Fysiologiska mått: Blodtryck
Det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna som anges i systoliskt- (övre) och diastoliskt (undre) tryck där det övre trycket indikerar trycket vid hjärtats sammandragning och det undre trycket vid hjärtats utvidgning (44).
Body mass index (BMI)
Anger relationen mellan vikt och längd enlig beräkningen kroppsvikten (kg) dividerat med kroppslängden (cm) i kvadrat (45).
BODE index
BODE-index står för B = BMI + O = FEV1% förv.+ D = MRC-skala + E = 6-min gångtest. Testet ger således en samlad bedömning av flera värden och det finns en samstämmighet resultat från BODE-index och överlevnad hos personer med KOL (46)
Maximalt inpiratoriskt (PImax/MIP) och excpiratoriskt (PEmax/MEP) tryck
Används för att mäta styrkan i andningsmuskulturen. Mäts med en apparat för ändamålet och i enheten cmH2O (47).
Pletysmografi
Instrument som mäter förändring av volymen av en kroppsdel och används bland annat vid bestämning av lungvolym. Vid lungpletysmografi, som mäter kapaciteten hos lungorna andas personen i ett munstycke medan man är instängd i ett lufttätt utrymme (81).
Puls
Pulsen mäter antalet hjärtslag per minut och tas för att uppskatta hjärtats pumpförmåga (48). Röntgenologisk bedömning av costo-diafragmatisk fördjupning vid en frontal bild Graden av utplaning av diafragmas kupol mättes vid maximal inspiration (27).
Saturaion (SpO2)
Mäter syremättnaden i blodet med hjälp av laser, vanligen med en pulsoximeter fäst på fingret men kan även fästas i till exempel örat. Används både vid vila och ansträngning och båda värden noteras (49).
Spirometri
Spirometri är en lungfunktionsmätning som ger objektiv information för bedömning av andningskapaciteten.Spirometri med reversibilitetstest är det huvudsakliga hjälpmedlet för att diagnostisera KOL. För detta mättes tidigare genom Forced Expiratory Volume (FEV1) som är ett mått på hur mycket personen kan andas ut under den första sekunden efter full inandning.
62 FEV% är andelen FEV1 av vitalkapaciteten och ligger normalt på ca 75-80 %. Idag diagnostiseras KOL genom att räkna ut om kvoten mellan forcerad exspiratorisk volym under en sekund (FEV1) och forcerad vitalkapacitet (FVC), det vill säga FEV1/FVC, är lägre än 0,7 efter luftrörsvidgande medicin. Spirometrin ska utföras av en van person då det krävs erfarenhet för att genomföra och tolka testet (50, 51).
Ur värden som kan tas fram ur spirometrin har peak excpiratory flow rate (PEFR) och peak instantaneous (momentana) inspiratory flow rate (PIIFR) noterats och används för utvärdering (27).
Trycksensor (Sleepmate)
En trycksensor mäter tryck. Trycket är ett uttryck för den kraft som krävs för att stoppa en vätska från att expandera, och brukar anges i termer av kraft per ytenhet. En trycksensor fungerar oftast som en givare; den genererar en (elektrisk) signal som en funktion av det tryck som införts.
Ultraljud (UL)
UL består av ljudvågorna som riktas mot kroppen och reflekteras tillbaka till ultraljudsgivaren av vävnaderna och organen. Det reflekterade ljudet omvandlas med hjälp av en dator till en rörlig/fast bild som ses på bildskärm Alla vävnader i kroppen som innehåller vatten kan undersökas med ultraljud (52).
Funktionell kapacitet – test: Hand styrka (dynamometer)
Finns i olika utföranden och mäter greppfunktionen i handstyrkan (53). Incremental Shuttle Walking Test (ISWT)/Shuttle Walking test
Ett test där deltagaren går mellan två koner placerade 10 meter från varandra. Personen går i takt med ljudsignaler från en CD. I början i långsam takt och personen ska runda en kon mellan varje ljudsignal. Pipet kommer gradvis snabbare testet fortsätter tills personen inte orkar hålla jämna steg eller blir för andfådd för att fortsätta. Förändringen i testet användas för att utvärdera effekten av ett träningsprogramprogram och/eller för att spåra förändringar i fysisk kapacitet över tiden. En förbättring av 47.5 meter i ISWT visar att patienter med KOL är "något bättre" och en förbättring med 78,7 meter representerar "bättre (54, 80).
Muskulärt uthållighetstest för övre extremiteterna (ULTI)
Testpersonen höll i en hantel med den dominanta armen i diagonal framför kroppen under 2 minuter, med två minuters vila mellan. Belastningen på hanteln började med 0,5 kg och ökades succesivt med samma vikt, tills personen inte orkade längre utan att engagera andra muskler (204). Det finns ett flertal olika test för övre extremiteten. Tester är tillförlitliga och känsliga för förändringar, men mål värden för personer med KOL är inte fastställda och dessa tester görs vanligtvis görs inte rutinmässigt i lungrehabilitering (55).
63 Respiratorisk andningsmuskelstyrka (Micro-RPM)
MicroRPM (utandningstryckmätare) är mäter in- och utandningstryck (MIP/MEP) och tryck vid andning genom näsan (SNIP) (56).
Respiratorisk muskel styrka (RMS)
Kan mätas på flera sätt. I den inkluderade studien användes en manometer med enheten cmH2O, där värden för maximalt inspiratoriskt och exspiratoriskt tryck mäts. Testpersonerna satt ner och använde näsklämma. Bästa värdet efter 5-8 blås noterades (204, 57).
Sex minuters gångtest (6MWT)
Testet är ett funktionellt gångtest som avser att mäta personens andfåddhet och ansträngningsgrad relaterat till gångsträcka och ansträngningsgrad. Det anses vara ett av de bästa testen avseende tillförlitlighet för gångtester att använda i kliniks praktik (58).
Stegvist uthållighetstest på Ergoline på ergometercykel
Testet utförs genom att succesivt öka belastningen. Först läggs belastning på upp till steady state, den submaximala ansträngningsnivån där hjärtat bedöms få full kammarfyllnad. Därefter stannar man kvar på den nivån i 3 minuter innan belastningen höjs med 20-30 watt varannan minut tills testpersonen inte orkar mer. Under testet mäts gasutbytet och ventilatoriska parametrar som maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), tillsammans med andra submaximala metabolisk inflexionspunkter till exempel. laktat tröskeln (LT), uppkomsten av laktattröskeltest och lungventilation tröskeln (VT) samt hjärtfrekvensen varje minut (59). Threshold IMT
Mätning av maximal inspiratorisk och exspiratorisk muskelstyrka via Threshold IMT. Det är en flödesoberoende andningstränare som går att ställa in mellan 7 till 41 cmH2O. Den ger ett
konstant tryck för inspiratorisk muskelstryka och uthållighetsträning, oavsett hur fort eller långsamt patienten andas. Enheten har en flödesoberoende envägsventil, för att säkerställa ett jämnt motstånd och en funktion med en justerbar tryckinställning i cm H20 (60).
Uthållighetstest för andningsmuskulaturen (ERM)
Här användes en POWERbreathe (61) och författarna till studien genomförde testet i två steg, ett stegvis test för att få fram individens maxbelastning och ett med konstant belastning på 80 % av det maximala värdet. I det stegvisa testet började med en belastning på 10 cmH2O, deltagaren andades i två min, vilade två minuter och ytterligare 10 H2O lades på tills personen inte orkade med. I nästa test andades personen med en belastning på 80 % av det maximala värdet så länge som möjligt, men maximalt i 30 minuter.
Arm elevation som beskrivet enligt Takahashi
Deltagaren lyfter ett föremål med båda händerna från midjehöjd till en hylla ovan huvudet i takt med givan ”beep” ljud 20 gånger per minut och tar sedan ner dem igen så fort som möjligt (62).
64 Skattning av dyspne:
Borgs skala för ansträngning
Borgskalan (RPE-skalan, Rating of Perceived Exertion) är en skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning. Den konstruerades för att användas i samband med arbetsprov. Uppskattningen är subjektiv och individuell men är tänkt att korrelera med pulsen. 13 på skalan motsvarar cirka 130 i puls, den submaximala nivån. Intratestreliabiliteten är mycket god (≥0,93 har noterats, parallelltestkoefficienter av samma storlek och retestkorrelationer något lägre och mer varierande, 0,75–0,90). Höga validitetskorrelationer mellan RPE och pulsfrekvens (0,70–0,85) har erhållits i ett flertal undersökningar. Prediceringar av arbetsförmåga från submaximala värden är goda från RPE och val av träningsintensitet för motionärer, idrottare och patienter. För patienter kan den vanliga andfåddheten övergå i andnöd, bentröttheten i claudicatio, och bröstsmärta kan tillkomma (63).
Modificated Medical Research Council Dyspnea scale (MMRC)
Skalan består av fem påståenden som beskriver nästan hela utbudet av andnings funktionshinder från ingen till nästan fullständig oförmåga. MMRC skalan kvantifierar upplevt funktionshinder i samband med andnöd genom att identifiera andfåddhet som uppstår när den normalt inte förväntas göra det eller genom att kvantifiera den tillhörande träningsbegränsningen. Det är upp till 98 % överensstämmelse mellan observatörer. Poängen korrelerar väl med resultaten från andra andfåddhet skalor, lungfunktionsmätningar. Den är relativt okänslig för förändring jämfört med andra mer komplexa skalor (64).
Sadoul scale
Författaren har inte kunnat hitta information om denna på svenska eller engelska, bara på franska. Det är en skattningsskala i fem stadier som sägs motsvara engelskans MRC skala. Steg I - dyspné vid stor ansträngning , steg II - dyspné vid gång på kuperad mark, steg III - dyspné vid promenader på plan mark i normal takt, steg IV - dyspné vid långsam promenad på plan mark, steg V - dyspné vid minsta ansträngning, påklädning eller tal (65).
University of California at San Diego Shortness of Breath Questionare (SOBQ)
Ett självskattningsformulär som mäter upplevelse av andfåddhet i samband med aktiviteter i dagliga livet (ADL). Innehåller 21 frågor som mäter tre områden; andfåddhet, rädsla för skada vid ansträngning samt rädsla för andfåddhet. Testet har god test-retest-reliabilitet och intern konsistens. Validiteten bedöms som måttlig i förhållande till 6MWT och svagare relaterat till lungfunktion (FEV1 och FVC) samt depression skalor (66).
Visuell analog skala (VAS)
En skala mellan 0-10 med vilken peronen skattar sin upplevelse genom att peka eller skjuta en markör över ett streck. Då upplevd andnöd skattas ange 0="ingen andnöd" ochden andra 100="värsta tänkbara andnöd", därefter utläses den siffra personen angett. Skalan är vanlig inom sjukvården för skattning av smärta upplevd smärta och kan ha en tendens att variera varvid reliabiliteten i forskning har ifrågasatt (67).
65 Frågeformulär om generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL):
COPD assessment test (CAT)
CAT är ett frågeformulär utformat för personer med KOL för att mäta hur KOL påverkar personens dagliga liv samt hur personens upplevelse av symtom förändras över tiden. Det är ett kort, enkelt och validerat verktyg som är tänkt att kunna användas både i klinik för att förbättra kommunikationen mellan vårdgivare och patient, men även för att användas i forskning. Redskapet har utvecklats med moderna psykometriska och statistiska metoder och kan användas i olika delar av värden (68, 69).
Hospital Anxiety and depression scale scores (HAD)
Detta är ett självskattningsformulär som innefattar 14 områden designat för att fånga upp fysiologisk morbiditet hos medicinskt sjuka patienter och ger ett mått på patientens sinnesstämning. Instrumentet värderar ångest och depression samtidigt och ger separata poäng för vardera område. Skalan består av sju frågor om depression och sju frågor om ångest (70). Skalan har god reliabilitet att fånga upp sinnesstämningen utan att påverkas av annan sjukdom (71).
European Quality of Life questionnaire scores(EORTC EQ-5D)
Frågeformuläret är utformat för cancer patienter och har fem domäner, svaren anges med VAS- skalor. Domänerna innefattar; morbiditet, egenvård, vanlig aktivitet, smärta/obehag och oro/depression (72).
Medical Outcomes of Survey Short Form 36 (SF-36)
Ett självskattningsformulär som är utvecklat I USA och utvecklat för att spegla WHOs hälsodefinition av hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. Insrumentet innehåller 36 frågor och täcker åtta dimensioner utvalda för sin starka korrelation till sjukdom (73). Det bedöms ha god validitet och reliabilitet (74).
St. George's Respiratory Questionnaire (SGRQ)
Frågeformuläret är ett sjukdomsspecifikt instrument för mätning av inverkan på den allmänna hälsan, vardagslivets aktiviteter (ADL) och uppfattad livskvalitet hos personer med obstruktiv luftvägssjukdom. Innehåller två delar (3 komponenter). Del 1: Frågar efter symtom(frekvens och svårighetsgrad)); Del 2: Frågar efter aktiviteter som orsakar eller begränsas av andnöd (social funktion, psykologiska störningar till följd av luftvägssjukdom). Formuläret är reliabilitets och validitets testat med bra resultat (75).
Funktionell kapacitet - frågeformulär: Airways Questionnaire 20 (AQ-20)
Ett kort frågeformulär som är designat för att mäta hälsostatus hos personer med astma. Det mäter fyra domäner: aktiviteter, symptom, känslor och omgivningsstimuli. Frågeformulärets validitet bedöms vara korrelerat väl till St George Respiratory Questionnaire (SGRQ) (76).
66 Human Activity Profile (HAP)
HAP är designat för att mäta aktiviteter hos patienter med KOL som genomgår ett rehabiliteringsprogram. Självskattningsformuläret innehåller två domäner, Maximal Activity Score (MAS) och Adjusted Activity Score (AAS), 94 frågor kring aktiviteter och 8 frågor kring andfåddhet/dyspné (77,78,79). Testet är prövat avseende relation till 6MWT och dyspné och anses värdefullt att använda vid lungrehabilitering
67 Bilaga 5