Lokala temperaturer

De innetemperaturer som redovisats under 2.4.2. 1 är medel­

temperaturen i en central punkt i respektive hus. Val av mät­

punkt kan ha betydelse för den temperatur som erhålls. Ju större variationer som förekommer i huset, ju större är san­

nolikheten att den registrerade temperaturen avviker från den reella inomhustemperaturen. Låga lokala temperaturer kan innebära att temperaturen i ett helt hus hålls högre än om tem­

peraturen är jämn.

Lufttemperaturer

36

Temperaturen i olika punkter har kartlagts i hus 2 och i hus 5.

I hus 2 förekom under första vintern en del klagomål - man tyckte det drog kallt. Några liknande klagomål förekom inte i något annat hus. Hus 5 kan anses representera väl fungerande hus.

I varje rum mättes lufttemperaturen på tre ställen i rummets djup och på varje ställe på tre höjder från golvet. I stora rum mättes dessutom på motsvarande sätt i två hörn. FIG 8.

Medelgradienten i hus 2 var 2,9° medan den i hus 5 var 1,3°.

Temperaturvariationerna över huvud taget var större i hus 2 än i hus 5 . TAB 8 .

I hus 5 hade man högre temperatur i bottenvåningen än i över­

våningen. Jämnheten i temperatur är påfallande. I hus 2 var temperaturen lägre i bottenvåningen än i övervåningen. Tempe­

raturerna i sidled varierade ytterst lite i båda husen. Man hade i stort sett i varje rum samma temperatur på samma höjd var den än togs i rummet. FIG 8.

Medelvärdet av de uppmätta temperaturerna i respektive hus överensstämmer mycket väl med de medeltemperaturer som registrerades av den centralt placerade termohygrografen.

TAB 8 Gradient och temperaturer i hus 2 och 5. Medelvärden av mätre­

sultat i alla rum. Utetemperatur -12°

Hus

Medeltemperatur ° C Gradient

h = 10 cm h = 140 cm h = 200 cm

m 1 h

m i h m 1 h m 1 h

2 vån 1 21,3 17, 3 23,4 23, 8 21,2 24,5 25,3 22, 8 26, 7 4,0 1,9 5,5 2 " 2 23,7 22, 1 25,2 24,5 22,9 25,2 25,5 23,6 26, 7 1,8 1,3 3,0 2 " 1 + 2 22,4 17,3 25,2 24, 1 21,2 25,2 25,3 22, 8 26, 7 2,9 1-3 5, 5 5 " 1 18, 7 18, 1 19,4 20, 0 19,6 20, 7 20, 3 19, 9 21,5 1,6 1,0 2,6 5 " 2 19,0 17,5 19, 8 17, 6 19, 9 19, 1 19, 1 17,6 20, 0 0,2 0, 1 0,2 5 " 1 + 2 18, 8 17, 5 19, 8 19, 8 17, 6 20, 7 20, 0 17,6 21,5 1,3 0, 1 2,6

m = medel 1 = lägst h = högst

Den höga temperaturen i hus 2 stämmer inte med den normalt uppmätta temperaturen i huset. Medeltemperaturen i huset den månad mätningen gjordes var 20,5 . Av någon okänd anledning var temperaturen uppställd den dag mätningarna gjordes.

MÄTPUNKTER

37

p(an

200 140 -p0

ichtoyn

TEMPERATURER

hub Z mc huub 2 uppe

ir—-• 25,1 • 25,i • 25,1

ii

---• 26,5 • 26,0

• 24,0 • 23,9 • 24,0 • 25,1 • 25,0

1I» zi.i _{• 23,2 • 23,0}

1

^{I. 24,7 • 24.2}

kub 5 nctc ÅM6 S lifipc

---• 20,3 • 20,1 • 20,4

U

18,8 • 18.8 •

20,1 • 20,0 • 20.1 18.7 • 18,8 •

*18.8 • 18.7 • 18,9 18.6 • 18.7 •

FIG 8 Mätpunkter för lufttemperaturer och medelvärden för temperaturen i mät­

punkterna i hus 2 och 5.

Medelvärde av alla mätpunkter:

Hus 2 + 24°

Hus 5 + 19,5°

Medeltemperatur i huset vid mättillfället:

Hus 2 + 24°

Hus 5 + 20°

I hus 2 finns takvärme för uppvärmningen. Den uppvärmnings- metoden ger genom strälvärme en något annorlunda temperatur­

fördelning, men sannolikt kan temperaturskillnaden 4° från golv till huvudhöjd vid vissa tillfällen uppfattas som drag eller på an­

nat sätt som obehaglig.

Golvtemperaturer

Det finns inga direkt angivna krav på vilken uppmätt temperatur som är godtagbar på en golvyta. I SBN 75 kap 35:21 anges di­

mensionerande värden endast avsedda för kontroll genom beräk­

ning och inte för kontroll genom temperaturmätning. De angivna dimensionerande värdena för bostadsrum är 16-27° C vid di­

mensionerande lägsta temperatur (LUT). Att sätta en i detta sammanhang användbar gräns är därför svårt. Det blir mer en fråga om jämförelser.

I genomsnitt var de uppmätta golvtemperaturerna, FIG 9, rela­

tivt höga och avvek endast någon eller några grader från luft­

medeltemperaturen i husen. För samtliga uppmätta golvtempe­

raturer var medelvärdet 17,9° medan samtidigt medelvärdet för lufttemperaturen i rummen var 20,4° och utetemperaturen var -6, 1°. TAB 9.

>H

FIG 9 Mätpunkter för golvtemperaturer

Av^de enskilda mätvärdena låg 10,1 % under 15°, 16,5 % under 16 och 26 % under 17°. 8 % låg över 21°. Någon skillnad mel­

lan Villa 80 och Villa 70 förekom inte. FIG 10.

De låga enskilda mätvärdena förekom i några få av husen - hus 9, 11» 2 och 10. I hus 8 förekom dessutom ett extremt låg värde.

tab 9 Golvtemperaturer. Mätpunkter A - K enligt FIG 9

39

Golvtemperaturer ° C Luftte mp

°r.

Hus Husens hörn A-D

40

2o r.

10%

<10 II 12 lî 14 IS 16 IT 18 13 20 21 22 2J 24 25 *c

26%

FIG 10 Frekvens av uppmätta golvtempe­

raturer

Husen 9 och 10 har källarvåning, varför förutsättningarna är något annorlunda, jämfört med övriga hus. I båda dessa hus och i hus 11 tätades mellan syll och betongplatta med uretanskum i en lådformad syll. Metoden borde ge en god tätning. De låga golvtemperaturerna i bottenvåningarnas hörn verifierar inte detta. I hus 9 fanns också punkter med låg temperatur på andra ställen. Hus 12 utfördes samtidigt och med samma metoder som hus 11. I det huset var de uppmätta golvtemperaturerna högre, åtminstone vid den utetemperatur som rådde vid mättillfället

Både hus 2 och 8 hade många brister som borde åtgärdas enligt resultaten från värmefotograferingen. De låga mätvärdena i hus 2 kan också i flertalet fall relateras till värmefotografe­

ringens resultat. Uppmätta 4,9° på golvet i ett hörn i övervå­

ningen i hus 8 är direkt möjliga att koppla till de brister som konstaterades vid värmefotograferingen - "brister med direkt- genomblåsning i golvvinklarna i övervåningen".

Utetemperaturen - 6, 1° är hög jämfört med dimensionerande lägsta temperaturen (LUT I) i Umeå som är -25 . Några egent­

liga klagomål om kalla golv har dock inte förekommit.

2.4.2.3 Luftfuktighet

Luftfuktigheten inne kan spela viss roll ur komfortsynpunkt. Det kalla vinter klimatet i Norrland har förutsättning att ge låg luft­

fuktighet inomhus vissa månader.

År svärden i olika hus

Medelvärdet för luftfuktigheten under period 1 varierade från 31,8 % i hus 13 till 50,5 % i hus 6. Medelvärdet för samtliga hus var 39,5 %. Skillnaden mellan Villa 80-hus och Villa 70- hus var liten. Variationsvidden hos månadsmedelvärdena var

stor. Hus 13 t ex hade högsta månadsvärdet 53 % och det lägsta 24 %, vilket motsvarar variationsvidden 29 %-enheter. Hus 1 å andra sidan hade endast variationsvidden 12,1 %-enheter.

Under period 2 var medelvärdet för luftfuktigheten av samma storleksordning som under period 1. Det var fortfarande samma hus som hade de lägsta och de hög sta värdena - 35,9 % i hus 13 och 48,1 % i hus 6. Hus 13 hade fortfarande den största varia­

tionsvidden 27,2 %-enheter. Medelvärdet för samtliga hus un­

der perioden var 40, 6 %. Skillnaden mellan Villa 80 och Villa 70 var liten. TAB 10.

Det går inte att finna någon entydig orsak till varför luftfuktighe­

ten är låg i ett hus och högre i ett annat. En naturlig orsak till skillnaden borde vara ventilationen - luftomsättningen. Hus med bra ventilation borde ha torrare luft än de som har dålig venti­

lation. Största luftomsättningarna uppmättes i husen 1 och 13 (jmfr 4.2.4). I hus 1 låg luftfuktigheten kring medelvärdet.

Dock har viss luftbefuktning förekommit i huset. I hus 13 var luftfuktigheten låg. Hus 7 och 14 hade extremt dålig ventilation, men luftfuktigheten var inte extremt hög. Hus med värmeväxlare skulle kunna tänkas ge andra värden än hus med enbart från- luftsventilation. Någon sådan tendens finns inte. Medelvärdet för Villa 80-husen - där värmeväxlarna finns - är i det närmas­

te samma som för Villa 70-husen. Ser man på de enskilda husen med värmeväxlare (1, 3, 5, 11 och 13) och jämför dem med respektive referenshus framgår heller inga givna samband.

Om man genom regressionsanalys försöker finna sambandet mellan luftfuktigheten och luftomsättningarna genom ventila­

tionen finner man att spridningen kring regressionslinjen blir kraftig och linjens läge och riktning är inte direkt given grafiskt.

Korrelationen blir -0,28. Den negativa korrelationen innebär dock att luftfuktigheten i allmänhet minskar om värdet för luft­

omsättningarna ökar.

Om luftfuktigheten på liknande sätt sätts i relation till husens täthet - värdena från täthetsprovningen - blir spridningen mycket

stor. Korrelationen blir -0,01. Även här skulle negativ korre­

lation innebära att luftfuktigheten minskar om luftomsättningen ökar.

Sannolikt har luftfuktigheten i husen be stämts av ett flertal sam­

verkande faktorer. Ventilationen tillsammans med husens täthet har spelat roll, men ett antal faktorer som varit beroende av människorna som bor i husen har också spelat roll - antal män­

niskor som bott i huset, sättet att diska, bada, hantera tvätt osv- liksom troligen också husens utformning, planlösning.

I de olika husen hade man utan undantag de högsta fuktvärdena i september. De lägsta värdena var spridda över årets tre första månader.

42

TAB 10 Relativ luftfuktighet olika eldningssäsonger i olika hus.

Medelvärden

Hus

Period 1 1977 -78 Period 2 1978 -79 Medelv

%

Variationsvidd Medelv Variationsvidd Omf

%

Högst

%

Lägst

%

% Omf

%

Högst

%

Lägst

% 1 40, 0 12, 1 46, 0 33, 9 37, 8 18, 0 46, 0 28, 0

2 38, 6 12,4 46, 9 34,5 40, 6 9,5 46, 9 37,4

3 35, 1 22, 0 49, 5 27, 3 40, 3 16, 7 49,5 32, 8

4 34, 8 18,5 46, 6 28,1 36, 8 17, 7 46,6 28, 9

5 38, 0 15,4 48, 7 33,3 40,9 14, 5 48, 7 34,2

6 50,5 17, 9 62, 9 45,0 48, 1 22, 7 62, 9 40, 2

7 39, 6 12,6 46, 8 34,2 40, 5 10, 6 46, 8 36,2

8 38,5 22, 8 53, 8 31,0 40, 9 20, 9 53, 8 32,9

9 46, 7 17,1 57,4 40, 3 44, 0 22, 1 57,4 35,3

10 41,9 20,4 54, 8 34,4 39,5 23, 9 54, 8 30, 9

11 43,4 19,6 58, 9 39,3 46, 7 17, 0 58, 9 41,9

12 36, 7 18,4 49, 9 31,5 38,0 17, 9 49, 9 32,0

13 31,8 29,0 53,0 24, 0 35, 9 27, 2 53, 0 25, 8

14 37, 9 13, 0 46,1 32, 2 38, 1 13,8 46, 1 32,3

Villa 80 39,2 40, 9

Villa 70 39, 8 40,3

Båda_j3er ioderna Villa 80 39, 7 Villa 70 40, 1

Luftfuktighet olika månader

Luftfuktighetens månadsmedelvärde var lägst cirka 34,5 % i februari, mars i både Villa 80- och Villa 70-husen. Det högsta värdet, cirka 51,5 %, förekom i båda grupperna i september.

TAB 11.

Värdena för luftfuktigheten följer i stort utetemperaturens varia­

tion. När temperaturen faller, faller också luftfuktigheten inne i husen. När temperaturen stiger, stiger luftfuktigheten. FIG 11.

jämnheten i värdena om man jämför Villa 80 och Villa 70 inne­

bär att man ganska säkert kan säga att ventilation svärmeväxlar - na inte har påverkat luftfuktigheten i husen.

TAB 11 Relativ luftfuktighet olika månader i Villa 80- respektive Villa 70-hus. Medelvärden

Luftfuktighet % Månad

Villa 80 Villa 70

1977 okt 42, 8 43,4

nov 42,5 43,4

dec 39,3 39,6

1978 jan 36, 8 38,3

febr 34,8 34, 6

mars 34,7 34,5

april 35,4 36,2

maj 35,6 37, 7

sept 51,5 51,6

okt 45,2 44, 0

nov 42, 6 41,7

dec 37, 0 36, 3

1979 jan 36,2 34,2

febr 34,4 35,0

mars 38, 0 37,2

april 40,1 41,0

maj 47,2 41,6

Period 1 39,2 39, 8

Period 2 40,9 40, 3

0 H t> ;) F ri H 1 1

1 <*rt -16 -19

% 55 50

* iO

a

iO manad.

FIG 11 Luftfuktighet inomhus olika måna­

der. Samma medelvärden för Villa 80 och Villa 70.

In document VILLA -80 (Page 37-46)