Syftet med denna studie har varit att undersöka hur frågor relaterade till brukarinvolve-ring och användbarhet skulle kunna integreras med en framtida modellbaserad kravställningsprocess. Eftersom denna process är under framtagning har arbetet inneburit en kartläggning dels av det arkitekturarbete som hitintills genomförts inom FM, dels av målsättningar, förutsättningar och tankegångar runt de nya metoderna och processerna.
Det har dessvärre varit svårt att få en konkret bild av hur MbFU kommer att realiseras.
Därigenom har inte studien kommit i mål med ett färdigt förslag på integration eftersom det inte är klart vad det ska integreras i. Denna rapport redogör därför för en nulägesbild som befinner sig i en relativt föränderlig situation och de rekommendationer som läggs fram behöver valideras och vidare bearbetas tillsammans med personer involverade i materielprocessen. En naturlig fortsättning på detta arbete skulle vara att iterativt genomföra workshops med relevanta personer där rekommendationerna kan utvärderas och diskuteras. Därtill behövs ytterligare insyn i det förändringsarbete som genomförs inom ramen för MbFU, inklusive pilotprojekten och framtagningen av en ny H MÅL.
METOD
Sociala mönster är svåra att fånga eftersom det oftast inte går att fråga rakt ut vad som pågår. Vi människor är både medvetet och omedvetet påverkade av en mängd sociala faktorer som vi ibland uttrycker explicit men oftast framkommer de på andra sätt eller inte alls. Av dessa anledningar är kvalitativa studieansatser primärt lämpade för att undersöka dessa fenomen. Ely [14, s. 10] sammanfattar några av de grundläggande kännetecknen för kvalitativ forskning såhär:
1. Händelser kan bara begripas rätt om de ses i sina sammanhang. Därför gör kvalitativa forskare djupdykningar i miljöer och sammanhang.
2. Undersökningssammanhangen är inte konstruerade, de är naturliga. Inget är förutbestämt eller givet.
3. Kvalitativa forskare vill att de som undersöks ska tala för sig själva för att deras perspektiv ska framgå av ord och handlingar. Därför är kvalitativ forskning en samspelsprocess där de undersökta personerna undervisar forskaren om sina liv.
4. Kvalitativa forskare betraktar upplevelsen som en helhet och inte som skilda variabler. Den kvalitativa forskningens mål är att uppfatta upplevande som en enhet.
9
En viktig förutsättning när man studerar människor är att man accepterar att det alltid finns motsägelser, oordning och konstant förändring [18, 19]. Genom att studera människor kommer man att påverka det sociala sammanhanget vilket innebär att det man studerat på sätt och vis inte längre gäller sekunden efter man studerat det. Det går därför inte att komma fram till en slutlig “sanning” som exakt och otvetydigt beskriver hur saker relaterar till varandra. Men trots det kan dessa studier ge oss fördjupad insikt i våra sociala sammanhang genom att erbjuda en möjlighet till att kritiskt granska skeenden. För att kunna göra det krävs att vi använder metoder som utgår från de mänskliga systemens förutsättningar. En sådan förutsättning är att vi samlar in data på många sätt och relatera dem till varandra så att motsägelser och olika världsbilder tydligt framträder och att vi då kan analysera vilken funktion de får i olika situationer.
I den här studien har datainsamlingen kombinerats genom intervjuer, skriftlig information samt observationer och deltagande på möten. I intervjuerna har deltagarnas världsbild fokuserats genom såväl direkta frågor t.ex. hur de definierar arkitektur, som indirekta frågor t.ex. deras tidigare erfarenheter av IS-utveckling. Dessa världsbilder har sedan speglats mot det som beskrivs i skrift och ageranden på möten.
Intervjuer
Totalt har 22 intervjuer genomförts med 24 deltagare från både FM och FMV.
Intervjuerna har varit semistrukturerade, har genomförts på deltagarens arbetsplats (med undantag för en som genomfördes per telefon) och alla utom två har tagit 90-120 minuter (en tog 70 minuter och en med tre samtida deltagare tog 180 minuter).
Intervjuerna har spelats in och huvuddelen av dem har transkriberats ordagrant. En kvalitativ analys har genomförts där såväl mönster som tystnader har identifierats.
Fallstudie
Nio av intervjuerna (13 personer) har fokuserat på ett enskilt projekt. Det är ett fyraårigt projekt som handlar om markstrid på soldatnivå, hitintills har det genomförts en studie som har avrapporterats. Just nu genomförs ett målsättningsarbete som ett samarbete med representanter ifrån FMV, FOI och flera vapengrenar inom FM. Arbetet har hitintills skett genom gruppmodellering med representanter ifrån AK Gem på FMV som facilitatorer. Under intervjuerna berördes allmänna frågor om systemutveckling och arkitekturarbete samt mer fokuserade frågor om hur det aktuella projektet genomförts och deras erfarenhet och åsikter om genomförandet, med fokus på det nuvarande målsättningsarbetet. Deltagarna kom från FOI, FMV och inom FM från HKV, MSS, LSS och Amf 1. Syftet med dessa intervjuer var att få en tydligare bild av hur ett arkitekturarbete kan genomföras inom FM. Målet var därför att undersöka såväl kontexten för detta arbetssätt som deltagarnas upplevelser för att få kunskap om hur denna metod skulle kunna realiseras inom FMs tidiga beställningsprocesser för att därefter kunna identifiera hur humanfrågor hanteras respektive skulle kunna hanteras.
Observationer och deltagande på möten
Ett viktigt bidrag till studien har varit deltagande på och observationer av ett antal projektmöten och arbetsmöten både på HKV och FMV, t.ex. överlämning och återkoppling på första leveransen av FM AR, diverse projektmöten och arbetsmöten inom FM AR-projektet, MbFU-möten på HKV, MODAF introduktionsdag samt
10
erfarenhetsutbyte med UK MOD (United Kingdom Ministry of Defence). Detta har lett till att författaren av denna rapport vid flertal tillfällen ombetts lämna synpunkter på diverse arbets- och beslutsunderlag för att förstärka hur människan kan belysas. Även om det troligtvis har varit i begränsad utsträckning så har deltagandet på dessa möten erbjudit en unik möjlighet att kunna påverka beställnings- och kravprocesserna på ett sätt som tidigare studier inte kunnat göra.
Skriftlig data
Undersökningen baseras på en stor mängd dokument som i de flesta fall bidragit på en övergripande förståelse för kontexten och bakgrunden till MbFU-arbetet. Några dokument har bedömts som viktigare än andra och de har därför analyserats tillsammans med intervjuerna.
MODAFs metamodell och vyer, ett flertal ISO-standarder samt det digitala utbildningsmaterialet för MODAF kallat e-Learning Portal har gåtts igenom och analyserats. Arbetet har inkluderat en demonstration av MooD-verktyget men dessvärre har det varit svårt att få se några andra verktyg. Detta innebär att någon utvärdering av verktyg inte har kunnat genomföras. Däremot har en utredning av arkitekturmodelle-ringsverktyg som genomfördes inom ramen för LedSystT analyserats. Slutligen har MSI-relaterat arbete som genomförts av MOD och DoD gåtts igenom och analyserats.
Förtydliganden har också skett genom direktkontakt med Anne Bruseberg.
Avgränsning
Det finns en stor mängd material och aktiviteter som relaterar till MbFU och därför har det varit viktigt att försöka prioritera det som har störst potential att kunna bidra med kunskap om det arbete som pågår. Det finns med säkerhet viktiga delar som undersökningen inte har kunnat ta del av och som eventuellt skulle ha påverkat analysen.
I vissa fall beror det också på att viss data inte varit tillgänglig inom ramen för det här projektet, t.ex. är arbetet med att ta fram en ny H MÅL eller FM A mycket relevant men dessa har det endast funnits begränsad insyn i. Detta hade eventuellt breddat kunskapen och gett möjlighet till en bredare förståelse av vad som pågår, men det hade inte påverkat analysen i en annan riktning, dvs. det hade blivit tydligare vad olika aktörer gör och vilka avsikter man har men de huvudproblem som identifierats skulle fortfarande vara giltiga.
SAMMANFATTNING
Det här inledande avsnittet har syftat till att beskriva och förklara att:
• Behovsanalyser och kravformulering är ett kärnfokus inom MSI. En övergång till modellbaserat arbetssätt i förmågeutvecklingen kommer att påverka hur detta genomförs. Därför är det av stor vikt att MSI-specialister deltar i den nu aktuella processen både för att få information men även för att erbjuda kunskap om hur man kan hantera humanfrågorna.
• Teknikutveckling präglas fortfarande av rationalistiskt perspektiv som utgår ifrån ett ordnat sätt att se på människor och sociala system där allt både ska och kan definieras entydigt.
11
• Studier och beskrivning av mänskligt agerande kräver ett perspektiv som tar hänsyn till människors förmåga att agera flexibelt baserat på tillfälligheter, egen vilja och gruppdynamik.
• Användbarhet uppstår i IS-användning, det är genom användbarhet som verksamhetsnytta kan realiseras.
• Brukarinvolvering bör ske på flera nivåer och enstaka användarrepresentanter bör användas i sista hand. Den exakta utformningen av involveringen behöver analyseras av personer med MSI-kompetens.
• Syftet med den genomförda studien är att undersöka hur human- och organisations-relaterade frågor skulle kunna integreras med en framtida modellbaserad kravställningsprocess.
• Studien har genomförts via intervjuer, observationer av och deltagande på möten, dokumentanalyser och en fallstudie.
12