Hur beskriver pedagogerna sitt förhållningssätt till den ”vilda och förbjudna leken”?

När det gällde pedagogernas förhållningsätt gentemot denna lek så fick vi uppfattningen om att de hade en kluvet synsätt, och att de kände en viss rädsla att leken skulle spåra ut. Något som också framgick av intervjuerna var att pedagogyrket präglas mycket utav ansvar, och när barnen vistas på fritids så ligger ansvaret på pedagogerna att inget barn skadar sig och därför väljer pedagogerna oftast att avbryta denna lek.

Vidare menar pedagogerna att deras sexåringar är väldig aktiva och att det är full fart jämt och att denna lek genomsyras av glädje, spänning, nyfikenhet och kan även bidra till att barnen får en adrenalinkick. Vilket som kan vara motsägelsefullt gentemot det pedagogerna tidigare nämner om deras ansvar och kluvna synsätt. Slutligen menar pedagogerna på att dagens media har ett stort inflytande på barnens lek och att på så sätt speglas det oftast i barnens lite vildare lekar där de kan involvera vapen, spänning, våld eller dödande.

Vidare fortsätter vi analysera studiens observationsmetod och den genomfördes utan någon form av tekniskt hjälpmedel, vilket eventuellt kan ha påverkat vårt empiriska material på så sätt att vi kunnat gå djupare på vissa delar av observationerna. Anledningen till att dessa hjälpmedel inte användes var på grund av sekretesskäl då vissa barn inte fick synas på film eller bild. Därför valde vi att föra fältdagbok så att alla barnen skulle få chans att vara med i studien. Om tekniskt hjälpmedel hade använts hade det kunnat bidra till att det hade dragit barnens uppmärksamhet till sig och genom att använda sig utav fältdagsboksmetod intog vi en mer kamouflerad roll i barnens leksituationer.

Den tidigare forskningen inom barns ”vilda och förbjudna lek” är relativt tunn. Den största fokusen ligger på lek som lärande och social utveckling. Forskningen kring denna form av lek är gjord mellan mitten på 90-talet och fram till idag. Denna lek har alltid funnits men det är först på senare tid som den har börjat belysas som en del av barns vardagliga lek. Undersökningens största fokus har legat på att få reda på vad det sker för form av lekaktiviteter på fritidshemmet som kan klassas som en ”vild och förbjuden lek”. Efter genomförandet av denna studie har vidare nyfikenhet och förståelse ökat för att denna ”vilda och förbjudna lek” ska få utrymme även i en institutionsverksamhet som fritidshemmet är en del av.

Vår ingång i studien har varit ett vuxenperspektiv och en eventuellt annan ingång hade kunnat vara att helt utgå ifrån ett barnperspektiv. Detta hade kunnat innebära att intervjuer med barnen hade genomförts, men även att vi som observatörer hade diskuterat med barnen utifrån våra observationssituationer och låtit barnen själva ge respons och kommentarer på situationerna. För att få ett annorlunda empiriskt material ur ett barnperspektiv hade det kanske varit bättre att genomföra studien med äldre barn då de eventuellt kan svara tydligare på frågor kring ämnet och ge djupare inblick.

Under studiens process har en del nya tankegångar väckts. En av tankarna är att om förhållningsättet och synen på problemområdet eventuellt kan skilja sig från skola till skola hade en jämförandestudie kunnat genomföras för vidare studier.

Denna studie är också relevant för vår kommande yrkesroll som lärare inom fritidsverksamheten då lek genomsyrar en stor del av fritidshemmets verksamhet. Valet av denna genre inom leken är för oss fritidspedagoger ytterst relevant då denna typ av lek emellertid tar en stor plats inom verksamheten. Allt som framgår ur pedagogernas kommentarer under resultatdelen är något vi som blivande fritidspedagoger kan ta till oss och tänka på när vi kommer ut i verksamheten.

6. Referenslista

Bergström, Matti (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det lekande

barnet. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Connell, Raewyn (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fritidshemmet: en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. (2011). Stockholm:

Skolverket :Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2623

Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet: Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna: om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om

förskolebarns lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm)

Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och

skola. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket: Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Nordberg, Marie I: Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007). Kulturnavigering i skolan. 1.

uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap: om marginalisering i skolans

värld. 1. uppl. Stockholm: Liber

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 1. uppl. Stockholm: Liber

Åm, Eli (1993). Leken - ur barnets perspektiv. Stockholm: Natur och kultur

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber

Elektroniska referenser

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF

Sverige

Hämtad: 2012-10-07 på: http://www.unicef.se/barnkonventionen

Svenska dagbladet – Artikeln: Även snälla lekar kan vara onda

Hämtad: 2012-10-10 på : http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/aven-snalla-lekar-kan-vara- onda_7254039.svd                                  

Bilaga 1

Hej alla föräldrar som har barn i förskoleklassen.

Vi är två lärarstudenter från Malmö högskola som går vår sista termin på lärarutbildningen.

Vi ska nu skriva vårt examensarbete som kommer beröra ämnet lek och vår tanke är att vi ska genomföra våra fältstudier hos era barn i förskoleklassen.

Våra fältstudier kommer innehålla observationer och även en del intervjuer. I vår uppsats

kommer vi varken använda barnens namn eller skolans namn och det är endast vi och vår handledare som kommer se vårt material från våra fältstudier. Vi kommer heller inte

använda videoinspelning eller ljudupptagning utan vi kommer endast föra loggbok i alla våra fältstudier. Vi kommer vara ute hela vecka 38 under eftermiddagarna på fritidstid.

Om ni absolut inte vill att ert/era barn ska medverka i våra fältstudier så kontakta ansvarande pedagoger senast på tisdag 18/9 vecka 38 så respekterar vi självfallet det.

Vi är tacksamma för att vi får genomföra våra fältstudier hos er, då det är en viktig del i vårt examensarbete.

Mvh Lisa Jönsson och Cecilia Svanberg                                            

Bilaga 2

Observationsfrågor

1. Var sker den vilda och förbjudna leken? 2. Hur sker den vilda och förbjudna leken? 3. Vad händer i den vilda och förbjudna leken?

4. När finns det som mest utrymme för den vilda och förbjudna leken?

Intervjufrågor pedagoger

1. Vad tänker du när jag säger barns vilda och förbjudna lek? Vad accessoarer du till? 2. Anser du att det finns något lärande i den vilda och förbjudna leken?

3. Ger ni pedagoger barnen utrymme till denna typ av lek? Och så fall varför eller varför inte?

4. Finns det eventuella skillnader i leken som går att koppla ur ett genusperspektiv? 5. Vilka förhandlingar och regler finns det mellan er och barnen?

6. Hur ger ni i så fall då barnen utrymme?

7. Anser du som pedagog att denna typ av lek är nödvändig för barnen?

Senare intervjufrågor till pedagogerna utifrån våra observationer

1. Din spontana reaktion på situationerna vi sett? Tankar/känslor!

2. Hur hade du som pedagog reagerat om du sett denna situation med egen ögon? Förhandlingar och regler mellan er/barn.

3. Anser du denna leken vara farlig för barnen?

4. Varför sker dessa situationer tror du? Verklighets inflytande, medier, nyfikenhet, utmana ödet och makt?