Betydelse av förskollärarens förhållningssätt och engagemang i arbetet med inkludering

Vi ser studiens referenslitteratur som relevant, eftersom den visar på förskollärarens roll i arbetet med inkludering. Den lyfter upp giltig kunskap inom inkluderingsämnet, men framförallt om förskollärares förhållningssätt i relation till inkluderingsarbete.

Göransson (2008) skriver om förskollärarens medvetenhet när det gäller uppdraget, vilket synliggörs av förskollärarna i vår studie. Det framgår av resultatet att det krävs en

medvetenhet om förskollärares uppdrag, samt att förskollärare måste ha en motiverad målsättning med fokus på alla barns behov. En av förskollärarna berättar hur han involverar barnen i arbetet med dokumentationen och SKA-arbete, och på detta sätt gör hela

barngruppen delaktig samt ökar sin närvaro i barngruppen. Många av förskollärarna uttrycker frustration över den brist på tid,som efter olika organisatoriskaförändringar, drabbar barnen. Att involvera barngruppen i verksamheten sparar inte bara tid utan främjar även barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning, vilket är ett av strävansmålen i förskolans läroplan.

Studiens resultat visar även på förskollärare som en yrkesroll, som kritiskt måste kunna granska sitt eget agerande. Nilholm (2005) beskriver denna förmåga som avgörande i arbetet för en inkluderande verksamhet, där förskollärare kontinuerligt analyserar samt utvärderar sitt agerande. Vikten av denna självinsikt lyfterförskollärarna själva fram. De menar att vuxna själva måste vara en förebild för den värdegrund de lär ut till barnen. Resultatet visar att förskollärarna ser sig som viktiga förebilder och att de i alla situationerunder dagen försöker tänka på sitt eget agerande i hur de handlar, kommunicerar, och bjuderin till samtal. Enligt Skolverket (2018) ska förskollärare ansvara för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet barngruppen. Resultatet visar att det finns en enighet om att förskollärarnas

förhållningssätt spelar en enorm roll i arbetet med olikheter i förskolan, vilket lyfts även i Säljö (2011). Författaren menar att samspel mellan förskollärares bemötande av barnets olika känslor och förskollärares förhållningssätt är central i arbetet på förskolan. Dock poängteras

det i resultatet att ett förhållningssätt inte är något som förskollärare får gratis utan det utarbetas och reflekteras kring genom beprövad erfarenhet.

6.2 Metoddiskussion

Studiens utgångspunkt var kvalitativ och visade sig vara ett utmärkt val för att ge oss svar på de fyra valda frågeställningarna. En kvalitativ metod ger möjlighet att generera kunskap om förutsättningar som påverkar och styr det som Ahrne och Svensson (2015) kallar

respondenternas möjligheter och motiv att göra saker. Detta går i linje med Rienecker och Jørgensen (2017) som anger att insamling av empirin ska vara lärorik och givande för alla parter.

Analysen utgick från studiens syfte och frågeställningar, vars syfte var att göra en

undersökning om förskollärares erfarenheter av ett inkluderande arbetssätt av alla barn. Vi valde att i denna studie använda oss av ett online frågeformulär. Att använda sig av ett frågeformulär försvårar möjligheten till att ställa följdfrågor, tolka kroppsspråk samt att tillförlitligheten i studien kan bli lidande, eftersom förskollärarna inte fysiskt kan medverka. Å andra sidan tolkar vi det stora engagemanget och gehöret från förskollärarna, som att ett frågeformulär gör det lättare att delta i en studie. Forskning visar på flera fördelar med att använda sig av ett frågeformulär som kvalitativ metod i datainsamlingen. Det är exempelvis mindre tidskrävande och mindre påträngande än vad ett fysiskt möte hade inneburit. Bryman (2011) menar att en av fördelarna med ett frågeformulär är att respondenten kan besvara frågorna eftersom det finns tid och möjlighet, därför passar det mottagarens behov. Han skriver även attettfrågeformulärär det optimala alternativet då respondenterna befinner sig till exempel i olika delar av landet.

Frågeformuläret som postades online till förskollärarna innehöll öppna frågor, vilket underlättade för dem att kunna berika sina svar med arbetslivserfarenheter, berättelser, intryck och exempel på hur man kan arbeta inkluderande på förskolan. Önskvärt hade varit att alla frågor i formuläret varit obligatoriska, eftersom många av förskollärarna valde att inte svara på samtliga frågor. I kvalitativa studier finns inga krav på att deltagarna behöver svara på alla frågor, och vi kan i efterhand fråga oss vad det var som gjorde att vissa frågor valdes bort. Ett mönster i de obesvarade frågorna hade hjälpt oss att tydligare se en anledning till bortfall, men något sådant mönster kunde vi inte uttyda. Eventuellt kan frågor om inkludering av alla barn vara svåra att förstå, eftersom inkludering är ett brett begrepp som vanligtvis rör

barn i behov av extra stöd. Lundqvist (2016) framhåller att det krävs mycket kunskap kring inkludering av barn, oavsett behov.

Tematisk analysmetod har hjälpt oss att identifiera, analysera och presentera den insamlade empirin i fyra teman. Vår upplevelse är att analysmetoden har gynnat själva resultatet som en produkt, skapat av vår nyfikenhet och vårt engagemang för ämnets forskningsrelevans. Vi menar att tematisering av empirin har blivit ett betydelsefullt verktyg i analysen av den insamlade data. Det var gynnsamt att tematisera de olika svar vi har fått in, eftersom det har hjälpt oss att få en överblick av empirin. Rienecker och Jørgensen (2017) skriver att man ska vara lojal mot hela empirin. Vi har konstaterat att för att noggrant kunna undersöka empirin, krävdes det att se förskollärarnas berättelser i ett mer sakligt ljus. Detta gjordes med hjälp av en tematisk analysmetod, som möjliggjorde att se på vilka element, det vill säga, vilka minsta beståndsdelar som empirin innehöll. “Att analysera något betyder att bryta ner kunskap i sina minsta beståndsdelar’’ (Bie, 2014, s.16).

Dessa element behövdes för att vi, i slutändan, skulle kunna få syn på vad det är för erfarenheter och utsagor som gynnar förskollärarnas arbete med inkludering av alla barn i förskolan.