Vilken betydelse har interimistiska vitesförbud idag och vad är problematiken med det

Interimistiska vitesförbud har i praktiken getts ett bredare och mer avgörande syfte än vad som var ändamålet vid införande av förbudsformen. Det bör därför finnas klarare riktlinjer, definierade i både lagtext och förarbeten, som har reell effekt på hur en bedömning av rekvisiten¹⁹² ska göras av domstolen. En sådan definition av rättsreglerna hade ökat rättssäkerheten och enhetligheten vid interimistiskt förfarande och därmed reducerat risken för felaktiga bedömningar.

Vidare anser vi att det vid förberedelse av intrång är för lågt ställda krav på interimistiskt beslut, eftersom förhandsavgörandet inte grundas på en djupgående bedömning. Instanserna borde bedöma om det är sannolikt att uppsåt eller grov oaktsamhet faktiskt föreligger, annars borde inte det interimistiska beslutet vara vägledande, alternativt inte få yrkas.

Det interimistiska förfarandet vid immaterialrättsligt intrång fokuserar endast på att snabbt få stopp på ett intrång, förberedelse eller försök av intrång, utan att faktiskt ta tillräcklig hänsyn till vad som händer efter ett felaktigt beslut. Avsikten att skydda ensamrättsinnehavarna från intrång har länge varit en essentiell aspekt, men påföljden av ett felaktigt beslut har enligt vår mening ännu inte reglerats tillräckligt.

Vidare kan det även diskuteras varför proportionalitetsprincipen inte är reglerad i varken 15 kap. RB eller de immaterialrättsliga lagarna. Den är enligt vår mening av lika stor betydelse som de andra lagfästa rekvisiten¹⁹³, eftersom ett interimistiskt beslut kan nekas endast på den grunden att beslutet inte är proportionerligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Proportionalitetsprincipen ger även instanserna rätten att minska förbudet i förhållande till vad part yrkat, ex officio.

Det kan även framhållas att proportionalitetsprincipen indirekt väger tyngre än huvudregeln gällandet förbudets räckvidd.¹⁹⁴ Proportionalitetsprincipen är således med och formar det interimistiska vitesförbudet. Det är även med hjälp av principen som korrigering av tidigare interimistiska beslut sker, då det ska vara proportionellt. Risken med brist på kunskap kring proportionalitetsprövning är att både kärande och svarande, för att inte nämna domstolen vars kompetens ifrågasätts och rättssäkerheten som hämmas, kan gå miste om möjligheten att få ett bättre utfall. Information om proportionalitetsprincipen hade antagligen ändrat utgången i vissa mål, eftersom principen bland annat hade kunnat hjälpa parterna vid deras yrkande och överklagande.

En lagändring angående införandet av proportionalitetsprincipen är likväl inte lämplig i och med att vad som är proportionellt varierar från fall till fall. En reglering av principen hade därför snarare blivit till en nackdel än en fördel.

De risker som påvisats som en konsekvens av felaktiga bedömningar från domstolens sida kan även medföra att domstolens kompetens ifrågasätts.¹⁹⁵ Ett interimistiskt beslut som meddelats för att sedan upphävas utan att någon egentlig förutsättning ändrats är ett tecken på bristande

192 Se avsnitt 2.2 Bifallas förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud.

193 Se avsnitt 2.2 Bifallas förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud.

194 Se avsnitt 4.2 Risker av yrkandets räckvidd i ljuset av proportionalitetsprincipen Merck-fallet.

195 Se avsnitt 4.4.1 Risker med avsteg från kommunikationsprincipen.

kompetens. Det faktum att en domstol exempelvis ändrar ett interimistiskt beslut efter att svaranden har yttrat sig är ingen sådan ändring i förutsättningar, eftersom svaranden ska ges tillfälle att yttra sig innan beslut fattas.¹⁹⁶ Kompetensfrågan kommer förhoppningsvis att falla bort i framtiden då alla immaterialrättsliga mål numera avgörs av Patent- och marknadsdomstolen, som är en specialdomstol med särskild kompetens inom immaterialrätten. Det är i dagsläget inte möjligt att fastställa hur förändringen blir, vilket förhoppningsvis kan göras inom en snar framtid när det har kommit tillräckligt många avgöranden från domstolen som kan ligga till grund för framtida vetenskapliga studier.

196 Se avsnitt 4.4 Kommunikationsprincipen, upphävning av ett interimistiskt vitesförbud och den ställda säkerheten – Multitotal-fallet.

Källförteckning

Förarbeten

Prop. 2015/16:57 Patent- och marknadsdomstol

Prop. 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG

Prop. 1993/94:122 Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång Prop. 1985/86:86 om ändring i patentlagen (1967:837) m.m.

Prop. 1980/81:84 med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

Propositioner

Prop. 1974:4 Prop. 1974:4 med förslag till ny firmalag, m.m.;

Rättsfallsförteckning

Avgöranden från Högsta domstolen NJA 1986 s. 419

NJA 1993 s. 182 NJA 1994 s. 74 NJA 1995 s. 631 NJA 2005 s. 29 NJA 2006 s. 380 NJA 2006 s. 386 NJA 2007 s. 690

HD:s dom 2017-02-07, mål T 230-15 Hovrättsavgöranden

Svea hovrätt beslut, 1998-11-05, mål Ö 4112-97 Svea hovrätt beslut, 2003-12-30, mål Ö 9002-03 Svea hovrätt beslut, 2004-01-15, mål Ö 214-04 RH 2006:42

Hovrätten Västra Sverige beslut, 2007-02-20, mål Ö 1046-07 Svea hovrätt beslut, 2009-03-20, mål T 3341-09

Svea hovrätt beslut, 2012-03-19, mål Ö 473-12 RH 2013:1

Svea hovrätt beslut, 2014-10-30, mål Ö 8419-14 Göta Hovrätt beslut, 2014-12-03, mål T 2216-13 RH 2016:70

RH 2016:65

Tingsrättsavgörande

Malmö tingsrätt, dom 2003-09-22, mål T 5119-03 Sollentuna tingsrätt, dom 2006-02-27, mål T 715-06 Attunda tingsrätt, dom 2009-03-20, mål T 570-07 Göteborgs tingsrätt, dom 2009-03-30, mål T 9134-06 Stockholms tingsrätt, dom 2011-12-22, mål T 13704-11 Skaraborg tingsrätt, dom 2013-07-25, mål T 1301-11 Stockholms tingsrätt beslut, 2016-05-25, mål B 12549-15 Stockholms tingsrätt, dom 2016-05-31, mål T 9625-14 Stockholms tingsrätt, dom 2016-05-31, mål T 10900-14 Patent- och marknadsdomstolen (Stockholms Tingsrätten)

PMT 17771-13 PMT 10989-14 PMT 10990-14 PMT 16127-16

Patent- och marknadsöverdomstolen (Svea Hovrätten) PMT 2901-17

Litteratur

Andersson, Niklas, Interimistiska förbud i immaterialrättsprocessen, Vad är sannolika skäl?, Jure, Stockholm 1999.

Bengtsson, Henrik & Lyxell, Ralf, Åtgärder vid immaterialrättsintrång, uppl., 1, Nordstedts Juridik, Stockholm 2006.

Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, uppl., 1:5, Studentlitteratur, Lund 2013.

Levin, Marianne, Lärobok i Immaterialrätt- § Upphovsrätt § Patenträtt § Mönsterrätt § Känneteckensrätt i Sverige, EU och internationellt, uppl., 9, Nordstedts Juridik, Stockholm 2007.

Norrgård, Marcus, Interimistiska förbud i immaterialrätten, Juristförbundet, Helsingfors 2002.

Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 106-145.

Westberg, Peter, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål: en funktionsstudie över kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder, bok 1-4, Juristförlaget, Lund 2004.

Westberg, Peter, Bråttom att få kvarstad - inte bara en fråga om brådska, JT 2004/05, s. 883-888.

Internetsidor

Hultquist, PRV, Patent- och Marknadsdomstolen lovar effektivare handläggning, 2016-10-19, https://www.prv.se/sv/ip-professionell/aktuell-information/patent--och-marknadsdomstolen-lovar-effektivare-handlaggning/# (hämtad 2017-05-21).

Sveriges domstolar, patent- och marknadsdomstolarna, 2017-02-16,

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Patent--och-marknadsdomstolarna/ (hämtad 2017-05-21).

Elektronisk lagkommentar

Ramsjö, Patentlagen (1967:837) kommentaren till 9 kap. 57 b §, Karnov Internet.

Bilagor Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4