Vision
Trådsträfsets bestånd i Levrasjön bör vara stabilt. Sjön bör ha en vattenkvali- tet som är tillräckligt bra för att den varaktigt kan fungera som klarvattenssjö med täta bestånd av undervattensväxter, främst kransalger. Om arten före- kommer på ytterligare lokaler bör även dessa ha varaktiga bestånd och god vattenkvalitet.
Spretsträfse och stjärnslinke bör båda förekomma på minst 15 lokaler i livskraftiga bestånd med antingen minst 100 individer eller (vid mattbildning) ett bestånd som är fördelat på en större areal (minst 1 ha). Dessa lokaler bör ha en vattenkvalitet som är tillräckligt bra för att de varaktigt kan fungera som klarvattenssjöar med täta bestånd av undervattensväxter, främst kransal- ger. Båda arterna bör förekomma i en större region. I denna region bör minst 15 ytterligare lokaler av typ Natura 2000-habitat 140 (kalkrika oligo-meso- trofa vatten med bentiska kransalger) finnas med en vattenkvalitet som är så pass bra att naturlig nyetablering kan ske.
Bristanalys
Trådsträfse täcker idag inte en tillräcklig stor areal, och artens djuputbredning når inte tillräckligt långt, för att populationen i sjön ska kunna anses som sta- bil. Det finns till och med indikationer på att arten minskar i sjön. Idag anses närsaltsbelastningen i Levrasjön för hög för att livskraftiga populationer av trådsträfse, spretsträfse och stjärnslinke varaktigt ska kunna säkras. Det är osä- kert till vilken art övergångsformer mellan trådsträfse och gråsträfse bör räk- nas vilket medför risk för att trådsträfse inte upptäcks på ytterligare lokaler.
De flesta av spretsträfsets och stjärnslinkets aktuella lokaler i Sverige anses som relativt stabila. Några aktuella lokaler befaras dock vara övergödda och inte kunna erbjuda de villkor som krävs för livskraftiga populationer. Kun- skap saknas kring lokalernas kvalitet.
Antalet kända lokaler för spretsträfse och stjärnslinke är för lågt för att säk- ra ett tillräckligt stort antal av livskraftiga populationer. I motsats till de flesta andra hotade kransalgerna uppskattas att antalet hittills okända lokaler är lågt för dessa arter, eftersom de är iögonfallande och förekommer i en livsmiljö som är relativt välinventerad. Ändå är det tänkbart att båda arter förekommer i fler lokaler än vad som är känt idag. De nya fynden i Skåne och Stockholms län (se bilaga , 4) tyder på denna möjlighet. Kunskap saknas dock i dagens läge.
Flera av spretsträfsets och stjärnslinkets lokaler är grunda sjöar som före- kommer i alternativa stabila jämviktslägen. Undervattensvegetationen fluktu- erar kraftigt i denna sjötyp, men de faktorer som orsakar dessa svängningar är
41
Kunskap saknas om spretsträfsets avgränsning mot det vanligare taggsträf- set vilket medför risken att bevarandeåtgärder inriktas på ”fel” lokaler.
Kortsiktigt mål
Nedan följer kortsiktiga mål som bör uppnås under detta åtgärdsprograms giltighetstid.
Alla programarter:
• Senast 2007 bör inventerarna ha god kunskap i kransalgernas artbestämning.
• Senast 2007 bör en referensperson finnas för varje program som kontrollerar bestämningarna och tar hand om insamlat material. • Senast 2008 bör artavgränsningen för flera svårbedömda taxa vara
avstämd internationellt. Alla arter i detta program:
• Senast 2010 bör kunskapen kring de faktorer som orsakar svängningarna i de sjöar som kännetecknas av alternativa stabila jämviktslägen vara så pass god att åtgärder kan föreslås för att förbättra dessa lokalers naturvärde samt stabilisera programarternas förekomst på dessa lokaler
• Senast 2010 bör risken för spridning av nyinkomna arter till
programarternas aktuella lokaler samt behov av ett skydd mot dessa arter ha utretts. Vid behov bör lämpliga åtgärder ha föreslagits. Trådsträfse:
• Senast 2008 bör trådsträfsets utbredning och djupfördelning i Levrasjön vara känd.
• Senast 2009 bör trådsträfsets avgränsning mot gråsträfse vara klarlagt.
• Senast 2009 bör förändringar i trådsträfsets utbredning och djupfördelning i Levrasjön vara kända.
• Senast 2009 bör eutrofieringssituationen i Levrasjön vara känd och åtgärder för en förbättring av vattenkvaliten ha föreslagits.
• Senast 2010 bör kunskapen som uppnåtts vara tillräcklig för att behov av en eventuell utplantering ska kunna bedömas. Om så är fallet bör lämpliga lokaler för utplantering vara utpekade.
Spretsträfse:
• Senast 2008 bör antalet aktuella lokaler och beståndsstorleken vara kända för spretsträfse samt eventuella hotfaktorer på de aktuella lokalerna.
• Senast 2009 bör spretsträfsets avgränsning mot taggsträfse vara klarlagt.
• Senast 2009 bör beståndsutvecklingen för spretsträfsets populationer i Sverige vara känd.
• Senast 2009 bör förändringar i kvaliteten av artens livsmiljö vara klarlagda.
• Senast 2010 bör spretsträfsets utbredning och beståndsförändring i Krankesjön vara kända.
• Senast 2010 bör övergödningssituationen på samtliga aktuella samt tidigare lokaler ha sammanställts och lokalernas lämplighet som lokal för spretsträfse (eller eventuell inplanteringslokal för spretsträfse) vara klarlagd.
• Senast 2010 bör kunskapen som uppnåtts vara tillräcklig för att behov och riskfaktorer av en eventuell utplantering ska kunna bedömas. Om en utplantering anses som fördelaktig bör lämpliga lokaler vara utpekade.
Stjärnslinke:
• Senast 2008 bör antalet aktuella lokaler och beståndsstorleken vara kända för stjärnslinke samt eventuella hotfaktorer på de aktuella lokalerna.
• Senast 2009 bör beståndsutvecklingen för stjärnslinkets populationer i Sverige vara känd.
• Senast 2009 bör förändringar i kvaliteten av artens livsmiljö vara klarlagda.
• Senast 2010 bör stjärnslinkets utbredning och beståndsförändring i Tåkern vara kända.
• Senast 2010 bör övergödningssituationen på samtliga aktuella samt tidigare lokaler ha sammanställts och lokalernas lämplighet som lokal för stjärnslinke (eller eventuell inplanteringslokal för stjärnslinke) vara klarlagd.
• Senast 2010 bör kunskapen som uppnåtts vara tillräcklig för att behov och riskfaktorer av en eventuell utplantering ska kunna bedömas. Om en utplantering anses som fördelaktig bör lämpliga lokaler vara utpekade.
4
Långsiktigt mål
Gynnsam bevarandestatus bör vara uppnådd för trådsträfse i Levrasjön senast 2020. Vattenkvaliteten i sjön bör ha förbättrats, trådsträfsebestånden bör täcka minst 1000 m2 fördelat på flera ställen i sjön och artens djuputbredning
bör åter ha ökat till minst 5 m djup.
Gynnsam bevarandestatus bör vara uppnådd för både spretsträfse och stjärn-slinke senast 2025. Som gynnsam bevarandestatus anses minst 12 livs- kraftiga populationer för varje art med antingen minst 100 individer eller (vid mattbildning) ett bestånd som är fördelat på ett större areal (minst 1 ha). Des- sa lokaler bör ha en vattenkvalitet som är tillräckligt bra för att de varaktigt kan fungera som klarvattenssjöar med täta bestånd av undervattensväxter, främst kransalger.