Författare: Kristina Murray Brodin Illustratör: Bettina Johansson Förlag: OLIKA
År: 2019
OLIKA är ett förlag vars syfte är att producera barnlitteratur som inkluderar en mångfald, för att varje enskilt barn ska få möjlighet att identifiera sig med karaktärer utifrån intresse, förmåga och utseende. Därav är bilderboken underliggande syfte att inkludera en mångfald av olika etniciteter på ett naturligt sätt. Det är specifikt i illustrationerna som etnicitet framställs i denna bilderbok.
Ute i hallen på dagis bråkar en “syrra” med sin mormor. Alvdis och Hamsa undrar varför syrran bråkar. Under bokens gång försöker Alvdis och Hamsa lista ut varför, genom att ställa frågor som ”Har något ramlat på henne?” eller ”Är det hennes mormor som tjatar för
mycket?’’ etc. Tillslut frågar Alvdis och Hamsa syrran varför hon och mormor bråkar och syrran svarar: att det inte är hon som bråkar, utan hon vill bara ha på sig sina sandaler.
Tema och motiv
Bilderbokens tema är ‘’känslodeckare’’ och är ett återkommande mönster i hela berättelsen. När vi talar om känslor i denna bilderbok förekommer dessa mer eller mindre i varje dialog som Alvdis och Hamsa har. Ett exempel för att påvisa hur känslor konkretiseras är:
−Ibland skojbråkar jag med dig, säger Alvdis. Och ibland blir du arg.
−Det är bara roligt om båda vill, säger Hamsa. (Murray Brodin & Johansson 2019, s. 7)
När vi sedan talar om deckare går bilderboken ut på att Alvdis och Hamsa försöker lista ut varför syrran bråkar, med andra ord är de detektiver. Alvdis och Hamsa ställer frågor till varandra och försöker reda ut svaret på gåtan utifrån egna erfarenheter kring vad som gör dem arga. Temat är på så sätt ‘’känslodeckare’’ och är något som är ett återkommande mönster genom hela handlingsförloppet. Temat i Varför bråkar syrran? är både explicit, men kan även ge intryck av att vara implicit. Känslor är explicit, det vill säga öppet och klart, däremot är deckare implicit beroende på hur läsaren tolkar självaste budskapet med bilderboken.
I denna bilderbok förekommer två motiv. Det ena är vänskap och den andra är kärlek. När Alvdis och Hamsa försöker lista ut varför syrran är arg får vi tillbakablickar som skildrar Hamsa och Alvdis vänskap mellan varandra. Denna vänskap skildrar också kärlek, men inte bara mellan dem utan även inom respektive familj och dessa motiv är explicita. Varför dessa är explicita är inte enbart i hur Alvdis och Hamsa pratar till varandra utan illustrationerna visar på en känsla av kärlek genom hur Alvdis och Hamsa tittar på varandra. Alvdis lägger sina små händer på Hamsas kinder och ler genuint och Hamsa ler tillbaka. Liknande illustrationer är återkommande i denna bilderbok.
Tid och miljö
Det syns både i hur texten är konstruerad, men även hur bilderna är utformade att bilderboken är skriven i nutid och att handlingen utspelar sig runt 2010-talet. Det som visar på att boken är skriven runt denna tid är framförallt hur illustrationerna framställs. Illustrationerna kan ge intryck av att vara progressiva. När Alvdis och hans mamma är ute och demonstrerar skildras skyltar med olika ståndpunkter som människorna håller i, allt från samtycke, miljöfrågor, vår
framtid är allas ansvar, barnens rätt i samhället etc. Dessa ståndpunkter är något som diskuteras, debatteras och demonstreras om idag.
Miljön utspelar sig främst i förskolan, men varje gång Alvdis och Hamsa har tillbakablickar om olika händelser utspelar sig miljön i parken, hos farfar, i balkongen, på gymmet, i hemmet och andra utomhusmiljöer.
Personskildring
Hamsa och Alvdis är huvudpersonerna i bilderboken och driver handlingen framåt. Hamsa är en liten pojke med krulligt svart hår, mörk hy och bruna ögon. Därav är Hamsas etnicitet svart, afrikan och förmodligen också muslim eftersom namnet är muslimskt. Hamsa ger uttryck av att vara en genuin och omtänksam pojke, men som alla andra barn kan han också bryta ihop och bli arg. Oftast när han blir orättvist behandlad som exempelvis när Hamsas storebror inte ville bjuda på sitt godis då säger Hamsa att “om en har godis vill alla ha” (Murray Brodin & Johansson 2019, s. 6).
Alvdis är en person som har ljust hår, nästintill vitt, blåaögon, ljushy och har då etniciteten vit, svensk eller har ett europeiskt ursprung. Alvdis verkar lik som Hamsa också genuin och omtänksam däremot är Alvdis lite mer envis samt bortskämd. Det kan ha att göra med att han har varit det enda barnet en längre tid fram tills han fick ett syskon och nu är det inte enbart Alvdis som får all uppmärksamhet utan blir avundsjuk när lillen får det.
Bipersonen är syrran och handlingen kretsar kring henne. Syrran har svart hår, bruna ögon och har ljusrosa hy. Syrrans etnicitet är implicit då hon kan vara en blandning av olika europeiska nationaliteter eller enbart en. Syrran ger uttryck som att vara en envis liten flicka och vill ha saker och ting på sitt sätt. Det förekommer dessutom massor av passiva bipersoner i boken, personerna representerar en mångfald av olika etniciteter. Däremot är det svårt att poängtera vilken specifik etnicitet varje passiv biperson har. Karaktärerna skildras genom olika hudfärger, hårtyper och hårfärger samt om någon karaktär har slöja eller inte. Det är lättare att skildra vilken etnicitet de med ljus hy har som är vit och europé. Några exempel ur boken är läraren som har ljusbrun hy och långt lockigt hår och skulle kunna vara av
svart lockigt hår med bruna ögon och skulle kunna ha etniciteten asiat (Mellanöstern) eller afrikan (Nordafrika). Bilden som visar människor som demonstrerar skildrar människor med olika etniciteter. En av flickorna har mörk hy, bruna ögon samt har sjal, varav hon då har etniciteten svart och afrikan eller asiat (Mellanöstern).
I bilderboken illustreras inte karaktärerna med en annan etnicitet stereotypiskt eller
karikatyriskt. Illustratören försöker exempelvis inte avbilda de svarta karaktärerna med stora näsor och läppar utan normaliserar istället deras utseende. Det enda som egentligen skiljer de vita från de svarta karaktärerna är deras olika hårtyper. De svarta karaktärerna har svart naturligt hår istället för att illustreras med rakt hår och blir därför inte ‘whitewashed’. Med andra ord har illustratören inte försökt göra de svarta karaktärerna västerländska, vita, utan normaliserar olikheterna på ett naturligt sätt.
Samspel mellan text och bild
Bilderboken visar på att ikonotext förekommer, med andra ord att text och bild samspelar med varandra. Bilderna ger en helhet och hjälper texten få ett djup av vad som faktiskt förmedlas. I denna bilderbok är det av stor vikt att ikonotext förekommer eftersom
skildringen av etnicitet endast tillkommer i bild likaså i Rally och Lyra och Limpa. I texten kan vi endast med hjälp av namn försöka lista ut karaktärernas etniciteter, som däremot ger oss en skev bild av detta. När texten kompletteras med bild kan en mer nyanserad analys av karaktärernas etnicitet ske.
Hamsa är ett muslimskt namn och med detta kan Hamsa därför vara antingen från Afrika (Nordafrika), Asien (Mellanöstern) eller från Balkanländerna. Alvdis kan uttryckas som vit, svensk med enbart texten och det gör också syrran på grund av att hennes bror heter Leo. Däremot kan inte detta ses som ett faktum för alla etniciteter är inte alltid kopplade till namn. Namnen kan då ses som stereotypa och därför är det viktigt att komplettera text med bild när texten inte är innehållsrik. I detta fall skildras varje etnicitet endast i bilderna, exempelvis den kvinnliga läraren och specifikt bilden som visar människor som demonstrerar.