Betydelsen av byaandan

Erik berättar att han förstår varför folk vill bo i stan och att han själv också har tyckt om det men att det finns en speciell gemenskap i byn och på landsbygden som han inte upplever finns någon annanstans. Innan han och Sara flyttade till byn bodde de i en annan by som låg närmare

en större stad. Erik berättar att den byn också är jättevacker men att den, precis som städer inte hade det byaliv som han och Sara ville leva:

”Men vi tyckte ändå inte att det riktigt va den där byastämningen som vi var ute efter faktiskt. Det är lite för nära stan kanske så många lever sitt liv inne i stan och skjutsar barn på träningar och matcher och andra aktiviteter och det blir inte riktigt det där byalivet.” – Erik

Närheten till en stad är det fler än Erik som identifierar som en faktor kring varför andra byar inte är lika levande som deras. Byar som ligger för nära en större stad inte alls har lyckats få samma lokalsamhälle som det som finns i deras by. Om en ort ligger för nära en stad så bor man i byn men lever i stan och är det för långt vill man inte flytta dit för att det är för långt att pendla. Johan lyfter en tanke han har om han tror att byn har ett ganska perfekt avstånd från den större staden för att ha förutsättningarna att blomstra:

”En ort som befinner sig inom 5 mils avstånd från en tillväxtort, eller en by eller ett samhälle, har större chans att klara sig från avbefolkning. Det verkar va en gräns där vad folk tycker är lagom. Efter fem mil då orkar man inte pendla längre helt enkelt till stan.” – Johan

Även om Johans teori inte är bekräftad så verkar det finnas någon sanning i det. Samtliga respondenter berättar om att man tvingas att vara initiativrika och företagsam om man vill bo på landsbygden. I stan kan man bo utan att behöva sakna någonting. Utan att behöva pendla och utbudet av allt från mat till kultur är brett. I byn finns en affär, en bensinpump och det man behöver för att man inte ska behöva lämna byn för att införskaffa förnödenheter. Vilket ger förutsättningar för att locka människor att flytta dit men det finns också andra faktorer. Det är en by som går emot den allmänna bilden av landsbygden. Det ideella engagemanget är stort och det verkar också finnas en särskild anda i byn. En anda som förs vidare till barnen men som också smittar av sig och lockar fler att vilja flytta dit. Respondenterna vittnar om det rika föreningslivet och den viljestyrka och anamma som finns hos människorna i byn:

”Det är så tydligt att man har nånting gemensamt som man ska ta hand om.” – Erik

Vill man få någonting gjort så ordnar man det med samlade krafter. Någonting som både tar sig uttryck i projekt men också politiskt. Flera av respondenterna berättar att även om kommunen är positiv till utvecklingen i byn så bidrar inte kommunen med särskilt mycket aktivt stöd lokalt. Till exempel berättar Kristina och Fanny att det ett antal gånger varit på tal om att lägga ned skolan i byn men att man då gemensamt har gått ihop och hittat sätt att stoppa beslutet. Erik lyfter exempel på hur samma anda också används till att genomföra egna idéer och projekt. Ett exempel var när någon i idrottsföreningen fick en idé om att bygga en

tennisbana och några månader senare hade föreningen fått projektpengar och byggt en. Det finns en mentalitet av att tillsammans klarar man av det. Man driver och söker pengar till egna projekt, skapar möjligheter för arbetstillfällen för unga och anordnar aktiviteter och evenemang i byn för alla åldrar:

”Och det är väldigt typiskt den här byaandan. För det är sånt som andra byar runt i kring skulle kunna göra men det finns ingen tennisbana i nån annan by vad jag vet.” – Erik

Eftersom byn har en så stor pol av företagare så kan man via byns gemenskap knyta an till andra företagare på sin ort och på så sätt knyta kontakter. Erik berättar att det svåraste när man är nystartad som företagare är att man oftast inte har kontakterna. Men nätverket i byn är en hjälp i det. Gemenskapen och föreningslivet gör att man knyter an till människor i alla åldrar och i olika yrkesgrupper. Fanny håller med:

”Jag tycker att det har varit lättare att hitta bekanta här. Folk är så öppna. Folk är inte slutna och här är folk nyfikna på andra och inbjudande och öppna. Sen är skillnaden här att man umgås med folk som är i jätteblandade åldrar. Man är inte bara i sin egna ålderskrets. Utan här umgås man med allt och alla och jag tyck att det blir den finaste balansen.” - Fanny

Fanny berättar att det som gör byn så speciell är gemenskapen och att alla värnar om och pratar gott om byn. Även att byns profiler har haft en viktig roll i att sätta byn på kartan. Emma satte någonting i rörelse i och med att hon var först, men att efter henne har det vuxit fram fler influencers och profiler som bidrar till byaandan och bilden av byn via sina kanaler:

”Alla våra profiler som syns utåt och pratar gott om byn och visar hur man kan leva här har verkligen bidragit till att fler vill flytta hit.” – Fanny

Emma, Erik och Jonas beskriver alla att inställningen till nya typer av företagande är väldigt positiv i byn. Att även om de som är äldre och har mer konventionella företag inte förstår hur det funkar eller hur någon som driver företag med inriktning inom sociala medier kan dra in pengar så är tonen ändå väldigt positiv:

”Dels tror jag att det blev så för att vi är en generation som gör det i mycket högre grad än tidigare generationer. Alltså många med en anställning har också ett företag. Man kan driva företag på många olika sätt också. Ja menar vi har en arbetsmarknad som är ganska hård, det är inte så himla lätt att få en anställning heller så att jag tror att det både är ett nödvändigt ont och någonting som kommer mer naturligt. Men sen är det här en otrolig entreprenörsby. Det finns flera stora företag för att vara en så liten by.” – Emma

Ellen och Fanny berättar också om denna öppenhet som finns i byn och hur den inspirerar. Andan i byn liknar mentaliteten hos entreprenörer väldigt mycket. Föreningslivet och den positiva inställningen från andra företagare sporrar och skapar en trygghet. Det finns en uppmaning att bidra och att inte vara rädda att tänka nytt och innovativt och om man är företagsam eller initiativrik är det en miljö som man som entreprenör lätt kan växa i:

Sen ska man så klart aldrig underskatta en stark företagsanda som gjuter mod i alla de som vill göra företag av sina drömmar.” – Ellen

5 Diskussion och slutsats

I denna uppsats har ambitionen varit att belysa digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden. Tre centrala frågeställningar har väglett arbetet: 1. Vilken betydelse har digitalisering för entreprenörskapets framväxt? 2. Vilka faktorer har betydelse i samband med uppkomst av nätverk av lokala entreprenörer? 3. Vilken betydelse har det digitala entreprenörskapet haft för byn?

För att söka svar på frågorna har studien utgått från en fallstudie där datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. I studien har sju respondenter deltagit och datan har analyserats med stöd av kvalitativ innehållsanalys och meningskodande analys.

Vad gäller frågan om vilken betydelse digitalisering har för entreprenörskapets framväxt visar detta arbete att den gemensamma drivkraften hos respondenterna bakom att starta företag och bli digitala entreprenörer är friheten som det ger. Inte primärt en affärsmöjlighet utan en önskan om att ha ett arbete som ger stor flexibilitet och frihet. Friheten att bestämma över hur de ska planera sin tid och från vilken plats de ska arbeta från. Respondenterna vill bo, leva och arbeta från byn. Detta har för dem gjorts möjligt genom digitaliseringen och den digitala teknikens utveckling då de kan arbeta och upprätthålla kundvård och relationsbyggande på distans. De prioriterar sin självständighet och flexibilitet och åtnjuter sin personliga frihet genom att sträva efter professionella frihet. Även fast detta också leder till att gränser mellan arbete och privatliv riskerar suddas ut är det någonting som är positivt för att det leder till att de kan styra över sin tid och sitt arbetsupplägg. Att dra nytta av digitaliseringen och teknik för att kunna arbeta och upprätthålla kontakt med kunder och medarbetare helt på distans är någonting som också kan identifieras hos digitala nomader. En drivkraft bakom att bli digitala entreprenörer i byn, precis som när man talar om digitala nomader, vara att man vill forma sin vardag på egen hand. Till skillnad från de sociala problem som uppstår för digitala nomader har den rörliga friheten gynnat respondenterna i studien. Då den livsstil som de digitala entreprenörerna i byn vill ha inte innebär att de vill ut och resa och leva som nomader, utan att de i så stor utsträckning som möjligt vill kunna vara hemma. Strävan efter denna livsstil och att få leva så kallat byaliv, att leva där man bor och kunna vara en aktiv del av föreningslivet och andra aktiviteter, är inte unikt för de som är digitala entreprenörer i byn. Det är en mentalitet som delas av fler.

Angående frågan om vilka faktorer som har betydelse i samband med uppkomst av nätverk av lokala entreprenörer så visar denna studie att en entreprenöriell gnista kan skapa positiva effekter och kan i kombination med en stark lokal miljö bli en grund till att fler entreprenörer får en positiv start. Förebilder, nätverk och sociala faktorer, såsom andra människors uppfattningar och attityder och annan indirekt påverkan via sociala nätverk är viktiga för att företagande ska kunna växa. I byn för studien hittas detta i föreningslivet och de nätverk som

uppstått mellan både de digitala entreprenörerna men också mellan digitala- och traditionella entreprenörer. Föreningslivet och de sociala knytpunkterna i byn kan liknas med co-workingytor eftersom ger möjlighet till det sociala nätverkandet, den inspiration och det kompetensutbyte som co-workingytor specialiserar sig på. Möjligheterna att knyta yrkesöverskridande sociala nätverk verkar i största utsträckning sker via föreningslivet och de event som planeras i byn. Eftersom byn har en så stor pol av andra företagare så kan man via byns gemenskap knyta an till andra företagare på orten och på så sätt knyta kontakter och om man inte känner någon direkt som har den kompetensen man söker är sannolikheten ganska stor att rätt personer blir sammankopplade inom ganska kort tid. Detta skapar också en god grund för nya företag då det svåraste när man är nystartad som företagare är att man oftast inte har kontakterna. Här är nätverken i byn en hjälp då föreningslivet och andra gemenskaper ger en möjligheter att kunna knyta an till människor i alla åldrar och i olika yrkesgrupper. Någonting som co-workingytor försöker skapa i stadsmiljöer.

Den positiva inställningen till nya företag och nya innovationer i byn i kombination med att företagande inte är normbrytande, då byn har en historia av att vara en företagarby med många traditionella företag, skapar också ett klimat som gör att tröskeln till att starta företag inte ses som så hög. Mängden företagare har också varit väldigt positivt för byn då den spridda kompetensen bidragit till föreningslivet och skapat en attraktiv by som lockat fler att flytta dit. Den positiva inställningen mot de digitala entreprenörskapets grundas också i att de digitala företagen syns utåt, sprider en positiv bild av byn utanför des gränser och drar in pengar till kommunen via skatteintäkter. Det visar också att företagandet har en framtid även på landsbygden och agerar som en motkraft mot urbaniseringen. Då den flexibilitet och frihet som de digitala entreprenörerna har investeras i byn och dess föreningar.

Slutligen vad beträffar vilken betydelse det digitala entreprenörskapet haft för byn så visar studien på att en tydlig effekt av att det bor många digitala entreprenörer i byn är att byn skulle vara ganska folktom. Att det finns en grupp med företagare som arbetar hemifrån märks av för att det helt enkelt finns folk i byn. Det är en grupp som inte har sina arbeten, kontor eller nätverk på någon annan plats. Bland dessa digitala entreprenörer är det många som engagerar sig i byns föreningar, men som också handlar i byns affär och tar lokal hjälp till saker i hemmet. Företagen skapar också arbetstillfällen, är viktiga kunder till andra lokala företag och bidrar på så vis till att hålla igång den lokala ekonomin. De agerar också som en länk i de lokala nätverken som växer fram mellan olika företag. Man lever, bor och arbetar på samma ställe vilket också stödjer tillväxten i byn. Alla dessa företag är också registrerade i byn vilket ger skatteintäkter till kommunen och bidrar till utvecklingen på orten.

Utöver denna förhållandevis utbredda service som finns i byn är det är också nära till både det större samhället i kommunen och pendlingsavstånd till den större staden. Detta är inte primärt förutsättningar för att företag och digitalt entreprenörskap ska kunna blomstra men

det är faktorer som alla respondenter anger som anledningar till varför de valde att flytta till byn och till varför de inte behöver vara beroende av det större samhället eller den större staden för att kunna leva i byn.

Sammanfattningsvis kan sägas att denna studie visar att digitaliseringen möjliggör för nya former av entreprenörskap på landsbygden och för en friare och mer flexibel vardag. Digitaliseringen en viktig faktor på grund av möjligheten att kunna grunda sin affärsidé på digitala plattformar eller en digital produkt och att kunna arbeta och upprätthålla kundvård och relationsbyggande på distans. När andra arbetstillfällen försvunnit och skapat utmaningar med att kunna bo och leva på landsbygden har digitaliseringen öppnat upp för att man ska kunna ha ett naturnära boende och en givande och utmanade karriär utanför en stad. Digitaliseringen och de möjligheter som uppstår av att man inte längre är lika bunden till en specifik plats skapar förutsättningar för nya former av företagande på landsbygden. Studien visar också på hur digitaliseringen i längden bidrar till ett mer levande lokalsamhälle då digitaliseringen minskat behovet av pendling och fysiska möten vilket är tid som många investerar i lokalsamhället och föreningslivet.

Denna studie har utgått från en by där det inte bara finns en positiv inställning till nya företag och nya innovationer utan där det också finns många som driver mer traditionella företag. Under den här studies gång har det väckts frågor om hur nästa generation i byn ser på sina egna möjligheter och sin egen framtid. Särskilt med tanke på digitaliseringen och att nästa generation, oavsett boplats, växer upp i en värld där det digitala är norm. Hur påverkas man av att växa upp i ett samhälle som ständigt förändras på grund av digitalisering i kombination med att växa upp i en kontext där företagande och digitalt företagande är normalt? Hur förändrar det inställningen till digitalt entreprenörskap? Det finns forskning om hur digitaliseringen påverkar unga men det skulle vara intressant att i framtida forskning undersöka hur digitaliseringen påverkar unga i denna kontext. Hur digitaliseringen påverkar unga på landsbygden och hur ungas bild av arbete och livskvalité påverkas av att växa upp i en entreprenöriell miljö.

Denna studie visar på korrelationen mellan lokalt digitala entreprenörer och den lokala tillväxten. Studien visar också på att entreprenörskap har en stor betydelse för samhället och att digitaliseringen har en stor betydelse för entreprenörskapets framväxt. Framtida forskning kan lära oss mer om hur landsbygdens olika förutsättningar påverkar hur det digitala entreprenörskapet tar sig uttryck, mobiliseras och blir hållbart. Hur påverkar digitaliseringen vart människor väljer att bo och vilken sysselsättning man har? Vad skapar en attraktiva livsmiljöer på landsbygden och vad det digitala entreprenörskapets roll är i detta?

I byn för den här studien finns det förutsättningar som inte finns överallt på landsbygden. Olika landsbygdsorter har olika förutsättningar och präglas av olika fenomen. Livet i vissa präglas av arbetspendling till en större stad, i andra kretsar livet kring ett eller flera

industriföretag. Vissa av jordbruk andra av småföretagande. Digitaliseringen är implementerad på olika sätt i olika kommuner och på olika orter och hur detta påverkar befolkningsantalet och tillväxten ser olika ut. Enligt regeringens mål och arbete för Sveriges landsbygd ska det trots varierade miljöer och företagsklimat finnas likvärdiga förutsättningar för medborgare som valt att arbeta, bo och leva på landsbygden. Den här studien visar dock på att det inte finns likvärdiga förutsättningar överallt i landet då studiens respondenterna vitnar om att byn i studien är annorlunda än andra. I det avseende att serviceutbudet och byns gemenskap är annorlunda i jämförelse med andra byar. Faktorer som spelat in i deras val att bosätta sig och leva i byn. Det digitala entreprenörskapet har en stor roll i detta då dessa entreprenörer har större frihet och kontroll över sin tid och väljer att både bo och leva i byn. De skapar också arbetstillfällen, är viktiga kunder till andra lokala företag och bidrar till att hålla igång den lokala ekonomin. De agerar också som en länk i de lokala nätverken mellan olika företag och bidrar tillsammans med andra ideella till föreningslivet och den lokala gemenskapen. Den lokala andan och den entreprenöriella miljön i byn kompenserar för bristen på lokalt stöd från kommunen. Med det digitala entreprenörskapets roll för byn i åtanke, finns det specifika mönster man kan identifiera som sen går att överföra på andra bygder som kan skapa förutsättningar för lokalt digitalt entreprenörskap och samhällsutveckling.

6 Litteraturförteckning

Berne-Manero, C., & Marzo-Navarro, M. (2020). Exploring How Influencer and Relationship Marketing Serve Corporate Sustainability. Department of Marketing, University of Zaragoza.

Bouncken, R., & Reuschl, A. (den 22 September 2016). Coworking-spaces: how a phenomenon of the sharing economy builds a novel trend for the workplace and for entrepreneurship. Bayreuth, Tyskland.

Brå. (den 16 April 2020). Statistik utifrån brottstyper. Hämtat från Brottsförebyggande rådet: https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper.html

Davaki, K. (2018). The underlying causes of the digital gender gap and possible solutions for enhanced digital inclusion of women and girls. Bryssel: European Parliament.

David, M., & Sutton, C. (2017). Samhällsvetenskapligmetod. Lund: Studenlitteratur.

Dewdney, A., & Ride, P. (2013). The Digital Media Handbook. London: Routledge.

Drucker, P. (2002). The Discipline of Innovation. The Harvard Business Review.

Drucker, P. (2015). Innovation and Entrepreneurship. London: Routledge.

Eriksson, L., & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera 10. uppl. Stockholm: Liber.

Forsberg, G., Lundmark, M., & Stenbacka, S. (2012). Demografiska myter: Föreställningar om landsbygden – mer myter än faktiska fakta. Författarna och Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Greve, A., & Salaff, J. (2003). Social Networks and Entrepreneurship. Entrepreneurship theory and practice, 1-22.

Hemnet. (den 28 Oktober 2020). Efter pandemin – lämnar vi stan då? Hämtat från Hemnet: https://www.hemnet.se/artiklar/bostadsmarknaden/2020/10/28/efter-pandemin-lamnar-vi-stan-nu

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hull, C., Hung, Y.-T., Hair, N., Perotti, V., & Demartino, R. (2007). Taking Advantage of Digital Opportunities: A Typology of Digital Entrepreneurship. International Journal of Networking and Virtual Organisation, 290-303.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Landström, H., & Löwegren, M. (2009). Entreprenörskap och företagsetablering : från idé till verklighet. Lund: Studentlitteratur AB.

Lee, A., Toombs, A., Erickson, I., Nemer, D., Ho, Y.-s., Jo, E., & Guo, Z. (November 2019). The