Besvarande av forskningsfrågor

De forskningsfrågor som tagits fram utifrån tidigare problemdiskussion och vilken vi ämnar besvara i följande kapitel är:

Hur påverkas konsumtionen av digitala nyheter av individuella preferenser och ålder?

Hur påverkas inställningen till digitala nyheter på olika utlämningsformer av individers preferenser och ålder?

6.1.1 Konsumtionsmönster

Vår slutsats att individer inom åldersgruppen 18-45 år spenderar mer tid på digitala nyheter jämfört med nyheter via traditionella medier. Konsumtionen av digitala nyheter var störst i den yngsta åldersgruppen och minskade med ålder, därmed ses ålder ha en påverkan. I linje med denna konsumtionsfördelning prefererade de två yngsta åldersgrupperna att konsumera sina nyheter digitalt och den äldsta åldersgruppen föredrog en blandning av digitalt och traditionellt. Vi förutspår även att konsumtionen av nyheter i framtiden kommer att fortsättningsvis bestå till störst del av digitala nyheter och att denna mängd troligen kommer att öka

Gällande läsbeteende identifierade vi att individer skumläser texter i hög grad när de konsumerar nyheter digitalt. Samtidigt som skumläsning blivit mer vanligt förekommande erbjuds läsare större möjligheter till att konsumera med djupgående texter. Djupläsning har en viktig plats i läsbeteendet när intresset är högt. Ålder hade mindre påverkan på läsbeteendet då samtliga åldersgrupperna uppvisade liknande resultat. Istället anser vi att individers preferenser har en större påverkan på deras läsbeteende.

Rapporten har visat att individer i åldersgruppen 18-45 använder sig av flertalet digitala enheter för att konsumera nyheter. Av dessa upplevs datorn och smartmobilen som de viktigaste. Smartmobilen har identifierats ha en allt viktigare roll i konsumtionen av digitala nyheter, då den användes i störst utsträckning. Valet av digital enhet visades ha ett samband med typen av innehåll som ska konsumeras.

De tre åldersgrupperna hade liknande vanor gällande nyhetskonsumtion på olika digitala enheter och vi drar därför slutsatsen att ålder har en låg grad av påverkan.

Valet av enhet identifierades istället i hög grad bero på individuella preferenser.

Aktivitetsnivån vid konsumtion av digitala nyheter är generellt sett låg för individer i åldersgruppen 18-45 år. Det är vanligt förekommande att individer, särskilt i de yngre åldersgrupperna tar del av nyheter på ett passivt sätt där nyheterna levereras till dem via olika utlämningsformer. Rapporten visade även att nyheter delas i relativ låg grad. Aktivitetsnivån stiger något i den äldre åldersgruppen därmed drar vi slutsatsen att aktivitetsnivån delvis påverkas av ålder.

Text var det innehållsformat som föredrogs och användes i störst utsträckning vid konsumtion av digitala nyheter. Video var det innehållsformat som konsumerades i näst störst utsträckning. Nyheter via ljudformat prefererades och användes i mycket låg grad. De individuella preferenserna angående innehållsformat var liknande för samtliga åldersgrupper och individuella preferenser anses påverka valet av innehållsformat snarare än ålder.

6.1.2 Påverkansfaktorer

Intresse har analyserats som en påverkansfaktor och utifrån den empiriska och teoretiska studien identifierades en påverkan på konsumtionsmönstret. Påverkan sker genom att individer i högre grad prefererar att konsumera nyhetsinnehåll som kongruerar med deras intresse och det innehåll som de anser vara relevant för dem.

Vidare identifierades intresse ha en påverkan på val av format och det läsbeteende som uppvisades. Liknande resultat erhölls från samtliga åldersgrupper och därmed dras slutsatsen att individuella preferenser påverkar intresse i hög grad.

Individer föredrar olika nivåer av trovärdighet baserat på den typ av innehåll som en nyhet behandlar. Trovärdigheten påverkar även valet av nyhetskälla då den är av stor vikt vid bedömningen av en nyhets trovärdighet i alla åldrar. Ett samband identifierades också mellan trovärdighet och val av innehållsformat. Videoformat exempelvis sade respondenterna uppfattas som mer trovärdigt. Åldersmässigt identifierades ingen större variation, påverkan härleds snarare till individuella preferenser.

Betalningsvilligheten för digitala nyheter varierade i de olika åldersgrupperna och steg med ålder. Acceptansen för reklam uppvisade ett omvänt samband. Därmed ser vi att påverkan på betalningsvillighet från ålder är hög. Vidare fanns ett samband mellan ökad betalningsvillighet och erbjudande av fler innehållsformat. Vi drog även slutsatsen att en påverkan kan finnas på läsbeteende i form av att tiden som spenderas på sidan minskar om reklamen uppfattas som störande.

Internetanvändning påverkar konsumtionen av digitala nyheter. De yngsta åldersgrupperna konsumerar en större andel av nyheter digitalt än den äldre åldersgruppen, samtidigt som de använde Internet i större uträckning. Således påverkas konsumtionsmönstret i form av tid, och påverkan identifieras till största del vara knuten till ålder.

Teknologiska vanor har en påverkan på hur individer konsumerar digitala nyheter.

Individer äger ofta flertalet digitala enheter som har en betydande roll i det dagliga livet och erbjuder en hög grad av tillgänglighet. Konsumtionsmönstret påverkas därmed genom att mer tid spenderas på att konsumera digitala nyheter. Vidare identifierades en påverkan på val av innehållsformat och djupläsning baserat på vilken digital enhet som används. Åldersmässigt fanns skillnader i ägandet av digitala enheter, men resultatet indikerar inte att påverkan på konsumtionsmönstret skiljer sig märkbart mellan de olika åldersgrupperna utan snarare beror på individuella preferenser.

Gällande interaktivitet påvisar resultatet generellt sett i åldersgrupperna att den användare som delar en nyhet vidare kan ha både en positiv och negativ effekt på aktivitetsnivån. En nyhet som delas av en bekant får ofta mer uppmärksamhet och

den bekanta påverkar nyhetens upplevda trovärdighet, vilket i sin tur påverkar om en individ läser nyheten eller ej. Hur en individs aktivitetsnivå påverkades av delade nyheter identifierades främst bero på individuella preferenser.

6.1.3 Utlämningsformer

Hemsidor och mobila nyhetsapplikationer undersöktes som två av utlämningsformerna i studien. Inställningen till mobila nyhetsapplikationer var positiv och användningen av dessa var utbredd bland samtliga respondenter. Över lag identifierades respondenterna preferera användning av den mobila nyhetsapplikationen framför användning av den mobila hemsidan. Den mobila applikationen tillgodosåg de individuella preferenserna gällande användarvänlighet och navigering i högre grad än den mobila hemsidan. Inställningen till mobila nyhetsapplikationer påverkades även av individuella preferenser gällande notifikationer. De ansågs vara bra om de var fokuserade på relevant innehåll men uppfattades som störande om de skickades ut för ofta. Hemsidan med åtkomst från datorn prefererades då individen planerade att spendera längre tid på sidan, då den erbjöd en bättre översikt. Inställningen till hemsidor och mobila nyhetsapplikationer berodde främst på individuella preferenser.

Den andra utlämningsformen som undersöktes var sociala medier i form av Facebook, Instagram, Snapchat och Twitter. Resultatet påvisade en tydlig trend i att den yngre åldersgruppen hade konton på fler sociala medier än den äldsta åldersgruppen, där främst Facebook användes. Ålder identifierades även ha en påverkan på den tid som spenderades på sociala medier. Av de fyra användes främst Facebook för nyhetskonsumtion. I alla åldersgrupper uppvisades en positiv inställning till sociala medier, men främst Facebook som utlämningsform för digitala nyheter. Sociala medier identifierades i hög grad uppfylla individers preferens att konsumera digitala nyheter passivt. I alla åldersgrupper men till största del i den äldsta åldersgruppen sades att digitala nyheter på sociala medier inte uppfyller deras preferenser gällande trovärdighet på ett adekvat sätt, speciellt då andra delat nyheten.