De intervjuade barnen befinner sig i det stadium av livet som Super kallar tillväxt eller barndom. När barnen tydligt uttrycker att meningen med att gå i skolan är att lära sig och att det är viktigt att öva mycket för att bli bra på något kan man säga att de besitter två av de färdigheter Super lyfter som viktiga att uppnå under detta stadium, att vara medveten om att det är viktigt att prestera i skolan och att utveckla en arbetsvana. Man kan även säga att detta är ett uttryck för utforskande som är mycket viktigt under de tidiga skolåren. Finns denna förmåga har man enligt Supers modell en beredskap att gå vidare i sin karriärutveckling. Att kunna umgås med andra bör enligt Super tränas i detta stadium och flera av barnen lyfter också detta som något som de anser är viktigt att lära sig. Även de intervjuade lärarna betonar den sociala träningen som något de anser viktigt.
Trots att barnen i undersökningen är unga har de ändå börjat spela olika roller(barn, elev, fritidsutövare) inom det som Super kallar levnadsutrymmet och de sätter alltså sig själva i relation till och resonerar utifrån dessa roller. Som barn relaterar de till sina föräldrar och kompisar, som elev kopplar de ihop resonemanget med skolan och läraren och som fritidsutövare ser de sig själva i de olika aktiviteter de är engagerade i. Den del av Supers teori som handlar om levnadsloppet placerar barnen i stadiet barndom. Karriärutveckling sker när en person är mogen att behärska de utmaningar som erbjuds. För att kunna fungera i rollerna som barn, elev och fritidsutövare som är tydliga i den
34
period som Super kallar tillväxt eller barndom krävs alltså att barnen anpassar sig till de uppgifter som är aktuella för detta stadium. Vid en jämförelse med de nio färdigheter som Super menar bör identifieras under barndomen kunde åtta definieras. Den egenskap jag inte funnit tydliga bevis på är nyfikenhet.
6.1.1 Utforskande och information
Genom att leka med kamrater och även leka att de utför yrken (elever i förskoleklassen som såg sig själva sälja smycken respektive vara en del i ett projekt som tog hand om skadade djur) har barnen startat sitt utforskande av den framtida yrkesvärlden. Även genom att iaktta hur någon arbetar (flicka 11 år med mamma som är lärare och god vän som har hunddagis) visar de att den yrkesförberedande mognaden har startat. Dessa tankar och resonemang kan även sägas visa prov på barnens medvetande vad gäller hur man skaffar och använder information om olika yrken. Man kan här se att barnen har tagit till sig av det resonemang som förts i skolan, att koppla kunskapen till vad man kan använda den till i framtiden.
6.1.2 Intresse och självuppfattning
En annan färdighet som enligt Super utvecklas under denna period är förmågan att bli medveten om vad man gillar och ogillar. Barnen kunde tydligt peka ut områden de hade
intresse för och även de som de själva ansåg sig bra på. De kunde även utveckla detta
resonemang och se hur de blivit bra på något och hur detta kan omsättas i framtida yrkesplaner och vad som krävs för att nå dit. De yngsta barnen hade till och med kommit längre i sina tankar än den intervjuade läraren trodde när de kunde se hur deras färdigheter inom ett visst område skulle kunna omsättas i ett yrke i framtiden. Man kan alltså säga att barnen genom att bli medvetna om sina intressen har börjat utveckla sina yrkesfantasier och yrkesintressen. De kan se sig själva i olika roller och situationer, detta visar att barnen utvecklat en självuppfattning. Ett av de mellanstora barnen såg hur hon själv tillsammans med några vänner drev en djurpark i framtiden. Varför man jobbar, meningen med att ha ett arbete kom även fram hos en av de äldre eleverna: ”… tjäna pengar, kunna leva ett liv och inte sova på gatan”.
6.1.3 Tidsperspektiv, kontroll och planering
Alla barnen utom en av de yngsta har någon form av tidsuppfattning som kan relatera till framtid. De frågor som handlade om framtid verkade förvirra henne och hon svarade på något annat istället (när man slutat skolan kan man göra en present till fröknarna eller gå hem). Att känna att man själv har kontroll över sin nutid och framtid visar ett av de
35
äldre barnen exempel på när han menar att han själv kan påverka vad som ska hända genom hur han uppför sig (man kan välja att inte få kvarsittning genom att: ”inte uppföra sig illa”). Barnen har även beredskap att föra resonemang kring tidsperspektiv och planering. Framtiden kan vara:” vad som kommer att hända om en minut, två dagar, en vecka” och framtiden innehåller utbildning och jobb. Ett av barnen kan även identifiera framtida familjemål (partner och lägenhet). Eleven med planer på att öppna en djurpark berättade att de börjat göra en ritning men att det hela: ”kommer att ta några år det är ju inte klart än”. En sista fas som barnen uppnår enligt Supers modell är att inse det viktiga i att planera och förmågan att fatta beslut. För att kunna planera krävs tillräcklig information, intresse och känslan att kunna kontrollera sin framtid samt ett
tidsperspektiv. Barnens beskrivningar av vad framtid är visar att de har skaffat ett tidsperspektiv. Att bli intresserad av framtiden är ett viktigt område för
karriärutvecklingen och ska enligt Super ske under uppväxten. Barnens tankar kring framtiden kan sägas vara exempel på att det börjat formas ett tidsperspektiv och en beredskap att fundera kring framtiden.
6.1.4 Nyckelpersoner
Identifierandet av nyckelpersoner finns även tydligt hos barnen, de kan peka på människor som på något sätt påverkat dem eller agerat som förebilder. Det är exempelvis en farmor, kompisens pappa och en berömd fotbollsspelare. Vissa av förebilderna kan även sägas ha hjälpt barnen att definiera vad man gör när man har ett visst yrke till exempel elektriker och lärare. Enligt Super är identifierandet av viktiga andra ett tecken på att det utforskande beteendet har lönat sig.