I det här kapitlet finns de föreslagna åtgärderna översiktligt beskrivna. Det hanterar vilka åtgärder som behövs, hur de bör genomföras och hur resulta- ten bör se ut. Detaljuppgifter om de enskilda åtgärderna finns i bifogad åt- gärdstabell i slutet av programmet.
Framställning av informationsmaterial, utbildning av inventerare och till- sättning av en referensperson som kan vidimera bestämningarna är i likhet med alla andra åtgärdsprogram för bevarande av hotade kransalger de åtgär- der som bör genomföras först för att kunna garantera att artbestämningarna är tillförlitliga (se nedan: Artbestämning). Bland programarterna bör speciellt avgränsningen mellan spretsträfse och taggsträfse tas upp under utbildningen samt i informationsmaterialet. Inom programmets giltighetsperiod bör gene- tiska analyser av det insamlade materialet visa vilka bestämningskriterier som motsvarar avgränsningen mellan dessa taxa.
Trådsträfse har bara hittats på en enda lokal i Sverige (Levrasjön). Det kan inte helt uteslutas att arten även finns på andra ställen, men att leta efter ar- ten i andra kalkrika sjöar anses inte som en lämplig åtgärd eftersom de flesta kalkrika sjöar i södra Sverige är relativt välundersökta.
Åtgärderna för att bevara trådsträfse koncentreras därför helt till Levra- sjön. Denna sjö står i centrum för hela det här programmet, framför allt efter- som trådsträfse är den mest hotade art som ingår i programmet, men även för att de andra två arterna som ingår i programmet (spretsträfse och stjärnslinke) förekommer i Levrasjön och därmed gynnas av åtgärder som sätts in på denna lokal. Åtgärder som syftar till kontroll av övergödningen i sjön bör stödjas.
För spretsträfse och stjärnslinke inriktas de prioriterade åtgärderna på att övervaka befintliga lokaler, att eftersöka arterna på tidigare lokaler och i områ- den med lämpliga livsmiljöer samt att försöka reda ut vad som styr de kraftiga svängningar som har observerats för båda arterna (se Biotopfakta). Kunska- pen om dessa arters förekomst och ekologi är i nuläget otillräcklig för att kun- na föreslå mer konkreta åtgärder. När kunskap samlats in, kan mer konkreta åtgärder föreslås i samband med revideringen av åtgärdsprogrammet.
Ny kunskap och inventering
WORKSHOP MED INTERNATIONELLA ExPERTER (GEMENSAM FÖR ALLA PROGRAM)
Under september 2008 bör flera europeiska experter tillsammans med refe- renspersonerna samt några inventerare gå igenom det insamlade materialet samt övrigt herbariematerial för några speciellt svårbestämda taxa. Även pro- tokollen för dessa taxa granskas. Workshopen äger rum i Rostock (Tyskland)
45
GENETISKA UNDERSÖKNINGAR AV TRÅDSTRÄFSE OCH SPRETSTRÄFSE
Trådsträfsets avgränsning mot gråsträfse samt spretsträfsets avgränsning mot taggsträfse bör undersökas genetiskt för att uppnå kostnadseffektivitet i be- varandearbetet. Eftersom både gråsträfse och taggsträfse är långt vanligare än sina förväxlingsarter är en korrekt artbestämning en förutsättning för att inga resurser läggs på fel lokaler. Samma växter bör undersökas genetiskt och mor- fologiskt så att man i framtiden ska kunna veta vilka morfologiska karaktärer som är avgörande för att säkert kunna känna igen programarterna.
Vid universitetet i Rostock har ett laboratorium byggts upp där olika kransalger undersöks genetiskt. Eftersom dessa analyser kräver specialkun- skap och lång förberedelsetid föreslås ett samarbete med gruppen i Rostock istället för att först bygga upp ett nytt laboratorium i Sverige.
ALTERNATIVA STABILA JÄMVIKTSLÄGEN
För både Krankesjön och Tåkern bör undersökningar rörande undervat- tensvegetationens utbredning genomföras från båt (en gång per sommar) kombinerat med att flygbilder tas vartannat år. Dessutom bör flera fysikaliska och kemiska faktorer undersökas (fem gånger under vegetationsperioden: at- tenuation och siktdjup (två olika mått på ljusklimatet), suspenderat material (uppvirvlade sedimentpartiklar), närsalter, kalcium samt alkalinitet (vattnets buffertförmåga). Vart tredje år bör provfiske genomföras. Eftersom dessa un- dersökningar innebär en fortsättning på tidigare långtidsövervakning kan de öka förståelsen för hur alternativa jämviktslägen fungerar och vilka faktorer som orsakar/utlöser en svängning.
inventering
Information om programarternas aktuella lokaler samt om eventuell negativ påverkan (exempelvis punktutsläpp) på dessa lokaler bör vidarebefordras till berörda kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.
UTBILDNING AV INVENTERARE OCH TILLSÄTTNING
AV REFERENSPERSONER (GEMENSAM FÖR ALLA PROGRAM)
Redan under september 2005 pågick en utbildning i artbestämning av kransalger vid sjön Erken i Stockholms län. Ytterligare utbildningar pågick 6-8 september 2006 på Länsstyrelsen i Stockholm samt 24-25 augusti 2007 i Bromölla i Länsstyrelsen för Skåne läns regi. Med hjälp av insamlat färskt och pressat material, herbariematerial och stereomikroskop tränades artbestäm- ningen av kransalgerna, speciellt de taxa som är svåra att skilja från varandra och de som ingår i åtgärdsprogrammen. Deltagare var främst (de tilltänkta) inventerarna av de arter som åtgärds-programmen berör, (de tilltänkta) refe- renspersonerna samt koordinatörerna för åtgärdsprogrammen i de enskilda länen. Under utbildningen i Stockholm testades även ett förslag på bestäm- ningsnyckel (se nedan). Referenspersonerna hjälper under åtgärdsprogram- mens giltighetsperiod till med artbestämning, att vidimera insamlat material, ta beläggexemplar för alla kransalger med åtgärdsprogram samt överlämna dessa till Naturhistoriska Riksmuseet. För dessa insatser ersätter det koordi- nerande länet referenspersonen i enlighet med vad som anges i åtgärdstabellen.
UTVECKLING AV INVENTERINGSINFORMATION (GEMENSAM FÖR ALLA PROGRAM)
Alla inventerare och referensgruppen försågs under 2007 med informations- material som hjälp vid artbestämningen. Detta informationsmaterial innehål- ler en tryckt bestämningsnyckel för kransalger i Sverige (omarbetning och komplettering av en redan befintlig bestämningsnyckel: Blindow m.fl. 2007), tips och eventuellt fält-protokoll för svårbestämda taxa, kompletterande bild- material på CD samt metod-beskrivningar för inventering och undersökning av olika faktorer på lokalen.
ARTBESTÄMNINGARNA INOM ÅTGÄRDSPROGRAMMENS GILTIGHETSPERIOD (GEMENSAM FÖR ALLA PROGRAM)
Inventeringarna bör i större skala startas under 2007 efter att utbildningen har skett av de personer som ska utföra fältarbetet. Inventerarna behöver så långt som möj-ligt kunna skilja ut vanliga taxa från de taxa som ingår i åtgärdsprogrammen samt övriga sällsynta taxa vilket avsevärt kommer att minska mängden material som kräver vidimering genom referenspersonerna. Växter som misstänks tillhöra pro-gramarterna vidarebefordras till referens- personerna.
För vissa taxa bör färskt material samlas in för genetiska analyser. Efter- som inte alla karaktärer kan avgöras på pressat material (t.ex. diameter på skott och kransgrenar, diameter på anteridier) bör ett särskilt protokoll fyllas i av referens-personerna för de taxa där detta blir nödvändigt. I enskilda fall kan även odling av sterila exemplar krävas för att kunna vara säker på artbe- stämningen.
LÖPANDE ARTBESTÄMNINGAR (DETTA PROGRAM)
Som referensperson för det insamlade materialet fungerar Tina Kyrkander, Terralimno. Referenspersonen kontrollerar bestämningen, tar herbariebelägg på programarterna, skickar vidare material för genetiska analyser (trådsträfse och sannolika spretsträfse) samt fyller i ett protokoll för alla insamlade (san- nolika) spretsträfse.
UNDERSÖKNING AV AKTUELLA LOKALER
Samtliga kända aktuella lokaler för spretsträfse och stjärnslinke bör återbe- sökas under 2008 samt under 2009. Undersökningen bör genomföras med lämplig metod enligt den prioritering som ges i bilaga 2, där den metodik som är kostnadseffektivast används i första hand. För detta program innebär det att draggning är prioriterad metod, följt av snorkling/fridykning och i sista hand dykning. Dykinventeringar bör följa den standard som är framtagen för den nationella miljöövervakningen av bottnar (Kautsky 1999), möjligen kom- pletterad med videofilmning. Följande anteckningar bör göras:
• Dokumentation (fotografering av livsmiljön samt ev. av växten, fastställande av antalet individer resp. mattornas utbredning samt växternas kondition och fertilitet)
47
• Undersökning av ekologiska faktorer som djuputbredning, exponeringsgrad, substrat, andra undervattensväxter mm. • Detaljerad undersökning av tänkbara hotfaktorer (övergödning,
störningar): Siktdjupet bör mätas och vattenprov tas för senare analys av närsalter (totalkväve, totalfosfor), klorofyll samt suspenderat (uppvirvlat) material.
• Rekommendationer för att vidta åtgärder om förekomsten verkar hotad.
UNDERSÖKNING AV TIDIGARE LOKALER
Alla lokaler där spretsträfse respektive stjärnslinke förekom tidigare bör åter- besökas under år 2008. Samtliga för dessa arter lämpliga ställen i sjön bör undersökas noga genom lämplig metod (se ovan samt bilaga 2). Siktdjupet bör mätas. Vattenprov bör samlas in för senare analys enligt ovan.
Lokaler där övergångsformer mellan spretsträfse och taggsträfse hittades (bilaga ) bör inte ingå i denna undersökning.
INVENTERING AV NYA LOKALER
Inventeringar bör omfatta Skåne, Västra Götalands och Jämtlands län (spret- sträfse) respektive Skåne, Stockholms och Uppsala län (stjärnslinke) och omfatta tio kalkrika ”Chara-sjöar” i varje län, helst i närheten av de kända lokalerna. Sjöarna bör undersökas noga genom lämplig metod (se ovan samt bilaga 2). Siktdjupet bör mätas. Vattenprov bör samlas in för senare analys enligt ovan.
En översiktlig inventering från båt bör genomföras med lägre prioritet i tio större kalkrika sjöar i Dalarna. Det är förvånande att spretsträfse (ännu) inte har hittats i detta län.
information
INTERNATIONELLT SAMARBETE
Både trådsträfse och spretsträfse har ett begränsat utbredningsområde (enbart vissa regioner i Europa) och är hotade i största delen av detta område. Detta åtgärdsprogram bör göras tillgängligt för berörda myndigheter samt bota- niska föreningar i de berörda länderna för att underlätta kunskapsutbyte. En översättning till engelska är därför angelägen, men genomförs inte inom ra- men för detta åtgärdsprogram.
BEVARANDEPLAN FÖR LEVRASJÖN
Levrasjön är trådsträfsets enda kända lokal i Sverige, även spretsträfse och stjärnslinke förekommer i sjön. Det är därför avgörande för programarternas bevarande i Sverige att tillståndet i denna lokal motsvarar arternas behov. All aktivitet inom åtgärdsprogrammet som pågår i sjön bör därför ske i nära kon- takt med de ansvariga för Levrasjöns bevarandeplan (se nedan). Information om programarternas förekomst samt eventuella beståndsförändringar och iakttagelser om eventuella hotfaktorer som minskad djuputbredning, dåligt siktdjup eller punktutsläpp bör omedelbart vidarebefodras.
omprövning av gällande bestämmelser NYINKOMNA ARTER
Nyinkomna arter av undervattensväxter anses som ett stort potentiellt hot mot samtliga programarter. Risken för negativ påverkan bedöms öka i sam- band med klimatförändring eftersom många vanliga akvarieväxter potentiellt kan komma att sprida sig i Sverige. Speciellt i Levrasjön skulle spridningen av en nyinkommen art kunna få mycket svåra konsekvenser för programarterna. Ett någorlunda säkert skydd mot kolonisering av nyinkomna arter skulle dock innebära mycket drastiska åtgärder som ett totalt tillträdesförbud till respek- tive sjön. Mot programperiodens slut bör risksituationen för en spridning av nyinkomna arter till aktuella lokaler med programarter samt behov av ett age- rande bedömas och vid behov lämpliga åtgärder föreslås. Tänkbara åtgärder är information till skolor, akvariebutiker m.fl., begränsningar i tillträde eller fritidsaktiviteter och/eller mekaniska hinder för spridningen av nyinkomna arter i exempelvis tillflöden
områdesskydd
Behov av områdesskydd bör utredas om någon av programarternas lokal är hotad av övergödning (punktutsläpp), båttrafik eller annan för arterna nega- tiv påverkan såsom byggaktiviteter (båtbryggor, mm.). Även fritidsaktiviteter såsom bad eller vattenskidåkning kan innebära en negativ effekt på program- arterna, och begränsningar i aktiviteter bör övervägas om dessa bedöms som ett hot.
populationsförstärkande åtgärder
Trådsträfse har inte hittats i andra svenska sjöar än Levrasjön. Eftersom över- gödningssituationen i Levrasjön anses som allvarlig och trådsträfsets bestånd i sjön har minskat (se ovan) kan utplanteringar till andra sjöar möjligen vara en lämplig åtgärd för att säkra den svenska populationen. Flera sjöar i omgiv- ningen (exempelvis Råbelövssjön) är lämpliga livsmiljöer. En bedömning av om utplantering är önskvärd bör göras i samband med detta åtgärdsprograms revidering.
Utplantering kan gynna spretsträfse resp. stjärnslinke som båda har spridningsproblem, men är samtidigt vansklig: Båda arterna kan genom sin kraftiga vegetativa förökning och genom att utveckla täta bestånd påtagligt påverka andra undervattensväxter. Sådana, t.ex. andra hotade kransalger, kan tänkas bli negativt påverkade. Effekten av en utplantering är i dagens kun- skapsläge omöjlig att förutsäga. Denna åtgärd kan dock möjligen bli aktuell för arter som har minskat kraftigt och på lokaler där arten i fråga har före- kommit tidigare. En bedömning av om utplantering är önskvärd bör göras i samband med detta åtgärdsprograms revidering.
49