Vilken betydelse har samspelet mellan text och bild när det kommer till etnicitet?

Ikonotext behöver finnas i bilderböcker för att kunna se skillnaden av vilka karaktärer som är av en annan etnicitet. Nikolajeva (2000, ss. 14 – 15) påvisar att en analys kring bild och text inte ska undersökas separat. I vår analys av bilderböckerna har texterna kompletterat bilderna och bilderna kompletterat texterna. Detta kan därmed ses som övergripande svaret på denna frågeställning, att det är av stor betydelse att samspelet mellan text och bild interagerar med varandra när det kommer till etnicitet.

I Rally och Lyra och Limpa och Varför bråkar syrran? är inte etnicitet ett faktum i text om vi inte får se bild. Däremot kan vi med hjälp av namnen som författarna givit till vissa

karaktärer lista ut vilka etniciteter som förekommer i bilderböckerna. Vad vi däremot har sett som återkommande mönster i bilderböckerna är användningen av muslimska namn för att i text skapa en kontrast mellan etniciteter. Exempelvis i Varför bråkar syrran? så har ena huvudpersonen ett svenskt namn, Alvdis och den andra huvudpersonen har ett muslimskt namn, Hamsa. Med hjälp av dessa namn kan vi som läsare lista ut vilken etnicitet

karaktärerna har. Liknande mönster finns i Rally och Lyra och Limpa med namnen Yamal och Hassan. Däremot är inte bokens syfte att inkludera en mångfald av etniciteter och därför har inte en stor vikt lagts på detta i text och bild. till skillnad från Varför bråkar syrran? vars syfte är att inkludera som också är förlaget OLIKA:s syfte.

Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön påvisar låg grad av ikonotext på grund av att boken egentligen inte är en bilderbok. Etnicitet konkretiseras specifikt i text, där författaren har varit tydlig om vem som har vilken etnicitet och bilderna används som ett komplement till detta. Det står med andra ord utskrivet att Pippi, Tommy och Annika är vita och de andra är svarta. Bilderna stärker endast den stereotypa karikatyriska bilden av de svarta som reviderats bort i text, som Thorson (1987, ss. 86 - 88) menar på är ett faktum på grund av den ökande

medvetenheten i samhället om hur andra människor med en annan etnicitet än vit illustreras i litteratur.

Vad vi däremot ser som problematisk med boken Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön är att fastän n-ordet har reviderats bort från texten skildras de svarta karaktärerna fortfarande som stereotypa i bild. Genom att illustrera dem med stora läppar, att de ler och känner sig tillfredsställda med att underhålla och ta hand om de vita stärks den stereotypa bilden av svarta människor ytterligare som inte är ett faktum i dagens samhälle. Avsikten med boken är inte heller att undervisa barn om kolonialismen, i och med att boken inte har ett pedagogiskt syfte. Boken vill istället skildra ett exotiskt äventyr till ett främmande land, men tar inte hänsyn till hur negativt, stereotypiskt och oföretagsam skildringen av de svarta och deras historia blir. Genom att exempelvis illustrera svarta som lyckliga över att tillfredsställa de vita påvisar en skev bild över hur historien om kolonialism och slaveriet egentligen var. Den egentliga historien är blodigare än så, många människor förlorade sina liv i kampen mot slaveriet och kolonialismen och dess strukturer påverkar fortfarande den svarta befolkningen idag. För att avkolonialisera världen som Xie (1999, s. 13) lyfter kan inte denna berättelse leva kvar, på grund av att den upprätthåller dessa negativa strukturer. Om vi vill läka världen måste bilderböcker skildra en stor mångfald av människor på ett humaniserat sätt så att inget barn växer upp i tron på att de är överlägsen någon annan på grund av de nidbilder de växt upp med av andra människor från bilderböcker (Barden & Rodriguez 2016, s. 58).

Koss (2015, s. 32) påpekar att om inte barn kan identifiera sig med bilderna i bilderböckerna kan det leda till en negativ inverkan på barns självbild. Vad vi däremot anser är att om bilderna framställs stereotypiskt har detta även en negativ inverkan på deras självbild och är rättare sagt kränkande gentemot dessa barn. Alla barn har rätt till att bli skildrade på ett korrekt sätt som leder till ökad självkänsla. Heldners (1994, s. 5) påpekande att Pippi inte är en kolonialist och ”fast föga moraliserande antirasismen” (s. 5) påvisar bara bekvämligheten av att kunna se sig själv representerad i material och inte ha insikt om hur andra människor känner över att konstant bli representerade både i bild och text, i barnlitteratur som annan litteratur, på nätet och sin omgivning som något negativt. Något som har varit ett faktum för människor av annan etnicitet i Sverige och specifikt svarta människor både i Sverige och dessutom runt om i världen.

5.3.  Slutsatser  

Slutsatsen som kan dras kring frågeställningen Hur framställs etnicitet i bilderböckerna? är att när vi har analyserat karaktärernas etnicitet i bilderböckerna har de fysiska

egenskaperna konkretiserats i bild och givit oss en uppfattning om vad huvudpersonen, bipersonerna samt de passiva bipersonerna har för etnicitet. Det är i Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön som etnicitet är som mest stereotypt framställt. Till skillnad från Rally och Lyra och Limpa samt Varför bråkar syrran? där karaktärerna av annan etnicitet har

normaliserats. Varav den enda skillnaden mellan karaktärerna var hudfärgen, hårfärg och hårtyp som åtskiljer varje karaktärs etnicitet. Detta styrks av Matthis och Rubin Drangers (2018 s. 15) påstående om att karaktärer med en annan etnicitet kan gestaltas på ett oändligt antal sätt, utan att avbildas stereotypiskt som i Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön. Kring frågeställningen Vilken betydelse har samspelet mellan bild och text när det kommer till etnicitet? kan slutsatsen dras att ikonotext är av stor vikt i bilderböcker för att kunna få en förståelse om vilken etnicitet karaktärerna har. Samspelet mellan bild och text ger en som läsare av specifikt bilderböcker en helhetsbild när det kommer till framställningen av etnicitet. Det går inte att lista ut med enbart text vad karaktärerna har för etnicitet om man inte ska hänga upp det på namn, som ger en skev bild av karaktärernas etnicitet. Därav är det av stor betydelse i varje bilderbok att etnicitet representeras både i text och bild på ett