Beslutsfas – idé 7

Produkten anses uppfylla det kravet som ställdes på produkten i designspecifikationen till fullo. Övriga önskvärda mål anses även de uppfyllas på ett tillfredställande sätt, och detta i många fall till en högre grad än arbetets övriga produktidéer. På grund av detta behöver designprocessen inte fortgå och produkt 7 blir den produkten som väljs ut som designprocessens slutprodukt.

5 Slutsats

För att besvara den huvudsakliga frågeställningen:

”Hur kan produkter i det personliga köket utvecklas genom Användarcentreraddesign och Design för

Hållbart Beteende för att minska resursslöseriet?”

var underfrågeställningen:

”Inom vilka områden och på vilket sätt agerar vi människor slösaktigt i vår privata köksmiljö?”

tvungen att besvaras. Under undersökningen identifierades framförallt två kategorier av områden där vi agerar slösaktigt i vår privata köksmiljö. Det var vid användandet av förbrukningsvaror och vatten. Framförallt tre stycken förbrukningsvaror i köket observerades användas på ett slösaktigt sätt. Diskmedel användes slösaktigt av många av de intervjuade genom att det tillsattes för ofta och för mycket. En annan förbrukningsvara som användes på ett slösaktigt sätt var hushållspapper. Det som observerades var att om hushållspappret var lätthanterligt och i nära anslutning till diskhon användes det betydligt mycket mer än vad det borde (Bilaga 1 - Carl-Gunnar). Ett liknande samband går att finna hos den tredje förbrukningsvaran som slösades bort. När plastfolie var lättillgängligt och lättanvänt användes det betydligt mer än om det inte var det. Plastfolien ersatte då mer ekologiskt hållbara alternativ som till exempel burkar med lock. Vattenanvändningen ansågs som slösaktig i två hänseenden, dels i att stora mängder vatten spolades ut i onödan men även att det vattnet som spolades ut inte återanvändes. Stora mängder vatten spolades ut i onödan framförallt vid tre tillfällen. Dessa var när intervjuobjekten väntade på att vattnet skulle få önskad temperatur, i samband med matlagning och i samband med diskning. Det område där störst potential ansågs finnas för att påverka användarna till att agera mer hållbart var vid återanvändandet av det bortslösade vattnet. Stora mängder vatten spolades ut vid ovannämnda tillfällen och detta vattnet hade med fördel kunnat använts till bevattning.

Hur kan produkter i det personliga köket utvecklas genom Användarcentreraddesign och Design för Hållbart Beteende för att minska resursslöseriet? I det här arbetet gjordes det genom att skaffa sig en djup förståelse för hur människan arbetar i det personliga köket och de problem som finns där för att sedan med hjälp av dessa insikter och teori från designområdena ACD och DfSB designa en produkt som minskar resursslöseriet. Genom kontextuella intervjuer studerades användarnas

arbetsmönster i detalj, observatören ställde frågor om de aspekter i arbetet som observatören upplevde som underliga eller problematiska och fick på så sätt en unik inblick i de problem som varje individ hade. Utifrån de problem som valdes från de kontextuella intervjuerna genomfördes en designprocess baserad på Roozenburg och Eekels grundläggande designcykel (1995).

Designprocessen genomgicks i två omgångar då den första idén inte fullt ut ansågs uppfylla sitt syfte för alla i den tänkta målgruppen. Designprocessen slutade i en produkt som gör det lättare för användaren att ta till vara på vatten vid köksarbete. Produkten är lättillgänglig och uppmanar till

användning samt ger användaren möjlighet att leda om vattenflödet till en vattenbehållare belägen under diskhon med hjälp av ett reglage beläget på diskbänkens ovansida, se bild 28 och 29. Även om bärandet av vatten i en vattentank inte är optimalt för de allra äldsta är idén ett betydligt enklare sätt att ta till vara på restvatten än alternativet att bära ut vattnet i ett öppet kärl som en del av intervjuobjekten gjorde.

6 Diskussion

Arbetet har uppnått sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Arbetet bidrar med kunskap om hur man kan påverka användare till att agera mer hållbart med hjälp av design. Arbetet bidrar även med kunskap om hur vi agerar slösaktigt i vår privata köksmiljö. Kunskapsbidraget kan agera som något att bygga vidare på för designforskare som arbetar med att minska resursslöseri genom DfSB och ACD. Slutprodukten representerar kunskapsbidraget genom att den designats utefter ett av de identifierade problemområdena och löser det genom att få användare att agera mer hållbart både genom användarvänligheten i produkten och genom att produkten uppmanar till hållbart beteende. Användande av produkten kommer på kort sikt att ge användaren möjlighet att bevattna sina växter även i tider med vattenbrist och på lång sikt bidra till att mindre vatten används vilket i sin tur leder till att mindre miljöförstörande energi behöver läggas på vattenrening. En diskussion kan dock föras om projektet och produkten hade lämpat sig bättre i ett annat land än Sverige. Ett land med

allvarligare vattenbrist större delarna av året, så som Qatar, Libanon eller Israel (Wright, 2019). Projektet inspirerar förhoppningsvis designforskare till att arbeta vidare inom området och utveckla produkten så att den anpassas till användarna i de länder där behovet av den är mer akut.

Studiens utformning var rimlig inom utsatt tid. Om projektet skulle göras igen och ha mer tid till förfogande borde en kvantitativ studie genomföras för att komplettera den kvalitativa. Detta skulle kunna väga upp de statistiska bristerna som kommer av att dra slutsatser från ett så litet stickprov som åtta personer. Med kompletterande kvalitativa metoder skulle man kunna försäkra sig om att problemet som identifierades är representativt för befolkningen i stort. Arbetet skulle även kunna dra nytta av utökade användarstudier. En utökad användarstudie där en färdig funktionsmodell av idé 7 testas i faktiskt köksarbete skulle ge en djupare förståelse för hur produkten bör vara designad i detalj, i dagsläget kan endast en design sättas utefter de som medverkade i användarstudiernas kommentarer och önskningar. Faktumet att undersökningen genomfördes under en period med torka påverkade med största sannolikhet resultatet. Både genom att intervjuobjektens agerade påverkades och att undersökarens fokus blev annorlunda. Att metoden kontextuella intervjuer användes resulterade i att idégenereringen till viss del gjordes under tiden som undersökningen genomfördes. Detta resulterade i att idéerna i hög grad anpassades till användarnas behov men även, med största sannolikhet i att idéhöjden blev lägre då bredden av idéer smalnade av ganska tidigt. Något som kan ifrågasättas är varför resultatet från de kontextuella intervjuerna inte visade matsvinn som ett problemområde för målgruppen. Matsvinnets frånvaro från resultatet kan

eventuellt förklaras av att det lilla stickprov som medverkade i studien inte hade något stort problem med matsvinn eller av att projektets ovana forskare missade att lägga fokus på just den aspekten under sina observationer.

Som sagt så uppnår arbetet sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Det kan dock vara värt att nämna att en mer teknologisk lösning på problemet hade kunnat göra det ännu lättare för användarna att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Optimalt hade varit ifall användaren inte behövde tänka på att tömma vattenbehållaren, utan att vattenbehållaren tömde sig själv i takt med att den blev full. Vattnet från vattenbehållaren skulle med fördel rinna till en större restvattenreserv som används till att spola toaletter med samt vattna husets växter. En annan teknisk förbättring på produkten skulle vara att göra kranen man tappar upp vatten från mer lättillgänglig. Men hjälp av en eller flera pumpar skulle vattnet kunna pumpas upp för att vara tillgängligt i arbetshöjd för användaren. Anledningen till att dessa lösningar inte implementerats i slutprodukten är då det är oklart hur dessa teknologiska lösningarnas miljökostnad jämför med den ökade nyttan. En fortsättning på projektet skulle vara att undersöka i vilken utsträckning sådana teknologiska lösningar skulle erbjuda miljönytta genom ökad användarvänlighet och hur denna nytta står i jämförelse med de teknologiska lösningarnas ökade miljökostnad, baserat på Ceschin och Gaziulusoy (2016) tankar om DfSBs nackdelar. En annan fortsättning på arbetet skulle kunna vara att undersöka hur vatten med olika näringsinnehåll

påverkar växter och hur känsliga olika växter är för till exempel diskmedel och salt. Detta skulle göras i syfte att bestämma hur försiktig användaren behöver vara i sitt återanvändande av vattnet och för att se vilka eventuella fördelar som kommer av att visst vatten används.

Källförteckning

Litteraturkällor

Beyer, Hugh & Holtzblatt, Karen (1998). Contextual design: defining customer-centered systems. San Francisco, Calif.: Morgan Kaufmann Publishers.

Bhamra, Tracy & Lilley, Debra & Tang, Tang. (2011). Design for Sustainable Behaviour: Using Products

to Change Consumer Behaviour. The Design Journal. 14. 427-445.

Brown, Tim & Katz, Barry (2009). Change by design: how design thinking transforms organizations

and inspires innovation. 1. ed. [New York]: Harper Business.

Gordon, William J. J. (1961). Synectics: the developement of creative capacity. 1. ed. New York: Harper & Row.

Jong, Cees W. De (red.) (2017). Dieter rams - ten principles for good design. Prestel.

Lichaw, Donna (2016). user's journey: storymapping products that people love [Elektronisk resurs].

Roozenburg, Norbert F. M. & Eekels, J. (1995). Product design: fundamentals and methods. Chichester: Wiley.

Shackel, Brian, (1984). The concept of usability. In: J. Bennet, et al, eds. Visual Display Terminals. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall, Inc., 45–88.

Vredenburg, Karel, Isensee, Scott & Righi, Carol (2002). User-centered design: an integrated

approach. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall PTR.

Wever, Renee, van Kuijk, Jasper & Boks, Casper (2008) User-centred design for sustainable behaviour,

Internetbaserade källor:

Cagiltay, Kursat, Baek, eun-ok & Boling, Elizabeth & Frick, Theodore, (2008). User-centered design

and development. https://www.researchgate.net/publication/294091341_User- centered_design_and_development (hämtad 2019-05-07)

Ceschin, Fabrizio & Gaziulusoy, Idil, (2016). Evolution of design for sustainability: From product design

to design for system innovations and transitions.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0142694X16300631 (hämtad 2019-06-30)

Miaskiewicz, T. & Kozar, K.A. (2011). "Personas and user-centered design: How can personas benefit product design processes?", Design Studies. https://www-sciencedirect-

com.ezproxy.ub.gu.se/science/article/pii/S0142694X11000275(hämtad 2018-05-08)

Nationalgeographic, (2018). From Not Enough to Too Much, the World’s Water Crisis Explained.

https://news.nationalgeographic.com/2018/03/world-water-day-water-crisis-explained/ (hämtad

2019-04-01)

Orbital-systems, (2019). The First Digital Recirculating Shower System. https://orbital-

systems.com/product/ (hämtad 2019-05-08)

Wallsten, Birger, (2019). Vattenbrist http://www.svensktvatten.se/fakta-om-

vatten/vattenutmaningar/vattenbrist/ (hämtad 2019-05-07)

Wright, Mindy, (2019). Most Water-Stressed Countries In The World For 2019.

https://ceoworld.biz/2019/08/08/most-water-stressed-countries-in-the-world-for-2019/ (hämtad

2019-11-27)

WWF, (2019a). WWFs Klimatbarometer: Allt fler väljer bort flyg och kött – och kvinnorna går före.

https://www.wwf.se/pressmeddelande/wwfs-klimatbarometer-allt-fler-valjer-bort-flyg-och-kott-

och-kvinnorna-gar-fore-3241404/ (hämtad 2019-04-01)

WWf, (2019b). KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS KONSEKVENSER.

https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/ (hämtad 2019-07-03)

Zachrisson, Johannes, (2014). Informing Design for Sustainable Behaviour.

Bildförteckning

Bild 1: Orbital-systems, (2019). The First Digital Recirculating Shower System. https://orbital- systems.com/product/ (hämtad 2019-05-17)

Bild 2: TIME, (2010). Power-Aware Cord.

http://content.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,2029497_2030623_2029820,00.ht ml (hämtad 2019-07-05)

Bild 6: Pixabay, (2019). Porträtt Kvinna Ansikte Vacker. https://pixabay.com/sv/photos/porträtt- kvinna-ansikte-2665991/ (hämtad 2019-05-17)

Bilagor

Bilaga 1

Helen

Denna kontextuella intervjun innefattar endast efterarbetet (diskning, torkning och

omhändertagande av matrester) köket är kompakt och från 70-talet. Intervjuobjekten är en man och en kvinna båda i 40 års åldern. Disken diskas i diskvatten och sköljs under kranen utan någon form av återanvändning. En person diskar och en annan person torkar med en handduk. Det hade inte funnits plats för all disk i diskstället. Hushållspappret står i en hållare långt bort från diskhon och är därför inte tillgänglig när den behövs, till exempel när stekpannan ska torkas ut, detta är en nackdel från ett användarcentrerat perspektiv men en fördel från ett hållbarhetsperspektiv. Problem uppstår när matrester skulle slängas i sopsorteringen som var lokaliserad i skåpet under diskhon. Detta problemet uppstod flera gånger under observationen. Ett annat problem uppstår när diskad och torkad disk ska ställas in i skåpet framför personen som diskar. Diskandet måste då pausas tills disken ställts in. I en konversation om problemet med placeringen av soporna tar ett av intervjuobjekten upp problemet med att bära fulla och eventuellt droppande soppåsar genom huset. En lösning tas även upp om att soporna bör hämtas ur en lucka utanför huset. Ett annat problem identifieras när ett av intervjuobjekten ska lägga plastfolie om matresterna. Det är svårt att få av platsen, den lätta förpackningen glider och taggarna som plasten ska dras av mot är inte vassa nog. När plasten väl är av så viker den sig dubbelt och blir obrukbar vilket gör att processen måste göra om igen.

Yngve

Observationen genomfördes med en man vid 86 år ålder. Observationen innefattar mestadels efterarbete då förarbetet bara var att koka potatis och värma fryst mat, vilket gjordes direkt i grytan. Observationen genomfördes i ett 60-tals kök. Även här var sophanteringen placerad under diskhon. Kärlet för matrester flyttades därför upp på diskbänken för att vara mer lättåtkomlig. Hygien aspekten kan här tas upp, bör soporna placeras på diskbänken där mat hanteras. En spann placerades i den vänstra diskhon som ett sätt för att samla ihop spillvatten från diskningen. Detta vattnet skulle sedan användas för att vattna växter utomhus då det råder kraftig torka i området och hela Sverige denna sommaren.

Carl-Gunnar

Observation utförd i ett litet och kompakt modernt kök med ett Intervjuobjekt i 60 års åldern. Köket har en liten diskmaskin. Maten som lagas är en tomatbaserad fläskfilégryta med ris. Intervjuobjektet har jobbat i restaurangbranschen under hela sitt liv och är därför väldigt metodisk i sitt köksarbete. Fläskfilén tinades i en mikrovågsugn på 20% effekt. Den skärs i stora bitar för att sedan stekas med gott om krydda i stekpannan. Köttet plockas ut ur stekpannan men intervjuobjektet är noggrann om att låta så mycket av stekfettet med all smak att ligga kvar i stekpannan. Stora bitar lök bryns i stekpannan till dess att löken får en gyllene färg. Krossade tomater hälls i grytan. Tomaterna och löken får koka samman i grytan i cirka 10 minuter och därefter läggs köttet i igen och grytan är färdig. Riset tillagas genom att mäta upp två deciliter vatten för varje deciliter ris. Mellan deciliterna vatten hamnar en hel del vatten direkt ner i diskhon och spolas ut. Detta vattnet skulle med fördel tagits till vara. En torkpappershållare är inbyggd i ett av köksskåpen, som torkpappret hänger gör det lätt för intervjuobjektet att ta torkpapper med bara en hand. På grund av att torkpappret är lättillgängligt och lätthanterligt med bara en hand används torkpappret mycket. Torkpappret används till allt från torkning av händer till städning. Spillvatten och vatten för sköljning av disken samlas i en spann för att man på så sätt kunna ta vara på vattnet och sedan använda det för att vattna växter utomhus. Under den här kontextuella intervjun diskuteras huruvida vatten med YES-diskmedel i kan användas för bevattning. Intervjuobjektet tror inte det på grund av vad som står på diskmedlets baksida ”Skadliga långtidseffekter för levande organismer”. Intervjuobjektet väljer därför att inte spara vattnet med diskmedlet i utan låta det rinna ner i avloppet.

Lina

Observationen genomförs i ett relativt modernt kök med en diskmaskin. Observationen innefattar enbart efterarbetet då det var det ända som gick att ordna och det är där flest problem har setts i tidigare intervjuobservationer. Intervjuobjektet diskar endast grytor och stekpannan för hands och sätter resten av disken i diskmaskinen. Disken diskas utan vidare hänsyn till vattenförbrukning eller förbrukning av diskmedel. Vatten spolas upp i varje gryta och varje gryta får ett fåtal droppar diskmedel. Hushållspappret står nära till hands och används till att torka ur stekpannan. I

konversationen efter den kontextuella intervjun framkommer det att fanns tankar och en vilja om att vara mer sparsam i arbetet framförallt när det kom till vattnet. Tankar om hur det skulle kunna genomföras kommer fram.

Inga

Observationen genomförs i ett modernt kök från 2000 talet men en diskmaskin som inte används. På grund av den rådande torkan och vänners agerande sparas vatten i en balja i diskhon. Vattnet från tvättade av potatisen, kokningen av potatis och broccolin sparas till bevattningsvatten. Vatten från broccoli och potatis antogs av intervjuobjektet vara mer näringsrikt än vanligt vatten och ansågs därför vara bra att vattna med. Även vattnet från disken sparas. Vattnet sparas i en bytta för att sedan hällas på växter utomhus. Byttan har nästan samma storlek som diskhon och är därför lätt att diska i. Problem uppstår när byttan ska tömmas, byttan måste då flyttas upp ur diskhon för att sedan bäras försiktigt ut ur huset. Detta är en jobbig process för intervjuobjektet då hon inte är så stark och har haft tidigare hälsoproblem. Detta sättet för att spara vatten är något nytt i hushållet och efter arbetet säger intervjuobjektet att det var för jobbigt och att hon troligtvis inte kommer fortsätta med det. Hushållspappret ligger långt bort från diskhon då intervjuobjektet är rädd för att pappret ska blåsa på plattan och fatta eld. Det tar långt tid för vattnet att bli kallt i kranen. En idé om att ha en separat kran för enbart kallt vatten kom fram här. Både handduken och soporna förvarades under vasken vilket gjorde att de var svåra att komma åt. Matresterna läggs i skålar med små tallrikar i perfekt storlek över.

Charlotte

Observationen genomförs i ett stort och modernt kök, köket har en diskmaskin och en kökshalvö. Intervjuobjektet är i 50 årsåldern och verkar påverkas av faktumet att hon observeras. Köket är stort men i hoppackat på en liten yta med en kökshalvö. Detta gör att köket lämpar sig bäst för endast en arbetande. Problem uppstår till exempel när en annan person ska slänga något i sophanteringen under diskhon medans någon annan diskar. Problem uppstår även när disk ska sättas in från diskmaskinen och diskmaskinen och den andra människan blockerar 50 procent av alla

förvaringslådor. Köket har en väldigt väl placerad rulle med hushållspapper precis vid diskhon där det är lätt att ta och dra av pappret. Detta är ett stort plus när man ser från ett effektivitetsperspektiv men kan samtidigt ses som ett stort problem från ett miljövänlighetsperspektiv. Hushållspappret blir alltså väldigt lättillgängligt, vilket innebär att det används till allt, även till att torka händerna vilket lika väl kan göras med en handduk. Matresterna tas om hand genom att läggas i skålar med plastfolie över. I köket finns det en mycket sofistikerad plastfolieskärare placerad i en skål vilket gör det väldigt lätt att använda plastfolie. Detta är väldigt positivt från ett effektivitetsperspektiv men är även detta ett problem från miljövänlighetsperspektivet i med att ett lock i många fall skulle kunna användas lika väl. Även detta intervjuobjektet jobbar med att ta vara på vattnet. Fisken ska tinas i ett djupt

att när vattnet ska hällas från plåten i vattenkannan hamnar väldigt mycket vatten utanför. Ett annat problem som uppmärksammas av intervjuobjektet är att det kommer bli väldigt äckligt i

vattenkannan efter ett tag om fiskevatten och vatten från till exempel kokpotatis får i vattenkannan en längre tid. Idéer om att endast vattna med fiskevatten utomhus och att ha möjlighet till att diska vattenkannan framförs till intervjuobjektet och tas emot väl men inte med stor entusiasm.

Ylva

Observation innefattar efterarbetet av en måltid för endast två personer. Köksarbetet genomförs i ett gammalt kök utan diskmaskin. Disken fördiskas utan diskmedel. Lite vatten och diskmedel spolas upp i en av diskhoarna. Disken diskas i diskvattnet och sköljs under rinnande vatten vilket successivt