Fokusområde: Jämlikhet
Det är för tidigt att påtala några mätbara effekter. En indirekt effekt är att det systematiska kvalitetsarbetet fokuserar mer på barn- och elevinflytande än tidigare, något som borgar för utmanande undervisning för alla och mer motiverade elever.
Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Likvärdighet
Alla barn och elever möts av en utmanande
utbildning och ett meningsfullt lärande, baserat på behov och förutsättningar, för att nå full potential.
Alla medarbetare har höga förväntningar och visar tilltro till alla barn och elevers förmåga att
Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället.
Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Inom både förskola och skola finns uttalade mål om att skapa förståelse för alla människors lika värde.
För att mäta detta genomförs en självvärdering av verksamheten där rektor alt. förskolechef gör sin värdering och dess
medarbetare gör sin. Dessa ligger som underlag för
diskussion och skapande av ett gemensamt synsätt. Snittet i självvärderingarna har sjunkit, men har enbart genomförts två gånger där den första
värderingen anses (av de svarande) vara för positiv.
Självvärdering (fråga 5) 2016 snitt 6,9 (8,1 år 2015) För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även mätningar utifrån trivsel och kränkningsenkäten. Där resultaten visar på en marginell försämring gentemot förra årets mätning.
Trivselenkät (fråga 4, 6, 7) 2016 - 90% helt eller delvis (91% år 2015)
Vad gäller åtagandet av att ha höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att lära visar självvärderingen en försämring
48 trivselenkäten.
Självvärdering (fråga 7) 2016 snitt 5,5 (7,6 år 2015) Trivselenkät (fråga 7) 2016 - 95% helt eller delvis (96% år 2015)
Förvaltningen redovisade ett antal aktiviteter till barn- och utbildningsnämnden på
augustisammanträdet, som ska bidra till att den förväntade effekten uppnås. Däribland:
- Arbete utifrån metoderna ASL (att skriva sig till läsning) - Fördelning av resurser i större
utsträckning utifrån elevernas behov
- Sambedömning i nationella prov
Barn- och elevinflytande
Alla barn och elever har ett verkligt inflytande över verksamhetens innehåll och sin egen arbetssituation samt utvecklar ansvarstagande för det egna lärandet.
Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till
huvudpersonen i sina egna liv.
Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Inom både förskola och skola finns uttalade mål om förståelsen för demokrati och barn och elevers deltagande i förskola och skola.
Mätningen av detta påbörjades förra året och inga direkta effekter kan ses av arbetet i dagsläget. Utifrån mätmetoderna självvärderingar, genomförda av rektor respektive förskolechef och medarbetarna, och
trivselenkäten, genomförd av eleverna, ses en utveckling som försämrats gentemot föregående år avseende barn och elevers verkliga inflytande i
verksamheten.
Självvärdering (fråga 4, 6, 7) 2016 snitt 5,9 (7,5 år 2015)
49
Alla barn och elever känner sig delaktiga och ses som medarbetare i skolan.
2016 - 90% helt eller delvis (91% helt eller delvis år 2015)
Rektor/förskolechef och medarbetare värderar sina verksamheter lågt gällande hur väl de gör barn och elever delaktiga och till medarbetare i verksamheten.
Självvärdering (fråga 6, 7) 2016 snitt 5,6 (7,9 år 2015) Eleverna däremot uppger via trivselenkäten att de till ca 91%
anser sig vara helt eller delvis delaktiga.
Trivselenkät (fråga 3) 2016 - 91% helt eller delvis (91% helt eller delvis år 2015) Förvaltningen redovisade ett antal aktiviteter till barn- och utbildningsnämnden på
augustisammanträdet, som ska bidra till att den förväntade effekten uppnås. Däribland:
- Formativ bedömning - Utveckling av klassråd och
elevråd - Arbete utifrån
delaktighetstrappan
Likabehandling
Alla barn och elever värdesätts lika och bemöts utifrån sina förutsättningar och behov.
Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan är trygga miljöer där goda relationer utvecklas
Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Inom både förskola och skola finns uttalade mål om trygghet och studiero samt normer och värden.
Både rektorer, förskolechefer, dess medarbetare och eleverna anser, utifrån mätmetoderna, att
50
Alla barn och elever har en god arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och likabehandling.
Självvärdering (fråga 1, 2, 5) 2016 snitt 7,7 (8,1 år 2015)
Trivselenkät: fråga (5) 2016 - 96% helt eller delvis ( 96% helt eller delvis år 2015)
Självvärdering fråga (1, 2) 2016 snitt 8,1 (8,1 år 2015)
Trivselenkät (fråga 1, 2) 2016 - 90% helt eller delvis (89% helt eller delvis år 2015) Förvaltningen redovisades ett antal aktiviteter till barn- och utbildningsnämnden på
augustisammanträdet, som ska bidra till att den förväntade effekten uppnås. Däribland:
- Utveckling av trygghetsråd - Fadderverksamhet
- fokus på övergångar
Fokusområde: Infrastruktur
Barn- och utbildningsnämnden har inte gjort något åtagande inom fokusområdet infrastruktur.
Fokusområde: Attraktiva bostäder
Barn- och utbildningsnämnden har inte gjort något åtagande inom fokusområdet attraktiva bostäder.
Fokusområde: Attraktiv arbetsgivare
Några direkta effekter går inte att se efter bara åtta månader in i den nya styr- och ledningsfilosofin och det nya arbetsåret med nya handlingsplaner, som är en del i
förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, knappt börjat då de följer läsåret. De mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte genomförts då det tidsmässigt ligger längre fram i tid.
Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Ledare och medarbetare har
goda förutsättningar att
Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och
Några direkta effekter går inte att se efter bara åtta
51 Medborgarnas behov
tillgodoses i högre
utsträckning. Högre upplevd kvalitet i kommunkoncernens tjänster.
- Medarbetare har en ökad kompetens och trygghet för att kunna ta ett ökat ansvar för arbete.
nya arbetsåret med nya handlingsplaner, som är en del i förvaltningens
systematiska kvalitetsarbete, knappt börjat. De
mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte genomförts då det
tidsmässigt ligger längre fram i tid.
Förvaltningen har påbörjat arbetet med en rad
aktiviteter, där ett axplock redovisades till barn- och utbildningsnämnden på augustisammanträdet, som ska bidra till att den
förväntade effekten uppnås.
Några exempel:
I augusti startade det nya arbetsåret med att alla medarbetare deltog i en föreläsning med Lisa
”Kamoja” Ekström där hon hade fokus på förståelse och insikt om varje ledare och medarbetares ansvar och betydelse samt att kunden är i centrum.
Under våren har fyra förskolor genomfört ett projekt ”måndagsplanering”
som i korthet innebär att medarbetarna samlar
planerings- och konferenstid till en dag i veckan och övriga dagar tillbringas i barngrupp. Utvärderingen av projektet visar att
medarbetarna upplever att det arbetssättet ger bättre kvalitet på förskolans verksamhet. Projektet
kommer att permanentas och utökas med alla förskolor
52 arbetstid kommer att fortsätta under hösten genom att tre verksamhetsutvecklings-grupper kommer att startas under hösten med fokus på:
Arbetstid
Schema för elever och medarbetare
Samarbeten och nätverk.
Ny organisation har införts från 1 augusti som innebär att skolledarna får ansvar för färre verksamhetsområden.
Sedan 2013 har det funnits möjlighet att söka pengar för s k miniprojekt, där syftet är att utveckling ska ske genom de medarbetare som arbetar närmast barn och elever.
Detta har tidigare år gett goda resultat. Miniprojekten fortsätter även under 2016.
Ledningen har god tillgång till stödstrukturer och bra beslutsunderlag för att leda och styra verksamheterna i enlighet med styr- och ledningsmodellen
Hållbar utveckling inom alla delar av kommunen
Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det.
- Medarbetare upplever att man har ett bättre stöd i vardagen
Några direkta effekter går inte att se efter bara åtta månader in i den nya styr- och ledningsfilosofin. De mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte genomförts då det
tidsmässigt ligger längre fram i tid.
Förvaltningen har påbörjat arbetet med en rad
aktiviteter, där ett axplock redovisades till barn- och utbildningsnämnden på augustisammanträdet, som ska bidra till att den
förväntade effekten uppnås.
Några exempel:
Ny organisation har införts från 1 augusti som innebär att skolledarna får ansvar för
53 omorganseras även stöd-funktioner så att de stödjer den nya organisationen.
Under hösten 2016 kommer de flesta av ledarna ha genomgått
ledarskaps-utbildningen och arbetet med uppdragsdialoger påbörjas.
Fokusområde: Näringsliv
Barn- och utbildningsnämnden har inte gjort något åtagande inom fokusområdet Näringsliv.
54 Nämndsmål: Kunskaper
Den förväntade effekten är inte nådd, dock har fler av de elever som är behöriga till gymnasiet möjlighet att göra fler val.
Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Kunskapsresultaten i årskurs
9 är höga vilket innebär att alla elever kan välja vilket gymnasieprogram de önskar.
Alla elever ska uppnå behörighet till
gymnasiestudier.
Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Vårterminen 2016 var det en lägre andel elever som blev behöriga till gymnasiet än vårterminen 2015.
(2016=82%, 2015=84%).
Noteras att meritvärdet och andel elever med betyg i alla ämnen har ökat vårterminen 2016 mot vårterminen 2015.
Detta innebär de elever som har behörighet till gymnasiet har större möjlighet att välja vilket gymnasieprogram de önskar.
Nämndsmål: Kunskaper
Den förväntade effekten är inte nådd. Dock kan ett positivt resultat ses avseende åk 6 och betyg i alla ämnen i förhållande till förra året.
Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Alla förskolor/skolor har en
pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen/eleverna i deras utveckling och lärande.
Barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren anpassas med hjälp av skolverket
bedömningsstöd för årskurs 1 där behov av stöd och vidare stimulans åskådliggörs.
Inga uppnådda effekter kan ses ännu då bedömnings-stödet kommer att användas för första gången under höstterminen 2016.
Barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3.
Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Andel elever i årkurs 3 som klarade alla delprov i svenska var 69% och matematik 65%
(Svenska 73% och matematik 67% år 2015)
55 elever blir godkända i alla
ämnen i årskurs 6 Andelen elever med
godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 vårterminen 2016 ligger på 81%. (75% år 2015)
56 visar en negativ avvikelse på 0,5 mkr mot budget. I avvikelsen ligger kostnader för skolskjuts om 0,5 mkr i verksamheterna gymnasieskola och gymnasiesär som nämnden inte kan påverka. Den största avvikelsen i nämndens verksamheter finns inom grundsärskolan.
Elevantalet är betydligt högre än budgeterat vilket lett till stort behov av personal samt att en extra klass inrättats. Elevantalet i grundsärskolan påverkar även utfallet i verksamheten fritidshem där många av dessa elever går.
Ytterligare en negativ avvikelse finns i verksamheten förskola. Det har varit en stor ökning av antalet asylsökande barn, vilket inte kompenseras i demografijusteringar. Utöver det får inte nämnden ersättning från staten för dessa barn i åldern 1-2 år och endast delvis täckning för barn 3-5 år. Avvikelsen i verksamheten vägs upp genom att nämnden kunnat använda delar av de 8,4 mkr som nämnden fick från Skolverket i slutet av 2015, dock täcker det inte hela kostnaden för asylsökande barn i förskolan.
Nämnden har positiva avvikelser i verksamheterna administration och förskoleklass. I båda verksamheterna förklaras det främst av vakanser, nedsättning i tjänst samt lägre IT-kostnad än budgeterat.
Program netto, mkr Budget Redovisn Avvikelse Redovisn Budget Prognos Avvikelse 160831 160831 160831 150831 161231 161231 161231
45. Gymnasiesärskola -0,3 -0,4 -0,1 -4,0 -0,6 -0,7 -0,1
47. Kulturskola -5,4 -5,8 -0,4 -5,5 -8,9 -8,9 0,0
60. Administration -12,2 -11,7 0,6 -11,9 -19,9 -19,1 0,8
62. Förskola -80,1 -81,1 -1,1 -74,4 -124,0 -124,5 -0,5
63. Särskola -7,2 -7,9 -0,7 -7,8 -11,1 -12,1 -1,0
64. Grundskola -119,9 -119,7 0,2 -119,7 -192,5 -191,9 0,6
65. Gymnasieskola -2,2 -2,4 -0,2 -57,8 -3,3 -3,7 -0,4
68. Fritidshem -18,8 -18,8 0,0 -17,7 -29,3 -29,8 -0,5
69. Förskoleklass -6,9 -6,2 0,7 -6,4 -10,6 -10,0 0,6
Summa nämnd -253,0 -254,0 -1,0 -305,1 -400,1 -400,6 -0,5
Gymnasiesärskola
I verksamheten gymnasiesärskola är det en negativ avvikelse som beror på högre skolskjutskostnader än budgeterat till följd av fler elever. Under höstterminen beräknas verksamheten kunna rymma kostnaderna inom budget vilket leder till att den tidigare ackumulerade avvikelsen kvarstår men inte ökar nämnvärt.
Kulturskola
I verksamheten kulturskola är det en negativ avvikelse som beror på något för hög bemanning samt periodiseringseffekter då kostnader har uppstått tidigare än beräknat. Verksamheten har blivit beviljad miniprojektmedel från de pengar kommunen fått för nyanlända, vilket kommer finansiera motsvarande 1,5 tjänst under höstterminen. Det är även en person som slutar och inte ersätts. Detta beräknas leda till att verksamheten följer budget på helår.
Administration
I verksamheten administration är det en positiv avvikelse som beror på nedsättning i tjänst för medarbetare på förvaltningskontoret samt vakanser inom internservice. Vakanserna är tillsatta och tidvis kommer det vara dubbel bemanning när nya medarbetare introduceras. På helår beräknas verksamheten ha en positiv avvikelse till följd av något färre som går rektorsutbildningen än budgeterat, något lägre IT-kostnader samt delvis oanvänd
BUN-57 Förskola
I verksamheten förskola är det vid delåret en negativ avvikelse som består av flera delar.
Tidigare har förskolecheferna haft ett stort ackumulerat överskott. Detta har minskat till följd av att Ljusne förskola genomfört byggnationer, byggt lekplats och renoverat innemiljö samt att flera förskolechefer tillsatt språkassistenter. Det har varit en stor efterfrågan på extra resurser till barn i behov av särskilt stöd i förskolan under vårterminen vilket genererat ett underskott. Under höstterminen beräknas det rymmas inom tilldelad budget, men vårterminens underskott ligger kvar.
Den interna resursfördelningen, pengen som går ut per barn till förskolecheferna, genererar ett underskott till följd av fler elever i förskolan. Många av dem är asylsökande barn vilket innebär att nämnden inte får kompensation för detta genom demografijustering. Utöver det får nämnden inte heller bidrag från staten för barn 1-2 år samt inte full täckning för barn 3-5 år.
Detta underskott kommer att öka under höstterminen. Det är även fler än budgeterat i fristående förskolor och dubbla kostnader för verksamhetssystem. Underskotten vägs upp något av en felbudgetering av lokaler vilket lagts som buffert.
Grundsärskola
I verksamheten grundsärskola är det en negativ budgetavvikelse på grund av fler elever än budgeterat. Detta underskott kommer att ackumuleras under året då behovet kommer vara fortsatt stort. Rektorn har fått inrätta ytterligare en klass till följd av elevökningen vilket leder till en försämrad årsprognos.
Grundskola
Skolskjutskostnaderna är högre än budgeterat och kommer fortsätta generera ett underskott under året. Då underskottet bland annat beror på ökningen av asylsökande elever har asylpengar nu använts för att täcka delar av underskottet. Det är även en negativ avvikelse på grund av högre IT-kostnader än budgeterat.
I utfallet vägs det upp av ej ännu använda intäkter för asylsökande elever samt att skolläkaren kostat betydligt mindre än budgeterat under året. På helår beräknas verksamheten ha ett överskott då flera budgetposter planeras växlas mot det extra statsbidrag som nämnden fått för nyanlända.
Gymnasieskola
Verksamheten gymnasieskola har vid delåret ett underskott och detta beräknas öka under höstterminen till följd av fler elever. Av det beräknade underskottet härrör cirka 70 % till asylsökande elever som nämnden inte har budget för.
Fritidshem
I verksamheten fritidshem är det vid delåret en liten positiv avvikelse. I denna avvikelse finns underskott till följd av fler elever i fristående fritidshem, resurskrävande elever från grundsärskolan och dubbla kostnader för verksamhetssystem samt överskott till följd av lägre IT-kostnader och mindre behov av extra resurser. På helår beräknas verksamheten ha en negativ avvikelse, främst till följd av det ökade elevantalet från grundsärskolan.
58 samt en vakant skolsköterska som konterats på verksamheten. På helår beräknas alla dessa faktorer bidra till en positiv avvikelse.
Investeringar
Under året har BUN-miljonen använts till att köpa en flygel till Kulturskolan.
Investering Budget Redovisat Avvikelse Projektets Redovisat Prognos Avvikelse 2016-12-31 2016-08-31 2016-08-31 tot.budget ack.
BUN-miljonen -1 -0,15 0,85 -1 -0,15 -0,15 -0,85
Summa -1 -0,15 0,85 -1 -0,15 -0,15 -0,85
59 I denna tabell skriver nämnden in de åtgärder som nämnden beslutat genomföra under året. Mallen innehåller två tabelltyper. Nämnden
använder en eller båda beroende på om det är kontrollmoment eller andra åtgärder som planeras. Vid planering fylls de vita delarna i. Vid uppföljningstillfällena fylls de grå delarna i.
Kontrollmoment
Process/rutin etc Kontrollmoment &
metod
Resultat? Åtgärd
Återsökning av statsbidrag En kontroll att tydliga regler och riktlinjer med
ansvarsfördelning finns hos respektive nämnd
Avtalstrohet – Säkerställa att tecknade avtal följs
En mätning av avtalstroheten sker samt en kontroll av slumpvis utvalda
transaktioner hos respektive nämnd
Nej Ingen kontroll genomfördes i mars
Kontrollen planeras att genomföras i oktober.
Äldre, ej godkända ärenden i Heroma
En kontroll att inga, ej godkända, ärenden finns i Heroma
60
er
Andra åtgärder inom internkontroll
Utvecklingsåtgärder inom internkontroll
Ansvari g
Klart datum
Nuläge - Är åtgärden utförd?
Prognos
- Kommer åtgärden att genomföras?
Åtgärd
61
& metod ansvarig tidpunkt - Är kontroll utförd?
- Kommer kontroll att genomföras?
poäng
1. Efterlever vi vår miljöplan?
Stickprov ur miljöplanen till 10 medarbetare
kontra behörighet Internkontroll- gruppen roll uppgår till ca 54%.
Intern service September Ja Finns ingen
aktuell rutin
62
Stickprov i form av att BUNs IT
- Personalschema
Genomfört stickprov av betyg: Brister i betygshantering för nyanlända elever samt i modersmål.
Brister i rutiner, dokumentation för hantering av betygsrättningar och för beslut av anpassad studiegång för elev.
Ta fram rutiner för hantering av nyanlända elever och elever med modersmålsunderv