Beskrivning av området

3.7. 1. 1 Läge i Umeå

Carlslid, även benämnt Östra Alidhem, är beläget i östra delen av Umeå, FIG 39. Det är en ny stadsdel, liksom Carlshöjd sö­

der om Carlslid. De angränsande stadsdelarna Carlshem och Alidhem tillkom några år tidigare. Däremot är Sofiehem och Gimonäs äldre stadsdelar med i huvudsak småhusbebyggelse.

Tyngdpunkten i det kommersiella utbudet i Umeå är förlagt till city. I övriga stadsdelar finns i huvudsak livsmedelsbutiker samt enstaka specialaffärer.

Till ERSMARK Till VINDELN

E 79

Stads- liden med Bränt- berget

500 1000 m

Till HOLMSUND

FIG 39 Umeå, översiktskarta.

159 Avståndet från Carlslid till city är drygt 3 km och från Carlslid till Alidhems centrum c:a 750 m. För en gående tar det ungefär 10 min från Carlslid till Alidhems centrum, varifrån närmaste busslinje avgår. Ingen buss går f n förbi eller genom bostadsom­

rådet. Det tar mellan 15 och 20 min med buss från Alidhem till city och omkring 10 min med bil. För att komma från Alidhem till en annan stadsdel per buss, är det i regel lättast att först åka in till city och där eventuellt byta till en annan busslinje.

I regel har busslinjerna en öst-västlig eller nord-sydlig sträck­

ning.

Carlslid ligger c:a 30 m öh och c:a 20 m över city. Öster om Carlslid från sjöns sydspets och med riktning syd-sydväst ligger en barrskogsbevuxen moränås, vars högsta nivå är c:a 40 m öh.

Carlslid är beläget c :a 5 m högre än Alidhem och c:a 5 m lägre än Carlshöjd, varifrån det sluttar ner mot älven. Själva Carls- lidsområdet är tämligen plant och det gäller också Alidhem.

FIG 39.

3. 7. 1.2 Bakgrundsbeskrivning till planeringen av området

Carlslid började planeras under 60-talet - det kallades då Östra Alidhem - och var då större till ytan än nuvarande Carlslid. Där planerades för bebyggelse bestående av flerfamiljshus för c:a 3500 boende. Markundersökningar visade att planen skulle vara möjlig att genomföra, men dessförinnan skulle man vara tvungen att vidta omfattande åtgärder. Det nuvarande Carlslidsområdet består av fastmark med inslag av torv och öster därom utgörs marken främst av torv upp till 3 m djup. För att fullfölja den ursprungliga planen hade man tvingats att gräva ur myrarna och därefter återfylla dem med grus och sand. Kommunen beslöt därför att upplåta området för villabebyggelse och minskade stadsdelens storlek genom att dra en gräns längs efter fast- markslinjen. En plan upprättades för friliggande villabebyggelse med visst inslag av radhus och områden reserverade för små­

industri - totalt c:a 600 boende. Planen antogs av kommunen 1975 och reviderades något 1976. Planerad byggstart 1977.

Carlslidsområdet ingick i den ordinarie tomtkön, i vilken alltså även hus från Villa 80-projektet fanns med. Projektet skulle in­

gå i NOLIA -mässan (1977) och Umeå kommun var intresserad av att lägga ett "energisnålt område" på Carlslid; därigenom uppfördes villorna som de första på området. FIG 40.

Man kan således se husen i Villa 80-projektet och Carlslid som ett helt vanligt bostadsområde ur plane rings synpunkt. Hänsyn till olika faktorer, som skulle kunna påverka energianvändningen beaktades ej. En aspekt på detta är exempelvis att Carlslid är beläget i omedelbar närhet av Umeå värmeverk och en värme- kulvert går snett igenom området mot Carlshem. FIG 39-

Trots detta skulle ej något hus anslutas till kulverten. Friliggan­

de villor ansågs bli för dyra att ansluta (Se vidare avsnitt 3.7.1.3).

Andra yttre faktorer såsom husens utseende och placering på tomten i förhållande till väderstrecken för att t ex tillvarata sol­

instrålningen och undvika störande klimatologiska effekter - virvelvindar, blåsiga gator, snödrev osv- har inte heller haft inverkan på planeringen. Däremot har man försökt tillvarata

160

Värmeverk

Industriområde

'Planerad bensinstat

Norra"

området ÅLI DHEM

Villa -80

Södra"

området

Kontors-.småindustri- och hantverksändamål

FIG 40 Carlslid, översiktskarta.

161 områdets naturliga avgränsning mot myren och låter därigenom gatorna gå i svaga kurvor. FIG 40. Dessutom uppmanas villa­

ägarna på Carlslid att bygga staket mot gatan och plantera bus­

kar och häckar för att ge intryck av gammal villabebyggelse.

Ur energibesparings synpunkt kan det ha den effekten att det i viss mån hindrar vindar att helt blåsa runt villorna, men detta har ej varit det primära syftet. Däremot kan snö runt husen ha isolerande verkan.

I rapport från byggskedet /Jonson, 1978/ framhålls det att hu­

sens traditionella utformning och den uteblivna anslutningen till värmeverket kan ha berott på att tiden för utveckling och projek­

tering var mindre än ett halvt år. Byggnadsnämnden gav bygg­

firmorna fria händer inom stadsplanens bestämmelser vad gäll­

de husplacering på tomten och utformningen av husen.

3.7. 1.3 Nuläge

Carlslid är till stor del färdigbyggt. I "Norra området", FIG 40, kvarstår ett fåtal tomter och i "Södra området" där inslag av radhusbebyggelse finns pågår fortfarande byggverksamhet. Villa­

ägarna har till stor del behållit träd på tomten. Öster om Carls­

lid finns fortfarande skog och mot industriområdet i norr en skogsskärm. Gångvägen mellan Kolbäcksvägen och bostadshusen har färdigställts under hösten 1979. Kolbäcksvägen planeras att byggas ut för anslutning till E4 öster om Mariehem, FIG 39,

och därigenom kommer den syd- och nordgående tunga trafiken till och från uthamnen i Holmsund att passera Carlslid. Dess­

utom är en trämas sefabrik belägen i Gimonäs och i Carlslids norra del finns en fabrik för färdig betong; bredvid den planeras en bilvårdsanläggning. FIG 40.

För gående och cyklande till Ålidhem finns en gångport under Kolbäcksvägen från områdets norra del och eventuellt kommer en gångport att byggas strax norr om södra infarten till Carlslid.

Vad gäller uppvärmningen av området har en revidering av pla­

nerna skett såtillvida att södra området har anslutits till fjärr­

värmenätet och utgör nu ett provområde. Vid kontakt med vär­

meverket uppges att en utvärdering kommer att göras om några år. Områdets norra del uppvärms med el. Av övriga områden, som är anslutna till fjärrvärme, kan nämnas Carlshöjd och Carlshem samt Mariedal och Marieberg (norr om Mariehem), FIG 39. Även Ersboda ansluts till fjärrvärme. Gemensamt för de nämnda områdena är att de utgörs av gruppbebyggelse. Södra Carlslid är alltså första området med friliggande, ej grupphus- byggda villor, som ansluts till fjärrvärme.