Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital Medieproduktion
DIGITALISERINGENS BETYDELSE FÖR
ENTREPRENÖRSKAP PÅ LANDSBYGDEN
Evelina Östlund
Abstract
Urban areas and rural areas are seen as opposites. The city is the norm and rural areas are subordinated to the city. Among other things, through a negative use of language about the how the city hold opportunity, while rural areas are problematic. The city is the place where we are expected to want to live. This is not a bad life to want, but it strengthens the perspective that urbanization consistently and uncritically appears as a positive process. The city is seen as modern and modernity is part of the future for Sweden. Something that is strongly associated with this modern vision is digitalization and a life where technology plays a huge role. Digitization means increased use of digital technology, which also includes a number of different opportunities. However, there are signs that this doesn’t seem to apply to all parts of the country. Digitization has been adopted in different ways in different parts of the country and it also differs between the countryside and the city. Despite varied location and business climates, there should be equal conditions for citizens who have chosen to work and live in rural areas. But conditions may still vary between these areas. Through a case study of a small town located a few miles outside a city in Norrland, this study shows the importance of digitalization for entrepreneurship in rural areas and what significance digital entrepreneurship has had for the local community.
Handledare: Annakarin Nyberg
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte ... 5
1.3 Frågeställningar ... 5
2 Relaterad forskning ... 6
2.1 Digitalt entreprenörskap ... 6
2.2 Co-workingytor ... 7
2.3 Digitala nomader ... 8
2.4 Nätverk ... 10
3 Metod ... 12
3.1 Fallstudie ... 12
3.2 Induktivt angreppssätt ... 12
3.3 Semistrukturerade intervjuer ... 12
3.3.1 Respondenter ... 14
3.3.2 Mailintervju ... 15
3.4 Kvalitativ innehållsanalys ... 15
3.4.1 Meningskodande analys ... 16
3.5 Forskningsetik ... 16
4 Resultat och analys ... 18
4.1 Teknikens betydelse ... 18
4.2 Den geografiska platsens betydelse ... 22
4.3 Betydelsen av förebilder ... 24
4.3.1 Förebilder genom sociala medier ... 24
4.3.2 Förebilder för varandra som företagare ... 26
4.4 Betydelsen av nätverk ... 28
4.4.1 Nätverk som ger arbetstillfällen ... 29
4.4.2 Nätverk som ger tillgång till kunskap ... 31
4.5 Betydelsen av byaandan ... 33
5 Diskussion och slutsats ... 37
6 Litteraturförteckning ... 41
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Staden är norm. Staden är platsen vi förväntas vilja leva på. Där tillgänglighet, närhet och utbud av allt från kultur till kollektivtrafik signalerar att det är här vi ska vilja bo och skapa det liv vi vill ha för oss själva och våra barn (Tidholm, 2017). Det här är inget dåligt liv, men det stärker perspektivet att urbaniseringen konsekvent och okritiserat framstår som en positiv process, framför allt i nyhetsrapportering (Rönnblom, 2014). I takt med urbaniseringen av Sverige skapas också ett behov av att definiera landsbygden som en motsats till staden. Staden ses som modern och modernitet är en del av de framtidsvisioner som finns för Sverige (Tidholm, 2017). I dessa moderna framtidsvisioner ingår digitalisering och en tillvaro där teknik har en stor betydelse (Näringsdepartementet, 2018). Digitalisering innebär ökad användning av digital teknik vilket för med sig en mängd möjligheter så som utveckling av innovation och effektivare arbetssätt (Hull, Hung, Hair, Perotti, & Demartino, 2007). Det finns dock tecken på att detta inte verkar gälla landsbygden. Istället för att det digitala även implementeras på landsbygden har IT-utvecklingen hittills inneburit en centralisering, en omfördelning av de resurser som tidigare funnits utspridda i samhället. Många orter har blivit av med butiker, skolor och det serviceutbud som är viktigt för att dessa orter ska vara en attraktiv plats att flytta till. Sveriges landsbygd blir ofta marginaliserad och placerad i periferin för att landsbygden ofta ses som ett komplement till staden (Waldenström & Westholm, 2008).
Teoribildningen kring utgångspunkten att staden är norm kallas territoriell maktordning och kan jämföras med genusordning då det rör sig om maktstrukturer som gynnar en viss grupp av platser och i förlängningen en viss grupp av människor. Territoriell maktordning måste också, precis som genusordning, förstås i relation till andra privilegiesystem än endast två enkla kategorier, kvinnor och män, stad och land. Makt förstås ofta som resurser, men makt kan också handla om möjligheter att sätta dagordningen för vilka frågor som ska diskuteras och vilka beslut som ska fattas (Rönnblom, 2014).
Bilden av landsbygden som omodern och avvikande återkommer i nyhetsrapportering och i den politiska diskursen om stad och land. Sveriges landsbygd målas endera upp som ett idylliskt semestermål eller ett problemfyllt område. Präglat av att skolor läggs ned, resurser så som vårdcentraler och polis försvinner och huspriser sjunker. Den ständigt pågående trenden i nyheternas narrativ är urbanisering. Urbanisering, det vill säga att fler och fler flyttar till de stora städerna (Forsberg, Lundmark, & Stenbacka, 2012). Det finns sanning i denna bild, men frågan är om det är hela sanningen. Intresset för att bo centralt i de större städerna är fortsatt stort, men parallellt med detta verkar det också växa fram en annan utveckling, en motkraft.
Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) har till exempel befolkningen på
landsbygden ökat i mer än hälften av Sveriges kommuner sedan 2010 (SCB, 2018). Sett till statistik från Brå (2020) ser även allt fler ut att lockas att flytta ut från storstäderna, till exempel på grund av att brottsligheten ökar i storstäderna. Tecken på motkraften kan även urskiljas i statistik från bostadsportaler som Hemnet. Statistik som visar att sökningar på villor nästan har fyrdubblats jämfört med året innan. Även sökningar på lägenheter där sökordet
‘uteplats’ användes har fördubblats (en ökning motsvarande 92 procent) jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol (Hemnet, 2020).
Även om intresset för villor och ett mer naturnära boende har ökat kvarstår fortfarande utmaningar med att bo på landsbygden. Utmaningar som skapats av att urbaniseringen fått en stor roll i samhällsutvecklingen (Waldenström & Westholm, 2008). Vi har gått från ett jordbrukssamhälle, till ett industrisamhälle, till ett kompetenssamhälle och i den rörelsen har landsbygdens roll begränsats. Landsbygden har över tid fått en sämre position gentemot städerna. Eftersom det sätt som ekonomin och marknaden fungerar på har staden som mittpunkt (Tidholm, 2017). Urbaniseringen och framtidsvisioner med staden som norm har succesivt inneburit att resurser omfördelats från landet till staden och en effekt av detta är att många landsbygdsorter och samhällen blivit allt mer glesbefolkade (Rönnblom, 2014). Enligt Erik Westholm och Cecilia Waldenström är glesheten en begränsning för landsbygden på många sätt men inte minst för företagande. Företag har generellt sett lättare att nå hög produktivitet ju tätare en miljö är. Marknaden vill ha täthet och kapitalet vill vara där det finns täthet och människor. Företagare på landsbygden kan därför inte dra nytta av de storleksfördelar, nätverk och de olika arbetsmarknader som är mer självklara i en stad till följd av täthet. Men det finns faktorer som kan kompensera för detta. Sociala relationer, kultur och företagsklimat är exempel på förhållanden som kan variera stort mellan olika bygder och regioner. Det är också faktorer som hjälper till att skapa lokala nätverk som kompenserar för distansen till stadens nätverk och som har visat sig ha betydelse för de lokala företagens livskraft (Waldenström & Westholm, 2008).
En annan möjlig faktor som kan kompensera för den position som landsbygden fått gentemot staden är det digitala entreprenörskapet och integrationen av digital teknik i de lokala företagens verksamheter. Det digitala samhällets och teknikens framväxt kan ge nya möjligheter att arbeta och driva företag på landsbygden. Då digitalisering kan bli en möjlighet för att kompensera för svårighet att upprätthålla offentlig och kommersiell service och minska gleshetens problem (Waldenström & Westholm, 2008). En digital entreprenör, till skillnad från en traditionell entreprenör, behöver till exempel inte befinna sig fysiskt där marknaden finns. Den digitala marknaden finns överallt och kan bli en faktor som hjälper till att minska distansen till staden. Detta kan bli en faktor som gör att man inte längre behöver bo och leva inom pendlingsavstånd till sitt arbete (Thompson, 2018).
Tidigare forskning pekar på lokalt företagande, och främst kvinnors företagande, som en möjlig faktor för att mindre samhällen överlever (Sköld, Tillmar, Ahl, Berglund, & Pettersson, 2018). Det är dessa företagare som huvudsakligen står för serviceutbudet på landsbygden.
Företagen skapar arbetstillfällen, är viktiga kunder till andra lokala företag och bidrar på så vis till att hålla igång den lokala ekonomin. De agerar också som en länk i de lokala nätverken som växer fram mellan olika företag. Dessa lokala företagare engagerar sig ofta politiskt, sponsrar föreningslivet och är involverade i lokala utvecklingsprojekt. De tar också stort socialt ansvar och många verksamheter är viktiga lokala mötesplatser, till exempel i form av butiker eller frisörsalonger (Sköld, 2019). Dessa företagare håller samman orten och utan dem skulle landsbygden stå helt tom. Detta talar för att det inte är regioner och kommuner utan företagsamheten på orten som håller landsbygden levande.
Det finns dock exempel på mindre orter där utvecklingen gått åt ett annat håll och där framtidstron är stark. Där huspriserna stiger, skolorna finns kvar och där det finns aktiva stöd från kommuner och föreningar för att utveckla landsbygden. Det finns till exempel en mindre ort belägen några mil utanför en norrländsk stad där byn har en kraftigt uppåtgående befolkningsspiral, förskolan har nästan dubblat sin verksamhet från 22 till 40 barn, det finns planer på att bygga ett nytt allaktivitetshus mitt i byn och det finns 79 företag och organisationer som är aktiva i byn.
De senaste tio åren har det skett en stor inflyttning till denna by och i samband med detta har det också registrerats många nya företag i byn. Vidare tycks entreprenörskap vara väldigt utbrett i byn i stort och de nya företagen har på olika plan anammat det digitala i sitt företag.
Detta gör byn till ett intressant underlag för den här studien.
1.2 Syfte
Denna uppsats syftar till att skapa ökad förståelse för digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden.
1.3 Frågeställningar
• Vilken betydelse har digitalisering för entreprenörskapets framväxt?
• Vilka faktorer har betydelse i samband med uppkomst av nätverk av lokala entreprenörer?
• Vilken betydelse har det digitala entreprenörskapet haft för byn?
Dessa frågor besvaras genom en fallstudie av en mindre ort belägen några mil utanför en stad i Norrland.
2 Relaterad forskning
I detta kapitel lyfts exempel på forskning som är relaterad till studien. Inledningsvis berörs perspektiv på digitalt entreprenörskap och fenomenet co-working, därefter följer ett avsnitt om digitala nomader. Avslutningsvis lyfts nätverk som en viktig faktor för uppbyggandet av ett företag likväl som dess betydelse för tillgång till kunskap.
2.1 Digitalt entreprenörskap
Det senaste årtiondet har internet och den digitala sfären vuxit sig allt större med exponentiell fart. Tekniken utvecklas ständigt och orsakar drastiska förändringar som återspeglas i samhället (Nambisan, 2017). Allt större del av våra liv har flyttats över till den digitala sfären, som exempelvis kommunikation och handel. Detta har i sin tur gett upphov till nya möjligheter för entreprenörer. När digitaliseringen blir allt större och tekniken allt vanligare väcks också frågan om hur digitalt entreprenörskap skiljer sig från traditionellt entreprenörskap.
Nytänkande, nyskapande och innovation är viktiga komponenter inom både digitalt entreprenörskap och traditionellt entreprenörskap (Drucker, 2002). Det digitala entreprenörskapet skiljer sig dock från traditionellt entreprenörskap dels genom vilken marknad de etablerar sig inom, men även genom att digitalisering ofta genomsyrar organisationen på många olika plan. Digitalt entreprenörskap är en form av entreprenörskap och företagande som innebär att man till olika grad anammar ny teknik och utnyttjar digitala verktyg för att driva sin verksamhet, producera sin produkt eller marknadsföra sina produkter eller tjänster. Digitaliseringen har lett till att digitala plattformar och sociala nätverk har växt fram och det har i sin tur öppnat upp för nya former av entreprenörskap (Hull, Hung, Hair, Perotti, & Demartino, 2007).
I sin artikel Digital Entrepreneurship: Toward a Digital Technology Perspective of Entrepreneurship argumenterar Satish Nambisan (2017) att på grund av den digitala teknikens intåg i entreprenörskapet och dess processer går det att urskilja en tydlig skillnad i beteenden och handlingar bland digitala entreprenörer och traditionella entreprenörer.
Digitala infrastrukturer har lett till att aktiviteter inom entreprenörskapets processer har inneburit en allt större skalbarhet. Detta betyder till exempel, att företag kan förbättra prestanda snabbare och billigare än tidigare. En verksamhet eller en produkt kan alltså skalas upp och ner, byta riktning och lägga till egenskaper eftersom den digitala infrastrukturen, artefakter och plattformar är formbara. Kunskap och verktyg för hur man driver och utvecklar ett digitalt företagande är också mer tillgängliga. Som entreprenör har man genom internet tillgång till plattformar för e-handel och marknadsföringsverktyg. Valutan blir istället den tid man lägger på att samla in och ta till sig dessa kunskaper. Kunskaper vilket i sin tur medför att tröskeln för att starta företag har sänkts i förhållande till hur det såg ut förut. Tröskeln kvarstår
men man är inte i behov av samma ekonomiska förutsättningar som backar upp ens idé som tidigare. Denna öppenhet och demokratisering av internet har lett till att fler vågar och försöker sig på digitalt entreprenörskap i en eller annan form (Nambisan, 2017).
Tillgängligheten som digitalisering ger har spelat en viktig roll för framväxten av nya former av entreprenörskap då tröskeln till att testa en idé inte upplevs som lika hög.
2.2 Co-workingytor
Co-working som fenomen har exploderat på bara några år. Co-working är ett sätt för företag att dela ytor och minska administrativa uppgifter och hålla kostnader service som kaffe, WiFi och reception många gånger är inkluderad i hyran. Medlemmarna erbjuds också att gå på event för att kunna socialisera med andra som hyr kontorsplatser och på så sätt bygga nätverk (Bouncken & Reuschl, 2016).
I sin artikel Co-working-spaces: how a phenomenon of the sharing economy builds a novel trend for the workplace and for entrepreneurship skriver Ricarda B. Bouncken och Andreas J. Reuschl (2016) om hur digitaliseringen av ekonomin har skapat en trend av delningsekonomier där vi hyr, delar eller lånar saker istället för att själv äga dem. Detta menar de, har i sin tur ökat intresset för co-working ytor. Det som lockar med att byta ut köksbordet mot en kontorsplats på en co-workingyta är att co-workingytor erbjuder miljön hos ett traditionellt kontorslandskap i kombination med distansarbete. Man får också en arbetsgemenskap och möjligheter att knyta yrkesöverskridande sociala nätverk. Studien visar att de primära användarna av dessa co-workingytor är entreprenörer och gig-arbetare som arbetar på distans som således inte har behov av att hyra ett helt kontorsplan. I likhet med företagsinkubation möjliggör dessa arbetsplatser också sociala interaktioner som ger inspiration, möjliggör utbyte av åsikter och kunskap som kan sporra varandras entreprenörskap. Det som gör dessa sociala möten och samarbeten möjliga är den oberoende självständigheten som co-workingytor erbjuder. Även om co-workingytor är kontorslokaler så fungerar de mer som samarbetsplatser än som traditionella arbetsplatser. Co-working ytor har ofta flexibla kontorstider och medarbetarna ges höga nivåer av självständighet och bekvämligheter med självreglerad arbetstid. Man kan arbeta och kommunicera var, när, med vem, hur länge och till vilken intensitet och öppenhet som entreprenören behöver (Bouncken
& Reuschl, 2016).
Vidare visar Ricarda B. Bouncken och Andreas J. Reuschl (2016) att co-workingytor lockar likasinnade individer som tillsammans utvecklar gemensamma normer, regler och beteenden som bygger en co-working-kultur eller ett co-working-community. Författarna menar att den kultur som skapas på co-workingytor ofta bidrar till att prestationsförmågan förbättras genom de utbyten som uppstår bland co-working medarbetare. De inspirerar helt enkelt varandra till att hitta effektivare sätt att arbeta på. Åtskillnaden mellan det privata och yrkesmässiga som
co-workingytor ger, att man har en arbetsplats att gå till om dagarna, möjliggör en mental differentiering mellan arbete och fritid. Detta är något som egenföretagare ofta saknar (Bouncken & Reuschl, 2016).
Till följd av digitaliseringen har det uppstått många nya former av arbeten. Co-workingytor erbjuder många funktioner och bekvämligheter som möter behoven hos många av dessa arbetare. Men allra mest möter det behovet av social interaktion och att kunna skapa en individuell arbetsrytm. I allt större utsträckning vill människor forma sina egna vardag oberoende av kontorstider (Bouncken & Reuschl, 2016). Det finns också individer som har valt att utveckla andra sätt att åtnjuta frihet genom att nyttja digital teknik för att ha sina arbeten helt på distans.
2.3 Digitala nomader
En grupp individer vars livsstil har möjliggjorts av digitalisering är digitala nomader. Digitala nomader är människor som har sina arbetsplats och tjäna pengar helt på distans för att kunna leva sitt liv på ett nomadiskt sätt. Sådana arbetare arbetar ofta på distans från utlandet, kaféer, allmänna bibliotek och öppna co-workingytor. Digitala nomader kännetecknas också av att de nyttjar olika informationsinfrastrukturer och aktivt anammar ny teknik i sina arbetsmetoder för att kunna uppnå en livsstil som är oberoende av plats och tid (Lee, o.a., 2019).
Uttrycket ”digital nomad” myntades i boken med samma titel Digital Nomad, skriven av Tsugio Makimoto och David Manners (1997). I boken förutspådde författarna hur digitaliseringen skulle förändra människors livsstil och underlätta arbete eftersom man inte längre skulle vara bunden till specifika tider och platser. Boken publicerades 1997 under en tid när möjligheterna med internet inte såg likadana ut som idag. Författarna presenterade en vision om hur den nya tekniken kunde revolutionera våra liv genom att vi inte längre skulle behöva leva inom pendlingsavstånd till våra kontor. Företagare och arbetstagare skulle kunna sprida sig runt jorden och utföra sina uppgifter när som helst och kommunicera via datorn (Makimoto & Manners, 1997). Författarna föreställde sig en livsstil, som skulle komma att utlösa en rörelse, en livsstil som möjliggjordes av det digitala samhället. En rörelse med en ny grupp av entreprenörer och gig-arbetare, arbetare som lever på korta och tillfälliga jobb. Dessa använder digitalisering som ett verktyg för att helt och hållet kunna arbeta på distans, leva det liv de vill och förverkliga en livsstil som inte är rotad till en specifik plats (Thompson, 2018).
I artikeln The Social Infrastructure of Co-spaces: Home, Work, and Sociable Places for Digital Nomads presenterar Ahreum Lee et al. (2019) hur den alltmer stabilare, snabbare och ökande tillgång till internet fortsätter att omforma hur vi definierar och förstår arbete och arbetsplatser. Det har bland annat skapas andra förutsättningar att försörja sig som oberoende entreprenör eller konsulter och att man även inom traditionella karriärer kan utföra sitt arbete på distans. Det här arbetsupplägget ger människor möjligheten att inte vara bundna till en
specifik plats. Ett fenomen som gett upphov till en grupp individer som har sammanlänkat sin identitet med förmågan att arbeta var som helst kallar sig för Digitala nomader (Lee, o.a., 2019).
För att förstå skillnaden mellan digitala nomader och andra nomadarbetare är det viktigt att förstå de sociala aspekterna av digitala nomaders livsstil. Andra nomadarbetare har en fast anställning och reser ofta mycket i sitt arbete. De tvingas att upprätthålla sitt arbete även på distans och är därför starkt beroende av digitala verktyg. Medan digitala nomader aktivt väljer att söka sig till arbeten som tillåter att de arbetar helt på distans. De är beroende av digitala verktyg för att upprätthålla en livsstil och inte primärt sitt arbete. De prioriterar sin självständighet och flexibilitet och åtnjuter sin personliga frihet genom att sträva efter professionella frihet. Detta leder också till att gränser mellan arbete och privatliv riskerar att suddas ut (Lee, o.a., 2019).
Den fria rörligheten som motiverade människor att vara digitala nomader är också en av de största utmaningarna. Bland de flesta digitala nomader finns det en utveckling av att många lever utan partner och inte har särskilt nära kontakt med vänner och bekanta (Lee, o.a., 2019).
De har heller inga kollegor eftersom de har självständiga arbeten. Även om digitaliseringen gör denna livsstil möjlig är samhället dock fortfarande i större utsträckning anpassad för platsbundet arbete och livsstil (Thompson, 2018). Denna utveckling, i kontrast till att samhället inte är anpassat för en nomadisk livsstil, begränsar deras sociala interaktion och distanserar personen från olika gemenskaper. Detta behov försöker dock platser som co- workingytor dra fördel av då det har växt fram ett behov av dessa kollektivliknade platser som ger möjligheten att arbeta och umgås med likasinnade människor och ändå bevara en livsstil (Lee, o.a., 2019).
Makimoto och Manners (1997) har i mångt och mycket fått rätt. De förutspådde att internet skulle möjliggöra en befriande utopi där arbetare kunde logga in, utföra sitt arbete under några timmars tid och sedan ge utrymme till det som gav livskvalité. Författarna gav dock inte särskilt stort utrymme för de negativa sidorna av att ha en anställning präglad av digital teknik och distanskommunikation. De negativa sidor som författarna identifierade var att den nya tekniken inte skulle gynna alla former av yrken. Arbetare som var knutna till en produktionslinje i en fabrik skulle kunna bli av med sina jobb och till exempel sekreterare, som genom sitt arbete var knutna till en viss person, skulle genom ständig tillgänglighet kunna gå miste om sin privata tid. Eftersom den nya tekniken skulle möjliggör för chefer att alltid ha en digitallänk till sin sekreterare (Makimoto & Manners, 1997).
Enligt Makimoto och Manners (1997) var denna digitala nomad mest troligt en man, då den digitala nomaden alltid omnämns med maskulint pronomen. Detta har dock också visat sig bli en sanning. Co-workingytor lockar ofta vita medelålders män för att lokalerna i mång fall ägs, styrs och designade av män. En annan faktor är att digital teknik är en grupp som domineras
av män och där många också är entreprenörer eller frilansare och ofta nyttjar kontorsplatser på co-workingytor (Spencer, 2019).
I studien The underlying causes of the digital gender gap and possible solutions for enhanced digital inclusion of women and girls lyfter Konstantina Davaki att kvinnor är i minoritet både inom utbildning, på arbetsmarknaden och i användning av teknik. På många håll begränsas också kvinnors flexibilitet och möjligheter på grund av att de har dubbla ansvarstaganden, arbetet och hemmet (Davaki, 2018). Motivet bakom entreprenörskap skiljer sig också mellan män och kvinnor. Män uttrycker i större grad att drivkraften är en upplevd affärsmöjlighet medan kvinnor i större utsträckning utrycker en önskan om att byta arbete för att uppnå större flexibilitet. Bland män och kvinnor som startar företag anger kvinnorna i dubbelt så stor utsträckning att de söker bättre möjligheter (Norlin & Thulin, 2021). Kvinnor avstår också i större utsträckning sina karriärer till förmån för ett mer familjevänligt arbetsschema som egenföretagare. Detta samtidigt som de undviker ett eventuellt socialt stigma förknippat med att vara hemmafru (Norlin & Thulin, 2021). I förlängningen bidrar detta till hur män och kvinnors identiteter formas kring sitt entreprenörskap vilka som söker sig ut från sina hemmakontor till förmån för en kontorsplats på co-workingytor och vilka nätverk man kan skapa (Spencer, 2019).
2.4 Nätverk
Nätverk syftar i den här kontexten på de kontakter som en individ har med andra personer.
Dessa nätverk uppstår när personer träffas och delar sina intressen och kompetenser och kan delas in i privata nätverk och i professionella (eller affärsmässiga) nätverk (Dewdney & Ride, 2013).
Vi har alla olika privata nätverk så som vänner och familjemedlemmar som uppstår i vår vardag och har sin grund i gemensamma knytpunkter. Det kan till exempel vara genom gemensamma intressen, att vi knyts samman via redan existerande relationer till andra eller att vi genom tillhörighet till en viss grupp. På co-workingytor finns potential att affärsmässiga nätverk och samarbeten uppstår som beror på att man byter kunskap och erfarenheter eller resurser där parterna hjälper varandra att lösa olika problem. Syftet med dessa kontakter är att effektiviteten ökar när den pågår över en längre tid och när parterna blir medvetna om sina respektive problem och möjligheter blir det möjligt att utvecklas (Bouncken & Reuschl, 2016).
En faktor som gör det enklare för entreprenörer att skapa ett framgångsrikt nätverk är socialt kapital (Greve & Salaff, 2003). Socialt kapital är relationer som baseras på förtroende och blir därmed mer värdefulla än ytliga relationer (Landström & Löwegren, 2009). När socialt kapital kombineras med humankapital (kunskaper, kompetenser och erfarenheter) skapas trovärdiga sociala nätverk. För en entreprenör är ens sociala nätverk viktiga för att med hjälp av sociala nätverk kan de hittar kompetensen och ta till sig nya kunskaper från sina bekanta
istället för att köpa in den. Detta gör att man inte blir lika beroende av finansiellt kapital för att driva ett företag (Greve & Salaff, 2003). Nätverk är således en viktig faktor för entreprenörer då de via sina nätverk inte bara kan identifiera och förvärva nya kompetenser och kunskaper utan också sprida sin verksamhet till nya målgrupper och marknader och potentiella kunder (Landström & Löwegren, 2009).
3 Metod
I detta kapitel följer en beskrivning av den metod som används för insamling, kategorisering och analysering av studiens data.
3.1 Fallstudie
Denna studie ämnar skapa ökad förståelse för digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden genom en fallstudie där datan samlats in igenom intervjuer. En fallstudie är en forskningsstrategi som syftar till att ge djupgående kunskaper om det man undersöker. En fallstudie studerar enheter som kan vara individer, organisationer, händelser, program eller samhällen (David & Sutton, 2017). Studiens enheter har varit de individer som frågorna ställts till och analysen skedde när svaren som de olika enheterna gav jämfördes med varandra.
Fallstudier kan genomföras baserat på en rad olika metoder och kan vara både förklarande och explorativa. Denna studie utgår från en explorativ fallstudie vilket innebär att forskaren i avsaknad av en existerande förklaring av ett fenomen försöker ta reda på vad som pågår (David
& Sutton, 2017). I utgångsläget finns en preliminär föreställning om eventuella faktorer och prioriteringar som studiens respondenter kan tänkas ha men det finns ingen förhandsinsikt om den fulla omfattningen av vad som ska undersökas och beskrivas (David & Sutton, 2017).
Målet är att försöka förklara vad, var, när och vem i frånvaro av en tillräcklig och tillfredställande förklaring kring fenomenet som studeras. Detta sker genom en djupgående utredning av relationerna mellan fenomen och studiens enheter (individerna) och hur dessa påverkar varandra (David & Sutton, 2017).
3.2 Induktivt angreppssätt
Denna studie utgår från ett induktivt angreppssätt vilket innebär att empirin avgör vilken teori som är relevant för studien (Holme & Solvang, 1997). Induktiv metod är explorativ och syftar till att bygga upp förklaringar till det som sker från den data som samlats in. Det krävs inte att man gör mått och räknemetoder i förväg just för att exploration används framför hypotesprövning när man inte vet vad de rätta måtten är (David & Sutton, 2017).
Empirin samlas in utan koppling till någon teori och innan några generella slutsatser dras.
Utifrån den insamlade empirin identifieras återkommande mönster. Dessa mönster fungerar sedan styrande på resten av arbetet och teorin byggs utifrån de erfarenheter och de observationer som genomförs (Holme & Solvang, 1997).
3.3 Semistrukturerade intervjuer
Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjustudie där datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget för studien baseras på intervjuer med nyckelpersoner som är
verksamma företagare eller entreprenörer och bosatta i byn. Fokus för intervjuerna har varit att undersöka digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden. Samt hur digitalisering som fenomen påverkar och skapar nya möjligheter för företag och hur detta har implementerats av entreprenörer i byn.
Semistrukturerade intervjuer har valts som metod då öppna frågor tillåter möjligheten att ställa följdfrågor, om studiens respondenter säger någonting som är intressant att följa upp.
Detta för att komma åt deras åsikter och beskrivningar av deras erfarenheter av att bo och driva företag på landsbygden och vad de tror skapar den allmänna negativa bilden av landsbygden när det inte verkar vara hela sanningen (Holme & Solvang, 1997). Traditionella företagare skull kunna fungera som respondenter och skulle kunna ge ett sekundärt perspektiv på hur dessa digitala entreprenörer påverkat samhället. Men då studien syftar till att skapa ökad förståelse för digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden har traditionella företagare inte eftersökts som respondenter eftersom de inte har direkta erfarenheter av digitaliseringen betydelse.
Intervjuerna är semistrukturerade för att undvika för stor styrning från forskarens sida.
Därför används inget frågeformulär med fasta frågor som måste följas i en särskild ordning.
Istället används en intervjumanual, där frågor som måste behandlas är listade.
Respondenterna har därav själva möjlighet att vara med och påverka samtalets riktning (Holme & Solvang, 1997). Fokusgrupper hade också fungerat bra som tillvägagångsätt för fallstudien men det valdes bort till förmån för intervjuer. Fokusgrupper har fördelen att man får ta del av diskussioner, vilket också hade tillfört intressant data (David & Sutton, 2017). Men för just denna studie gjordes istället enskilda intervjuer då målet var att ta del av respondenternas egna tankar och erfarenheter oberoende av varandra. Hur beskriver de sina egna upplevelser utan influencer från en annan person. En annan nackdel med fokusgrupper är att det krävs en erfaren samtalsledare, då ansvaret faller på hen att se till att alla respondenter får komma till tals lika mycket. Enskilda intervjuer gav också förutsättningar till en mer jämn data från respondenterna då varje enskild individ fick utrymme att resonera sig fram till betydelser (Norrby, 2014).
På grund av det semistrukturerade upplägget på intervjuerna så fanns det en stor mängd inspelad data efter att intervjuerna var genomförda. Intervjuerna pågick mellan 45 – 60 minuter. Deltagarnas egna tolkningar var i fokus och utgångspunkten var en förväntan på att deltagarna var medvetna om vilken roll de själva hade i sammanhanget. Att de var en av många nya digitala entreprenörer i byn. Detta antagande om deltagarnas medvetenhet var en faktor som bidrog till varför just dessa deltagare valdes ut. Det var betydelsefullt för studien då deltagarna kunde bidra med perspektiv och reflektioner som inte redan fanns att hitta i annan forskning. De kunde även ge insyn i fenomenet som var i fokus för studien. Nämligen det digitalas betydelse för framväxten av nytt företagande i byn som valts ut för studien.
Deltagarna gavs därför utrymme att resonera sig fram till betydelser med hjälp av öppna frågor med kompletterande slutna frågor för tydlighet eller uppföljning (Norrby, 2014).
När intervjuerna var genomförda gjordes valet att göra bastranskribering. Harklingar, ofullbordade ord, upprepningar, läten och liknande transkriberades inte eftersom de inte hade någon betydelse för resultatet (Norrby, 2014). Däremot gjordes talspråksampassningar för att återge talet som det faktiskt låter. Det innebär att ”hummanden” och andra småord transkriberades för att allt som sades i intervjuerna skulle komma med i transkriberingen och senare kunna ligga till grund i resultatet av undersökningen (Norrby, 2014).
3.3.1 Respondenter
Här följer en presentation av respondenterna och hur deras entreprenörskap eller företagande ser ut för att underlätta läsningen av studiens resultat och analys. Urvalet en miniatyr av den population man ämnar att undersöka av respondenter till studien har begränsades till företagare som var bosatta i byn som valts ut för studien och som i någon var digitala entreprenörer eller företagare. Alltså entreprenörer eller företagare som till olika grad anammat digitala verktyg för att driva sin verksamhet. Av antalet möjliga respondenter gjordes ett vidare urval utifrån vilka områden respondenterna hade företag inom och till vilken grad de hade anammat ny teknik och utnyttja digitala verktyg för att driva sin verksamhet. Målet var att få ett blandat urval för att urvalsgruppen skulle kunna vara så representativ som möjligt för den större populationen i byn (Norrby, 2014). Samtliga respondenter har fått fiktiva namn för att bevara deras rätt att vara anonyma.
Emma är 34 år och har bott i byn i snart 12 år. Emma har sin bas på sociala medier men hennes företagande sträcker sig över många olika fält. Hon är också författare, skribent, tv- profil och fotograf. I sitt företagande anställer hon inte bara sig själv utan har också har skapat arbetstillfällen för andra. Det som knyter samman alla hennes fält är att hennes företagande inte skulle existera utan det digitala. Eftersom försäljning, marknadsföring och kontakt med medarbetare sker digitalt.
Erik är 36 år och har bott i byn i snart fyra år. Han driver dels eget företag inom kommunikation och marknadsföring och har även nyligen startat aktiebolag tillsammans med sin fru Sara då de har många gemensamma kunder. Eriks och Sara använder digitala verktyg för distanskommunikation med både kunder och olika samarbetspartner.
Fanny är 27 år och har bott i byn i nio år. Fanny driver ett instagramkonto med fokus på inredning och renovering men en stor del av hennes konto är också att sprida en positiv bild av landsbygden och livet på landet.
Ellen är 37 år och driver aktiebolag med inriktning inom sociala medier med fokus på hem och inredning. Både Ellen och hennes man är uppvuxna i byn och har bott i sin nuvarande
bostad sen tio år tillbaka. Precis som Fanny är Ellen beroende av Instagram som plattform för sitt företagande.
Johan är 41, har bott i byn i drygt tio år och driver företag inom webbdesign och webbproduktion. Då hans produkt är helt digital skulle hans företag inte existera utan digitala verktyg.
Jonas är 34 år och har bott i byn i uppåt tolv år. Jonas driver ett yogaföretag och ett ekologiskt jordbruk tillsammans med sin entreprenörs kollega Adam. Jonas och Adam använder det digitala som ett komplement till sitt annars traditionella företag. De säljer sina produkter online och all deras marknadsföringen sker på sociala plattformar.
Kristina är 40 år, arbetar som hälsoentreprenör och har bott i byn i nio år. Kristina är också assistent och administratör åt Emma. Kristina bedriver sin verksamhet både nationellt och internationellt och har teammedlemmar över hela Sverige. Hon är därför i allra högsta grad beroende av digitala verktyg för att kunna bedriva försäljning och för upprätthålla kontakt med både kunder och medarbetare.
3.3.2 Mailintervju
I samtliga fall utom ett genomfördes intervjuerna över zoom. Undantaget gällde Ellen som bad att i stället få genomföra intervjun via mail då hon upplevde det som enda möjligheten att kunna avsätta tid. Denna mailintervju är precis som intervjuerna med de övriga respondenterna en kvalitativ insamlingsmetod och fungerar därför bra parallellt med personliga intervjuer. Nackdelen blev att respondenten inte hade samma möjlighet att utveckla svaren ytterligare som övriga respondenter eftersom möjligheten till att ställa följdfrågor inte skedde lika organiskt. Samtalsformatet inte tillät för omedelbara svar. Möjligheten att direkt fånga upp en tanke eller ett resonemang och följa upp det i stunden fanns inte. Mailintervjun gav inte heller möjlighet att uppfatta kroppsuttryck, pauser, betoningar på ord, leenden, skratt, rastlöshet, missnöje och andra aspekter som är centrala i verbal kommunikation. Fördelen blev att svaren på denna intervju blev raka och tydliga, då respondenten hade möjligheten till att reflektera kring sina svar. Genom att respondenten gavs denna möjlighet, skapade det den positiv aspekten att respondenten kunde omarbeta sina svar innan hon formulerade dem.
Någonting som inte brukar förekomma vid enskilda intervjuer (Salmons, 2012).
3.4 Kvalitativ innehållsanalys
Den primära metoden för att analysera studiens insamlade data har varit kvalitativ innehållsanalys. Metoden innebar en tolkning av datan genom kategorisering av teman och mönster där fokus legat på olikheter och likheter. Detta angreppsätt resulterade i olika nyckelteman som blev en röd tråd genom materialet. Studien har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och innebär att undersökningen skett med en så objektiv utgångspunkt som
möjligt, och därför har därför inte utgått ifrån i förväg uppställda hypoteser som sedan prövas mot ett material. Analysarbetet föregår alltså teorierna. De teorier som man formulerar kan endast sättas i relation till det som konkret framkommit av analysen (induktivt angreppssätt) (Norrby, 2014). Genom detta angreppssätt identifierades nyckelord och nyckelteman bland den data som samlats in och möjliggjorde en kartläggning av vilken information som var relevant.
3.4.1 Meningskodande analys
Efter transkriberingen kategoriserades intervjusvaren med hjälp av meningskodande analys (Kvale & Brinkmann, 2014). I praktiken skedde detta genom användning av överstrykningspennor i olika färger för att markera vilka delar i det insamlade materialet som var relevant i förhållande till syftet. Metoden innebär att en eller flera nyckelord och nyckelteman knyts an till ett textsegment. Detta gör det lättare att se vad som är relevant i texten och att identifiera ett uttalande vid ett senare tillfälle. Genom den här metoden kunde man sortera och identifierades vilken data som inte var relevant i materialet.
Innehållsanalysen och den meningskodande analysen kan användas omväxlande med varandra (Norrby, 2014). Kodning av materialet i den här studien innebar att nyckelord och nyckelteman identifierades och markerades för att enklare kunna sortera och kategorisera intervjusvaren utefter studiens syfte. Nyckelorden och nyckelteman identifierades genom att leta efter mönster som upprepades. De olika nyckelorden har sedan delats upp i kategorier.
Vissa kategorier växte även fram under analysens gång. En kategorisering är en hjälp att förhålla sig till en centrering av vad som egentligen eftersöks i studien (Kvale & Brinkmann, 2014).
Genom kategorierna identifierades därefter olika teman som var relevanta för studiens syfte. Vi ska nu titta närmare på dessa teman som vuxit fram ur datan och som genom analysarbetet identifierats som viktiga faktorer för det för digitaliseringens betydelse för entreprenörskap på landsbygden.
3.5 Forskningsetik
För att arbeta i linje med forskningsetiken och hantering av forskningsmaterial förhåller sig denna studie till Vetenskapsrådets fyra allmänna huvudkrav på hantering och ansvar av datainsamling och individens integritet (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och utgör tillsammans det grundläggande individsskyddskravet. För denna studie innebar informationskravet att deltagarna har informerats om studiens syfte, en grov beskrivning av hur undersökningen genomförs och vad datan kommer att mynna ut i. Samtliga respondenter informerades även om att deras deltagande i studien var frivilligt samt om deras rätt att när som helst dra tillbaka
sin medverkan från studien. Samtyckeskravet innebar att respondenterna själva hade rätt att bestämma över sin medverkan i studien. På grund av coronapandemin och avsaknaden av möjlighet till fysiska signaturer till ett samtyckesavtal så spelades respondenternas samtycke in i samband med intervjuerna. Konfidentialitetskravet innebar att samtliga respondenter som deltagit i intervjuer till denna studie benämns med fiktiva namn. Detta för att bevara deras rätt till att vara anonyma och för att de inte ska kunna identifieras vid avläsning av arbetsmaterial.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Uppgifterna får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
4 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultatet och analysen av den data som samlats in genom intervjuerna som genomförts med de sju olika respondenterna. I intervjuerna framträdde fem olika teman.
Dessa teman är;
• Teknikens betydelse
• Den geografisk platsens betydelse
• Betydelsen av förebilder
• Betydelsen av nätverk
• Betydelse av byaandan
Vi ska nu titta närmare på hur dessa teman relaterar till digitaliseringens betydelse för entreprenörskapets framväxt i byn.
4.1 Teknikens betydelse
Även om samtliga respondenters företagande är beroende av den digitala infrastrukturen men kan de ändå generellt sett delas in i två grupper. De företagare vars hela affärsidé bygger på digitala plattformar eller en digital produkt och de företagare där själva produkten kan vara fysisk men där försäljning, kundvård och relationsbyggande sker digitalt. Emma, Fanny, Ellen och Johan har alla grundat sitt företag på plattformar eller produkter som är helt och hållet digitala. De digitala plattformar som växt fram på grund av internet och digitalisering har öppnat nya dörrar för flera av respondenterna har kunnat byta arbete och satsa på en karriär och eget företagande inom någonting som de brinner för:
”Drivkraften är främst att kunna få utlopp för min kreativitet och samtidigt göra den till en del av min försörjning. Ambitionen är att kunna arbeta med något jag finner tillfredställande och stimulerande.” – Ellen
Ellen arbetade tidigare på förskolan i byn men allt eftersom hennes instagramkonto, och i förlängningen även hennes företag, har vuxit har hon kunnat gå från att ta enstaka uppdrag till att starta eget aktiebolag. Så här säger Ellen om teknikens betydelse:
”Det betyder allt! Det [tekniken: författarens anmärkning] betyder allt. Sociala medier utgör min arbetsplats och forum vilket jag förutan inte hade något bolag.” – Ellen
Utöver det som Ellen beskriver är en annan gemensam nämnare bland samtliga respondenter att de vill kunna arbeta hemifrån. De har alla valt att bo i byn på grund av att de tilltalas av en specifik livsstil. Närheten och möjligheten att kunna upprätthålla kontakt med människor på
distans gör det möjligt för fler att välja vart de ska bo främst utifrån plats istället för utifrån arbetstillfällen:
”Min upplevelse är att landsbygden och valet att bosätta sig utanför stan har fått ett rejält uppsving senaste åren. Möjligheterna med att kunna jobba hemifrån i allt större utsträckning har gjort det mindre viktigt varifrån du arbetar.” – Ellen Erik, till exempel, reflekterar också kring att digitala verktyg skapar förutsättning för att digitalt entreprenörskap och företagande kan se väldigt olika ut:
”Det är ju lätt att man tänker också det är ju de här bloggarna när man pratar om digitala näringar. Blogghyllan som dem kallar den här vägen som vi bor efter. Men det finns ju andra också.” – Erik
Erik pratar om att det handlar om till vilken grad man anammar ny teknik och utnyttjar digitala verktyg för att driva sin verksamhet, producera sin produkt eller marknadsföra sina produkter eller tjänster. Att alla företag på något sätt använder digital teknik men att alla inte integrerar det i sin företagsidé. Vissa använder det för att underlätta sin verksamhet. Andra baserar sin verksamhet på digital teknik.
Ett exempel på någon som baserar sin verksamhet på digital teknik och har en produkt som är helt och hållet digital är Johan som berättar att hans företagande som webbproducent egentligen inte har någon betydelse var han bor någonstans. Eftersom han kan utföra arbetet och hålla kontakt med sina kunder oberoende av geografisk plats och det är aldrig någon annan som har påpekat att det haft nån betydelse att han har bott i byn. Den geografiska platsen har haft betydelse för honom på det sättet att det motiverar honom att utöka sitt företagande:
”Det är väl egentligen sen vi flyttade till byn som jag på allvar började hålla på med företaget.” – Johan
Johan har etablerat sitt företag i huvudsak för att kunna bygga upp en extra inkomst bredvid sitt ordinarie arbete och sedan han flyttade till byn har han tackat ja till fler uppdrag än när han bott i en stad:
”Det är det jag tyckt varit så skönt med just det här extrajobbet. Du behöver inte åka någonstans, du behöver inte nödvändigtvis ha kunderna där du bor, du är väldigt fri. Du skulle kunna sitta i Dubai och jobba också om det inte vore för tidsskillnaden.”
– Johan
Distans har kommit att få en speciell innebörd den senaste tiden på grund av coronapandemin men för samtliga respondenter är möjligheten till arbete och kommunikation på distans det som möjliggjort att de inte bara kan driva sina företag utan att det kan leva det liv som dem
vill. Kristina, Erik och Johan benämner alla tre den lockelse som följer av att driva eget företag i termer av frihet. Friheten och flexibiliteten att själva bestämma över sin tid och sin arbetssituation:
”Det är frihet på olika sätt, frihet i tid men också frihet i någon typ av kreativ process. Dels att jag jobbar ju fortfarande mycket med andra men att man ändå kan sätta sina ramar och inte behöver va styrd för mycket av andra.” – Erik
Den rörliga friheten har också gynnat respondenterna på ett socialt plan. Kristina berättar att den frihet som hon har uppnått på grund av sitt entreprenörskap även är betydelsefullt för hennes familj och att det är en viktig drivkraften bakom hennes entreprenörskap. Att få fortsätta vara fri och flexibel med sin tid. Innan hon bytte bana och blev entreprenör arbetade Kristina som lärare. Hon beskriver att även om hon i praktiken inte arbetar mindre så har hon numera ändå mer tid över till annat. Som att hon har tid att engagera sig i andra saker som hon brinner för men också starta olika projekt. Hon säger att entreprenörskapet, och främst de digitala, har öppnat många dörrar och hon återkommer ofta till att det just sparar tid:
”Och jag tycker ju det är så bra med det digitala för det är ju så tidseffektivt. Jag menar om jag ska åka iväg och träffa nån i ett kundmöte till exempel, ja men det är ju väldigt ineffektivt tidsmässigt. Mycket roligare såklart att ses och så. Men tidsmässigt så kan jag ju hinna med att träffa många fler på en dag och göra mer saker än om jag ska åka iväg och träffa någon. Så det möjliggör ju också en större expansion och tillväxten går lite fortare.” – Kristina
Jonas och Adam har till och med arbetat in detta i sin affärsidé då en stor anledning till att det gick från att odla för sig själva och sina familjer till att det blev ett företag var just självförsörjning. De vill kunna vara fria att på egen hand försörja sig och leve på det sätt de vill och detta återspeglas även i deras syn på jordbruk:
”Alltså det är ju självförsörjning på ett sätt att bara odla något och äta det. Men det är också självförsörjning att odla något som man säljer så att man sen kan köpa grejer så att man kan försörja sig själv. Så att det är ju en förlängning också av självförsörjning. […] Det blir lite mer verkligt, att vi har ju dels grönsakerna dem är bra dem kan man ju äta, men kan vi [förena: författarens anmärkning] det här med att vi bor här och att kunna bo och verka på orten. Det är en självförsörjning i det också, att då kunna ha ett företag som finns och verkar här.” – Jonas
Jonas och Adams jordbruk har möjliggjorts på grund av digitaliseringen. De har en fysikprodukt men deras försäljning, marknadsföring och kontakt med kunder sker digitalt. De
har bara använt sig av sociala medier som marknadsföringsverktyg och var tidiga med att använda Facebook i sin marknadsföring:
”Vi har ju jobbat med sociala medier en del och där har vi nog ändå lyckats nå ut ändå. Sen tror jag att det är väl kunder som pratar med varandra också, att det sprids via [kontakter: författarens anmärkning], och det kan ju också vara på Facebook. Att vänner till de som följer oss ser det och sådär.” - Jonas
I efterhand kan Jonas och Adam se att sociala medier var en lyckad marknadsföringsstrategi då försäljningen har gått väldigt bra alla år sen de startade företaget:
”Det svåraste med jordbruket är att få lönsamhet i produktionen. Det är ju därför vi importerar så mycket idag och det lilla som produceras i Sverige produceras ofta med importerad arbetskraft som inte har, som vi har till våra anställda, alltså svenskt kollektivavtal. Det är svårt att få det lönsamt med produktionskostnaderna.
Men försäljning har gått väldigt bra för oss alla år och vi har kunnat öka och alltid sålt så mycket som vi har velat.” – Jakob
Emma beskriver det digitala som en viktig samhällsmotor och menar att alla slags innovationer och nya affärsmodeller är viktig. De genererar skatteintäkter till kommunen och bidrar till utvecklingen på orten. Samtidigt så påpekar hon att man inte ska sticka under stol med att i vissa avseenden så missgynnas man som landsbygdsbo oavsett hur tillväxten ser ut i ens by:
”Det är också som att man förstår att om man bor i norr, inte bor i Stockholm, så är det nästan som att man inte finns. Det är så svårt för oss att förstå för att vi förhåller ju oss både till den plats som vi bor på och det som är centrum av Sverige, nämligen Stockholm. Där allting händer. Men när man bor i centrum behöver man ju faktiskt inte förhålla sig alls till, om man inte vill, till alla andra hålor runt om i Sverige.” – Emma
Emma berättar dock att det finns två sidor av allt då hon också har använts sig av detta till sin fördel. Att hur hon bor och lever är en stor del av det som tilltalar hennes följare. Men hon ser också sin blogg och sitt inflytande som en chans att ge en annan bild av landsbygden:
”Jag brukar kalla det för landsbygdspornografi det jag håller på med. Och jag har ju blivit lite anklagad för det många gånger att jag förskönar livet på landet, och det kan ju hända att jag gör det i vissas ögon, men jag tycker ju att folk som bor i städer, inte minst i större städer som Stockholm förskönar det livet väldigt mycket.
Det finns ju förskönade bilder av allting. Men jag kan tycka att det har varit så mycket nidbilder av landsbygden så jag är gärna med och visar upp de härliga sidorna också. Det kan behövas.”- Emma
Detta är också någonting som Ellen och Fanny känner igen och både drar nytta av samtidigt som de försöker motverka den negativa bilden av landsbygden.
4.2 Den geografiska platsens betydelse
Respondenterna uttrycker samstämmigt att även om huspriserna går upp i byn så är de fortfarande betydligt lägre i den angränsande större staden. Byns huspriser är även lägre än i andra orter och byar som ligger närmare den angränsande större staden. Låga huspriser är en stor anledning till att många av dem har köpt hus i byn. Till skillnad från många andra orter har byn också en ganska förhållandevis utbredd service i form av förskola, skola, affär, bensinpump och tågstation. Det är också nära till både det större samhället i kommunen och pendlingsavstånd till den större staden. Detta är faktorer som alla respondenter anger som anledningar till varför de valde att flytta till byn och flytten till byn har visat sig vara avgörande för många av respondenterna. Även om vissa av respondenterna hade företag innan flytten så förändrades arbetsupplägget efter flytten. Respondenterna delar uppfattningen om att om man flyttar ut till en by som deras så är det för att man inte vill spendera större delen av sin tid i en stad. Man vill inte behöva resa ut från byn och om man kan undvika att pendla så gör man det. Detta blir en motivation till att ändra på sitt arbetsupplägg och sin arbetssituation. I detta resonemang är det fem av respondenterna som identifierar att den digitala tekniken möjliggör att de skulle kunna driva sitt företag från vilken geografisk plats som helst men att det är flytten till byn som varit den avgörande faktorn för att de skulle våga starta sitt företag. Emma berättar till exempel att hon känner ganska några familjer som flyttat ut till byn efter att hon själv gjorde det och ingen av de arbetar idag med det dem arbetade med när de flytta ut. Ingen har hållit kvar vid exakt samma arbetsupplägg:
”Och det tycker jag är intressant för att efter oss har ju flera familjer flyttat till byn och ingen av dem hade företag när de flyttade hit och alla har företag nu på ett eller annat sätt.” – Emma
Fanny berättar också att detta inte är unikt för de som är företagare i byn. Strävan efter att man vill vara kvar i byn delas av fler. Hon berättar om vänner och familj i byn som inte är företagare men som även de strävar efter att kunna vara hemma i byn så mycket som möjligt:
”Det är ju väldigt få som jobbar heltid som bor här i byn. Många har köpt husen billigt och man har råd att va hemma mer och ha lite mer livskvalité skulle jag säga.
Det tror jag verkligen är attraktivt och intressant för många. Speciellt om man har barn. Man hinner med dem mer.” – Fanny
Trotts att många strävar efter att arbeta mindre är det fortfarande många som arbetspendlar från byn någonting som båda Emma, Kristina, Johan, Fanny och Erik påpekar. På grund av
tågstationen, den övriga lokaltrafiken och närheten till den större staden är förutsättningarna för att arbetspendla goda, någonting som många av respondenterna gjorde till en början.
Många av de som har flyttat in till byn är inte är så intresserade av att åka in till den större staden dagligen. Emma resonerar kring att detta i sin tur kan ha bidragit till att många börjat fundera över vad man kan göra från platsen där man bor:
”Om du flyttar fem mil från stan då måste du kanske vara bredd att satsa på någon annan idé man har. Och ofta går ju det ganska bra. Eftersom man bor så pass billigt så kanske man inte måste ha en otrolig vinst på en gång. Utan man kanske har råd att hanka sig fram lite och testa ett företag man kanske aldrig hade kunnat prova driva i stan för då måste man dra in pengar till hyran.” – Emma
En stor drivkraft hos många är att hitta sätt att inte behöva pendla. Lösningen på detta har just visat sig vara de digitala verktygen eftersom de möjliggör att man kan arbeta på distans. Tack vare digitaliseringen så är man inte närmare någon i ett annat land än sin granne. Johan lyfter att han tror att digitaliseringen har potential att gynna både stad och landsbygden lika mycket fast att om man bor på landsbygden så är man mer tacksam för den:
”Våra liv är ju i alla fall bättre på grund av den, digitaliseringen. Skulle jag säga. I och med att det innebär mindre resande och att vi kan vara och befinna oss där vi vill vara så att säga. Där vi har valt att bo. […] Man kanske är mest tacksam för den på landsbygden för att man sparar mest tid på landsbygden.” – Johan
Kristina tror också att både stad och landsbygd i stort drar nytta av digitaliseringen men att de som bor på landet, i alla fall de som bor i byn, tar chansen och drar nytta av den i större utsträckning. Hon säger att bor man på landsbygden är man mer mån om sin tid. Att många i byn vill leva där de bor och pendlingen blir en faktor som tar upp mycket tid. Någonting som hon själv också kände när hon fortfarande arbetade som lärare och pendlade:
”Men just digitala näringar möjliggör ju om man inte vill resa, för det är ju en faktor om man bor på landet, just det här med pendlingen. Det är ju ett elände att behöva pendla varje dag. Jag åker in till stan otroligt sällan nu för tiden. Men annars tror jag generellt att det är lantisarna [skratt] som tar vara på möjligheten i större utsträckning. Alltså kan man jobba digitalt så är det ett jättebra landsbygdsjobb.”
– Kristina
Kristina tror också att byn skulle vara väldigt annorlunda om det inte hade bott så mycket företagare i byn. Bland annat att byn skulle vara ganska folktom. Det finns en grupp med företagare som arbetar hemifrån som inte bara engagerar sig i byn men som också handlar
i byns affär och tar lokal hjälp till saker i hemmet. Som hantverkare och elektriker. Man lever, bor och arbetar på samma ställe vilket också stödjer tillväxten i byn:
”Vi är fler i byn helt enkelt och det kanske också jag kände då. Att jag pendlade in till stan och jobbade där. Det blev att vi bodde inte i byn. Nu känner jag att det är annorlunda. Så det är nästan sen jag startade företaget som jag känner att jag, och att när barnen började på skolan i byn, att vi flyttade dit på riktigt.” – Kristina
4.3 Betydelsen av förebilder
Förebilder framträder som ett viktigt tema för digitalt entreprenörskap i byn. Det framkommer att företagarna i byn agerar som förebilder för varandra och att de breddar bilden av vad som är möjligt. I detta framträder två kanaler fram som viktiga. Dels sociala medier och dels att de som redan är företagare genom sina kontakter fungerar som förebilder för varandra.
4.3.1 Förebilder genom sociala medier
I byn finns det förhållandevis många influencers och profiler med stora konton på olika sociala medier, i jämförelse med byns invånarantal. Tre av dem har medverkat som respondenter i den här studien. Dessa respondenter är Emma, Fanny och Ellen. En stor del av deras varumärken bygger på att de bor på landsbygden och detta gör att de fungerar som förebilder för andra genom deras närvaro på sociala medier. De märker genom sina kanaler och den kontakt de har med sina följare hur intresset för landsbygden och ett naturnäraliv har förändrats. Ellen berättar bland annat om att det inte längre ses som lika exotiskt, som någonting man endast tar del av på sin semester, utan snarare som någonting som man i allt större utsträckning vill ha in i sin vardag. Detta menar Ellen, har förändrats mycket på grund av sociala medier och att man genom dessa plattformar kan få uppleva en närhet till de saker man inte har tillgång till själv:
”Där finns också ett värde i det småskaliga och naturnära som jag tror att nutidsmänniskan behöver och i allt större utsträckning väljer att göra till verklighet.” – Ellen
Fanny uttrycker liknade åsikter då hon upplever att den största majoriteten av de som återkommer i hennes flöde fascineras av hennes landsbygdsliv, renovering av huset och miljön:
”Att jag bor på landsbygden och att vi renoverar vårt gamla hus och så där och att jag alltid skriver [om byalivet: författarens anmärkning], som jag även tycker att det är, i en positiv bemärkelse så många är ganska fascinerade. Så där ’oj va mycket snö’. Så att jag tror att många tycker att det är ganska intressant och speciellt såna som inte har tillgång till det själv på samma sätt.” – Fanny
Deras inverkan över andra märks också av bland de som inte är i samma bransch som dem.
Till exempel Erik som särskilt betonar att man inte ska förminska den roll Emma, tillsammans med andra profiler som har en stark närvaro på sociala medier, har haft för att sätta byn på kartan. Han reflekterar över att det nog är lätt att underskatta vilken makt och vilket inflytande som profiler som Emma, Ellen eller Fanny sitter på. Särskilt det inflytande som någon som är så stor som Emma har:
”Hon har ju pratat mycket om landsbygd och att leva på landsbygden så att hon är ju ett ganska tydligt exempel. Hon är ju så mycket större än många andra. Och hon är ju ett namn eftersom hon har varit med så länge och har variet ett exempel länge.
Så man får nog inte glömma bort hur viktigt det är. Att säga nånting annat än att hon har varit en bidragande orsak till att våran by har ringats in på kartan, det är ingen underdrift.” – Erik
Emma genom sin blogg var också en förebild av den anledningen att Kristina kände till byn innan hon och hennes familj köpte hus i byn. Emma och hennes blogg, i och med att byn och sin identitet som landsbygdsbo bidrog till att Kristina hade en väldigt positiv bild av byn när hon och hennes man tittade på hus:
”Ja, och det var ju också mycket tack var Emmas rapportering på sin blogg om byn, [som gjorde att: författarens anmärkning] även om vi inte kände dem jätteväl så var det ändå så att en flytt hit kändes som någonting positivt.” – Kristina
Emma själv ser positivt på allting som hänt de senaste åren sen hon flyttade till byn för tolv år sedan. Många som flyttat till byn har bott på landsbygden tidigare, antingen att de har rötter i samma by eller i någon annan landsbygdsort. Men Emma tror också att det finns en längtan till att uppleva landsbygden även bland de som levt hela sina liv i stan:
”Jag tror att det är jättelockande med alla personer som visar att man kan få både en rolig karriär, ett utmanade yrkesliv och samtidigt bo på en väldigt naturskön plats och även bo billigt och ha gott om utrymme.” – Emma
Emma trycker också på att hon och hennes entreprenörskap inte är det enda som lyft byn. När hon flyttade dit hade byn redan ett rykte om sig att vara en företagarby och det gav ett tryggt klimat och ett kollektivt stöd. Generationen innan hennes som driver mer traditionella företag inom skog och industri har varit väldigt positiva till att det flyttat nya företagare till byn och hon är också positivt inställd till att det kommer att fortsätta utvecklas när nästa generation kommer in på arbetsmarknaden. Då de som är yngre än henne är uppväxta med digitaliseringen som norm och att yrken som influencer eller digital entreprenör inte är lika främmande:
”Det kommer förändras jättesnabbt. Ju fler av de generationerna som kommer ut på arbetsmarknaden och har dem perspektiven. Så att det händer ju jättemycket.
Och jag känner ju när jag ser på min tio åriga son och på allt han kan, att jag känner mig jättemossig. Så utvecklingen går ju supersnabbt och det kommer bara. De kommer komma ikapp.” – Emma
Denna framtidstro delas av Erik och Ellen. Ellen lyfter också sociala medier och digitaliseringen som en möjlighet till att bygga nya relationer och att det definitivt kommer att vara positivt för landsbygden:
”Tack vare digitaliseringen har du alla möjligheter att finna likasinnade eller socialt utmanande relationer var du än bor i landet vilket jag tror är livsviktigt för människors välmående och utveckling. Man behöver inte längre bo i en stad för att uppnå en social mångfald och stimulans.” - Ellen
Respondenterna återkommer till vilka möjligheter det digitala har gett. Det har öppnat upp en kanal där man får se att det är möjligt att ha ett naturnära boende och en rolig karriär utanför en stad.
4.3.2 Förebilder för varandra som företagare
Detta leder oss till en annan effekt som förebilder skapar. Nämligen relationer mellan företagare. En gemensam faktor som framträder som avgörande för att de respektive respondenterna skulle startat upp sina företag eller vilja driva sina företag från landsbygden är förebilder. Alla kunde på olika sätt identifiera hur andra banat väg för att de skulle känna sig inspirerade till att ta steget till att starta företag. Erik identifierar Emma som en sådan förebild även om de inte arbetar inom samma bransch:
” Emma var ju först med att va en sån tydlig profil som flyttade hit och visade att det gick. Att va den här nya typen av digital entreprenör. Så jag tror definitivt att hon har banat väg och inspirerat andra. Inte bara i byn utan på andra ställen också.
Att vilja flytta ut och bo på landet.” – Erik
Även Kristina, som inte heller arbetar inom samma bransch som Emma, identifierar henne som en förebild. Kristina var inte entreprenör när hon flyttade till byn. Innan Kristina blev entreprenör så var hon lärare. Men hon upplevde att läraryrket hade en väldigt splittrade fokus och att hon inte fick tid till det som var viktigt. I den processen valde hon att bli entreprenör och testa om det var någonting för henne. Hon kände att om det skulle innebära att hon kunde var mer flexibel med sin tid, kunna vara mer med sina barn och engagera sig i saker hon brann för, skulle det vara värt att prova. Kristina är också Emmas assistent och på den vägen har de byggt upp en relation och ett utbyte. Även innan Kristina började arbeta för Emma så var
