Besvarandet av frågeställningarna genom återkoppling till teorin

Vi återvänder nu till våra ursprungliga frågeställningar för att försöka besvara dessa med hjälp av den teoretiska ram som innefattar begreppen historiemedvetande, genus och identitet. Besvarandet av vår första fråga får, på grund av själva frågeställningens utformning, karaktären av en sammanfattning av undersökningens resultat, medan vi främst under den andra frågan för diskussioner kring resultaten dels med hjälp av teorierna, dels med hjälp av den litteratur vi presenterade i uppsatsens forskningsläge och bakgrund.

1. Vilka föreställningar finns i elevernas texter om män och kvinnor (i dåtiden, nutiden och framtiden)?

Den bild som målas upp av kvinnor förr är generellt mycket dyster och snarast schablonartad och återfinns både hos de elever vars föreställningar vi valt att kategorisera som diffusa (och som går ut på att kvinnor förr hade det svårt men utan att några konkreta exempel nämns) och de elever som utvecklat sina resonemang. Detta resultat kan ha flera förklaringar. För det första tror vi att det har med själva provfrågan att göra. Det är utifrån annonserna som eleverna ombeds uttala sig om kvinnors situation, annonser som speglar en av samhällets mest utsatta grupper: unga – och för det mesta fattiga – kvinnor som blivit utomäktenskapligt gravida (trots att det i en av annonserna står ”från en god köpmannafamilj”, har eleverna utgått från att det handlar om fattiga kvinnor). För det andra tror vi att det kan bero på hur undervisning och läroböcker skildrar dåtidens kvinnor. Kanske är det så att när man väl tar upp kvinnors historia och villkor, fokuserar på det som kvinnor inte kunde göra, i jämförelse med männen, och därmed ger en mycket snäv bild av kvinnors handlingsutrymme, vilken i och för sig inte är fel men mycket väl skulle kunna nyanseras (som så mycket annat!). För det tredje tror vi att det handlar om en historia som förmedlas utanför skolan, i TV, genom de äldre generationerna och så vidare, något som skulle var mycket intressant att undersöka. Vilka bilder finns i samtidens populärkultur av kvinnor förr och hur uppfattar ungdomar detta? Hur skulle ungdomar beskriva utvecklingen för kvinnors del under sin egen, sin mammas och sin mormors/farmors tid? Kanske skulle man få annorlunda svar om man definierade tiden genom en hänvisning till generationer och inte bara med ”60 år”?

Man kan se att den vanligaste uppfattningen i elevernas provsvar är att det var kvinnans uppgift att sköta hem och barn. Sinnebilden av dåtidens kvinna är hemmafrun vilken i realiteten, som vi förstår det, hade sin blomstringstid på 1950-talet. Både innan och efter detta har kvinnor alltid arbetat – i jordbruket, i fabriker, vid sidan av hushållssysslorna (ett arbete i sig!). Samtidigt har detta arbete alltid osynliggjorts och inte framhållits som det bidrag till familjens försörjning och överlevnad som det faktiskt var. Synen på kvinnan som hemmafru döljer konflikten som fanns mellan arbete och föräldraskap, liksom föreställningen om den yrkesarbetande jämställda kvinnan döljer samma konflikt idag. Detta resonemang stöds även av att så många elever betonat att kvinnor saknade arbete och utbildning och var fattiga. Här väcks tankar om en undersökning av elevernas syn på kvinnors villkor i olika samhällsklasser. Till den dystra bilden av kvinnan hör också uppfattningen om att kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet var begränsad. Som orsak till kvinnornas handlande har många elever angett skammen över en utomäktenskaplig graviditet.

Om bilden av kvinnan förr är mörk, kan bilden av kvinnan nu sägas vara betydligt ljusare. Den vanligaste åsikten som eleverna ger uttryck för är att det i dagens samhälle finns en annan syn på kvinnans sexualitet, men även möjligheten och rätten till utbildning och arbete betonas. Vad vi funnit intressant, som vi påpekat tidigare, är föreställningen om kvinnors arbete som ett modernt fenomen. Präglar den borgerliga familjebilden vårt historiemedvetande? Osynliggörs kvinnors (dubbel)arbete i läroböckerna? Värt att ta upp är också att så många elever skriver om den kvinnliga rösträtten, något som fått oss att fundera över elevernas tidsmedvetande. När börjar då och när börjar nu? Och återigen, hur längesen är 60 år, egentligen?150 Att kampen för den kvinnliga rösträtten förmodligen får stort utrymme i böcker och undervisning är troligen en bidragande orsak till elevernas föreställningar. Bilden av den politiskt aktiva kvinnan är uppenbarligen något som eleverna förknippar med det sena 1900-talet, nuet. Inte heller detta är fel i sig, men att i undervisningen lyfta fram till exempel Fogelstadsgruppens medborgerliga bildningsarbete och medlemmarnas politiska aktivitet kanske hade gett en annan bild av kvinnors ”gärningar” under det tidigare 1900-talet. Utöver rösträtten nämns även att det

150 _{Vi är själva födda på 1970-talet.Vilken generation man tillhör borde ju spela en roll. Detta kunde i princip}

handla om våra föräldrar, födda på 40-talet, men snarare far/morföräldrar. Hur mycket och på vilket sätt funderar man över sina förfäders situation när man är 16-17 år? Påverkar detta hur nära eller långt borta frågan känns?

statliga stöd som dagens samhälle kan erbjuda i form av bland annat bidrag och barnomsorg har förändrat situationen för kvinnor i dag. Några få har tagit upp att män och kvinnor i dag delar på hushållsansvaret och att dagens kvinnor inte längre är beroende av män.

Samma typ av kontrasterande bild av nu och då som finns om kvinnor, gäller även bilden av män. Även om de flesta inte nämner mannen alls eller i förbifarten finns en tydlig bild av mannen förr som familjeförsörjare och överordnad kvinnan. (Man kan också hävda att förvånansvärt många tagit upp män med tanke på att provfrågan inte ber eleverna göra detta.) Trots att många målat ut kvinnan som underordnad, är det få som faktiskt pekat ut mannen som ansvarig för kvinnans generellt dåliga ställning. Vi är här inte ute efter att eleverna ”borde” peka ut mannen som förtryckare, utan tycker bara att det är intressant att notera. Vem är det då som underordnar? Samhället eller familjen? Medverkar man själv till sin underordning? Föreställningen att mannen dött i krig förekommer också trots att Sverige inte deltog i andra världskriget. Av de som tagit upp män i dagens samhälle tycker de flesta att män tar mer ansvar för hem och barn nu, men vi kan också notera att det är få som har nämnt att kvinnor och män kämpat tillsammans för kvinnors rättigheter. Att mannen förändrat sin syn på kvinnan tas upp av ett fåtal och kopplas främst till en ny syn på kvinnan som värdig rösträtt, politiskt deltagande och arbete, men inte explicit till sexualitet, resultat vi kommer att diskutera under frågeställning nummer två. Sammantaget kan man säga att elevernas ensidiga bild av mannen inte motsäger antagandet om att den undervisning om kvinnors och mäns olika villkor genom historien inte är genushistoria. Nyfikenheten väcks kring frågor om vilka svar vi skulle fått om frågan gällt mäns villkor och handlingsutrymme?

Slutligen ett par ord om de elever som uttalat sig om framtiden. Eleverna (som förvisso är mycket få) ger inte uttryck för några konkreta föreställningar om män och kvinnor. Snarare kommenterar de om vägen mot fullständigt jämlikhet mellan könen är lång eller kort. Vikigt att påpeka är att både pojkar och flickor verkar se positivt på utvecklingen mot jämställdhet, en process som pågår nu.

2. Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande?

Elevernas kön spelar delvis en roll när det gäller hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien. De största skillnaderna mellan flickor och pojkar har vi funnit när det gäller den skam som var förknippad med den kvinnliga sexualiteten förr i tiden. Detta är något som flickor i påtagligt större utsträckning lyft upp i sina svar, liksom att de förstått att den skam som var förknippad med ett utomäktenskapligt barn är den främsta förklaringen till kvinnornas handlande. Visserligen har pojkarna i nästan lika stor utsträckning som flickorna påtalat att det i dagens samhälle finns en friare syn på kvinnors sexualitet vilket ju indirekt innebär att de även förstått att det funnit en mer restriktiv syn tidigare, men faktum kvarstår dock att det i större utsträckning är flickorna som tagit upp detta. Fler flickor än pojkar har även förstått att problemet för kvinnorna i annonserna består i att de är gravida och poängterat att hem och barn främst var kvinnans ansvar. Fler pojkar ger uttryck för vad vi kallar diffusa föreställningar om kvinnors situation idag medan männen i något större utsträckning är osynliga hos flickorna.

Vi har funderat på vad dessa resultat betyder. Att flickorna i större utsträckning tar upp kvinnans begränsade sexualitet kan tyda på att det är ett problem de kan identifiera sig med, ett resonemang som också skulle kunna styrkas av det större engagemang för frågan som vi kunnat se i flickornas svar (även om pojkarna inte varit oengagerade!). Till detta kan vi lägga Sture Långströms resultat som visar att flickor i högre grad menar att demokratin inte finns så länge män och kvinnor inte har lika rättigheter i alla avseenden, det vill säga att jämställdhet upplevs som mer angeläget av flickorna än av pojkarna. Många elever har uppgett att det i dagens samhälle finns en friare syn på kvinnans sexualitet. Trots detta har vi diskuterat om detta fortfarande till viss del kan vara en realitet för flickorna och att det är ett problem de känner igen sig i. I dagens samhälle finns inte skammen kring den ogifta modern kvar, inte heller är försörjningssvårigheterna för en kvinna i denna situation lika påtagliga. Men kan det vara så att den del av kvinnors sexualitet som inte är kopplad till moderskap fortfarande är omgiven av vissa tabun och begränsningar och att det är detta igenkännande som gör att flickorna uppmärksammat skammen i provsvaren?

Vidare tänker vi oss att flickorna genom texter konstruerar genus på identitetsnivå när de beskriver skillnader och likheter mellan förr och nu. Vem är vi/jag (det vill säga dagens svenska flickor) jämfört med dem som levde då (dåtidens svenska kvinnor)? Dagens flickor skapar alltså sin identitet genom att förhålla sig till gårdagens kvinnor. I detta

förhållande kan man se hur flickorna dels särskiljer sig från dessa kvinnor genom att måla upp en helt annan och ljusare bild av vad det innebär att vara kvinna i dag, dels identifierar sig med dem i deras förtryckta sexualitet. Flickorna menar att kvinnor i dag (och därmed de själva) skiljer sig från gårdagens kvinna genom att de är mer handlingskraftiga, har mer självförtroende och är mer jämställda med männen. Alltså en dubbel och delvis motsägelsefull identitetskonstruktion, men också en identitetskonstruktion som visar på ett processförhållande mellan då och nu.

Att försöka förstå hur dagens pojkar konstruerar en genusidentitet är betydligt svårare vilket delvis måste tillskrivas formuleringen av den fråga som eleverna ombetts svara på, vilken ju handlar om kvinnor. Det finns egentligen inga tydliga bilder av män hos pojkarna varken när de beskriver nuet eller dåtiden. Visserligen är skillnaden mellan den, inte så sympatiskt uppmålade, familjeförsörjaren förr och dagens mer ansvarstagande man mycket stor, men ändå är mannen till största delen osynlig eller otydlig. Vi tror att pojkarna i större utsträckning inte kan se sin ”historiska genusidentitet”, något som skulle kunna tolkas som ett utslag av historieundervisningens osynliggörande av män som bärare av genus. Att flickor i ännu mindre utsträckning tagit upp män bekräftar denna bild. Mannen är dold, han har inget genus och hans roll problematiseras inte utan tas för självklar. Elevernas beskrivningar lämnar oss med ett intryck av ett starkt samband mellan kvinnligt genus och sexualitet, medan få påpekat att mannen inte tog ansvar för sin sexualitet gör kopplingen mellan manligt genus och sexualitet svag, även detta en genuskonstruktion på identitetsnivå.

Men det finns även många likheter i pojkarnas och flickornas svar; båda poängterar avsaknad av arbete och utbildning vad gäller kvinnans situation förr. Även att den kvinnliga rösträtten betytt mycket för kvinnans ställning i samhället, är något som tagits upp av båda könen, även om flickorna överväger något. Vi tror att det finns en föreställning om dagens fria yrkesarbetande kvinna som omfattas av både killar och tjejer. De är medvetna om vilken roll arbete och utbildning spelar för kvinnors ekonomiska oberoende, något vi menar tyder på handlingsberedskap inför framtiden för flickornas del. Att även rösträtten dykt upp i elevernas svar tror vi beror på att denna förknippas med allmän politisk aktivitet vilket ses som en viktig markör för kvinnans likvärdighet med mannen. Däremot finner vi ingen medvetenhet om det dubbelarbete som alltid varit och fortfarande är ett faktum för många kvinnor.

Förutom att flickorna betonar ett ökat självförtroende hos dagens kvinnor, beskriver båda könen kvinnor nu på ungefär samma sätt. Man kan diskutera vad detta har för betydelse för pojkarnas syn på sina jämnåriga kvinnliga klasskamrater. Vi tror att de har en positiv syn på flickorna och ser dem som jämlikar i arbete och utbildning. Trots att synen på jämställdhet är positiv både hos pojkar och flickor, tar ingen av dem upp män som delaktiga i det historiska arbetet för jämställdhet. Vi frågar oss till hur stor del pojkarna ser sig som en del av fortsättningen på detta arbete. Intressant är att vi, till skillnad från Henrik Elmersjös undersökning, sett ett intresse och ett engagemang för kvinnors situation och historia från pojkarnas sida.

Ett av de mest intressanta resultat vi kommit fram till är det som gäller hur eleverna ser historiens drivkrafter. I provsvaren finns hos både flickor och pojkar en stark föreställning om att det är de handlingar som gårdagens kvinnor utfört, som lett till dagens situation. Män har helt enkelt inte varit delaktiga kampen för kvinnans rättigheter, men inte heller pekas de i någon större utsträckning ut som orsak till behovet kvinnor hade av att kämpa för dem. Män är inte aktörer i denna fråga, varken när det gäller underordningen eller utvecklingen mot jämställdhet. I fråga om framväxten av kvinnors rättigheter och jämställdhetsarbetets utveckling framstår alltså kvinnor som drivande aktörer. Det kan bero på att läroböckerna endast i detta fall tar upp kvinnor på detta sätt, men också om en tyst kunskap/medvetenhet hos dagens flickor att de även nu måste avgöra sin egen framtid. Enligt deras resonemang i provsvaren är de dock högst kapabla till detta. Fastän kvinnors handlingsutrymme förr beskrivits som mycket begränsat, framhålls ändå hur de drivit utvecklingen framåt och förändrat historien genom att aktivt kräva sina rättigheter. Flickorna ser sig som en produkt av vad kvinnor gjort förr och man kan anta att de därmed ser sig själva som historiska aktörer med möjlighet att påverka framtiden och historien. Eftersom de beskriver hur kvinnor förändrat historien och drivit utvecklingen framåt verkar det rimligt att det också (trots att ingen av eleverna uttalat denna åsikt rakt ut) i detta resonemang döljer sig en insikt, om än delvis omedveten, om att även de kommer att kunna påverka sin egen framtid. Alltså finns hos flickorna en medvetenhet om att de är historieskapade men troligen också föreställningar om att de är historieskapare.

Tidigare undersökningar har visat dels att svenska ungdomar hyser en låg tilltro till den vanliga människans möjlighet att förändra historien, samt att flickor betonar vetenskap och utveckling medan pojkar tar upp aktörer som kungar, berömda personer och krig. Detta motsäger faktiskt vårt resultat, där den vanligaste förklaringen till den förändrade situationen är just den vanliga människans handlande, och denna vanliga människa är faktiskt en kvinna vilket lyfts fram av både pojkar och flickor. Finns det en skillnad mellan vilka frågor det rör sig om, eller är det så att man får andra svar när man ber elever beskriva konkreta historiska förändringar? Positivt är då att man i undervisningen lyfter fram kvinnor som handlingskraftiga och faktiskt förmedlar den vanliga människans betydelse, negativt att män inte diskuteras i samband med detta och inte ger pojkar möjlighet till identifikation, och varken pojkar eller flickor möjlighet att förknippa män med jämställdhetsarbete.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att flickorna i sina svar i betydligt större utsträckning än pojkarna lyft fram skammen kring den kvinnliga sexualiteten och kring ett utomäktenskapligt barn. Detta tror vi beror på att problematiken känns igen och fortfarande till viss del upplevs som aktuell av flickorna som alltså förhåller sig till dåtidens kvinnor på ett dubbelt sätt; dels finns en identifikation och igenkännande, dels en distans som visas genom den betydligt positivare beskrivningen av kvinnors situation idag. Vi har också hos flickorna tyckt oss se en handlingsberedskap inför framtiden. Trots att bara 38 elever uttryckt föreställningar om framtiden kan man tänka sig att även de andra eleverna genom att beskriva vad som förändrat historien ändå ger oss ledtrådar om synen på framtiden. Vi tänker oss att man, eftersom så många elever angett att kvinnan (mannen verkar tyvärr vara frånvarande både i flickors och pojkars svar) drivit den historiska utvecklingen framåt och förbättrat situationen för kvinnor verkar det rimligt att anta att dessa tankar hos flickorna också rymmer föreställningar om deras egen möjlighet att verka i historien. I dessa resonemang kan man alltså spåra ungdomars handlingsberedskap inför framtiden.

4.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att de vanligaste föreställningarna bland eleverna är: - _{att kvinnors uppgifter förr var att sköta hem och barn, att de saknade utbildning}

och arbete samt att deras sexualitet var starkt begränsad. Den sistnämnda föreställningen omfattas av betydligt fler flickor än pojkar,

- att det numera finns en ny syn på kvinnans sexualitet samt att kvinnor numera har tillgång till arbete, utbildning och rösträtt,

- att skammen över den utomäktenskapliga graviditeten och en bristande ekonomi var anledning till kvinnornas handlingar. Återigen är det flickorna som pekat på skammen kring kvinnans sexualitet,

- att män är nästintill osynliga i elevernas texter. De föreställningar som finns om dåtidens män är att de var familjeförsörjare, bestämde och förtryckte och inte tog sitt ansvar, medan män idag tar större ansvar,

- att kvinnor själva har drivit utvecklingen mot jämställdhet, en föreställning som delas av både pojkar och flickor.