Beslutsprocessen i utbildningsnämnden 1999-

I Malmö fattas beslut i frågor som rör den gymnasiala utbildningen av utbildningsnämnden. Denna har under den undersökta perioden haft 5 ledamöter t o m 2002, av vilka 3 varit socialdemokrater och 2 varit moderater. Från 2003 har nämnden 9 ledamöter, av vilka 4 är socialdemokrater, 1 är vänsterpartist, 3 är moderater och 1 är folkpartist. Således har ”vänstern” haft majoritet under den undersökta perioden. Följande genomgång av handläggningen, beslut och argumentation baseras på de protokoll och bilagor som finns i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv.

Enligt sammanträdesprotokollet den 25 augusti 1999 behandlades ansökningar om att starta fristående gymnasieskolor. 6 ansökningar hade inkommit och nämnden tillstyrkte AmuGruppen AB Växa, Folkuniversitetet och Kursverksamheten vid Lunds Universitet. Även UVS Trafikutbildning AB s ansökan tillstyrktes i den del som avsåg Naturbruksgymnasiet. Den borgerliga minoriteten

ville godkänna samtliga sex ansökningar, varför den reserverade sig mot de avslag som beslutades. Detta gällde ansökningar från Baggium AB, Cybergymnasiet och Hestia Konsult. Till grund för den socialdemokratiska majoritetens beslut låg ett tjänsteutlåtande från utbildningsdirektören. I moderaternas reservation står det:

Motiveringen att Malmö redan har viss utbildningsverksamhet inom de områden som skolan avses omfatta är inte skäl att avslå ansökan. Enligt vår uppfattning är det den enskilde elevens fria val som skall stå i centrum vid bedömningen av en friskolas kapacitet, inte uppfattningar som betingas av stadens egna investeringar eller motsvarande argument……Målet för utbildningsnämnden

borde vara att skapa en mångfald bland urvalet av skolor i Malmö (Utb.förv.protokoll 25/8-

99).

I ett särskilt yttrande till ett tjänstemannaförslag till utbyggnad av den offentliga gymnasieskolan skriver den moderata minoriteten:

Vår övertygelse är att den ökade betydelsen av etableringen av friskolor, okonventionella lösningar och en annan attityd till skollokaler successivt kommer att förändra situationen radikalt. Detta förutsätter naturligtvis att staden behandlar de som söker tillstånd att starta fristående skolor välvilligt, för att ge dessa skolor en chans att etablera en kontinuitet såväl vad gäller verksamhet

som lokaler (Utb.förv.protokoll 25/8-99).

Den 25 augusti 2000 sammanträdde utbildningsnämnden för att besluta om 8 ansökningar att starta fristående gymnasieskolor i Malmö med början höstterminen 2001. Global College, Lernia AB ansökte om att få starta fyra specialutformade program, som fullt utbyggda 2003 skulle omfatta 480 elever. Det gällde Business Program, Health & Care, International Restaurant och Industrial manufactoring. Utbildningsnämndens majoritet tillstyrkte det första och sista programmet med följande motivering: ”Inom dessa båda områden finns behov av kompletterande utbildningssatsningar. Därigenom vidgas och utökas utbildningsutbudet för ungdomar i regionen och någon negativ följd för kommunens eget skolväsende förväntas inte ske” (Utb.förv.protokoll 25/8-00).

Angående de andra ansökningarna ansåg kommunen, att: ”Malmö stad har de senaste åren gjort betydande investeringar i lokaler, utrustning och personalens kompetensutveckling. Ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska skäl ligger till grund för detta ställningstagande” (Utb.förv.protokoll 25/8-00).

Moderaterna tillstyrkte samtliga fyra specialutformade program och reserverade sig mot beslutet.

Motiveringen att Malmö stad redan har viss utbildningsverksamhet inom de områden som skolan avses omfatta är inte skäl att avslå ansökan. Enligt vår uppfattning är det den enskilde elevens fria val av utbildning som skall stå i centrum vid bedömningen av skolan, inte stadens egna

investeringar eller motsvarande argument (Utb.förv.protokoll 25/8-00).

Learning Center Mobila Gymnasiet of Scandinavia AB ansökte om att starta en skola med ett El- program med inriktning datorteknik, som fullt utbyggd 2003 skulle ha 300 elever. Nämnden avslog ansökan och hänvisade till att ” Malmö stad har under de senaste åren gjort betydande investeringar

för att ta ansvar för de ca 300 ungdomar som studerar vid kommunens egna El-program. Miljontals kronor har satsats på att ge kvalitet vad gäller lokaler, utrustning, lärarnas kompetens etc”.

Dessutom pekar nämnden på negativa ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska konsekvenser för kommunen. Moderaterna tillstyrkte ansökan och reserverades sig mot beslutet med samma motivering som i föregående fall.

Fullt utbyggd 2003 skulle Cybergymnasiet omfatta 1200 elever på S-, N-, Teknik och Elprogrammen enligt ansökan. Nämnden avslog med motiveringen att ” Malmö har under de senaste åren investerat betydande summor i lokaler, utrustning och kompetensutveckling för att kunna erbjuda utbildningar med god kvalitet inom ovanstående program”. Moderaterna reserverade sig med samma motivering som tidigare.

InfoKomp AB ansökte om start av ett Omvårdnadsprogram och två specialutformade program, som hette IT, kommunikation och ledarskap 1 och 2. Fullt utbyggda skulle skolan omfatta 900 elever 2003. Nämnden tillstyrkte, att ledarskapsprogram 2 skulle starta, eftersom det ” på ett värdefullt sätt kompletterade stadens egna utbildningssatsningar på läs- och skrivsvaga elever”. I övrigt avstyrktes ansökningen p.g.a. gjorda investeringar. Moderaterna tillstyrkte hela ansökan. Jakobsbergs Fria Gymnasium AB ville starta ett S- och ett N-program som var specialutformat samt en profil på omvårdnadsprogrammet. Fullt utbyggd skulle skolan ha 1260 elever 2003. Moderaterna godkände allt. Nämnden avslog allt med motiveringen att betydande summor investerats och att etableringen skulle få negativa ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska konsekvenser. Även NTI-skolan AB ville starta ett Elprogram med inriktning elektronik med IT, som år 2003 skulle ha 300 elever. Moderaterna tillstyrkte medan nämnden avslog med samma motivering som till Learning Center Mobila Gymnasiet AB.

Ultra utbildnings AB ansökte om ett specialutformat program mot IT, som fullt utbyggt 2003 skulle ha 300 elever. Nämnden avslog med motiveringen, att det skulle få negativa ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska konsekvenser för kommunen. Moderaterna tillstyrkte ansökan.

Örestads internationella företagargymnasium ansökte om en ekonomisk inriktning på SP- programmet, som fullt utbyggd skulle få 180 elever. Moderaterna tillstyrkte men nämnden avstyrkte. Motiveringen var, att ”Malmö startar ht 2000 Öresundsgymnasiet med likartat innehåll”. Etableringen skulle få negativ inverkan ekonomiskt och organisatoriskt.

Sammanlagt skulle ansökningarna om etablering av gymnasiefriskolor resulterat i att de år 2003 skulle ha 4920 elever.

Den 24 augusti 2001 sammanträdde utbildningsnämnden för att behandla nio ansökningar om etablering av gymnasiefriskolor. Nämnden avstyrkte åtta ansökningar med motiveringen, att Malmö stad gjort betydande investeringar de senaste åren och att etableringarna skulle få negativa

konsekvenser för den kommunala gymnasieskolan. Vad gällde Medieprogrammet på fristående skolor så påminde nämnden om att det nya kommunala Mediegymnasiet startar ht 2001.

I tre fall ville huvudmannen finansiera en del av verksamheten med elevavgifter på mellan 2000 och 6000 SEK per läsår, vilket nämnden avslog på principiella grunder. Endast Bladins skola ansökan om att starta ett NV-program med IT och internationella relationer på engelska tillstyrktes. Denna utbildning kompletterade i vissa delar Malmö stads utbildningsinsatser för elever från utlandet och som var i Malmö genom att föräldrarna arbetade där. Även huvudmannen betonade i ansökan, att programmet i första hand vände sig till de internationella elever som redan fanns på skolan och skulle fungera som ett komplement till Malmö Borgarskolas IB-program. Nämnden tog dock avstånd från en elevavgift på 1900 SEK per elev exkl. mat och läromedel. Sammanlagt skulle utbildningarna fullt utbyggda 2004 ha 2610 elever.

Den 23 augusti 2002 behandlades 13 ansökningar. Den socialdemokratiska majoriteten avslog 12 med motiveringen, att utbildningarna redan fanns i kommunen, stora investeringar gjorts under de senaste åren och att en etablering skulle på påtagliga negativa ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska konsekvenser. I två fall avslogs dessutom ansökan på grund av att huvudmannen ville ta ut avgifter på mellan 3000 och 4500 SEK per elev och år. EU-IT Trading AB fick dessutom avslag på grund av att deras intagningsvillkor och urvalsprinciper inte stämde med gymnasieförordningens Kap. 6. Endast en ansökan från Curasan AB tillstyrktes. Huvudmannen ville starta ett Omvårdnadsprogram. Nämnden ansåg, att en utbildning inriktad mot akutsjukvård var efterfrågad och inte inverkade negativt på skolväsendet i Malmö. Moderaterna reserverade sig mot de 12 avslagen med samma motivering som tidigare år, att elevens fria val skall gå före stadens egna investeringar vid bedömningen av skola.

Den 29 augusti 2003 behandlade utbildningsnämnden de ansökningar om att starta fristående gymnasieskolor som inkommit detta år. Antalet ledamöter hade efter valet 2002 ökat från fem till nio men fortfarande med en majoritet för s och v. 10 ansökningar hade inkommit och samtliga avslogs med majoritetsbeslut. I utbildningsdirektörens tjänsteskrivelse, vilken liksom tidigare låg till grund för beslutet, fanns en detaljerad tabell över intagningsplatser och sökandetal till samtliga program som ansökningarna gällde. I tjänsteskrivelsen heter det bl.a. att

”Utbildningsnämnden avstyrker framställningen med motiveringen att det redan finns utbildningar med likartat innehåll i Malmö. Intagningsplatser och sökandetal framgår av bifogad tabell och visar att antalet tillgängliga intagningsplatser är större än sökandetalen” (Utb.förv.protokoll29/8-03). Dessutom påpekades, att betydande investeringar gjorts av Malmö stad i lokaler, utrustning och kompetensutveckling för att kunna erbjuda utbildningar med god kvalitet. M och Fp inlämnade en gemensam reservation. Den var utförligare än tidigare.

Fp och moderaterna är principiellt positiva till fristående skolor. Den enskildes rätt att själv få välja en fristående eller kommunal skola har ett mycket stort värde. Vi är övertygade att föräldrar och elever gör ett bättre val för dem än centralistiska beslut av politiker. Det är Skolverket som beviljar eller avslår ansökningar från fristående skolor. Det år inte vår uppgift att undersöka om de som står bakom ansökan har ekonomiska förutsättningar att bedriva skola eller om de kommer att uppfylla lagar och förordningar. Dock vill vi påtala vikten av Skolverkets tillsyn så att alla skolor, kommunala och fristående, följer gällande lagar.

Fp och moderaterna yrkar på att ansökan tillstyrks, då vi anser att det ärSkolverkets uppdrag att granska nya ansökningar och ta ställning till dessa samt då vi anser att ett beviljande av ansökan

inte kommer att få påtagliga och bestående följder för kommunen (Utb.förv.protokoll 29/8-

03).

Den 3 september 2004 beslutade utbildningsnämnden om sex ansökningar att starta fristående gymnasieskolor. För första gången behandlades samtliga ansökningar tillsammans. Majoriteten avslog ansökningarna från Bryggeriet, Baggium AB, B & T Education AB, Cybergymnasiet i Malmö AB, UVS Gymnasium AB och Infokomp AB. I en gemensam reservation, som ord för ord är densamma som 2003, uttalade sig M och Fp för att bifalla ansökningarna.

Enligt sammanträdesprotokollet 2005-09-02 ( § 100) beslutades om ansökningar om att starta friskolor från Jensen Education AB, Ultra Education AB, Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet(Folkuniversitetet), NTI-skolan AB, Information & Kompetens i Sverige AB, Curasan AB, NTI-skolan AB. Nämnden beslutade efter tjänsteutlåtande från utbildningsdirektören att avstyrka samtliga 7 ansökningar och översända yttrandet till skolverket. Folkpartiet och moderaterna reserverade sig mot beslutet.

Enligt sammanträdesprotokollet 2006-09-08 (§90) beslutade nämnden att avstyrka samtliga sju ansökningar från Information& Kompetens i Sverige AB, TAU Learning AB, B & T Education, Baggium AB, Curasan AB, NTI-skolan AB, Humanus Utbildning Syd AB. Beslutet grundades på ett tjänsteutlåtande från utbildningsdirektören och till yttrandet bilades en handling om organisationsförändring. Här påpekades bl.a. att utbildningsförvaltningen i Malmö genomgår en stor omorganisation. Framöver skulle denna komma att ytterligare påverkas av att elevunderlaget minskade och av att ca 20 % av gymnasieeleverna redan valt att studera vid etablerade fristående skolor. Folkpartiet och moderaterna reserverade sig

Enligt sammanträdesprotokollet 2007-08-31 (§74) beslutade nämnden efter tjänsteutlåtande från utbildningsdirektören, att avstyrka alla 10 ansökningar från B & T Education AB, Framtidsgymnasiet i Göteborg AB, Lärande i Östergötland AB, Maharishi institut, Baggium AB, Peabskolan, NTI-skolan AB, Vittra Utbildnings AB, IT-Gymnasiet Sverige AB, Liber Hermods AB och översända yttrandet till Skolverket. Folkpartiet och moderaterna reserverade sig.

9.3 Analys och slutsatser

Följande tabell visar sambandet mellan partier och inställning till etablering av gymnasiefriskolor.

Tab. 7

Socialdemokrater/vänsterpartiet Moderaterna/Folkpartiet Bifall 7 76 Avslag 69 0

Mellan 1999 och 2007 behandlar utbildningsnämnden i Malmö sammanlagt 76 ansökningar från olika huvudmän gällande etablering av fristående gymnasieskolor. I undersökningen bortses från huruvida skolorna verkligen startar eller inte. Samtliga 76 ansökningar bifalls av den borgerliga minoriteten och motiveras i form av reservationer. I dessa reservationer är de vanligaste argumenten 1. Den enskilde elevens fria val av utbildning skall stå i centrum.

2. Det finns redan viss utbildningsverksamhet inom området som ansökan avser men det är inte skäl för avslag.

3. Det är inte kommunens uppgift att undersöka om huvudmannen har har ekonomiska förutsättningar att bedriva skola.

Den borgerliga synen på fristående gymnasieskolor i Malmö är helt dominerad av konkurrenstänkande. Fristående gymnasieskolor skall etableras för att konkurrera med den kommunala gymnasieskolan och även kunna ersätta denna. Kommunen skall automatiskt godkänna ansökningarna och låta Skolverket ta hela ansvaret.

Den socialdemokratiska majoriteten tillstyrker sju ansökningar under den undersökta perioden. Samtliga ansökningar inlämnas 1999-2002. Till kommunens yttrande bifogas också en utförlig tabell över kommunens intagningsplatser och sökandetal för att ytterligare understryka majoritetsbeslutets riktighet. De argument som genomgående används mot etableringar är ekonomiska, planeringsmässiga och organisatoriska. Stora ekonomiska investeringar som gjorts i lokaler, utrustning och personalfortbildning blir inte tillräckligt använda. Kommunen startar egna skolor inom områden som friskoleetableringar gäller. Flera ansökningar avslås på grund av att eleverna måste betala läsårsavgifter.

När majoriteten bifaller en ansökan, gäller det för att denna kompletterar den utbildning som finns i den kommunala gymnasieskolan. Det kan gälla utbildning för barn med engelska som modersmål och satsningar på elever med läs - och skrivsvårigheter. Det gäller således områden, där kommunen

anser att det finns behov av kompletterande utbildningssatsningar. Från 2004 behandlas samtliga ansökningar som ett ”paket” efter majoritetsbeslut, eftersom ingen effekt av argumentationen mot etableringen kunnat avläsas hos Skolverket

Socialdemokraterna har en klart komplementär inställning till fristående gymnasieskolor. I de fall som ansökningarna tillstyrks beror det på att kommunen saknar eller inte till fullo har egen utbildning inom det aktuella området. De fristående gymnasieskolorna betraktas som en breddning av det kommunala utbudet och inte som en ersättning.

Kommunikationen mellan utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden har bestått i de tjänsteskrivelser från utbildningsdirektören som utgjort underlag för beslut i nämnden. Detta kan beskrivas som en samsyn och innehåller ett visst mått av deliberation.

Kommunikationen mellan utbildningsnämnden och Skolverket har inte någon större omfattning. Kommunen fullgör uppgiften att yttra sig över varje ansökan men avstår sedan från rätten att yttra sig över huvudmannens kompletteringar och överklaga Skolverkets beslut. Endast ett fall driver kommunen till Länsrätten och därefter Kammarrätten. Då ger Kammarrätten Lernia AB rätt att starta fristående utbildningar även om företaget är statligt. I detta fall inträffar det ovanliga att den borgerliga minoriteten i nämnden hamnar i motsatsställning till Skolverket och på samma sida som socialdemokraterna. Något deliberativt inslag i kommunikationen mellan Skolverket och kommunen har inte kunnat avläsas.

9.4 Grannkommunerna och besluten 1999-2007

Följande översikt och kortfattade kommentarer baseras på dokument från handläggningen av de ansökningar om etablering av fristående gymnasieskolor i Malmö som finns tillgängliga i Skolverkets databas 2008. Den visar hur Skolverket och Malmös grannkommuner beslutat i förekommande fall. Indelningen av svaren följer Skolverkets sammanställningar av kommunernas svar på ansökningar om friskoleetablering.

Tab. 8

1999 års ansökningsomgång

Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat

Skolverket 1 2 Lund 1 Trelleborg 1 Burlöv 3 Svedala 2 1 Eslöv 1 Lomma 3 Staffanstorp 2

Skolverket avslog ansökningar från Cybergymnasiet och Global college. AMU överklagade till länsrätt och hovrätt och fick rätt. Tvisten gällde om ett statligt bolag skulle få starta fristående skola.

Tab. 9

2000 års ansökningsomgång

Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat Skolverket 6 2 Lund 7 1 Trelleborg 8 Burlöv 6 2 Svedala 1 7 Eslöv 1 1 6 Lomma 1 7 Staffanstorp 1 1

Skolverket avslutar varje beslutskrivelse med ”De avstyrkande kommunerna har inte påvisat att den planerade utbildningen skulle innebära påtagliga negativa konsekvenser för skolväsendet i regionen”.

Tab. 10

2001 års ansökningsomgång

Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat

Skolverket 4 1 Lund 4 Trelleborg 5 Burlöv 5 Svedala 3 Eslöv 5 Lomma 5

Mobila Gymnasiet överklagade beslutet till såväl läns- som kammarrätt. Skolverkets avslag motiverades med bedömningen att de sociala målen inte skulle nås. Bladin godkändes trots att skolan krävde en elevavgift på 5100 SEK/år.

Tab. 11

2002 års ansökningsomgång Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat Skolverket 2 4 Lund 1 2 Trelleborg 3 Burlöv 5 Svedala 5 1 Eslöv 6 Lomma 1 2

Tab. 12

2003 års ansökningsomgång

Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat

Skolverket 2 5 Lund 1 4 Trelleborg 3 Burlöv 4 Svedala 4 Eslöv 7 Lomma 6

Tab. 13

2004 års ansökningsomgång Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat Skolverket 4 1 Lund 3 2 Trelleborg 1 2 Burlöv 1 3 Svedala 5 Eslöv 2 3 Lomma 5

Tab. 14

2005 års ansökningsomgång

Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat

Skolverket 6 Lund 5 Trelleborg 4 1 Burlöv 1 2 Svedala 5 Eslöv 5 Lomma 5

Tab. 15

2006 års ansökningsomgång Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat Skolverket 3 1 Lund 4 Trelleborg 1 Burlöv 4 Svedala 4 Eslöv 1 3 Lomma 4

Infokompgymnasiet överklagade beslutet och fick rätt.

Tab. 16

2007 års ansökningsomgång Bifall Avslag Inget att erinra Ej svarat Skolverket 10 Lund 3 1 5 Trelleborg 1 1 Burlöv 3 7 Svedala 1 9 Eslöv 1 3 5 Lomma 8 Vellinge 8

9.5 Analys och slutsatser

Under perioden 1999-2007 fattar Skolverket beslut om 54 ansökningar att få starta en fristående gymnasieskola eller utöka verksamheten vid en redan etablerad skola. I 16 av fallen avslår Skolverket ansökningen. Inte i något fall beror detta på att verksamheten negativt påverkar den kommunala gymnasieskolan i regionen d v s att beslutet bygger på kommunens yttrande. I samtliga fall är anledningen, att det förkommer större eller mindre brister i den formella ansökningen. För Skolverket är det således avgörande om ansökningen är formellt korrekt medan synpunkter på effekten för den kommunala gymnasieskolan inte betyder någonting vid beslutsfattandet. För Skolverket gäller således konkurrens och inte komplement som tolkning av Skollagen och Gymnasieförordningen

De sydvästskånska kommuner, som ges möjlighet att yttra sig, skiljer sig mycket åt vad gäller synen på fristående gymnasieskolor. En innehållsanalys ger inte någon tydligt svar på frågan om konkurrent eller komplement. Trelleborgs kommun har svarat nej 19 gånger men aldrig svarat ja. Burlöv har svarat ja 24 gånger, nej 12 gånger och samtliga avslag har kommit f o m 2005 års ansökningsomgång. Lund har svarat ja 15 gånger och svarat nej fem gånger. 12 av de 15 gånger Lund sagt ja, är mellan 1999 och 2001. Övriga kommuner har oftast svarat, att de inte har något att erinra eller inte svarat alls. Trelleborg kommuns inställning till fristående gymnasieskolor är mest lik Malmös. Det framgår även, att Burlöv och Lund blivit mer avvisande till friskoleetableringar, vilket hänger samman med den förestående elevminskningen i kommunerna. De övriga kommunernas svar pekar mot att de inte har anledning att ta ställning utan kan acceptera både ett avslag och ett bifall till ansökningarna. Således är det en inte någon entydig bild av grannkommunernas inställning som tonar fram.

Vid en undersökning av argumenten framkommer att Trelleborg genomgående hänvisar dels till den stora elevförlusten kommunen gjort, när Vellinge startade en kommunal gymnasieskola, dels till att det redan finns tillräckligt med utbildningsplatser i den egna kommunala gymnasieskolan. I Lunds svar går det under de tre senaste åren att utläsa en oro över effekterna för såväl den kommunala som de etablerade fristående gymnasieskolorna av de minskande elevkullarna. Burlöv använder ofta motiveringen, att ”det tillför inte något väsentligt nytt som inte redan finns i det offentliga skolväsendet”. Under senare delen av perioden används även argumentet, att ”det finns redan skolor som inte fyllt sina platser”. Detta är ett klart komplementargument. Således går det genom argumenten att hävda, att de kommuner som oftast tagit ställning de senaste åren tolkat friskoleetablering som ett komplement till den kommunala skolan.

Sambandet mellan parti och beslut i grannkommunerna ligger utanför denna uppsats syfte men med utgångspunkt i sammanställningen kan förändringar iakttas, vilka kan ha samband med förändringar i den partipolitiska sammansättningen i grannkommunerna. Med Malmö kommun som utgångspunkt skulle socialdemokraterna stå för komplement och de borgerliga för konkurrens. Det

finns säkert undantag från detta samband. Således visar ett protokoll från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Trelleborg den 11 juni 2003, att både socialdemokrater och moderater

In document Konkurrent eller komplement? Kommunikation och beslut vid etablering av gymnasiefriskolor (Page 47-60)