Sammanfattande synpunkter

Det är rimligt att tänka sig att speciella planeringstankar har legat bakom Villa 80-projektet beträffande den yttre utformning­

en av husen, deras läge på tomten och den yttre miljön med in­

riktning mot att hålla nere energiåtgången.

Man skulle t ex kunnä ta hänsyn till husens läge ur exponerings- synpunkt för solinstrålning, eventuella kallufts stråk, topografi, klimatförhållanden osv. Sådana hänsynstaganden borde ge vissa konsekvenser vad gäller planeringen med både positiva och nega­

tiva förtecken för de boende. Det finns exempelvis förespråkare för "hus" byggda i princip helt under jord och vinsten är sparad energi, men förlust av dagsljus. Å andra sidan experimenthus

"av glas",som använder solenergi,med ytor som måste mörk­

läggas vid för stark instrålning eller för att förhindra utstrål­

ning av värme.

Har då ur energi synpunkt speciella planeringsfaktorer inverkat vid skapandet av Villa 80-området och vid utformningen av husen?

Nej, förutom det att det inte någon annanstans i kommunen

170 satsades på samma sätt i ett koncentrerat område att bygga väl- isolerade och förhoppningsvis energisnåla hus, delvis med mer eller mindre avancerad teknisk utrustning.

Av det ovan redovisade framgår att Carlslid kan anses som ett bostadsområde bland andra i Umeå. Planerna för hur bebyggel­

sen skulle se ut ändrades jämfört med de ursprungliga, men det skedde inte på grund av Villa 80-projektet. Genom att området kom att bebyggas med friliggande villor och antalet boende där­

med minskade i förhållande till de ursprungliga planerna, ville man se Carlslid som "en del av Alidhem". Det ursprungliga namnet var också "Östra Ålidhem". De resultat, som har redo­

gjorts för utifrån intervjuerna, särskiljer förmodligen inte de Villa 80-boende från övriga inom området. Det finns alltså ingen­

ting som tyder på att den yttre miljön för Villa 80 planerades ur speciell energibesparingssynpunkt, om man undantar husen och deras utrustning, men där hänvisas till den tekniska utvärde­

ringen.

Bebyggelseplaner låser bostadsområdenas utformning för lång tid framöver. Där finns olika faktorer, som påverkar total ener­

giåtgång. Bostaden och bostadens utformning är givetvis av stor betydelse i detta sammanhang, men även närmiljön kan ha inver­

kan. Personer, som flyttar in i ett nytt område under uppbyggnad, utsätts för många störande moment. De är medvetna om det och anpassar sig oftast. Däremot kan deras kunskaper om området variera beroende på vilken information de har fått eller själva tagit reda på, och därmed deras möjligheter att utnyttja sin när- miljö. Tidigare boendeförhållanden och vanor har också betydel­

se för hur personerna utnyttjar det nya området och vilka för­

väntningar de ställer på det. Man är kanske van vid att utnyttja vissa utbud för sin fritid och fortsätter att åka till det tidigare utbudet, trots att samma möjligheter finns inom gångavstånd i det nya bostadsområdet. Man är inte medveten om energiför­

brukningen eller anser den underordnad sin egen trivsel. För­

hållanden som kan påverka utnyttjandet av närmiljön är just trivseln med/i området, gemenskapen med övriga boende. En annan synpunkt på närmiljön är möjligheterna att påverka - be­

stämma över sin närmaste omgivning; exempelvis att påverka beslut om lekplatser, parkering sytor osv, som kan ha betydel­

se för boendemiljön. Inom Carlslid kan, som redovisats, de boende till viss del påverka sin närmiljö.

En annan faktor, som har inverkan på energianvändningen, är var arbetsplatser, skolor, affärer osv lokaliseras i förhållan­

de till bostadsområden. Man kan också vända på det och fråga sig hur bostadsområden lokaliseras i förhållande till befintligt utbud. Alla kan dock inte bo i absoluta närheten av befintligt utbud. Därför är det av betydelse vilka kommunikationer, som

står till buds i nya - och även "gamla" - bostadsområden för de boende, som förväntas utnyttja befintlig service på annat håll.

Detta gäller ju naturligtvis även transport till arbetsplatser osv. Om inte allmänna kommunikationer - exempelvis buss - finns inom några minuters gångavstånd, innebär det att om de boende har tillgång till bil utnyttjas den i första hand. Eller också skaffar familjen ytterligare en bil, vilket i flera fall har skett i den undersökta gruppen.

Olof Eriksson, BFR, anför i en diskussionspromemoria om kom­

munal energiplanering /ProKE-gruppen, 1976/ bl a: ". . . Bebyg­

gelsens typ och lokalisering påverkar energikonsumtionen men

bestäms genom fysisk planering med byggnadslagstiftningen som grund. . . . Men det är värt att notera att byggnadslagstiftningen redan fått bestämmelser som innebär krav på god energihushåll­

ning i samhällsplanering och byggnadsutformning. Här har allt­

så kommunernas byggnadsnämnder redan nu fått viktiga uppgifter inom energikonsumtionsområdet ..."

I ett diskussionsmaterial från SIB /Carlestam, 1977/ framhålls att det är nödvändigt med kunskap om de komplicerade beroende­

förhållandena mellan energiförsörjningssystem, energianvänd­

ning och bebyggelsemönster för att väga in energiaspekter i den fysiska planeringen vid utformning och bedömning av alternativa planer och för att välja energiförsörjningssystem. Vidare sägs att bebyggelsemönstren är trögföränderliga. "Forskning som syftar till att finna nya resurssnåla bebyggelsemönster kan så­

ledes få genomslagskraft först på lång sikt. " Man ställer också frågan om stora delar av den byggda miljön kommer att överges när energipriserna flerdubblas "och endast de delar utnyttjas som till rimliga kostnader kan bindas samman med transporter och försörjningssystem".

Man säger vidare att i och med ett ökat småhusbyggande - likty­

digt med utglesning av bebyggelsen - blir kollektivtrafikunder­

laget för litet, vilket t ex ökar behovet av privatbilar, och att man måste anpassa uppvärmningssystemet till en glesare be­

byggelse "med ev åtföljande högre kostnader och eventuellt sämre energihushållning". Dessutom framhålls att de som

"väljer att bo i småhus gör det bl a utifrån en avvägning av pri­

vatekonomiska kostnader" vilka är något annat än samhällseko­

nomiska. "Det är inte möjligt för den enskilde att bedöma de samlade externa effekterna av t ex en viss boendeform, efter­

som kommunerna själva inte har någon klar uppfattning om de kommunalekonomiska konsekvenserna och ännu mindre om de samhällsekonomiska. "

Mot bakgrund av vad som ovan har anförts är det alltså av vikt att energitänkandet förs in på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen, och att man förutom hänsynen till de boendes triv­

sel och förmåga att utnyttja både bostad och närmiljö, även för in sådana aspekter såsom vilken typ av bebyggelseplanering som begränsar den totala energiåtgången.

172