Namnlösa Pojkar Flickor Totalt
a)Diffusa 9 7 12 28 (74%)
b)Specifika 4 4 2 10 (26%)
Procenttalen är uträknade på det totala antalet elever med framtidsföreställningar, det vill säga 38 stycken.
Av de 223 provsvar vi tittat på har vi funnit uttalade föreställningar om framtiden hos 38 elever, det vill säga 17%. Det totala antalet är så pass litet att vi inte räknat ut könsskillnaderna i procent. I stället har vi tittat på om det finns någon skillnad i hur flickor och pojkar uttrycker sig. Eleverna har inte blivit ombedda att uttala sig om framtiden, något som förklarar det klena resultatet och att de formulerar sig mycket kort, nästan i förbifarten. De flesta av de här föreställningarna är av diffus karaktär. Vissa av dessa kan man tolka positivt, andra mer negativt. Om dagens jämställdhet skriver några pojkar att den ”förbättras hela tiden och inom några år kommer det förmodligen att vara helt jämställt.” samt ”jag tror inte det dröjer länge förrän de idéerna slagit rot helt och det blir fullständig jämlikhet.”113 En annan pojke (han är dock inte ensam) uttrycker sig lite mer tveksamt när han säger att ”många tror att den färden snart är över, men fortfarande så har sverige aldrig haft någon kvinna som innehaft posten som statsminister.”114 Vi har inte funnit några markanta skillnader mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig. Så här låter det när flickorna talar:
”Men det finns mycket kvar att göra för att det ska bli helt jämnlikt.”115
”… dessvärre lever väl några fördomar kvar, men det är på väg åt rätt håll.”116
”Utvecklingen i dag, inom alla områden, går framåt med stormsteg…”117
En framtida undersökning bland ungdomar om vari ojämlikheterna mellan könen består hade varit intressant. Av de 10 elever som uttryckts sig mer specifikt har främst de fyra pojkarna, samt de fyra namnlösa, nämnt löneskillnader mellan kvinnor och män när de talar om att samhället fortfarande inte är helt jämställt. De två flickorna däremot har tagit upp att kvinnan fortfarande har det största ansvaret för barn och hushåll. Vi är medvetna
113 SP6, SP9 114 SP4 115 SF6 116 SF3 117 SF9
om att antalet är för litet för att dra några säkra slutsatser men vill ändå visa hur resonemangen kan se ut:
”Att en kvinna som har samma jobb kan ha sämre lön ändå.” (pojke)118
”…snart tror jag kvinnor o män har lika lön.” (namnlös)119
”Om man t.ex ser på hemmen, även om fler män är pappalediga än någonsin tidigare så sköts sysslor som tvätt, städning, matlagning i många hem av mödrarna.” (flicka)120
En skillnad mellan könen vi tycker oss ha lagt märke till är att flickornas svar uttrycker ett större engagemang. I deras texter kan man stöta på formuleringar som ”Mer rättvisa i samhället!” och ”Än om det kan bli ännu bättre, men det är ju det vi kämpar för: En bättre värld för ALLA!”121 Detta tror vi helt enkelt beror på att ett mer jämställt samhälle
upplevs som mer angeläget av flickorna än pojkarna på grund av att de upplever att det är de som förlorar på den nuvarande maktordningen.122 Intrycket är att både pojkar och flickor tycker att jämställdhetsarbetet är något som pågår nu, och att de ser positivt på denna utveckling även om vissa tycker att det är längre kvar att gå än andra.
4 a. Föreställningar om män förr.
Namnlösa Pojkar Flickor Totalt
a)Män som försörjare 5 5
(7%)
17 (17%)
27 (12%) b)Männen har dött/i
krig 1 5 (7%) 5 (5%) 11 (5%)
c)Män tog inte ansvar 6 9
(13%) 8 (8%) 22 (10%) d)Män bestämde/förtryckte 11 3 (4%) 12 (12%) 26 (12%)
Procenttalen i sista kolumnen är uträknade på det totala antalet elever, medan de två övriga kolumnernas procenttal är uträknade på antalet flickor respektive pojkar.
118 SP5 119 SN4 120 SF16 121 SF1, SF4
122 Vi menar förstås att ett icke jämställt samhälle är en förlust för båda könen, men förlusterna för kvinnor är
Överlag är det få elever som uttalar föreställningar om män förr. Det kan bero på hur provfrågan är formulerad, det vill säga eleverna ombeds inte explicit att skriva om män. I de texter där det ändå finns en föreställning om män förr framträder en mycket negativ bild. Den stereotypa mannen var försörjaren som inte tog ansvar för hem och barn och förtryckte och bestämde över kvinnan. Uppfattningarna att män var försörjare och uppfattningen att män bestämde över och förtryckte omfattas båda av 12%, något fler flickor i båda. Mäns överordning beskriver eleverna på liknande sätt oavsett kön:
”Kvinnorna hade det svårt. Hade inte egentligen någon egen vilja & männen styrde helt och hållet.” (namnlös)123
”För 60 år sedan var det fortfarande männen som bestämde i samhället och kvinnorna var underlydande.” (pojke)124
”Och var det inte familjen som bestämde över dem så var det deras män.” (flicka)125
Detta sistnämnda citat kan kopplas samman med de diffusa föreställningar vi fann när vi undersökte vad eleverna skrivit om kvinnors handlingsalternativ förr. Det är alltså en ganska liten del som uttalat att det är män som stått för kvinnans underordning, medan många är överens om att kvinnor hade det dåligt ställt. Bland de sistnämnda är det svårt att säga vem som egentligen förtrycker kvinnorna. Är det samhället? Familjen? Att män inte tog ansvar – att de lämnat den gravida kvinnan - nämner något fler pojkar än flickor, även om skillnaden är marginell. Resonemangen kring ansvar kan låta såhär:
”Men var också delaktiga. ’It takes two to tango’ som man säger och med då tidens preventivmedel så borde han ha förståt att han kunde göra henne med barn och att risken för det var stor.” (pojke)126
”Jämfört med männen så hade ju kvinnorna otroligt mycket ansvar att bära vid ett eventuellt samlag. För ingen kunde ju se på utsidan att mannen haft sex men för en gravid kvinna var det svårt.” (flicka)127
En inte helt ovanlig uppfattning är, trots att Sverige inte var med i andra världskriget, att männen dött i eller är inkallade till detta krig. Förmodligen betonar man ofta i undervisningen att kvinnor i krigstid måste eller fick möjlighet att sköta männens jobb. Kanske är det sedan svårt för eleverna att hålla isär den svenska och den europeiska utvecklingen? Vad gäller de övriga föreställningar om män förr som framkommit i 123 NN32 124 SP8 125 SF11 126 SP14 127 NF36
texterna har vi valt att slå samman dessa med övriga föreställningar om män nu. Dessa redovisas alltså i nästa tabell, liksom det stora antal som inte nämnt män alls.
Vi har alltså, bland de elever som nämnt män, funnit en stereotyp bild av mannen förr i tiden. Denne man uppfattas av både pojkar och flickor som en familjeförsörjare, vilken ofta smet ifrån sitt ansvar eller bestämde över och förtryckte kvinnan. Men i förhållande till de som målat upp en bild av kvinnan förr som förtryckt, är det få som pekat ut män som ansvariga för detta förtryck.
4 b. Föreställningar om män nu.
Namnlösa Pojkar Flickor Totalt
a)Män tar ansvar nu 5 5
(7%) 12 (12%) 22 (10%) b)Män tar inte ansvar 0 1 (1%) 2 (2%) 3 (1%) c)Ny syn på kvinnan 1 2 (3%) 6 (6%) 9 (4%) d)Kämpat tillsammans 0 2 (3%) 4 (4%) 6 (3%) e)Övrigt 23 17 (25%) 38 (39%) 78 (35%) f)Nämns inte alls 18 25 (37%) 44 (45%) 87 (39%)
Procenttalen i sista kolumnen är uträknade på det totala antalet elever, medan de två övriga kolumnernas procenttal är uträknade på antalet flickor respektive pojkar.
Antalet elever som inte nämnt män alls är stort, hela 87 stycken eller 39%. Dessutom är den näst största kategorin ”Övrigt” i vilken vi placerat de som nämnt män utan några uttalade föreställningar. Exempel på detta är när män använts som jämförelse. Eleverna skriver att kvinnor idag ”har samma jobb som männen” och ”samma rättigheter som männen”128, men också uttalanden om att kvinnorna i annonserna fått barn ”utan att dom har en man”129. Män kan alltså sägas vara förhållandevis osynliga i elevernas svar, något
128 SP5, NN23 129 NP12
som, som sagt, troligen beror på frågans utformning. Men vi tror återigen att det även beror på undervisningen och läroböckerna, där kvinnohistoria är just kvinnohistoria och inte genushistoria som inbegriper män på ett nyanserat sätt. Att fler flickor än pojkar inte tagit upp män i sina texter kanske också har att göra med en identifikationsaspekt? I detta sammanhang är det också intressant att påpeka att endast 6 elever (3%) varav 4 är flickor har nämnt att män varit delaktiga i kampen för kvinnans rättigheter, något som vi ser som ganska logiskt med tanke på att män överlag inte nämns i texterna men som också tyder på att män kanske inte förknippas med kvinnors historia och kvinnors rättigheter.130 De föreställningar om män nu som förekommer målar upp en ljusare bild. 10% har tagit upp att män tar större ansvar för hem och barn idag, och det är fler flickor än pojkar som påpekat detta:
”Utvecklingen har gått långt och idag är vi nästan helt jämställda både män och kvinnor arbetar, dom båda passar barnen i familjen. Självklart gör mamman det den första tiden men efterhand som barnet växer och inte är beroende av mamman kommer pappan in och tar del av ansvaret.” (flicka)131
”Det ställs mycket större krav på mannen att hjälpa till i hemmet i nutidens samhälle, och det har också bidragit till att kvinnor får mer tid över.” (flicka)132
”Nu är det mer så att man tycker att pappan är oansvarig om han struntar i sitt barn.” (flicka)133
Vad gäller kategorin ”Män tar inte ansvar nu”, där endast tre svar kunde placeras, återfinns enbart som direkt uttrycker att män fortfarande inte tar ansvar för hem och barn. Några elever tagit upp att kvinnor fortfarande bär det största ansvaret för hushåll och barn, vilket tyder på delade meningar i denna fråga. Att det i dagens samhälle finns en ny syn på kvinnor har många elever påpekat då de talat om synen på sexualitet och möjlighet till abort och preventivmedel. Dessa elever har dock inte nämnt vem som förändrat sin syn på kvinnans sexualitet utan bara att den förändrats. I denna tabell redovisas de som uttryckligen sagt att män förändrat sin syn på kvinnan. Då handlar det intressant nog inte om sexualitet utan om rösträtt, arbetsliv och politiskt deltagande. Endast en elev har uttryckt tveksamhet kring jämställdhetsutvecklingen för mäns del:
130 ”Att jämställdheten utväcklats är en del av en alltid pågående prosess, kvinnor (och män) kämpar för
kvinnans rättigheter och för ett samhälle där alla har samma möjligheter.” (pojke) SP4.
131 NF6 132 NF16 133 NF41
”Det är kvinnan ’det är synd om’ nu, medans man inte talar så mycket om männens situation. Det har blivit tvärtom från förr – idag är kvinnan ’högre ställd’” (namnlös)134
Vad gäller resultatet kring elevernas föreställningar om män nu, kan vi föra delvis liknande resonemang som kring föreställningarna om män förr, det vill säga att männen är tämligen osynliga. Detta kan bero på bristande undervisning i genushistoria vilket i sin tur innebär att varken pojkar eller flickor ser historiens män och kvinnor i relation till varandra. Den bild av män nu som ändå träder fram i texterna är ljus. Eleverna verkar tycka att män generellt tar mer ansvar för hem och barn idag, och detta ses som något positivt. Denna uppfattning kontrasterar mot den mörka bilden av mannen i dåtiden. Kontentan blir en föreställning om det förflutna som en mörk och svår tid för kvinnor medan den tid vi befinner oss i erbjuder betydligt bättre villkor. Värt att lyfta fram är också att män inte tas upp som delaktiga i kampen för kvinnors rättigheter. De elever som tagit upp att mannen fick en annan syn på kvinnan, har nämnt detta i samband med rösträtt och arbetsliv och inte i samband med den förändrade synen på kvinnans sexualitet. Vi har dock även funderat över möjligheten att vända på resonemanget och påstå att med tanke på att provfrågan inte inbegriper män, har förhållandevis många elever ändå tagit upp deras roll. Avslutningsvis kommer ett engagerat inlägg från en pojke vad gäller dagens jämställdhet.
”Fast jag som kille gärna ser en jämnställdhet i Sverige så vill jag ändå alltid kunna betala min flickvän när man är på resturang. Hon tycker nog också att jag ska göra det pga. gentleman idealet som finns. Och jag med samma lön som henne ska köpa dyra presenter och bjuda på resturang får ju inga pengar över. är detta jämnställdhet? Jag tycker inte det. Men tids nog kommer Idealen nog förändras eftersom tjejer idag får bättre betyg än killar. Jag tror att de har någonslags prestationsångest kanske pga att de behöver kämpa för att ta sig fram. Vi killar har inte insett det än.”135
134 SN21 135 SP14