Familjen har gått från att vara en sluten social enhet till ett föränderligt flöde av formationer och familjer kan därför se mycket olika ut idag (Bäck-Wiklund, 2012). Historiskt har familjen gått ifrån att vara en enhet för ekonomisk
produktion till att bli mer inriktad på reproduktion, föräldraskap och socialisation. Kärnfamiljen är fortfarande central och arbetsfördelningen har fortsatt att styras av könsgränser och män och kvinnor styrs på så sätt till olika roller (Bäck- Wiklund, 2012; Giddens & Sutton, 2014).
Det feministiska synsättet har bidragit med en förståelse kring familjen som institution och hur det påverkar familjelivet i verkligheten. Några saker som belysts är arbetsfördelning i hemmet mellan hushållets medlemmar,
maktrelationer och uppdelningar i kvinnligt och manligt gällande hemarbete, omsorg och ekonomi (Giddens & Sutton, 2014). Idag råder en tilltagande
33
globalisering vilket kan medföra ett ökat behov av lokal förankring och identitet och där kommer familjen in som den enhet som förankrar våra djupaste
värderingar. Den moderna kärnfamiljen ses som en mindre enhet och kan därmed bli globalt rörlig till skillnad mot en traditionellt utvidgad familj (Bäck-Wiklund, 2012). Kärnfamiljen brukar beskrivas som två vuxna som lever tillsammans med biologiska eller adopterade barn i ett hushåll. Kärnfamiljen är den familjeform som dominerat under en mycket lång tid. Utvidgad familj inkluderar även nära släktingar som lever i nära och varaktiga relationer med varandra (Giddens & Sutton, 2014).
Efter 1960-talet skedde en förändring kring förhållandet mellan könen och kring hur det påverkade familjen där familjens vardag och omsorg blir en fråga för både män och kvinnor och män inkluderas i familjens omsorg och inte enbart som försörjare. Familjen blir att handla om verklighetens vardag och fokus blir på hur män och kvinnor praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande samt ansvar och omsorg av familjen. Samhällets övergripande normer och värderingar kan förstås genom familjens vardagliga praktiker även om de inte alltid är samstämmiga. Familjen fungerar som en enhet där vi söker närhet, gemenskap och utövar omsorg och där vi förankrar våra värderingar. Det senmoderna familjelivet handlar om att hantera skillnaderna mellan ideal och verklighet och därmed de förändringar som skett historiskt gällande kvinnors rättigheter och
arbetsmarknadsförändringar, nya reproduktionsteknologier med mera. De
etablerade könsrollerna utmanas och även sambandet mellan familj och sexualitet. Idag råder mångfald gällande familjeformer även om några tendenser framträder mer som betydelsen av sociala nätverk och en kvinnodominans genom ensamma mödrar. Kvinnor är idag både försörjare och omsorgsansvariga samt har
emotionellt stöd av omgivande nätverk. Män idag har förlorat monopolet på försörjarrollen, deltar begränsat i omsorgen av barnen och har inte samma tillträde till emotionella nätverk vilket medför en risk att män ställs utanför familjelivets kärna och enbart kommer finnas som en sexualpartner till kvinnan (Bäck- Wiklund, 2012).
Bäck-Wiklund (2012) beskriver begreppen individualisering och omsorg som två motsättningar i det senmoderna familjelivet. Hur avvägningen mellan dessa två begrepp är påverkar hur nära relationer och identitet formas. I Sverige finns omsorgen också representerad av staten i form av sociala insatser när familjens omsorg sviktar. Dagens tankemodell kring familjeliv speglas utifrån tidigare decenniers olika ideal och värderingar och föräldraskapet, oavsett om det sker på egen hand eller med hjälp från välfärdsstaten, sker utifrån dessa villkor (Bäck- Wiklund, 2012). En vanligt förekommande uppfattning kring balans mellan arbete och omsorg är att för kvinnor är att få barn och ta hand om dessa en naturlig och biologiskt given önskan och att karriär därför kommer i andra hand. Detta medför att kvinnor idag ofta önskar sig och behöver ett ekonomiskt oberoende men de vill samtidigt vara bra mammor till sina barn. Män förväntas försörja sin familj medan kvinnor förväntas ta hand om familjen även om de är både familjeförsörjare och mödrar (Giddens & Sutton, 2014).
Idag är det relationerna och familjelivets vardagliga variationer som står i fokus och det som vi räknar som familj kan innefatta både fysiska kontakter med även virtuella då hela världen står tillgänglig i dag via modern teknik. Dessa
möjligheter ökar möjlighet till individualisering men kan samtidigt leda till ett direkt omsorgsunderskott då omsorg inte kan ges på samma sätt via den moderna
34
tekniken. Samhället kan då erbjuda möjligheter till direkt omsorg som kompensation till de enskilda föräldrarnas omsorg (Bäck-Wiklund, 2012). Tidigare använde vi flera individer i det släktskapsband som finns i familjer utifrån de biologisk blodsband som binder samman personer. Idag är vi mer benägna att själva välja vilka individer som ingår i vår familj och ta hjälp av gemensamma resurser t ex barnomsorg som samhället erbjuder (Giddens & Sutton, 2014).
Två andra begrepp som handlar om familjenormer är för det första den
traditionella familjestrategin som innebär att hålla fast vid det kulturellt kända
mönstret av tvåföräldersfamiljen även om man i nuläget är ensam förälder så är målet är att etablera en ny tvåföräldersfamilj. Den andra är den självbärande
strategin och den innefattar att ta de möjligheter som uppstår och se kraften och
utveckling i dem samt att ensam mor-familjen är en fullgod familj (Bak, 2012). Dagens svenska familjeliv innefattar att en miljon familjer med barn under 17 år lever i Sverige (2010) och att två miljoner av befolkningen är barn. I tre av fyra är föräldrarna gifta eller sambo och tvåförsörjarfamiljen är den vanligaste
familjeformen. Två tredjedelar av alla barn lever i en traditionell kärnfamilj. Två av tio barn lever i familjer som kämpar med ekonomin, denna andel är högre hos barn till ensamstående föräldrar och föräldrar från ett annat ursprungsland. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige störst andel barn som lever med en
ensamstående förälder (Bäck-Wiklund, 2012).
5.2.1 Giddens
Äktenskap i förmoderna samhällen var ofta en ekonomisk affär kring att skapa en familj och föra vidare arv och handlade inte om sexuell attraktion eller romantisk kärlek (Giddens (1992; Giddens & Sutton 2014). Sexualiteten kan idag ses som helt autonom eftersom fortplantning kan ske utan sexuell aktivitet vilket medför en befrielse för sexualiteten (Giddens, 1992). De nära relationerna idag har förändrats utifrån moderniteten. Giddens beskriver det utifrån begreppet plastisk
sexualitet. Uppkomsten av den plastiska sexualiteten är förutsättningen för de
senaste decenniernas sexuella revolution (Giddens, 1992). Plastisk sexualitet innebär att vi idag med alla valmöjligheter kring när, hur ofta och med vem vi ska ha sex så medför det en förändring av kärlekens natur. Det medför även att
sexualiteten är frikopplad från reproduktionen genom moderna preventivmedel men också genom att människor idag aktivt kan välja hur de vill vara genom en sorts social reflexivitet (Giddens & Sutton, 2014). Social reflexivitet innebär enligt Giddens & Sutton (2014) att vi hela tiden måste tänka på och reflektera över de omständigheter vi lever under. Det som människor tidigare gjorde var att bara följa etablerade handlingsregler, samhällens seder och traditioner utan att
reflektera, idag har saker som då togs för givna blivit att handla om val. Moderna preventivmedel och reproduktionsteknologi innebär möjligheter till fler val än hur många barn de vill ha, detta skapar givetvis nya etiska dilemman. Giddens & Sutton (2014) beskriver att vi lever i en skenande värld med risker och ovisshet som ständiga inslag. Reflexivitet berör även valen kring hur relationer formas och upplöses och det påverkar hur kvinnor och män förhåller sig till varandra (Bäck- Wiklund, 2012).
Idag är det inte romantisk kärlek vi eftersöker utan en sammanflödande kärlek som både är aktiv och villkorad. Idag har vi större valfrihet och kan välja att avsluta relationen om den ses otillfredsställande och vi väljer att eftersträva en ren
35
relation där två parter väljer att vara tillsammans utifrån ett aktivt val. De traditioner, regler och riktlinjer som brukade styra de personliga relationerna gäller inte längre när individen ställs inför ett oändligt antal val när det gäller att inleda, upprätthålla och avsluta relationer med andra. Våra olika intressen som familj, kärlek, arbete och frihet krockar ofta med varandra och våra personliga och professionella behov sätts på prov. Att leva i tvåsamhet och familjeliv värderas ändå väldigt högt även om vi är mer ombytliga idag och en förklaring är hungern efter kärlek. Kärlek får oss att leva i eviga kretslopp av hopp, förtvivlan och nya försök och i vår överväldigande, opersonliga, abstrakta och snabbt föränderliga värld är kärleken något som känns tryggt och säkert.
Dagens dilemma är att hitta balans mellan trygghet och frihet men också att känna samhörighet. Samhörighet erhåller människor genom att upprätthålla sociala relationer vid olika tidpunkter och sammanhang och skapa minnen, känslor och erfarenheter. Människor kan även dela kollektiva minnen som överförts över generationer och som är inbäddade i sociala strukturer. Familjer kan idag se ut på många olika sätt och det bidrar till att fler känner sig inkluderade. Dagens
utmaning för familjer är att förena de nya individuella friheterna som vi kommit att värdera högt i vårt personliga liv med behovet att leva i stabila och varaktiga relationer med andra (Giddens & Sutton, 2014).
Rena relationer innebär att ett förhållande existerar bara så länge båda parter får
något ut av förhållandet vilket också skapar en press på hur jag ska vara för att min partner ska välja att stanna kvar. Här spelade normer kring att inte separera och ekonomi större roll tidigare än idag (Engwall, 2005).
Bak (2012) beskriver i en studie, där 100 ensamstående kvinnor från olika länder i Norden ingick, att 85 stycken själva hade beslutat om att skiljas och det berodde inte på att de hade en ny partner som väntade. I de 15 fall där mannen beslutade om skilsmässa väntade en ny kvinna. Detta är ett exempel på att kvinnor tar beslut kring sitt eget och sina barns liv som inte rymts i tidigare generationers
familjeformer. Giddens menar att varje enskild människa inte enbart är underlagd sociala yttre omständigheter utan även aktivt genom sina handlingar omformar och omskapar den omgivande sociala verkligheten. Vidare beskriver Giddens kvinnors egna handlingar som en av de stora förändrande krafterna i
senmoderniteten (Giddens, 1992).
Genom det media speglar ges budskap och förmedlas ideal om vad som tolereras och vad som inte tolereras. Det vi läser i både vetenskapliga och
populärvetenskapliga texter ingår i vår tolkning av vår livssituation och vårt ständiga reflekterande är en viktig del av moderniteten (Engwall, 2005). Med utgångspunkt i Giddens (1992) begrepp modernitetens reflexivitet så handlar det om en ökad individualisering som tidigare skedde utanför familjen men som nu, enligt Giddens även ses inom familjen. Det innebär att vägen framåt är upp till individen själv att skapa då individen tvingas till ett ständigt reflexivt
förhållningssätt utifrån den ökade kunskapsmängd och de val vi ständigt ställs inför (Bäck-Wiklund, 2012).
Giddens (1992) beskriver det speciella band som finns mellan barn och förälder och att betoningen som läggs på den relationen medför skapandet av en
kärleksfull relation till barnet utifrån barnets behov. Det finns fortfarande ett fokus på kvinnan som den viktigaste föräldern utifrån moderskapet som social
36
vara den fasta grunden i familjen ekonomiskt. Föräldraskapet som är en sorts evig relation kan då ställas som kontrast till de rena relationerna. Om män och kvinnor kommer växa ihop eller ifrån varandra är beroende på i vilken utsträckning rena
relationer kan ingås och vidmakthållas på ett varaktigt sätt (Giddens, 1992).
6 RESULTAT OCH ANALYS
Under denna rubrik presenteras delar av den insamlade empirin från de fem intervjuer som gjorts. Kapitlet inleds med en beskrivning av de fem
informanterna. Empirin är beskriven utifrån de fem informanternas livsberättelser kring deras resa att bli föräldrar och vävs samman med en kvalitativ analys utifrån den tidigare forskningen och de teoretiska modeller som beskrivits tidigare i uppsatsen. I analysen identifierades åtta kategorier:
klockan tickar
olika sätt för kvinnor att få barn beslutet att genomgå insemination
en romantiserad bild om själva inseminationsprocessen hur blir det för barnen
att leva som frivilligt ensamstående förälder viktigt att få vara mamma
om önskan att hitta en partner