5.2 Lekpedagogens förhållningssätt
5.2.3 Betydelsen av lekpedagogers förhållningssätt för barnets bearbetning
Alla lekpedagoger som vi har intervjuat ansåg att förhållningssättet i lekarbetspedagogiken har betydelse för barnets bearbetning och att det är en stor hjälp för barnet när det i leken ska bearbeta en upplevelse och få förståelse för denna. När vi ställde frågan om de trodde om förhållningssättet hade någon betydelse för barnets bearbetning fick vi enbart jakande svar.
Det tror jag absolut, det är lite ´följa John´ så att säga, det är barnet som leder vad som ska hända i rummet och bearbetar ju eller vad ska jag säga saker i precis sin egen takt, det är ingen som forcerar eller frågar eller säger att jag tycker det verkar som om eller nåt sånt där, vi ställer ju aldrig frågor till barnen eller leder dem in i nånting där dom inte vill vara (Frida).
Disa höll också med att förhållningssättet har betydelse för barnets bearbetning och sade ”ja jag tror det (förhållningssättet, vår anm.) innebär trygghet för dom, att om man fokuserar på det dom gör och inte kommenterar dom som person och inte heller deras tankar”. Bellas svar stämde in på Disas kommentar, Bella svarade på frågan förhållningssättet har betydelse för barnets bearbetning: ”ja det tror jag, alltså jag tror det är viktigt detta hära att när man är här inne så är det barnet som ska va i fokus”.
Bekräftelsen
Som vi tidigare nämnt är det många som anser att bekräftelsen av barnets lek är det stora i förhållningssättet, två av pedagogerna ansåg även att det är bekräftelsen som gör att barnet kan bearbeta sin upplevelse. Erika anser ”att sätta ord på barnets lek detta hjälper barnet strukturera sina tankar i huvudet, många barn, speciellt okoncentrerade barn som har svårt med det”. Detta håller även Carin med om, hon ansåg att ”det stora stödet och hjälpen tycker jag är att pedagogen finns där och bekräftar vad barnet gör under lekstunden, det är det som är det välgörande för barnet”.
Självbestämmande
Alla pedagoger påpekade att pedagogens förhållningssätt innebär att följa barnet. Det är alltså barnet som bestämmer om det vill gå i lekarbete, vad det vill leka och när det vill sluta med lekarbetet. Anna bekräftar detta genom att hon sade ”det är barnen som bestämmer vad man ska göra inom gränsen av vad man som vuxen tycker är lek”. Erika menade också på att ”det är väldigt speciellt just med barnets bestämmande i detta (lämnandet av lekrummet, vår anm.) jag tror också att det är det som lyfter barnet i metoden att barnet känner att jag få bestämma här”. Frida ansåg och förklarade att eftersom barnet själv får bestämma vad det vill leka med under lektillfället kan det leka samma lek många gånger och på det viset i sin egen takt bearbeta sin upplevelse.
För dom barnen som har svårigheter av något slag, så är det ju så att dom arbetar med det dom vill i sin egen takt så att säga, i det här lekarbetsrummet gör dom ju egna val av det här lekmaterialet som finns … så att man påskyndar inte någonting som man inte vill bearbeta eller göra, de väljer själva.
Vi har genom våra intervjuer förstått att förhållningssättet är en stor del i lekarbetet och att lekpedagogerna tror att det har en positiv inverkan på barnet och dess bearbetning. Att barnets handlingar får stå i fokus gör att det känner bekräftelse och trygghet. Genom bekräftelsen sätter lekpedagogen ord på det barnet gör i leken och om barnet leker ut sin upplevelse under lekarbetet och får ord på den, kan det hjälpa barnet att få struktur i sina tankar om upplevelsen. I lekarbetet får barnet själv bestämma vad det vill leka med och det medför att om barnet vill kan det bearbeta sin upplevelse i leken i sin egen takt.
5.3 Slutsatser
Här följer de slutsatser som vi har kommit fram till genom att analysera de resultat vi har fått. Resultaten baseras på de intervjuer vi har gjort under studiens gång och här ger de svar på våra frågeställningar.
Hur kan man med hjälp av lekarbete stödja barn i åldern 4-7 år som upplevt en svår separation genom föräldrarnas skilsmässa?
Barn som går igenom separation genom föräldrarnas skilsmässa kan uppfatta sin omvärld som rörig och kaotiskt eftersom familjesituationen inte är som den brukar. I lekarbete kan barnen finna kontinuitet eftersom lekarbetet alltid infinner sig på samma dag och tid. Ofta kan även förskolans fasta rutiner ge barnet kontinuitet.
I lekrummet är det bara tillåtet att leka och skapa. Leken är välgörande för barnet, den främjar barnets utveckling och vissa menar att den till och med är läkande. Lekarbetet är bra eftersom barnet själv får välja aktivitet och om barnet väljer att bearbeta skilsmässan i leken kan det göra det i sin egen takt. Barnet kan leka samma lek om och om igen, då lär det känna sina känslor och på så vis kan barnet få förståelse för skilsmässan.
Hur upplever lekpedagoger sitt förhållningssätt i lekarbete?
Alla lekpedagoger som vi har intervjuat anser att förhållningssättet de har i lekarbete är annorlunda än de vanligtvis har ute i barngruppen, men de anser att förhållningssättet är annorlunda på ett positivt sätt. Alla pedagoger utom en tar med sig delar av förhållningssättet ut i sin barngrupp.
En av de positiva saker som de anser vara annorlunda är pedagogens återhållsamhet till barnet. De anser att återhållsamheten är positiv för att barnet får tid till att försöka själva och då kan barnet känna sig kompetent. De anser även att bekräftelsen är en stor del av deras förhållningssätt.
Har lekpedagogens förhållningssätt vid lektillfällena någon betydelse för barnets bearbetning av separationen och i så fall på vilket sätt?
För att kunna bearbeta en upplevelse i lekrummet behöver barnet känna trygghet, genom att pedagogen bekräftar och inte bedömer barnet kan det vara sig själv. Bekräftelsen som lekpedagogen ger, genom att muntligt återge barnets lekhandlingar, gör även att barnet får ord på sina handlingar och då kan strukturera sina tankar.
I förhållningssättet ska lekpedagogen följa barnet och låta barnet själv bestämma vad det ska leka med eller skapa i lekrummet. Detta gör att barnet själv bestämmer om det genom lek ska bearbeta skilsmässan som det har varit med om och hur länge barnet ska bearbeta det. Barnet kan då välja att leka samma sak om och om igen tills det känner sig färdig. När barnet är färdiglekt och går över till någon annan aktivitet kan lekpedagogerna ana att barnet har fått förståelse för sina känslor för skilsmässan, då lekpedagogerna inte tolkar barnens lek kan de aldrig vara säkra på detta. Eftersom lekpedagogen inte går in och styr över barnet i lekrummet kan barnet leka och bearbeta händelsen i sin egen takt.
6 Diskussion
I detta kapitel tar vi upp vad vi kommit fram till i resultatet och styrker detta med de teorier vi har skrivit om i kunskapsbakgrunden. Vi kommer även att nämna de frågor som kommit upp under studiens slutfas och som skulle kunna undersökas i framtiden. Vi kommer också att kritiskt granska studiens metod och genomförande.