Nyhetskonsumtion på olika enheter

En annan framväxande trend är att individer använder sig av allt fler digitala enheter vid konsumtion av nyheter. Enligt Reuters Digital News Report 2015 där över 20,000 online nyhetsanvändare i 12 länder undersöktes är datorn fortfarande den viktigaste enheten för konsumtion av digitala nyheter, men den kompletteras av en stor användning av smartmobiler och surfplattor (Newman, David, Levy & Rasmus 2015). Så mycket som 45 % av urvalet använder sig av mer än två digitala enheter för att läsa nyheter och 15 % använder sig av fler än tre. Den tillväxt som skett av användningen av smartmobiler vid konsumtion av nyheter är stor. 46 % använder smartmobiler varje vecka för att läsa nyheter. Detta förstärks ytterligare då 25 % påstår att smartmobiler är deras huvudkälla av nyheter och denna siffra stiger till 41

% för användare under 35 år. Konsumtionen av nyheter har alltså blivit mycket mer mobil och användare har möjligheten konsumera nyheter inte bara när de vill utan också var de vill (Picone et al. 2015). I flera länder har en ökande mängd nyhetsutgivare rapporterat att majoriteten av deras internettrafik kommer från mobila enheter (Newman et al. 2015) och forskare har även börjat se ett skifte mot mobila enheter som det huvudsakliga sättet att konsumera nyheter (Breese-Vitelli &

Borkovich 2013; Picone et al. 2015). Jansson & Lindell (2015) menar även att nyheter, likt andra medieinnehåll idag flyter fritt mellan olika typer av digitala medier. Nyhetsbyråer distribuerar innehåll via flertalet kanaler som konsumenter sedan kan få tillgång till via olika typer av digitala enheter, från olika platser, till och med på resande fot.

3.1.3 Aktivitetsnivå

Nästan hälften av alla användare av sociala medier följer minst en nyhetskälla och de deltar i hög grad genom att sprida nyheter vidare och ger rekommendationer. Så mycket som 81 % av de nyheter som individer mottar genom sociala nätverk kommer från kontakter på sociala medier (Masip et al. 2015). Allmänheten bjuds in att kommentera nyheter och på så sätt vara aktiva som konsumenter. Ett annat sätt konsumenten uppmanas att vara interaktiv på är genom inskickandet av material där konsumenten blir en tydlig del av värdeskapandet. Qayyum et al. (2010) menar dock att i de yngre åldrarna, 18-25 år är konsumtionen av nyheter främst av passiv art. De läser de nyheter som kommer i kontakt med när de konsumerar digitala nyheter.

Enligt Berger & Milkman (2012) twittrar någon en länk till New York Times var fjärde sekund, och 59 % av användarna på Twitter delar frekvent digitalt material med andra användare. En anledning till att innehåll blir viralt och att människor delar innehåll är att de upplever informationen som användbar (Berger & Milkman (2012).

Rudat & Buder (2015) förstärker den uppfattningen då de säger att nyheter med ett högre informationsvärde delas mer än andra nyheter på Twitter. Kilgour, Sasser &

Larke (2015) konstaterar att information som inte uppfattas som relevant skapar en negativ upplevelse för användaren, speciellt om den kommer från företaget direkt.

Sannolikheten att informationen delas vidare är större om den når de människor som uppskattar den. Vidare ser Berger & Milkman (2012) att altruism är en anledning till att innehåll delas. Det kan även vara ett sätt att förstärka sin identitet och att ge den

bild av sig själv som önskas. En starkt bidragande faktor till ett stort antal delningar är även att innehållet upplevs som starkt känslomässigt. Positivt innehåll delas i större utsträckning än negativt innehåll, då individer vill bidra till en positiv stämning och ses som positiva människor. Botha & Reyneke (2013) drar även de slutsatsen att innehåll som framkallar känslor delas mer på sociala medier och att positivt innehåll delas mer. De menar att vår konsumtion på sociala medier handlar allt mer om upplevelser som personer kan relatera till. De tar även fram en annan aspekt då de menar att innehållet bör vara relevant för att inte ses som irriterande. Många av deras respondenter lyfte även fram humor som en viktig aspekt gällande vad de delade.

Vidare sågs även graden av familjäritet med innehållet som viktig.

Oeldorf-Hirsch & Sundar (2015) menar att det är viktigt att förstå de psykiska implikationerna av att dela nyheter vidare via sociala medier. Dessa medier skapar en unik möjlighet för delandet av nyheter då de menar att engagemanget i nyheten ökar.

De menar att det är en viktig tillgång för en individs skapande av sin identitet. Det hjälper en människa att känna sig delaktig, och som en viktig aktör i spridandet av nyheterna. Individen upplever en ökad kontroll över den enorma mängd information som idag finns tillgänglig. En anledning till att individen upplever ett större engagemang är att då innehållet delas upplever individen sig ansvarig för det innehåll som delats vidare. Vidare upplever individen att den influerar omvärlden. Att dela innehåll skapar en känsla av att individen stärks och blir därmed en positiv upplevelse (Oeldorf-Hirsch & Sundar 2015).

Gällande aktivitetsnivån på Facebook visade Oeldorf-Hirsch & Sundar (2015) att engagemanget hos individen som delade nyheten ökade då den delades offentligt jämfört med då den skickades som ett privat meddelande. Intresset för nyheten från andra användare ökade också när nyheten spreds på det sättet. Den indirekta anledning till det var att intresset ökade genom att kommentarer på innehållet som uppfattades som värdefullt. Känslan av engagemang och inflytande ökade även genom den typen av kommentarer. Enbart kommentarer utan substantiellt innehåll eller ett stort antal gillamarkeringar sågs inte vara en drivande faktor för ett ökat engagemang.