÄLLANS INNEHÅLL
Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland har getts möjlighet att yttra sig i detta ärende. Yttranden från dessa parter bilägges.
Gunnar Malm Anneli Hulthén
Generaldirektör Kommunstyrelsens ordförande
Trafikverket Göteborgs Stad
Bilaga 1 Utredningsrapport; Trängselskatten i Backa. Kan den förbättras?
Bilaga 2 Beskrivning av förslag till förändrad utformning av trängselskattesystemet på östra Hisingen Bilaga 3 Yttrande Västra Götalandsregionen
Bilaga 4 Yttrande Göteborgsregionens kommunalförbund Bilaga 5 Yttrande och Region Halland
