Britta är 30 år och väntar sitt första barn genom insemination utomlands. Hon växte upp med skilda föräldrar och syskon. Hon är utbildad på
högskola/universitet. Hon blev gravid på första inseminationsförsöket. Hon bor i en bostadsrätt i mellanstor stad. Hon betalade ca 8100 kronor för inseminationen exklusive resa och boende utomlands.
Marit är 38 år och har två barn genom insemination utomlands. Hon växte upp med föräldrar och syskon. Hon är utbildad på högskola/universitet. Med första barnet gjorde hon fyra inseminationsförsök innan hon blev gravid och med andra barnet tre försök. Hon hyr ett hus på landsbygden. Hon har betalat cirka 45 000 kronor för sina inseminationer.
Berit är 42 år och har ett barn genom relation och försöker nu bli gravid med IVF. Hon växte upp föräldrar och syskon. Hon är utbildad på gymnasiet. Hon gjorde fyra inseminationsförsök innan hon träffade en partner och blev spontant gravid men fick missfall och blev sedan gravid igen och födde barn. Hon har nu
genomgått ett IVF-försök som misslyckades och väntar på att göra ett till. Hon bor i en hyresrätt på landsbygden. Hon har betalat cirka 78000 kronor exklusive resor och boende utomlands.
Lena är 42 år och har ett barn genom embryodonation utomlands. Hon växte upp med föräldrar (ej biologisk pappa) och syskon. Hon har en gymnasieutbildning. Hon har gjort sex inseminationer, två IVF och blev sedan gravid på andra försöket med embryoadoption. Hon bor i bostadsrätt i en storstad. Hon har betalat cirka 450 000 kronor inklusive resa och boende utomlands.
37
Monika är 35 år och har ett barn genom relation. Hon växte upp med föräldrar och syskon. Hon är utbildad på högskola/universitet. Hon funderar på att genomgå insemination. Hon bor i hyresvilla i en mellanstor stad.
6.2 "Jag ska va’ typ 26 och ha familj" - Klockan tickar
Flera av informanterna beskriver hur de vid olika åldrar upplevde att den biologiska klockan ringde i dem.
Lena berättar att hon levde i en relation där partnern hade barn sedan tidigare och när den tog slut befann hon sig inte där hon hade tänkt i livet, "då var jag 28 år
/.../ och jag har alltid liksom tänkt mig att jag ska va typ 26 och ha familj och helt plötsligt var jag 28 år och hade inte familj och jag hade levt i ett förhållande där min förra kille hade med sig två barn in i förhållandet".
Marit beskriver att hon kände barnlängtan kring 25 "och de första kompisarna
hade fått ett barn när jag var 25 och redan då tänkte jag att ja jag är redo men ja det gäller ju att träffa nån också".
Berit berättar att hon ville ha barn i 30-årsåldern men att hennes partners inte ville det, "min biologiska klocka började ringa ganska sent. jag var väl 29-30 där men
då började den ringa väldigt högt på en gång så men jag hade olika relationer så med män. men det var väl ingen riktigt som ville det som jag ville”.
Monika har funderat på att inseminera som ensamstående men har inte tagit det slutgiltiga beslutet ännu och känner att hon har tid på sig fortfarande "så har jag
ju ett barn å jag vill inte använda uttrycket desperat men så desperat är liksom inte jag kände att jag kan vänta och jag är bara 35 så jag har liksom ju nått år på mig i alla fall innan jag ska ha panik men sen ska man väl va under 38 då fattar jag det som vid inseminering helst".
Två av informanterna är över 40 år och uttrycker att de inte har så lång tid på sig att få fler barn "samtidigt är det så här jag gjorde det här nu för att det är lite
sista skriket för min egen del jag är 42 år gammal”(Lena) och därför satsar de på
att få barn på egen hand nu och kärlek till en partner kan komma senare ”det är
ont om tid för mig nu då liksom att tiden rinner ut, jo men gör det här nu och så kan kärleken komma sen". Även om Berit själv är medveten om sin ålder och att
det kan försvåra hennes möjligheter att bli gravid så upplever hon det jobbigt att bli påmind om det av omgivningen både av professionella och bekanta "sen har
det vara ett förbaskat tjat om min AMH-värde det har ju inte varit så roligt. jag behöver ju inte bli påmind om min ålder eller att tiden rinner ut det är jag väldigt medveten om, det vill man ju inte ha i ansiktet. den reaktionen har jag fått av män som vill skjuta det på framtiden då, en kvinna kan bli gravid tills hon är 45. varför har du så bråttom? Den har jag ju fått och då är man ju inte så upplyst".
Några av informanterna beskriver att de haft föreställningar kring hur de velat ha sin egen familjebildning sedan de var barn själva. Marit beskriver att hon utifrån sin egen uppväxt tänkt hur hon själv vill att hennes familj ska se ut, "ja jag är
uppväxt i en familj med föräldrar och fyra barn och har väl tänkt att jag själv skulle ha familj en dag och ja tre barn åtminstone hade jag väl tänkt". Även Britta
beskriver att hon själv växt upp med fyra syskon. "Ja, alltså från början, när jag
va liten så ville jag ha, alltså vi är fyra systrar i min familj, så jag var ju helt tvärsäker på att jag skulle ha fyra barn".
38
Utifrån queerteorin och heteronormen tänkte flera av informanterna i studien att de vid en viss tidpunkt i livet skulle bilda en egen familj tillsammans med en partner. Kvinnorna i ett flertal studier (Birch Petersen et al, 2015; Mazor, 2004; Salomon et al, 2015; Van Hoof, Pennings & De Sutter, 2015) beskrev att de hade en förväntning att bli gravida i en relation vid en viss ålder. När det inte blev så fick kvinnorna i denna studie konfrontera sina egna normer och föreställningar kring familjebildning och några kopplar ihop det med föreställningar från sin egen uppväxt. Kärnfamiljen är den familjeform som dominerat under lång tid och således är det den föreställningen om familj som många bär med sig (Giddens & Sutton, 2014). Normer kring sexualitet och reproduktion kan också vara beroende av till exempel ålder och några av kvinnorna i studien beskriver att de upplever att möjligheten för dem att få barn håller på att försvinna. Här kan även Rubins värdehierarki från 1984 (2011) appliceras utifrån normen att den bra, naturliga, normala och välsignade sexualiteten innebär att bilda familj i en fast heterosexuell relation och den normen råder även i dagens Sverige. Den rådande kulturen gällande kvinnor i fertil ålder innefattar även förväntningar kring familjebildning. Inom queerteorin beskrivs vidare att vi uppfattar världen utifrån var, när och hur vi befinner oss (Ambjörnsson, 2016) och kvinnorna i studien upplever att de befinner sig på en annan plats än den de hade trott vid denna tidpunkt i livet. Det blir för kvinnorna en krock mellan tänkta föreställningar och aktuell situation. Flera av informanterna beskriver att de levt i relationer men att de inte har varit långvariga eller resulterat i att de bildat familj tillsammans. Monika beskriver att hon i sitt liv upplevt flera misslyckade relationer "jag har liksom misslyckats i alla
mina förhållanden och var väl för fyra år sedan övertygad om att jag aldrig skulle få barn". Marit beskriver att hon inte haft några längre relationer utan levt själv
för det mesta, "jo enstaka korta nån liten när man bodde i korridor och man
träffade några nya personer men inte nått som var en relation, ett förhållande och sen så blev det så att åren gick mer och mer och så nån nätdejting när jag var kanske 26-27 nånting och det blev inte heller nått av det". Vidare berättar Marit
att det har varit jobbigt för henne att hon inte kunnat visa sina känslor då flera i hennes omgivning fick barn och hon själv hade en stark barnlängtan, "alla andra
hade relationer stadiga relationer och man riktigt kunde känna hur ja nu kommer dom snart börja skaffa barn och fan hur ska jag stå ut med detta liksom när jag själv kände så stark barnlängtan".
Berit beskriver hur hon blev mer och mer frustrerad kring sin barnlängtan "jag
blev väl mer och mer frustrerad eftersom jag inte lyckades hitta någon man som ville samma som mig då". Hon beskriver vidare att det är svårt när man själv vill
ha barn, men när och hur berättar man om det för en partner utan att skrämma iväg dem, "jag kan ju inte prata om barn det första du gör liksom, då skrämmer
du iväg mannen i fråga då, men jag var mer så där att om han inte vill så varför ska jag lägga ner någon energi på honom då det sa jag rätt snart där i 7-8 års tid men dom flesta männen jag träffade hade ju redan barn och tyckte väl att dom var färdiga".
Utifrån sin egen erfarenhet så ger Berit rådet till unga kvinnor hon möter att inte vänta på att få barn om det är vad de vill "om jag möter någon ung tjej, säg att
hon är 25-26 som lever i relation som säger att jag längtar så men han vill vänta och då kan jag bli frustrerad för jag ser mig själv där och nej du ska inte vänta vill han inte så gå".
39
För Britta blev det en graviditet som avslutades i en abort som fick henne att inse sin längtan efter barn "han ville verkligen inte ha barn men där insåg jag hur
mycket jag ville ha barn. När man har alla dom här hormonerna i kroppen dessutom, men i och med att han inte ville ha barn så avbröt jag graviditeten".
Två av informanterna har fått barn i en relation. För Monika så var relationen med partnern bra fram tills hon blev gravid. "vår relation tog en vändning också för att
X har mycket med sig i paketet och så liksom blev han knäppare och knäppare kan man säga och jag mådde ganska dåligt under graviditeten i början, jag hade mycket foglossning och jag mådde illa å så här och jag fick inget stöd hemma hos honom och graviditeten fortgick och allting gick bra liksom så men han blev elakare och elakare mot mig och jag försökte liksom så här för det var viktigt för mig jag ville ha honom i mitt liv och jag ville också ha det här barnet".
Monika och partnern separerade sedan när barnet var några månader gammalt och det innebar en sorg för henne inte bara på grund av den avbrutna relationen utan även därför att hon kanske inte skulle få fler barn, "sen separerade vi när X var
fyra månader och det värsta nästan med det var att jag kände jag vill så gärna ha fler barn så jag hade en otrolig livskris då och kände shit men nu är chansen nu är jag rökt liksom nu kommer inte jag kunna få fler barn sen tänkte jag men jag måste ge mig själv tid".
Berit träffade en partner när hon höll på att åka utomlands för att få barn genom insemination, ”i samma veva då så träffade jag en man som jag blev kär i och så
och sen levde vi tillsammans och så fick jag bara missfall tillsammans med honom och sen så stod vi tillsammans i kö till IVF då och då blev jag naturligt gravid med det barnet som vi nu har tillsammans och så ville jag gärna ha ett syskon till barnet vi har tillsammans men det ville sig inte och våran relation va inte så bra heller vi gick isär i våras och redan där innan han ens flyttade ut så bestämde jag mig för att jag skulle försöka med IVF i Danmark".
Berit började direkt när relationen tog slut att försöka med IVF utomlands och beskriver att hennes längtan efter fler barn fanns redan då hon var i sin relation och att partnern använde det som ett maktmedel, ”och han frågade ju själv också
innan han flyttade ut att ja du vill ju ha ett barn till hur gör du med det nu då, och det sista året vi levde tillsammans så använde han det här med ett barn till som hot så fort vi bråkade. så var det att här blir det inga fler barn. ja så han använde det som vapen".
Flera av kvinnor har levt i relationer och två har även fått barn i relationen och vid olika tidpunkter befunnit sig inom rådande heteronorm även om förväntningarna på relationerna inte alltid motsvarade verkligheten. I tidigare forskning har kvinnor påtalat att de i första hand ville bilda familj med en partner och 66 procent av kvinnorna i en studie hade levt med en partner de önskat sig skaffa barn med. I cirka 38 procent av fallen hade partnern barn sedan innan och i cirka 39 procent av fallen ville partnern inte ha fler barn (Salomon et al, 2015). I Birch Petersen et al. (2015) beskriver kvinnorna att drömmen var att bilda en kärnfamilj men de upplevde svårigheter med att träffa rätt partner och en partner som ville ha barn. Giddens begrepp rena relationer och social reflexivitet kan användas i det här sammanhanget, det vill säga att människor idag har flera krav på sina intima relationer samtidigt som de vill ha frihet och har flera olika intressen som ska gå ihop (Giddens & Sutton, 2014). Några av informanterna beskriver erfarenheter av
40
misslyckade relationer, frustration över att inte leva i en relation och att vara i relationer där parterna inte är överens om vad som är viktigt i en relation.
6.3 ”Jag kände ingen som passade som pappa” - olika sätt för kvinnor att få barn
Informanterna beskriver hur de själva tänkt sig olika sätt att bli gravida både med och utan partner. Lena beskriver att hon inte hittade en partner att skaffa barn med
"jag har ingen dragning åt det lesbiska hållet utan är heterosexuell men har liksom bara inte hittat rätta mannen att skaffa barn med". Berit gör en jämförelse
med att ragga upp någon på krogen för att bli gravid med att inseminera med en anonym donator "kan man väl göra men i min ålder så känns enfaldigt, ska man
skaffa barn med någon som man inte vet alls vem det är och kanske inte alls vill heller, då blir det som en anonym donator kan man säga". Marit beskriver att hon
är öppen kring hur hon fick barn och berättar om det när någon frågar "brukar jag
alltid, för frågar nått barn så svarar jag /.../jag kände ingen som passade som pappa så då fick jag hjälp av en sjuksköterska och få in spermier så jag försöker vara öppen med det överallt där det går". Hon tänker att det inte är någon
rättighet att få barn utan som hon ser det en möjlighet hon har som kvinna "skaffa
barn är ingen rättighet och så vidare å då tänker jag att skaffa barn är ju en möjlighet för varenda kvinna liksom till och med om man så är narkoman eller till och med om man ligger i koma så kan man bli gravid liksom och ja få ett barn, så det är en möjlighet för alla oavsett vad så det gäller ju bara att förvalta den möjligheten på bästa sätt, när man väl har hamnat där tänker jag och göra sitt bästa som förälder och vara en bra och nära förälder till sina barn, kanske det finns det enstaka, också äldre kvinnor har man träffat på några stycken, som har gått ensamma genom livet, oh det hade jag också gjort om det hade funnits när jag var ung /.../ alla människor bär på sina drömmar och bördor liksom så det känns bra ändå att den möjligheten fanns för mig". Britta beskriver att hennes
barn är efterlängtat och att hon tagit ett aktivt beslut att få barn "För det här är ett
barn som verkligen är efterlängtat nu säger jag inte att barn i tvåsamhet inte är efterlängtade men där är de vanligare i alla fall att det blir en ojsan jaha jo men det känns bra att vi behåller det och sen blir det väl bra i alla fall för de flesta, medans här har jag ju ändå tagit ett aktiv beslut först". Monika är kluven till att
få barn på traditionellt vis eller som ensamstående "ja alltså jag är inkörd i jag är
uppvuxen i det här mamma, pappa, barn å det sitter ju liksom i väggarna /.../så jag är uppvuxen med att det ska va så men det kanske inte behöver va så jag tror ju att jag skulle kunna ha barn själv och det skulle bli en schysst unge".
Kvinnorna i studien lyfter här frågor kring olika sätt att få barn och vad som är rätt och fel utifrån normer och föreställningar. Mazor (2004) beskriver att hon har träffat kvinnor i terapi som funderat på olika sätt att bli förälder till exempel genom adoption, att få barn med en homosexuell vän och dela föräldraskapet samt att ha oskyddat samlag och donatorinsemination. Bland kvinnorna i denna studie lyfter någon alternativet att ragga på krogen som ett sätt och då får barnet två föräldrar även om det blir ungefär på samma sätt som att använda en anonym donator då den individen kanske inte vill bli förälder. En annan uttrycker att hon har tagit ett aktivt val att bli förälder på egen hand. En tredje beskriver att hon är uppväxt och lever i normen att få barn i kärnfamilj men hon tror samtidigt att hon skulle kunna få barn själv och att det skulle bli en bra familj.
Murray och Golombok (2005a) visade att orsaken till att kvinnorna i deras studie valt donatorinsemination var att de ville undvika att ha tillfälligt sex med en
41
partner i syfte att bli gravid. De ville gärna få barn och upplevde att de fick lov att välja mellan barn och en partner just nu i livet. Kvinnor har genom sitt kön en biologisk möjlighet att få barn på egen hand, en möjlighet som män i samma situation saknar även om det för kvinnorna innebär att bryta mot den rådande normen att få barn genom en heterosexuell parrelation. Ett alternativ för att bli förälder är att skaffa barn på egen hand och det bryter mot heteronormen och tvåsamhetsnormen (Ambjörnsson, 2016). Vidare så belyser möjligheten till donatorinsemination även på social reflexivitet (Giddens & Sutton, 2014) genom att vi idag har möjlighet dels genom att vi kan leva som ensamstående och försörja oss själva dels att kvinnor med dagens reproduktionsteknologi har möjlighet att välja att skaffa barn på egen hand.
Två av informanterna har fått barn i en relation och beskriver känslorna kring det. Monika hade en relation där partnern sa sig vara steril och trodde därför att hon inte skulle kunna få barn men de blev sedan gravida inom ett år "Partnern trodde
sig vara steril, jag har även historiskt haft mycket oskyddat samlag och aldrig tidigare blivit gravid så på så vis har jag tänkt att jag tror inte jag har så lätt".
När Monikas relation tog slut så började hon nätdejta utifrån sin önskan om fler barn, "jaha då har jag börjat nätdejta så bara men jag vill ju bara ha barn jag vill
inte bo med nån det är fel ingångsvinkel liksom". Monika har funderat på olika
sätt att få barn och vad som känns mest rätt för henne "jag tänker att jag berövar
ett barn sin far å så har jag börjat tänka på det här med inseminering, att det vore ju faktiskt ett schysst förslag men samtidigt så har jag känt så här, nä det känns värre än att bara gå ut på stan å ligga med nån för att då har jag i alla fall möjligt att gå ut och säga du jag blev gravid när vi låg med varann så att nu kommer det ett barn här om du vill liksom men riktigt så blir det ju inte om jag inseminerar". Monika har vid flera tillfällen frågat sin före detta partner om de
kan skaffa fler barn ihop utan att vara ett par "så jag faktiskt i alla fall vid tre
gånger ordentligt frågat honom om han kan tänka sig ha fler barn med mig men