ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2020
Titta! Hen ser ut som mig!
– En exempelstudie om hur etnicitet representeras i tre bilderböckerMergime Fazlic & Valentina Demirel
Handledare: Arne Florin
Abstract
Mergime Fazlic and Valentina Demirel: Look! They look like me!: An example study on how ethnicity is represented in three picture books. Swedish, independent work, 15 credits. Örebro university, Department of Humanities, Education and Social Sciences. ST 2020.
In the past decades, the Swedish society has gone through multiple changes as a result of globalization and migration. Sweden went from being a homogenous country to a nation characterized by ethnic diversity. This had led to many debates on how to correctly represent different ethnicities in literature and media. The current example study aims to analyze and compile how ethnicity is being represented in three children's picturebooks. With scientific studies and ongoing debates, we gain an understanding of how ethnicity has been represented in literature over time.
Our findings show that noncaucasian characters lack fair representation in our chosen children's picturebooks. The picturebooks are: Rally och Lyra och Limpa written by Marie Norin, Pippi långstrump på kurrekurreduttön written by Astrid Lindgren and Varför bråkar syrran? Written by Kristin Murray Brodin . These characters mostly have a minor role in the central theme of the story and are poorly and stereotypically portrayed. Rare protagonist portrayal of non- caucasian characters is mostly the intent of publishing houses that aim at a holistic, inclusive approach. Therefore, it is very vital that educators analyze children's picturebooks before using them in their classrooms, so that every child regardless of ethnicity can be seen and represented in a manner which leads to growth of their inner selves.
Keywords: Ethnicity, representation, children’s picturebooks, elementary school, Sweden
1. Inledning 1 1.1. Syfte 3 1.2. Frågeställningar 3 1.3. Disposition 3
2. Teori och metod 5
2.1. Stuart Hall - Theories of representation 5
2.2. Val av undersökningsmetod 6
Kvalitativ Innehållsanalys 6
2.3. Urval av bilderböcker: En exempelstudie 8
2.4. Analysmodeller 9
Vårt tillvägagångssätt 11
2.5. Begrepp 12
2.6. Sökstrategier 15
3. Tidigare forskning 16
3.1. Representationens påverkan på barn 17
3.2. Debatten om rasism i böckerna om Pippi Långstrump 18
3.3. Sammanfattning 19
4. Analys 21
4.1. Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön 21
Tema och motiv 22
Tid och miljö 22
Personskildring 23
Samspel mellan text och bild 23
4.2. Rally och Lyra och Limpa 24
Tema och motiv 25
Tid och miljö 25
Personskildring 25
Samspel mellan text och bild 26
4.3. Varför bråkar syrran? 27
Tema och motiv 28
Tid och miljö 28
Personskildring 29
Samspel mellan text och bild 30
4.4. Sammanfattning 31
Tema och motiv 31
Tid och miljö 31
Personskildring 32
Samspelet mellan text och bild 32
5.1. Hur framställs etnicitet i bilderböckerna? 34 5.2. Vilken betydelse har samspelet mellan text och bild när det kommer till etnicitet? 36
5.3. Slutsatser 38
5.4. Tillämpning av representation i klassrummet 39
6. Förslag till fortsatt forskning 41
1. Inledning
Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar, som grundar sig i fenomenen globalisering och internationell migration. Sverige gick från att vara ett av världens mest homogena samhällen, till att präglas av mångkulturalism. Idag finns det cirka 2 miljoner människor i Sverige med en annan etnisk bakgrund än svensk med kristna rötter och vit hudfärg (Eilard 2004, s. 241; Kåreland 2009, s. 125). I och med den ökade globaliseringen och migrationen skapades grupperingar av människor som delar samma etnicitet (Hylland Eriksen 2010, s. 10).
Under 1900-talets början menade olika forskare inom samhällsvetenskap att den ökande moderniseringen, industrialiseringen och individualismen skulle vara orsaken till att etnisk och nationell tillhörighet minskar och eventuellt upphör helt. Detta gav dock motsatt effekt och människor i samhället fick istället ett behov av att identifiera sig med andra människor med samma etnicitet och nationalitet. Efter Andra världskriget har etnicitet och nationalitet fått en större betydelse i hela världen, bland annat till följd av nazismens framväxt (Hylland Eriksen 2010, s. 10).
Världshistorien är därav en historia om ojämlikhet. Historien visar olika maktordningar och sociala kategoriseringar av människor utifrån etnicitet, kön, sexuell läggning, funktionalitet samt religion. Till följd av detta har ett samhälle byggts upp i tron på att vissa grupper är överordnade andra grupper (Ericsson 2016, s. 7). I och med att samhället idag har fått ett stort massmedialt utrymme har rasism och främlingsfientlighet hamnat i centrum. I medierna skildras skeva, stereotypa karikatyrer av människor med en annan etnicitet. Det är därför av stor vikt att böckerna inkluderar en mångfald av människor med olika etniciteter, kön, genus, funktionsvariationer och religioner (Kåreland 2009, s. 126). De texter- och mediebilder människor i dagens digitaliserade samhälle ständigt är i kontakt med kan forma människors olika uppfattningar om vad som betraktas som ”normalt” eller ”onormalt” (Eilard 2004, s. 242; Åkesson 2016, ss. 1 - 2). Majoritetens levnadssätt anses vara det “rätta”, med andra ord den norm som är en självklarhet, och då framställs minoritetsgrupperna automatiskt som något avvikande samt ”onormalt”. Därigenom skapas fördomar om “de andra” vilket leder till uppdelningar som “vi och dem”. Detta har framförallt att göra med att samhället aldrig
tidigare i mänsklighetens historia utsatts för ett så massivt flöde av bilder som idag (Eilards 2004, s. 242). Det är allt viktigare idag att alla människor i samhället känner sig
representerade, eftersom människor skapar sig en identitet (Hall 2013, s. 2; Åkesson 2016, s. 1). Genom att kunna se sig själv speglad i samhället i både text och bild på ett korrekt sätt bekräftar ens identitet, men även att en individ utvecklas därifrån hen befinner sig som person (Åkesson 2016, s. 2).
Skolan har alltid varit en viktig del i utvecklingen av demokrati, jämställdhet, tolerans och respekt för mänskliga rättigheter (Åkesson 2016, s. 1). Skolan kan betraktas som en arena där normupprepningar är ett faktum och på grund av detta kan skolan fungera som en plats där ett främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling sker. I Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utgiven av Skolverket står det:
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktigt att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och
värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Skolverket 2011, s. 5).
Citatet visar att det är lärarens uppdrag att lyfta upp exempel på litteratur som bryter mot normen för att kunna visa en mer rättvisande bild om hur det ser ut i samhället. Det kan handla om berättelser, bilder, möjliga sätt att leva och existera på som barn i skolan omges av. Lyfter läraren upp exempel på litteratur som bryter mot normen kan det skapa möjligheter för eleverna att växa, får utrymme och fördelar makt, både i klassrummet samt i förlängning i samhället (Åkesson 2016, s. 1).
Bilden och textens makt påverkar alltid verkliga människor och har därför varit en
bidragande faktor till vårt intresse att undersöka samspelet mellan hur bild och text framställs i bilderböcker. I olika sammanhang har vi dessutom stött på forskning som behandlar
fenomenen genus. Under utbildningens gång har vi under flera tillfällen stött på samma koncept kring genus. Något som vi däremot inte anser har lyfts fram i vår utbildning har varit tankar kring allas lika värde, inkluderingsfrågan och rasism. Det är en självklarhet att detta har nämnts, men vi tycker inte att utbildningen har uppmärksammat jämlikhet kring etnicitet i den utsträckning som vore relevant idag. Detta är ytterligare en anledning som givit oss bidragit till vårt intresse och det är framställning av etnicitet i bilderböcker.
1.1. Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en exempelstudie om hur etnicitet representeras i tre valda bilderböcker. Dessa är Marie Norins bok Rally och Lyra och Limpa från år 2015, Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön från år 2004 samt Kristina Murray Brodins bok Varför bråkar syrran? Från år 2019. Syftet kommer att bemötas utifrån följande frågeställningar.
1.2. Frågeställningar
❖ Hur framställs etnicitet i bilderböckerna?
❖ Vilken betydelse har samspelet mellan text och bild när det kommer till etnicitet? Utifrån svaret på våra frågeställningar tar vi i en avslutande diskussion upp hur representation påverkar barnen och hur bilderböcker kan användas i undervisning.
1.3. Disposition
I denna uppsats presenteras först metodkapitlet och den består av vår valda metodologiska ansats, analysmaterial, analysmodell och våra viktigaste begrepp. I detta avsnitt kommer också en redogörelse av forskaren Stuart Halls teorier om representation konkretiseras. Avsnittet avslutas med ett förtydligande om hur vi har sökt fram våra vetenskapliga artiklar, som kommer presenteras och diskuteras i nästkommande avsnitt som är tidigare forskning. I avsnittet om tidigare forskning kommer synen på representation kring etnicitet i bilderböcker skrivas fram, hur det påverkar barn och hur debatten kring rasism samt etnicitet har sett ut kring Astrid Lindgrens verk om Pippi Långstrump. Därefter kommer avsnittet analys att presenteras kring de tre valda bilderböckerna utifrån vår analysmodell. I avsnittet kommer varje bok individuellt analyseras med hjälp av de olika kategorierna: tema och motiv, tid och miljö, personskildring och samspelet mellan bild och text för att sedan sammanfattas som en helhet. Detta kommer sedan i sammanfattande diskussionsavsnittet att diskuteras och dras slutsatser kring. Varav våra två frågeställningar kommer att diskuteras var för sig och slutsatserna kommer att dras tillsammans. I en avslutande diskussion avslutas avsnittet med
en redogörelse över hur en som lärare skulle kunna jobba med att tillämpa tänket kring representation av etnicitet i sitt klassrum. Slutligen avslutas uppsatsen med ett avsnitt som berör förslag till fortsatt forskning.
2. Teori och metod
Detta avsnitt kommer att konkretisera olika teorier om representation, vår metod samt vilken analysmodell som ska besvara våra frågeställningar. I detta avsnitt kommer dessutom våra viktigaste begrepp att definieras.
2.1. Stuart Hall Theories of representation
Forskaren och kultur-teoretikern Stuart Hall redogör i sin bok Representation (2013 s. 10) för tre olika teorier om hur det går att förstå mening i samband med språklig representation. Hall kallar dessa för the reflective, the intentional och the constructionist,constructivist
approaches.
Den första teorin Hall (2013, s. 10) redogör för är the reflective approach. Tanken bakom teorin är att exempelvis ett objekt, en person, en idé eller en händelse i världen och att självaste språket fungerar som en spegel. Spegeln reflekterar med andra ord bara den sanna meningen över hur något redan existerar i världen. Hall refererar till Gertrude Steins, en poet som en gång sade ”en ros är en ros är en ros”. Med detta påpekar Hall att oavsett hur vi kollar på rosen kommer rosen alltid vara en ros, den enda skillnaden mellan hur vi i världen ser på blomman är att vi har olika namn för den beroende på vilket språk vi talar. Rosen kommer annars alltid förbli en ros
Den andra teorin är the intentional approach som kan ses som motsatsen till the reflective approach och handlar om att det är talaren, författaren, kompositören som ålägger samt sprider hens unika mening om något till världen genom språket (Hall 2013, s. 10). Hall menar på att orden som författaren använder sig av betyder exakt vad författaren menar och inget annat. Teorin bjuder därav inte in andra individers åsikter som Hall menar är ganska
orealistiskt, eftersom vi inte kan vara de enda som skapar en unik mening genom språket. Vi kan med andra ord inte tala genom ett privat språk, som därav blir motsägelsefullt för att meningen med språket är att kunna kommunicera med andra (Hall 2013, s. 11).
Den tredje och sista teorin är constructivist, constructionist approach. Hall (2013, s. 11) menar att denna teori erkänner den offentliga, sociala karaktären av självaste språket. Teorin
erkänner och poängterar att ett objekt eller en person som använder ett språk inte skapar mening i språket. Utan det är vi som tar del av detta som skapar mening, ”things don’t mean: we construct meaning” (Hall 2013, s. 11). Vi skapar mening genom att använda oss av representativa system, alltså begrepp och tecken. Hall förtydligar däremot att denna teori inte går mot den materiella världen, utan påpekar att det inte är den materiella världen som skapar mening utan det är språket som vi använder oss av för att representera vårt begrepp som skapar mening (s. 11).
Vår studie kommer ha ett fokus på Halls constructionist approach. Denna teori tillåter oss att vara de som skapar mening av vad vi ser och läser i samspel med de konventioner,
intentioner samt normer författaren skapat. Det är hur vi som läsare, tolkar en bild eller text, eller samspelet mellan bild och text som är meningen med studien.
2.2. Val av undersökningsmetod
I kontrast till den kvantitativa metoden ansåg vi att den kvalitativa innehållsanalysen var mest lämplig för denna studie. Anledningen till varför vi ansåg att den var mest lämpad var för att vårt empiriska material är bilderböcker och på grund av detta analyseras text och bild kring hur etnicitet framställs. Eftersom mycket som vi kommer att analysera är just i text och bild tog vi ett beslut att inte ha en textanalys, som endast har ett fokus på texten i sig. Den
kvalitativa innehållsanalysen ger oss en förståelse hur etnicitet framställs. Vi funderade länge på att använda oss av en kvantitativ undersökning av ett större antal böcker. En sådan
undersökning hade naturligtvis givit oss intressanta resultat, men vi ansåg att det viktiga med studien är inte att uppmärksamma i vilken utsträckning etnicitet förekommer. Utan hur det framställs i text och bild.
Kvalitativ Innehållsanalys
Syftet med arbetet är att analysera hur etnicitet framställs i de valda bilderböckerna utifrån en kvalitativ innehållsanalys. En bidragande faktor till vårt val av denna metod är för att Alan Bryman i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder (2008) förklarar att den kvalitativa
innehållsanalysen är en metod vars syfte inbegriper ett sökande efter bakomliggande teman i det material som analyseras. Analysmetoden tillåter en att analysera text och bild mer
ingående och på djupet (Bryman 2008, s. 505). Staffan Stukát skriver dessutom i sin bok att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2005, s. 53) att jämföra liknande texter kan ge synnerliga intressanta upptäckter och intressant resultat.
Martyn Denscombe (2016) förtydligar i sin bok forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen att en innehållsanalys kan tillämpas på vilken text som helt, oavsett om det handlar om skrift, ljud eller bilder (Denscombe, 2016 s. 392). Till Skillnad från en kvalitativ textanalys som används för att analysera skriftliga dokument och texter (Widén 2014, ss. 176–177). Denscombe (2016, s. 393) förklarar att det
bakomliggande intentionerna som författaren har haft vid skrivandet av texten kan innehålla ledtrådar kring vad som utan avsikt faktiskt kommuniceras i text och bild. Det tillåter läsaren med andra ord att analysera mer fritt och basera det på vad författaren trodde hens text och bild handlade om. I vårt fall handlar det om att analysera de valda bilderböckerna mer djupgående för att se vilket budskap som faktiskt kommuniceras kring etnicitet. Stukát (2005) menar på att den kvalitativa studien framkommit från den humanistiska forskningen, som handlar om att helheten är mer än summan av delarna. Syftet är att tolka och förstå resultatet som framkommer och det går inte att generalisera resultatet, eftersom den är subjektiv (s. 32). Till skillnad från den kvalitativa studien menar Stukát att den kvantitativa studien har sin bakgrund i naturvetenskapen och då handlar det om att kunna förklara och dra säkra slutsatser, det är empiriskt kvantifierbara och objektiva mätningar. Statistiska analysmetoder är ett viktigt redskap för att tolka resultaten som ska kunna generaliseras (s. 31).
I sin bok Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (2000) skriver Göran Bergström och Kristina Boréus att den kvalitativa innehållsanalysen går ut på att göra en tolkning, med andra ord är det av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Ett
hermeneutiskt förhållningssätt innebär läran om läsning och tolkning, vilket är mycket centralt för oss i vår analys (s. 26). Bergström och Boréus menar att det hermeneutiska förhållningssättet är ett sätt som kan användas för att bearbeta texter, vilket innebär att delar i en text tolkas utifrån texten som helhet och vice versa, det vill säga att helheten utläses utifrån delarna (s. 26).
I vår studie kommer bilderböckerna att undersökas genom att analysera delar där etnicitet framställs, därefter kommer vi gå tillbaka till helheten, för att sedan kunna tolka detta. När vi genomfört den processen kan vi sedan utifrån helheten gå tillbaka till delarna och därefter kunna tolka vart etnicitet framställs. Det handlar om att gå mellan det verbala och det visuella, på så sätt utvecklas hela tiden en djupare samt ökad förståelse kring texten som helhet. För oavsett om vi först läser texten eller analyserar bilden kommer förväntningar att skapas antingen kring bilden eller kring handlingen. Ju fler gånger vi läser bilderböckerna ju större är chansen att en rättvis och adekvat bild av helheten bekräftas. Maria Nikolajeva (2000) skriver i sin bok Barnbokens Pusselbitar att unga läsare fungerar på liknande sätt som vår undersökning, att barn oftast vill läsa en bok flera gånger eller att boken ska bli uppläst för dem om och om igen (s. 13). Nikolajeva menar att barn skapar nya perspektiv när en bok läses om flera gånger och utvecklar en ökad förståelse för helheten. När vuxna däremot läser en bok gör vi det utifrån ett annat perspektiv än barn. För oss vuxna är inte bilderna i fokus utan texten är i fokus och därmed går miste om helheten av boken (s. 13). Anledningen varför vi vill ta upp detta är för att omläsning skapar ytterligare förståelse och kan få oss att skapa nya perspektiv på själva innehållet i bilderböckerna som kommer att analyseras. Vi kommer därför att läsa böckerna upprepade gånger för att få en så rättvis bild av helheten som möjligt och för att inte gå miste om viktig information eller budskap.
2.3. Urval av bilderböcker: En exempelstudie
Vi valde tre bilderböcker för att vi ansåg att det var mest rimligt att genomföras då analysen av bilderböckerna kommer att ske mer på djupet. Därav kan denna uppsats ses som en exempelstudie. Bilderböckerna valdes ut från Örebros stadsbibliotek eftersom vi anser att de har ett relativt stort utbud som passar mångfalden. De böcker som vi kommer att analysera är som vi tidigare nämnt Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön, Rally och Lyra och Limpa och Varför bråkar syrran? Böckerna kommer att introduceras mer utförligt i analysavsnittet. Valet av att inte presentera mer kring böckernas innehåll i detta avsnitt är för att ge en helhetsbild av bilderböckerna i samband med själva analysen.
Målsättningen med urvalet var att mer eller mindre slumpmässigt välja ut tre bilderböcker. Samtidigt hade vi vissa kriterier som bilderböckerna skulle uppfylla. Med andra ord valde vi bort böcker där leksaker eller djur har huvudrollen, detta är för att kunna avgränsa området
som ska analyseras kring etnicitet. Därav är detta förståeligt att karaktärer som inte innefattar människor tas bort. Ännu en avgränsning var att välja bort böcker som enbart handlar om en familj för att kunna ha en mångfald av personer. Vi har dessutom valt bilderböcker utifrån önskan att kunna analysera samspelet mellan text och bild, som förekommer i just dessa.
2.4. Analysmodeller
Vi kommer att använda oss av analysmodeller presenterade av Maria Nikolajevas böcker Barnbokens byggklossar från 2004 och Bilderbokens pusselbitar från år 2000, Kristin Hallbergs bok Den svenska bilderboken och modernismens folkhem från år 1996 samt Lena Kårelands bok Skönlitteratur för barn och unga - historik, genrer, termer, analyser från år 2015. Dessa böcker innehåller bland annat olika kategorier som ska kunna vägleda oss in i vår analys och ge oss möjlighet att upptäcka vissa grundläggande mönster när vi analyserar text och bild djupare in i strukturen. De kategorier som vi anser ska kunna besvara våra frågeställningar är: tema och motiv, tid och miljö, personskildring samt samspel mellan text och bild.
Tema och motiv
Det talas mycket om en berättelses tema eller motiv. Dessa två termer ligger nära varandra, men Kåreland (2015) påpekar att de bör hållas isär. Kåreland förklarar dessa termer genom att när du läser en berättelse funderar du ofta över vilket budskap författaren vill förmedla till dig som läsare. Denna förmedling är av mer övergripande karaktär och mer djupgående och kallas för tema. Temat i en berättelse avser textens centrala budskap eller idé (s. 123). Nikolajeva (2004, ss. 66 - 67) förklarar att motiv är ett återkommande mönster i berättelser och kan vara allt från vänskap, kärlek, resor, strid, hämnd etc. Kåreland (2015) skriver att det finns i barnlitteratur som annan litteratur en rad olika motiv och att oftast förekommer det flera motiv i en berättelse. Temat skulle kunna ses som exempelvis ett paraply och under paraplyet förekommer olika motiv som vägleder läsaren om vad berättelsen faktiskt handlar om. Motiven konkretiserar med andra ord temat (s. 123). Bilderbokens tema och motiv kan antingen vara explicita, det vill säga öppna och klara eller implicita, dolda och något som är underförstått (Nikolajeva, 2004 s. 67).
Nikolajeva (2004, ss. 70 - 71) skriver om att engelskans “setting” innefattar både plats och tid. Nikolajeva föredrar därför att använda begreppet miljö i betydelsen “setting”, den plats och tid där historiens händelser utspelar sig. Dessa komponenter uttrycker Nikolajeva (2000, s. 71) är mycket viktiga i en historia. Miljön kan vara det mest väsentliga i en handling eller enbart en del utav en bakgrund och då kan handlingen utspela sig var som helst samt när som helst.
Något som är viktigt att förstå är att vissa genrer kräver specifika miljöer, medan i andra genrer är miljön inte av stor betydelse (Nikolajeva 2004, s. 71). Det Nikolajeva talar om är att författaren kan välja att skildra handlingsplatsen med många detaljer för att förstärka vår förståelse av berättelsen eller bara nämna handlingsplatsen eller till och med låta bli
(Nikolajeva 2000, s. 71). Det förekommer en mängd orsaker kring varför miljön är en viktig aspekt i bilderböcker. Nikolajeva (2004, s. 78) anser att det är av stor vikt att miljön beskrivs korrekt för att erhålla en väl konstruerad historia med ett pedagogiskt syfte. Miljön kan med andra ord bidra till att barnen kan få kunskaper om platser och historiska epoker, som går utöver den unga läsarens erfarenheter.
Personskildring
Karaktärerna i en berättelse är de som utför handlingarna (Nikolajeva 2004 s. 85). En viktig aspekt i detta är att huvudpersonen och bipersoner i texten skiljs åt. Det Nikolajeva menar är att en huvudperson per definition är berättelsens centrum. Biperson kan också vara en viktig del av berättelsen, men skillnaden är att en inte alltid får veta mycket om dessa karaktärer (s. 92). Nikolajeva förtydligar att en huvudperson finns med på det flesta sidorna i en bok. Bästa sättet att avgöra är att den personen som genomför en förändring, finner lyckan, får nya kunskaper eller nya insikter är huvudpersonen (s. 94).
I bilderböcker fungerar huvudpersonen oftast i ett kollektiv. Det Nikolajeva (2004, ss. 95 - 96) beskriver är att förr eller senare måste en annan person introduceras och det brukar vara en så kallad biperson. En huvudperson tillåter ingen större variation av handlingen, med andra ord kan inte handlingen utvecklas utan dessa karaktärer (s. 100). Karaktären
presenteras för oss genom sitt beteende, tankar, utseende och kommentarer både från andra personer men även berättarens kommentarer (s. 106). Läsaren konstruerar en bild av karaktärerna i handlingen genom att urskilja den relevanta informationen som ges. Sedan
genom den relevanta informationen kan en dra sina egna slutsatser utifrån karaktärens beteende och i sin tur använda bitar av informationen för att sedan fylla i det ”tomrum” som författaren lämnar. När det gäller bipersonernas betydelse i handlingen kan de vara centrala medan andra är mindre avgörande (s. 100). Nikolajeva menar att vissa bipersoner nästan lika ingående skildras som huvudpersoner, medan vissa är bara något annat än ett namn.
Nikolajeva skriver vidare att bipersoner kan klassificeras i deras betydelse kring
handlingsförloppet. Det handlar då om motspelare, sidofigurer och bakgrundsfigurer (s. 100). Motspelare är centrala för handlingen och tillsammans med huvudpersonen utgör de centrala personer. Sedan konkretiseras sidofigurer och bakgrundsfigurer och skillnaden mellan dessa ligger i graden av deras betydelse. Sidofigurer används i handlingen för att belysa någon aspekt, skapa kontrast i en central gestalt eller fungerar som en variation i handlingen. I exempelvis böcker där samhällsbilden är en viktig aspekt presenteras sidofigurer som olika människotyper. Bakgrundsfigurer däremot åker in och ut i handlingen utan att ha någon betydelse. Sidofigurer och bakgrundsfigurer kommer i vår analys presenteras som passiva bipersoner och motspelare kommer vi i vår analys att presentera som endast bipersoner.
Samspel mellan text och bild
Hallberg (1996, ss. 11 - 12) har myntat begreppet Ikonotext. Det Hallberg menar är att ikonotext uppstår under självaste läsandet, där samspelet mellan text och bild sker.
Nikolajeva (2000, ss. 14 - 15) talar om att det kan bli ett problem om en analys kring text och bild sker separat. Nikolajeva menar att bokens helhet kan glömmas bort ifall studier enbart behandlar bilder eller text för sig. Nikolajeva skriver vidare att en bilderbok berättar en historia med både ord och bilder. Därav är resultatet av text och bild en komplettering av varandra och bör ses som en helhet istället för två separata delar.
Vårt tillvägagångssätt
Som vi tidigare nämnt utgår vår analysmodell utifrån kategorierna: tema och motiv, tid och miljö, personskildring samt samspel mellan text och bild. Vi kommer främst ha fokus på personskildring och samspelet mellan text och bild kring hur etnicitet framställs i de valda bilderböckerna. Personskildring och samspelet mellan text och bild kommer glida in i
varandra eftersom bilderböckerna i stor del skildrar etnicitet genom bild och inte genom text. Däremot under rubriken samspelet mellan bild och text kommer samspelet att lyftas och
analyseras. I och med att det är etnicitet vi vill analysera kommer vi inte ha allt för stort fokus på tema, motiv, tid och miljö utan personskildring samt samspelet mellan bild och text. Vi anser däremot att tema, motiv, tid och miljö är relevant i vår uppsats att analysera om, eftersom dessa kategorier tillsammans med personskildring och samspelet mellan bild och text ger oss en helhetsbild av bokens innehåll.
När vi analyserar personskildring kommer vårt fokus vara att titta närmare på hur
huvudpersoner, bipersoner och passiva bipersoner i bilderböckerna skildras med tanke på hur etnicitet framställs. När vi undersöker detta kommer vi utgå från hur karaktärernas utseende framställs i bilderböckerna. Vid analysen av samspelet mellan text och bild kommer bokens text och bild analyseras som en helhet och inte som något separat. I vårt fall är det dessutom inte författarens samt illustratörens mening som är det mest väsentliga och inte hur en annan läsare uppfattar text och bild. Utan självaste syftet handlar mer om vad böckerna medvetet eller omedvetet förmedlar för budskap kring etnicitet. Det är med andra ord en
tolkningsstrategi vi använder oss utav, där text och bild är av stor betydelse utifrån tolkarens perspektiv (Bergström & Boréus 2000, s. 26).
2.5. Begrepp
Vi kommer nedan definiera och förklara våra viktigaste begrepp som kommer genomsyra hela vår studie. Dessa begrepp är barnlitteratur, bilderbok, representation, etnicitet och stereotyp.
Barnlitteratur
Barnlitteratur är ingen genre utan är litteratur publicerad och marknadsförd speciellt för barn och unga som publik (Nationalencyklopedin (C) u.å.; Nikolajeva 2004, s. 13). Det Nikolajeva (2004, s. 15) menar med ”barn” som är i enlighet med FN:s definition handlar det om
personer som är mellan 0 och 18 år. Barnlitteratur har därför ett stort och varierande utbud. Kåreland (2009, s. 11) förtydligar att barnlitteratur bör ses mot bakgrund av samhällets utveckling i stort, detta är för att definitionen av barnlitteratur kan skifta under åren. Samhällsförändringar skiftar under tidens gång och det gör definitionen av barnlitteraturen också (s. 13). Barnlitteratur är därför inte ålders eller kulturelltneutral (Nikolajeva, 2004, s. 13; Kåreland 2009, s. 13). Det finns två faktorer som ger uttryck för barnlitteraturen, den
första är speglingen av olika tiders syn på barn och barns uppfostran. Den andra är att det finns en anpassning kring innehållet och formen till läsarens behov samt kunskaper (Nationalencyklopedin (C) u.å).
Bilderbok
Bilderboken är en del av barnlitteraturen och består av flera olika genrer, som ABC-böcker, sagor, vardagsberättelser, historiska skildringar samt nonsensverser (Kåreland 2009, s. 63). I nationalencyklopedins ((D) u.å.) skrivningar om bilderboken definieras begreppet bilderbok som en rik illustrerad bok för yngre barn där bilder är viktiga för innehållet av texten. En bilderbok är inte av samma slag som en bok med bilder i, utan bilderna har en ledande roll och det förekommer oftast en stor bild per uppslag (Nettervik 2002, s. 67). Ulla Rhedin i boken Bilderboken - på väg mot en teori (2001, s. 16) menar att bilderboken på ett enkelt sätt kan berätta en historia genom olika kombinationer av text och bilder. Därav ska det
förekomma text och bild på varje sida. Bokens självaste budskap använder sig av två olika kommunikationsnivåer, vilket är verbaliserad berättelse (text) samt visualiserad berättelse (bild) i en samverkan. Samverkan mellan bild och text skapar en upplevelse som inte text och bild kan förmedla var för sig (Kåreland 2009, s. 63; Nikolajeva 2000, s. 11). Syftet med bilderböckerna inriktar sig främst som ett hjälpmedel för att vägleda barn som kan behöva hjälp i dess tillvaro (s. 64). Idag är bilderböcker något självklart och utbudets bredd är av hög konstnärlig kvalitet (Nettervik 2002, s. 67).
Representation
Begreppet representation handlar om hur människor framställs i text och bild. Hall förklarar att grunden för representation rör sig om att skapa mening (2013 s. 2). Meningsskapandet berättar för oss vad som är “normalt” eller ”onormalt”, vad som inkluderas och exkluderas i text, tal samt bild (Skolverket 2016, s. 2). ”Normalt” och ”inkluderande” i detta avseende rör sig oftast om människor som är heterosexuella, vit och inte har någon funktionsvariation. Det som avviker är något som är ”onormalt” och ”exkluderande”. Representation hänger därmed ihop med identitetsskapande och kan väcka starka känslor, både positiva och negativa känslor som framställs i text, tal och bild (Skolverket 2016, s. 2).
Hall (2013, s. 3 - 4) delar upp begreppet representation i två processer, som han kallar för systems of representation. Ena processen är mental representation, som handlar om koncept
och mentala representationer vi människor har i vårt huvud kring objekt, människor samt händelser. Hall menar att utan dessa kan vi inte tolka eller forma världen vi ser på ett
meningsfullt sätt. Den andra processen är language representation som behövs för att kunna sprida och dela med oss av våra tankar, koncept och mening vi har om något, med andra ord sprida vår mentala representation. Vi gör detta genom att skapa ett gemensamt språk och skapar på så sätt mening, detta kan ske genom text, tal samt bild och kallas för signs (tecken). Hall menar alltså att dessa två processer med dess ”objekt”, koncept och signs (text, bild och tal) är grunden för det gemensamma språket och länken mellan dessa tre element är vad han kallar för representation (s. 4).
Etnicitet
I nationalencyklopedins ((A) u.å.) text om etnicitet konkretiseras det att ordet etnicitet kommer från grekiskans ethnos (folk). Begreppet användes för att tala om och kategorisera andra människor, medan genos (släkte) utgjordes av grekerna. I dag definieras etnicitet som en social relation mellan en grupp av människor som anses ha en kulturell distinktion från andra grupper. Dessa distinktioner tydliggör Hanna Wikström (2009, s. 11) i boken Etnicitet kan vara hudfärg, ursprung, nationalitet, religion eller färgen på sitt hår. Johannes Lunneblad (2008, s. 18) konkretiserar detta i boken Den mångkulturella förskolan - motsägelser och möjligheter och menar på att det finns ett samband mellan begreppet etnicitet och begreppet rasism, det vill säga ras. Bland annat forskare som Carl von Linné hade som syfte att dela upp människor i olika raser utifrån hemvist och utseendemässiga särdrag (Lunneblad 2008, s. 18; Nationalencyklopedin (B) u.å.).
Stereotyp
Hall (2013, s. 247) definierar begreppet stereotyp, eller snarare begreppet ”stereotyping” som att förminska personer till få, simpla egenskaper som har att göra med existens och är på grund av naturen/evolution. Hall hänvisar till Richard Dyer och hans diskussion om
skillnaden mellan ”typing” och ”stereotyping” och menar på att vi människor behöver kunna se andra som olika ”types” (typer). Eftersom detta helt enkelt skulle vara svårt eller till och med omöjligt att fungera i världen om vi människor inte kan referera människor, objekt eller händelser i våra huvuden i olika kategorier för att få en förståelse av världen (s. 247).
överdriver och simplifierar en person eller en viss grupp (s. 248). Stereotyper med andra ord är förknippat till fördomar och okunskap som människor har mot andra individer eller grupper och kan handla om allt från utseende, nationalitet, religion, yrke, kön, genus etc. (Bengtsson et. al. 2017, s. 150). Det vill säga, klassificerar en person eller en grupp utifrån en norm och hänvisar dem som ‘de andra’ (Hall 2013, s. 249).
2.6. Sökstrategier
I detta avsnitt kommer vi att presentera hur vi har sökt fram de vetenskapliga artiklar som vi anser mest relevanta för vårt tidigare forskning-avsnitt. Förutom detta redogörs även för vilka databaser, vilka sökord och vilka begränsningar som har använts.
Vi använder oss av databaserna ERIC EBSCO (Educational resources information center), SwePub och Primo för att söka fram våra vetenskapliga artiklar. För att besvara vår tidigare forsknings-avsnitt har vi sökt fram artiklar genom en fritextsökning. I databaserna ERIC EBSCO, SwePub och Primo använder vi oss av sökorden: etnicitet, representation, race, literature, grundskola och children's literature. Förutom detta kombinerades sökorden med stöd av booleska operatorn, AND och OCH. Kombinationerna går ut på att smalna av och begränsa våra resultat (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2018, s. 78).
Publiceringsåret har även varit en avgränsning då vi fokuserat på att söka fram artiklar från det senaste 20 åren för att ha så aktuell och relevant forskning så möjligt. Sökningarna gav oss ett flertal relevanta artiklar, som kommer presenteras mer djupgående i nästa avsnitt, tidigare forskning.
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning presenteras om hur representation i allmänhet ser ut i bilderböcker, dess påverkan på barn samt debatten om rasism i Pippiböckerna.
I artikeln “what's on our bookshelves? The diversity of children's literature in early childhood classroom libraries” skriven av Thomas Crisp, Suzanne M. Knezek, Margaret Quinn, Gary E. Bingham, Kristy Girardeau och Franceska Stakes (2016, s. 29) skriver de att världen som skildras i bilderböcker är överväldigande vit. Det är också en värld där majoriteten lever i medelklass, är heterosexuella, inte har någon funktionsvariation och är oftast män. Crisp et al. (s. 29) menar dessutom att fastän bilderböcker skildrar många olika världar har dessa
begränsningar. Det forskarna vill ha sagt med detta är att alla berättelser är viktiga, men får inte närvara på samma sätt. Böckerna är allmänt normativa och utesluter mer eller mindre det som faller utanför normen (Crisp et al. 2016, s. 29.; Thomas 2016, s. 112). Mångfald av etniciteter reflekteras med andra ord inte i bilderböcker som präglar samhället idag (A. Moeller & Becnel 2018, s. 2). Elisabeth Thomas styrker detta i sin ”artikel Stories still matter: Rethinking the role of diverse children's literature today” och menar på att berättelser spelar en stor roll i barnens liv. Av det skälet bör berättelser inkludera en stor mångfald av mänskliga kulturer, likaså verkligheten om ens utseende, beteende, ekonomiska
omständigheter, kön, nationalitet, social klass, religion, vikt samt liv (s. 112).
Svenska barnboksinstitutet (SBI) gör årliga dokumentationer om bilderböckers innehåll och i ”Bokprovning på svenska barnboksinstitutet: En dokumentation årgång 2018: 27 mars - 16 till maj 2019” förs statistik om inkludering i bilderböcker (2019, ss. 13 - 14). Resultatet visar att mörkhyade personer, som är alla personer med en annan hudfärg än vita, förekommer i 168 av 384 böcker. Statistiken visar däremot att 101 av dessa böcker endast har mörkhyade karaktärer som passiva bipersoner och endast 35 av 384 har huvudrollen. Detta visar på en problematik som finns i svenska bilderböcker av den orsaken att majoriteten av böckerna innehåller karaktärer med ljus hy. Thomas (2016 s. 113) påpekar däremot att problemet sträcker sig långt bortom bristen av representation av människor med en annan etnicitet i bilderböcker. Fastän karaktärer med en annan etnicitet förekommer är de oftast problematiska stereotyper, karikatyrer och marginaliserade av minoritetsgrupper exempelvis slavar som ler i bilderböcker. Martin Ericsson förklarar i sin ”rapport Historisk forskning om rasism och
främlingsfientlighet i Sverige” (2016, ss. 156 - 157) att stereotyper och karikatyrer av svarta personer etablerades redan under 1700-talet och förblev återkommande gång på gång fram tills 1900-talets mitt. Ett exempelvis kan vara att den svarta befolkningen skildrades som vildar, hedniska och att den vita mannen var Afrikas herre. Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz och Håkan Thörn skriver i avhandlingen ”Globaliseringens kultur: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället” (1999) att ”De svarta” har traditionellt sätt skildrats som svagare och varit beroende av de vita, därför ses de som ett motsatspar. Motsatsparen skapar och upprätthåller sociala hierarkier, att de vita är överlägsna de svarta (s. 18). Under den senaste tiden i Sverige har dessutom den stereotypa och
karikatyriska bilden av asiater uppmärksammats och kritiserats. Illustrationer avbildar asiater med klargul hudfärg, utstående långa tänder och ögon som är formade som smala raka vinklade streck, fungerar denna stereotyp som avhumanisering av asiater (Matthias & Rubin Drager 2018, ss. 10 - 11).
Ännu en problematik som lyfts inom barnlitteratur är böcker som skildrar karaktärer av olika etniciteter mestadels är skrivna av författare som inte delar samma bakgrund (Thomas 2016, s. 113.; A. Moeller & Becnel 2018, ss. 8 - 9). Thomas (2016, s. 113) ifrågasätter vem som har rätten att berätta dessa berättelser om de personligen inte kan anknyta till en persons etnicitet. Pia K. Posti skriver i boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur (2017, s. 182) att det kan finnas en risk att när författare inte har någon anknytning till karaktärens etnicitet
förmedlas karaktärerna som undergivna objekt eller stereotypa. Även om författarens syfte är lovvärt menar Posti på att karaktärerna fortfarande avbildas negativt. Moa Matthis och Joanna Rubin Dranger betonar i ”Maktkritisk visuell läskunnighet” (2018, s. 15) att såsom vita karaktärer kan illustreras på oändligt många sätt, kan även människor med en annan etnicitet gestaltas på ett oändligt antal sätt, utan att anses stereotypa.
3.1. Representationens påverkan på barn
I artikeln ”Diversity in contemporary picturebooks: a content analysis” skriven av Melanie D. Koss (2015, s. 32) påpekar hon att bilderböcker förmedlar kulturella budskap och värderingar om samhället samt fungerar som en vägledning för barn om hur det ser ut i sin värld. De böcker som barn integreras med både i hemmet och i klassrummet kan vara en faktor som påverkar barns självkänsla. Koss skriver fortsättningsvis att bilderböckerna kan ses som ett
pedagogiskt verktyg och kan hjälpa till att bredda barnens kulturella perspektiv samt ifrågasätta vad som är stereotypiskt (s. 32). Forskning visar på att barn som endast är 4 veckor gamla visar på ett intresse och glädje att kolla på människoansikten i bilderböcker. När de är 6 månader börjar barn kunna se skillnad på olika hudfärger. Vid åldern av 2 börjar barn ställa frågor om olika hudfärger och när det är 3 år gamla kan barn se fysiska skillnader exempelvis: olika hårtyper, ansiktsdrag som gör att barn börjar kategorisera människor i olika grupper utifrån ras samt etnicitet (Hughes-Hassell & J. Cox 2010, s. 212). Koss förklarar därför att bilderbokens innehåll är viktig för att hjälpa barn att identifiera sig med sin egen kultur, men också andras kulturer. Med andra ord bör böckerna inkludera en mångfald av människor (Koss 2015, s. 32). Detta för att alla barn ska ha den rätten att kunna se sig själva och andras liv återspeglas i bilderböcker som de tar del av (Crisp et al. 2016, s. 40; Koss 2015, s. 32).
Om inte barn kan identifiera sig med bilder i böcker kan det ha en negativ inverkan på barnens självbild och kan leda till att de anser att deras liv inte är viktiga. Koss (2015 s. 32) skriver fortsättningsvis att “seeing self is critical, but not seeing self is even more critical because children may feel marginalized” (Koss 2015, s. 32). Eliza G. Barden och Sanjuana C. Rodriguez delar Koss åsikt i artikeln ”Beyond mirrors and windows: a critical content
analysis of Latinx children’s books” (2016, s. 58) och påpekar att om unga barn endast ser sig själva, deras kultur och erfarenheter i bilderböcker kan det leda till att de anser sig själva vara mera värd samt överlägsen än någon annan. I artikel ”Rethinking the identity of cultural otherness: The discourse of difference as an unfinished project” förtydligar Shaobo Xie (1999) att om barn däremot växer upp med bilderböcker som är multikulturella, visar på en stor mångfald av människor och är avkoloniserade kan arbetet mot att läka världen genom humaniserade berättelser ske (s. 13).
3.2. Debatten om rasism i böckerna om Pippi Långstrump
Pippi Långstrump som förblir en av Astrid Lindgrens mest kända verk, har sedan år 1945 varit ett föremål för diskussioner och kontroverser (Nikolowski-Bogomoloff 2011, s. 196). Verken associeras oftast med att ha en feministisk anknytning på grund av att Pippiböckerna utmanar de rådande samhälleliga normerna. Pippi är inte bara ”världens starkaste flicka” utan ses även som en försvarare av barnens rätt i samhället till följd av hennes självständighet
(Nationalencyklopedin (E), u.å.). Det är däremot inte bara den feministiska anknytningen som bara har diskuterats utan också den rasistiska och stereotypiska inslagen som
framkommer i böckerna. Dessa diskussioner påpekar Staffan Thorson (1987, s. 86) i sin bok Barnbokens invandrare: en motivstudie i svenska barn- och ungdomslitteratur hänger på den ökade medvetenheten om hur människor med en annan etnicitet skildras i barnlitteraturen. Dessa skildringar sker specifikt utifrån fysiska egenskaper som exempelvis vita tänder, ögonvitor som glänser, munnen som ler och mörk hy för att påpeka orenheten, sorglöshet och att människor med mörkare hy var primitiva (ss. 86 - 88).
I artikeln ”Är Pippi Långstrump kolonialist?” (1994, s. 1) kritiserade Christina Heldner den franske bokkritikern Bernard Épin som år 1985 påpekade att Pippi och hennes pappa Efraim är kolonialister. Genom en analys av passagerna i Pippiböckerna som berör Kurrekurreduttön menar Heldner att detta inte stämmer och anser att den rödhåriga flickan ”[...] fast föga moraliserande antirasismen” (Heldner 1994, s. 5). Debatten om rasism i Pippiböckerna fortgår och år 2011 skriver Sofi Tagesson en debattartikel i Aftonbladet som lyder Forskare: böckerna om Pippi är rasistiska. Tagesson (2011) skriver om den tyska forskaren och teologen dr Eske Wollrad vid Sachsens som påpekar att boken endast visar en ‘’vit värld’’ som han anser inte är verkligheten idag. Debatten blossade upp som mest 2014 då fortsatt kritik och anklagelser om rasism och icke rasism i Pippiböckerna lyfts, där debatten i stort handlar om n-ordets användning (Alstermark 2014; Fallenius 2014; Habul 2014).
3.3. Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar resultatet från avsnittet tidigare forskning avsaknaden av etnisk mångfald i bilderböcker, liksom vikten av att barn blir representerade. Ett mönster som framkommer i avsnittet är att majoriteten av bilderböckerna endast framställer vita människor som leder till att barn med annan etnicitet inte känner sig representerade. Alla barn ska
oavsett om man har etnicitet vit, gul, brun och svart kunna se sig själva och de personer de älskar representerade i bilderböcker (Crisp et al. 2016; Thomas 2016; A. Moeller & Becnel 2018). Forskarna påpekar dessutom att när karaktärer av annan etnicitet förekommer i bilderböcker är de oftast passiva bipersoner och kan framställas som stereotypa karikatyrer (Thomas 2016). Detta styrker även SBI:s statistik, att utav de 384 svenska bilderböckerna förekommer det endast mörkhyade personer som huvudkaraktärer i 35 av böckerna.
I och med att en av böckerna som vi ska analysera är en Pippibok ansåg vi att det skulle kretsa mycket forskning om Pippiböcker kring etnicitet. Forskningen som vi närmast kunde koppla in var debatterna om rasism i Pippiböckerna som vi tidigare nämnt, men det
förekommer inte mycket forskning kring dessa debatter heller. Sammanfattningsvis kring våra artiklar och debatter förekommer det forskning om etnicitet i bilderböcker men i låg grad.
De vetenskapliga artiklarna har varit viktiga informationskällor genom att de har hjälpt oss att finna viktig och relevant information samt möjliggjort ett tillvägagångssätt att arbeta utifrån. Forskningen har fungerat som en första inblick i ämnet kring etnicitet och gett oss
grundläggande kunskap om området i stort. Orsaken till varför vi valt ut just dem är att dessa har behandlat etnicitet och sambandet med det i bilderböckerna. Detta har därför varit ett intressant ämne och därmed riktat in oss i vår egen forskning mot att komplettera den bilden vi fått av dessa. Vi har sökt efter relevanta artiklar och annan forskning kring de böcker vi kommer att analysera, däremot förekommer det inget kring Rally och Lyra och Limpa samt Varför bråkar syrran? på grund av hur nya böckerna är.
4. Analys
I detta avsnitt kommer vi att analysera de tre valda bilderböckerna, med inspiration av Nikolajevas (2000; 2004) analysmodell kring kategorierna tema och motiv, tid och miljö, personskildring samt samspelet mellan bild och text. Bild och text studeras utifrån Hallbergs (1996) begrepp ikonotext och tema och motiv studeras utifrån Lena kårelands (2015)
definition av begreppen. Sedan kommer en sammanfattning att presenteras med hjälp av de valda kategorierna i slutet av avsnittet.
4.1. Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön
Författare: Astrid Lindgren Illustratör: Ingrid Vang Nyman Förlag: Rabén & Sjögren År: 2004 (utgavs 1948)
Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön utgavs 1948 som en del av Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). År 2004 utgavs boken som bilderbok, där bokens rasistiska språkbruk reviderats bort. Bokens syfte är att ta med läsaren på ett äventyr och kan ses som
underhållande för den som tar del av texten. Tillsammans med Pippi, Tommy och Annika får läsaren följa med på en ‘’exotisk’’ resa i Söderhavet till ön Kurrekurreduttön för att träffa urinvånarna. Dessa urinvånare skildras i denna bok både stereotypiskt och karikatyriskt i illustrationerna.
Pippis pappa Efraim är konung över Kurrekurreduttön och vill en dag att Pippi ska följa med honom till ön och hälsa på. Såklart kan inte Pippi lämna Tommy och Annika hemma och bestämmer att de ska följa med henne på resan. En morgon lämnar skeppet Hoppetossa hamnen i den lilla staden och far mot ön, med Pippi, Tommy, Annika, Herr Nilsson och Lilla Gubben i besättningen. En dag kommer de fram till ön med de vackra kokosnötspalmer och det blåaste vattnet. Men allt blir inte frid och fröjd på ön, en dag dyker det upp tjuvar som vill ta pärlor som urinvånarna samlat på.
Tema och motiv
Temat i Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön är äventyr, och är något som genomsyrar hela bokens handling. I bilderboken konkretiseras detta med att Pippi får ett brev från sin pappa Efraim om att fara till Kurrekurreduttön där han är kung. ‘’När du får detta, kan du när som helst gå till hamnen och spana efter ‘Hoppetossa’. För nu tänker jag komma och hämta dig till Kurrekurreduttön ett tag’’ (Lindgren & Vang Nyman 2004, s. 8). Citatet påvisar att temat är explicit, men ytterligare ledtrådar ges redan när en läser titeln Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön.
Motivet i Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön är hemkomst. Pippi är hemma tillsammans med Tommy och Annika (hem), får ett brev av hennes pappa att hon ska fara till
Kurrekurreduttön (äventyr). Sedan återvänder de hem igen (hemkomst). Ett annat motiv är resan till det okända och främmande. Pippi tillsammans med Tommy och Annika far till en ö någonstans i Afrikas kust för att träffa urinvånarna, Kurrekurredutterna. Ytterligare motiv som är ett återkommande mönster är att flickan kommer till undsättning. Det handlar således om att Pippi räddar Tommy från hajen och sedan Kurrekurredutterna från tjuvarna som kommer till ön för att stjäla deras pärlor. På så sätt framställs Pippi som en hjältinna.
Tid och miljö
Boken utspelar sig i dåtid, omkring 1940 - 1950-talet eller tidigare och bilderboken ger uttryck av kolonialism. Detta är på grund av att Pippis pappa Efraim är kung över de svarta människorna på ön. Tiden visas också genom ordvalen i den löpande texten: ”Man kan få för mycket av hovliv också bli le” (Lindgren & Vang Nyman 2004, s. 11). Dessa ordval är något som inte är förekommande idag. Andra ledtrådar som ger intryck av att bilderboken utspelar sig i dåtid är bland annat brevet som Pippi får utav sin pappa, kläderna de har på sig och föremålen i hemmet.
De olika miljöerna handlingen utspelar sig i är på Kurrekurreduttön, hemma i Villa Villekulla samt hemma hos Tommy och Annika. Det är specifikt på Kurrekurreduttön där miljön
konkretiseras och där handlingen utspelar sig som mest, och är därför en mycket central del i händelseförloppet.
Personskildring
Huvudpersonen i berättelsen är Pippi Långstrump och bipersonerna är Tommy och Annika. Pippi Långstrump är en stark liten flicka, med ljus hy, fräknar och rött flätat hår. Hon är därför vit och svensk (europé). Pippi är självständig, omtänksam, listig och orädd.
Annika som är en bilderbokens bipersoner är även hon en liten flicka. Hon har ljus hy, blont hår och har därav etniciteten svensk (europé). Likaså är hennes bror Tommy av samma etnicitet, men har däremot ljusbrunt hår. Tommy och Annika är artiga, ordentliga och de är väluppfostrade. Resterande personer som finns med i bilderboken är passiva bipersoner, en av dessa är Pippis pappa Efraim, som även han har etniciteten vit och svensk (europé).
Majoriteten av de passiva bipersonerna är för övrigt av afrikansk härkomst och har därför etniciteten svart och afrikan (Afrika). Utseendemässigt har de antingen långt svart hår, kort svart hår eller inget alls och illustreras stereotypiskt (detta kommer att beröras mer under samspelet mellan text och bild som är nästa rubrik). De svarta har däremot en stor roll i handlingen eftersom dessa karaktärer är en del av bokens syfte, att ta med läser på ett äventyr till ett främmande land för att träffa ”exotiska människor”. De passiva bipersonerna hamnar dock i bakgrunden och fungerar som passiva bipersoner för att berättelsen kretsar kring Pippi, Tommy och Annika och deras äventyr till ett främmande land.
Samspel mellan text och bild
Texten har kompletterats med bilder för att bli en bilderbok, därav fungerar texten frigående eftersom det var intentionen med boken när den utgavs 1948. Med andra ord är texten innehållsrik och beskrivande. Däremot kan bilderna i boken mer eller mindre komplettera texten och ge en förståelse för vad berättelsen kommer att handla om, som då visar på en viss omfattning av ikonotext.
Bild och text skildrar etnicitet, men uttrycks stereotypa över hur de svarta passiva
bipersonerna konkretiseras i bild och text. Det förekommer en kontrast mellan de vita och de svarta. De vita har vanliga kläder, bor i hus, men när de far till Kurrekurreduttön skildras de svarta som primitiva, har mörk hy, stora läppar och lockigt hår. Kurrekurredutterna bor
dessutom i hyddor och har knappast på sig kläder. Bilderboken ger en skev bild av de svarta i Afrika och upprätthåller de stereotypa, ignoranta karikatyrerna av svarta personer. De passiva bipersonerna uttrycks som undersåtar till de vita, det skildras i bild när de svarta fläktar Pippi som är prinsessa. De svarta framställs även både i text och bild som underhållare till de vita. Med andra ord är Kurrekurredutterna deras slavar och är där för att underhålla samt
tillfredsställa de vitas behov. De svarta illustreras som att vara glada, de ler när de fläktar Pippi som är en typisk karikatyr av hur slavar framställdes förr i tiden.
Ännu en gång är det viktigt att notera att denna bilderbok utgavs 1948 som en del av Pippi Långstrump i Söderhavet (1948) och att självaste syftet var att påvisa ett äventyr. Denna bok innehöll dessutom rasistiska ord som n-ord kung, n-ord prinsessa, istället för svart som benämns i denna bok. Bilderbok framställer däremot fortfarande de svarta som ”de andra” exempelvis ”de där små svarta barnen där nere’’ (Lindgren & Vang Nyman 2004, s. 10), som visar på att de inte existerar i deras värld.
4.2. Rally och Lyra och Limpa
Författare: Marine Norin Illustratör: Emma AdBåge Förlag: Alfabeta
År: 2015
Syftet som faktiskt förmedlas i Rally och Lyra och Limpa är hur barn ska leka tillsammans med andra för att inte exkludera någon. Det vill säga har denna bok ett uppfostran- och pedagogiskt syfte. Etnicitet representeras både i text och bild, det är däremot inte bokens underliggande syfte att inkludera en mångfald. Mångfalden hamnar därför i bakgrunden och nämns enbart genom namn.
Rally och Lyra är bästa vänner i ”ur och skur, natt och dag”. En dag börjar det en ny flicka på Rallys och Lyras förskola och hon heter Limpa. Limpa kan mycket saker som inte Rally och Lyra kan och alla i förskolan vill leka med henne. Plötsligt var ingenting som förut med Rally och Lyra eftersom de började bli avundsjuka på Limpa, och tävlar om hennes
uppmärksamhet. Detta resulterar i att Rally och Lyra mår illa och får ont i magen. Till slut löser det ändå sig och Rally, Lyra samt Limpa blir bästa vänner i ”ur och skur, natt och dag”.
Tema och motiv
Det mest väsentliga temat i Rally och Lyra och Limpa är vänskap och är något som är explicit. Temat är tydligt och synliggörs i återkommande mönster redan från början av berättelsen samt fortsätter genom hela handlingen. Ett citat som konkretiserar detta är: ”Rally och Lyra är kompisar. Bästa kompisar. Jämt, jämt bästa kompisar. I ur och skur. Natt och dag” (Norin & Adbåge 2015, s. 1).
Lik temat är även vissa motiv explicita. Ett av motiven är hur en ska vara en bra kompis. När Limpa börjar förskolan blir det svårt att leka när de helt plötsligt är tre. De blir snabbt
ovänner och mår jättedåligt över detta. Problematiken blir då hur de ska kunna leka flera samtidigt. Något som däremot är ett implicit motiv som kretsar kring relationer, vänskap, det vill säga att alla relationer går upp och ned, man bråkar och blir sams. Boken vill på ett sätt påvisa att det är okej att vara osams.
Tid och miljö
Denna bok visar på att den utspelar sig i nutid, 2000 - 2010-talet. Illustrationerna av Rally, Lyra och Limpa och resterande personer i bakgrunden har på sig kläder som visar på en form av modernitet. Andra tecken på detta är hur leksakerna är konstruerade, men även tekniken som finns i boken såsom en trådlös mobiltelefon och en robot.
Genom bilderna syns det att miljön utspelar sig på dagis och i Rally samt Lyras respektive hem. Förskolemiljön är platsen som handlingen utspelar sig som mest eftersom alla intriger uppstår där. Det vill säga bråket mellan Rally och Lyra samt hur de sedan blir bästa vän med Limpa.
Personskildring
Rally och Lyra är huvudpersonerna i boken och Limpa är bipersonen. Rally är en liten flicka med långt ljusbrunt hår och ljus hy. Därav är hennes etnicitet vit, europé med andra ord
svensk. Rally ger intryck av att vara en snäll och omtänksam kompis, men kan lätt bli avundsjuk. Lyra är också en liten flicka med kort vitblont hår och har ljus hy. Hon är därför också vit, europé med svenskt ursprung. Likaså Rally är Lyra också en snäll kompis men kan lätt bli avundsjuk. I grund och botten kan både Rally och Lyra tolkas som två flickor som bryr sig om varandra. Dessa två huvudpersoner driver handlingen framåt.
Handlingens biperson är Limpa och det är Limpa, Rally och Lyra som handlingen kretsar kring. Lik Rally och Lyra är Limpa också en liten flicka med ljus hy, hon har rött långt hår, fräknar och har därför etniciteten vit, europé (svensk). Limpa verkar vara en person som alla vill vara med och likna eftersom hon verkar vara snäll, lugn samt omtänksam.
I bilderboken förekommer det också ett flertal passiva bipersoner, varav majoriteten har etniciteten vit, europé. Däremot förekommer tre barn som avviker från normen. Den ena kan ses som asiat (mellanöstern) han har svart kort hår och ljusbrun hy. Den andra har svart hår och gulbrun-hy vilket kan konstateras att han har etniciteten asiat (Östasien). Den tredje och sista är en flicka med mellanlångt svart hår och ljusbrun-hy samt ger intryck av att komma från Asien (Mellanöstern). Karaktärerna med en annan etnicitet skildras av illustratören på ett naturligt sätt och inte stereotypt sätt. Det vill säga finns det inga speciella skillnader mellan hur de olika etniciteterna skildras, förutom att karaktärerna har en annan nyans av ljus hy och nyanser av mörkt hår. Något att notera är att karaktärer med mörkare hudfärg aldrig skildras i denna bilderbok, däremot är bokens syfte inte att skildra en mångfald av etniciteter utan vänskap.
Samspel mellan text och bild
Samspelet mellan bild och text förekommer även i denna bilderbok. Å ena sidan kan texten fungera någorlunda frigående eftersom den är mer innehållsrik, å andra sidan står bilderna för majoriteten av informationen kring karaktärernas etnicitet. I slutet av boken visas en
illustration på barn som sitter i en ring, varav texten nämner olika namn på barnen som skulle kunna ge ledtrådar kring olika etniciteter. Exempelvis är två av namnen Hassan och Yamal typiska muslimska namn och kan därför komma ifrån Asien (Mellanöstern) eller Afrika (Nordafrika). På bilden kan en endast försöka lista ut vem Hassan och Yamal verkligen är. Rally, Lyra och Limpa är däremot inte typiska svenska, vita namn, men när karaktärer med
annan etnicitet skildras döps de till namn som är stereotypa och kopplade till en viss etnicitet. Detta kan ses som att författaren försöker att inkludera en mångfald av människor, men också skapa en kontrast mellan olika etniciteter. Däremot är detta inte bokens syfte, det vill säga att inkludera olika etniciteter i bilder eller text, utan skildrar problematiken med vänskap. Detta kan vara en orsak till varför både författaren och illustratören inte skildrat karaktärer av annan etnicitet i den mån vi vill. Med andra ord saknar vi en skildring av karaktärer med mörkare hy, eftersom alla karaktärer har ljus hy, till och med de med en annan etnicitet.
I bild skildras alla passiva bipersoner med en annan etnicitet med mörkt hår och ljusbrun hy. Däremot skildras aldrig någon med mörk hy, som vi tidigare nämnt. Varför vi lägger stor vikt på saknaden av karaktärer med mörkare hy är på grund av hur samhället ser ut idag.
4.3. Varför bråkar syrran?
Författare: Kristina Murray Brodin Illustratör: Bettina Johansson Förlag: OLIKA
År: 2019
OLIKA är ett förlag vars syfte är att producera barnlitteratur som inkluderar en mångfald, för att varje enskilt barn ska få möjlighet att identifiera sig med karaktärer utifrån intresse, förmåga och utseende. Därav är bilderboken underliggande syfte att inkludera en mångfald av olika etniciteter på ett naturligt sätt. Det är specifikt i illustrationerna som etnicitet framställs i denna bilderbok.
Ute i hallen på dagis bråkar en “syrra” med sin mormor. Alvdis och Hamsa undrar varför syrran bråkar. Under bokens gång försöker Alvdis och Hamsa lista ut varför, genom att ställa frågor som ”Har något ramlat på henne?” eller ”Är det hennes mormor som tjatar för
mycket?’’ etc. Tillslut frågar Alvdis och Hamsa syrran varför hon och mormor bråkar och syrran svarar: att det inte är hon som bråkar, utan hon vill bara ha på sig sina sandaler.
Tema och motiv
Bilderbokens tema är ‘’känslodeckare’’ och är ett återkommande mönster i hela berättelsen. När vi talar om känslor i denna bilderbok förekommer dessa mer eller mindre i varje dialog som Alvdis och Hamsa har. Ett exempel för att påvisa hur känslor konkretiseras är:
−Ibland skojbråkar jag med dig, säger Alvdis. Och ibland blir du arg.
−Det är bara roligt om båda vill, säger Hamsa. (Murray Brodin & Johansson 2019, s. 7)
När vi sedan talar om deckare går bilderboken ut på att Alvdis och Hamsa försöker lista ut varför syrran bråkar, med andra ord är de detektiver. Alvdis och Hamsa ställer frågor till varandra och försöker reda ut svaret på gåtan utifrån egna erfarenheter kring vad som gör dem arga. Temat är på så sätt ‘’känslodeckare’’ och är något som är ett återkommande mönster genom hela handlingsförloppet. Temat i Varför bråkar syrran? är både explicit, men kan även ge intryck av att vara implicit. Känslor är explicit, det vill säga öppet och klart, däremot är deckare implicit beroende på hur läsaren tolkar självaste budskapet med bilderboken.
I denna bilderbok förekommer två motiv. Det ena är vänskap och den andra är kärlek. När Alvdis och Hamsa försöker lista ut varför syrran är arg får vi tillbakablickar som skildrar Hamsa och Alvdis vänskap mellan varandra. Denna vänskap skildrar också kärlek, men inte bara mellan dem utan även inom respektive familj och dessa motiv är explicita. Varför dessa är explicita är inte enbart i hur Alvdis och Hamsa pratar till varandra utan illustrationerna visar på en känsla av kärlek genom hur Alvdis och Hamsa tittar på varandra. Alvdis lägger sina små händer på Hamsas kinder och ler genuint och Hamsa ler tillbaka. Liknande illustrationer är återkommande i denna bilderbok.
Tid och miljö
Det syns både i hur texten är konstruerad, men även hur bilderna är utformade att bilderboken är skriven i nutid och att handlingen utspelar sig runt 2010-talet. Det som visar på att boken är skriven runt denna tid är framförallt hur illustrationerna framställs. Illustrationerna kan ge intryck av att vara progressiva. När Alvdis och hans mamma är ute och demonstrerar skildras skyltar med olika ståndpunkter som människorna håller i, allt från samtycke, miljöfrågor, vår
framtid är allas ansvar, barnens rätt i samhället etc. Dessa ståndpunkter är något som diskuteras, debatteras och demonstreras om idag.
Miljön utspelar sig främst i förskolan, men varje gång Alvdis och Hamsa har tillbakablickar om olika händelser utspelar sig miljön i parken, hos farfar, i balkongen, på gymmet, i hemmet och andra utomhusmiljöer.
Personskildring
Hamsa och Alvdis är huvudpersonerna i bilderboken och driver handlingen framåt. Hamsa är en liten pojke med krulligt svart hår, mörk hy och bruna ögon. Därav är Hamsas etnicitet svart, afrikan och förmodligen också muslim eftersom namnet är muslimskt. Hamsa ger uttryck av att vara en genuin och omtänksam pojke, men som alla andra barn kan han också bryta ihop och bli arg. Oftast när han blir orättvist behandlad som exempelvis när Hamsas storebror inte ville bjuda på sitt godis då säger Hamsa att “om en har godis vill alla ha” (Murray Brodin & Johansson 2019, s. 6).
Alvdis är en person som har ljust hår, nästintill vitt, blåaögon, ljushy och har då etniciteten vit, svensk eller har ett europeiskt ursprung. Alvdis verkar lik som Hamsa också genuin och omtänksam däremot är Alvdis lite mer envis samt bortskämd. Det kan ha att göra med att han har varit det enda barnet en längre tid fram tills han fick ett syskon och nu är det inte enbart Alvdis som får all uppmärksamhet utan blir avundsjuk när lillen får det.
Bipersonen är syrran och handlingen kretsar kring henne. Syrran har svart hår, bruna ögon och har ljusrosa hy. Syrrans etnicitet är implicit då hon kan vara en blandning av olika europeiska nationaliteter eller enbart en. Syrran ger uttryck som att vara en envis liten flicka och vill ha saker och ting på sitt sätt. Det förekommer dessutom massor av passiva bipersoner i boken, personerna representerar en mångfald av olika etniciteter. Däremot är det svårt att poängtera vilken specifik etnicitet varje passiv biperson har. Karaktärerna skildras genom olika hudfärger, hårtyper och hårfärger samt om någon karaktär har slöja eller inte. Det är lättare att skildra vilken etnicitet de med ljus hy har som är vit och europé. Några exempel ur boken är läraren som har ljusbrun hy och långt lockigt hår och skulle kunna vara av
