Under arbetet med denna studie har flera tankar och funderingar väckts kring förskollärares erfarenheter av ett inkluderande arbetssätt av alla barn, och hur förskollärare arbetar för att uppnå ett inkluderande arbetssätt. För att ge en ännu mer fördjupad syn på detta ämne skulle det vara av intresse att utförakompletterande forskning grundad i våra frågeställningaroch i en fokusgrupp, där förskollärare på ett kollegialt forum skulle resonera kring sinaerfarenheter av ett inkluderade arbetssätt i förskolan, samt i hur de uppfattar sitt uppdrag om en
inkluderande förskola, såsom det framställs i styrdokumenten. Vidare skulle det vara av intresse att inhämta kunskap om barnens perspektiv, när det gäller känslan av inkludering i förskolan. Att aktivt bjuda in barnen och ta tillvara på deras synpunkter och perspektiv ger inte bara en känsla av delaktighet för barnen, utan kan även vara ett relevant verktyg i utförandet av all verksamhet i förskolan. Denna relevans kan ses i förskolans strävansmål i läroplanen som anger att:” barnets åsikter ska tas tillvara i utbildningen. Barnen ska få möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar” (Skolverket, 2018, s.6).
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i
Sverige. 12(2). 84–95. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1017/868
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.
Andersson, B., & Thorsson, L. (2008). Inledning. I B. Andersson & L. Thorsson (Red.),
Därför inkludering (s. 6 – 9). Specialpedagogiska myndigheten.
Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Gleerups Utbildning AB.
Björck-Åkesson, E., & Nilholm, C. (2007). Inledning. I E. Björck-Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet
och forskningsfronterna (s. 7 - 15).
Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b68/1529 480533394/Reflektioner-kring-specialpedagogik_VR_2007.pd
Broman, I. (2009). No parent left behind. Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet. Educare - Vetenskapliga skrifter. 2(3), 221 - 234.
https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1399801/FULLTEXT01.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Emanuelsson, I. (2008). Inkluderande undervisning – förutsättningar och villkor. I B. Andersson & L. Thorsson (Red.), Därför inkludering (s. 10 – 23).
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
European Commission. (2020). Strengthening the quality of early childhood education and
care through inclusion.
https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=8309&type=2&fu rtherPu bs=no)
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I E. Björck-Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik-sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 17–27).
Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b68/1529 480533394/Reflektioner-kring-specialpedagogik_VR_2007.pdf
Göransson, K. (2008). Olikhetens plats i den inkluderande skolan. I B. Andersson & L. Thorsson (Red.), Därför inkludering (s. 66 – 73). Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Leatherman, J. (2007). I just see all children as children. Teachers’ perceptions about
inclusion. https://nsuworks.nova.edu/tqr/vol12/iss4/5/
Lundqvist. J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years. Special
educational needs, support provisions and inclusive education. Stockholm University.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:896595/FULLTEXT01.pdf
Lärarförbundet. (2021, 22 maj). Så här säger lagen. https://www.lararen.se/forskolan/annat/sa- har-sager-lagen
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? I Pedagogisk
forskning i Sverige (s.124 -
137). https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1279/1124
Nilholm, C. (2015). Inkludering - vad kan man lära sig av forskningen? Forskning i korthet. Kommunförbundet Skåne.
Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A study of inclusiveness, teacher
strategies and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), DOI: 10. 1080/08856257.2010.492933 https://www-tandfonline-
com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.1080/08856257.2010.492933?needAccess=true Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning- vad kan man lära av
forskningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://www.kvutis.se/wp-
content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf
Nilsson, M., Lecusay, R., & Alnervik, K. (2018). Undervisning i förskolan: Holistisk
förskoledidaktik byggt på lek och utforskande. 27(1), 9–32. Utbildning & Demokrati.
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1229722&dswid=2794 Rieber, R.W. (Red.). (1999). The Collected Works of L.S. Vygotsky. Springer.
Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2017). Att skriva en bra uppsats. Samfundslitteratur och Liber.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
Skolverket. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-
stod/forskolans-arbete-medbarn-i-behov-av-sarskilt-stod-2017.pdf Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan.
Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553 968116077/pdf400.pdf
Skolverket. (2020a). Att arbeta med skolans värdegrund. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund
Skolverket. (2020b). Barnkonventionen i skolan. https://www.skolverket.se/regler-och- ansvar/barnkonventionen
Socialdepartamentet. (1975). Utbildning i samspel: betänkande/avgivet av 1968 års
barnstugeutredning. (Statens offentliga utredningar, 1975:67). Göteborgs
Offsettryckeri AB. https://weburn.kb.se/metadata/075/SOU_7258075.htm Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020, 3 september). Inkludering.
https://www.spsm.se/stod/inkludering/
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. (1994). The Salamanca
Statement and Framework for Action on Special Needs Education.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000098427
UNICEF. (1989). United Nations Convention on the Rights of the Child. https://www.unicef.org/child-rights-convention
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-
forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html Vygotskij, L., S. (1929). The problem of the Cultural Development of the Child. Journal of
Genetic Psychology. 36, 415 - 434.
World Health Organisation. (2001). International Classification of Functioning, Disability and
Health (ICF). https://www.who.int/standards/classifications/international-
Bilagor
Bilaga A
Frågor tillfrågeformuläret:
1. Vilken betydelse har förskolans miljö för arbetet med inkludering?
2. Vilken betydelse har förskolans organisation för ett inkluderande arbetssätt? 3. Vilken betydelse har barnperspektivet för arbetet med inkludering?
Bilaga B
Informationsbrev och avtal angående etiska riktlinjer för C-uppsats
Vi heter Monika Reczmin och Magdalena Sjöberg och ämnar skriva en C-uppsats vars syfte är att undersöka samt få en djupare kunskap om förskollärares förhållningssätt till ett inkluderande arbetssätt av alla barn oavsett behov i förskolan och hur förskollärare arbetar för att uppnå ett inkluderande arbetssätt.
Vi är mycket tacksamma över att ni tackat ja till att delta i vår studie. Detta informationsbrev handlar om de etiska riktlinjer som följs vid den empiriska delen av arbetet med uppsatsen. När du samtycker detta avtal har du blivit informerad om:
Studiens syfte;
Att ditt deltagande i frågeformuläret är frivilligt;
Att du när som helst under studiens gång har rätt att avbryta om du inte vill fortsätta ditt deltagande;
Att inga av dina personliga uppgifter kommer att lämnas ut eller röjas. Allt materialet rörande studien kommer att förstöras då uppsatsen blivit godkänd. Ingen data som kan identifiera dig eller din arbetsplats kommer att avslöjas;
Nyttjandekravet vilket innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för detta forskningsändamål.
Respondenten har tagit del av ovanstående uppgifter och genom att besvara frågorna i frågeformuläret ger sitt medgivande till studien.